Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 1 (20)

KVALITETSDEKLARATION
Miljöräkenskaper – Miljöpåverkan
från konsumtion

Ämnesområde
Miljö

Statistikområde
Miljöekonomi och hållbar utveckling

Produktkod
MI1301

Referenstid
2008 – 2019 år
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 2 (20)

Statistikens kvalitet ..................................................................................................... 3

1 Relevans ......................................................................................................................... 3
1.1 Ändamål och informationsbehov ............................................................................ 3
1.1.1 Statistikens ändamål .......................................................................................... 3
1.1.2 Statistikanvändares informationsbehov ............................................................. 4
1.2 Statistikens innehåll................................................................................................ 4
1.2.1 Objekt och population ........................................................................................ 4
1.2.2 Variabler ............................................................................................................ 5
1.2.3 Statistiska mått .................................................................................................. 6
1.2.4 Redovisningsgrupper ......................................................................................... 6
1.2.5 Referenstider ..................................................................................................... 6
2 Tillförlitlighet .................................................................................................................... 6
2.1 Tillförlitlighet totalt................................................................................................... 6
2.2 Osäkerhetskällor .................................................................................................... 8
2.2.1 Urval .................................................................................................................. 8
2.2.2 Ramtäckning ...................................................................................................... 8
2.2.3 Mätning .............................................................................................................. 8
2.2.4 Bortfall................................................................................................................ 9
2.2.5 Bearbetning ....................................................................................................... 9
2.2.6 Modellantaganden ............................................................................................. 9
2.3 Preliminär statistik jämförd med slutlig ................................................................. 11
3 Aktualitet och punktlighet .............................................................................................. 11
3.1 Framställningstid .................................................................................................. 11
3.2 Frekvens .............................................................................................................. 11
3.3 Punktlighet ........................................................................................................... 12
4 Tillgänglighet och tydlighet ............................................................................................ 12
4.1 Tillgång till statistiken ........................................................................................... 12
4.2 Möjlighet till ytterligare statistik ............................................................................. 12
4.3 Presentation ......................................................................................................... 12
4.4 Dokumentation ..................................................................................................... 12
5 Jämförbarhet och samanvändbarhet ............................................................................ 13
5.1 Jämförbarhet över tid ........................................................................................... 13
5.2 Jämförbarhet mellan grupper ............................................................................... 14
5.3 Samanvändbarhet i övrigt .................................................................................... 14
5.4 Numerisk överensstämmelse ............................................................................... 15

Allmänna uppgifter .................................................................................................... 15

A Klassificeringen Sveriges officiella statistik ................................................................... 15
B Sekretess och personuppgiftsbehandling ..................................................................... 15
C Bevarande och gallring ................................................................................................. 15
D Uppgiftsskyldighet ......................................................................................................... 15
E EU-reglering och internationell rapportering.................................................................. 15
F Historik .......................................................................................................................... 15
G Kontaktuppgifter ............................................................................................................ 16

Bilaga: COICOP-koder ............................................................................................... 17

Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 3 (20)

Statistikens kvalitet
1 Relevans
Miljöräkenskaper syftar till att sammanfatta och beskriva miljöpåverkan från
ekonomiska aktiviteter och utveckling. Miljöräkenskaperna omfattar ett flertal
delkomponenter och denna kvalitetsdeklaration avser delkomponenten
miljöpåverkan från konsumtion.

Det mest framträdande aggregatet eller intressestorheten i miljöpåverkan från

konsumtion är totala luftutsläpp och klimatpåverkan som orsakas slutlig
användning enligt nationalräkenskapernas ramverk från den svenska
ekonomin. Det inkluderar även import till Sverige. Perioden för statistiken är
ett år.

Statistiken visar miljöpåverkan som orsakas av Sveriges konsumtion från

hushållen, den offentliga sektorn, investeringar och lager enligt national- och
miljöräkenskapernas ramverk. Det omfattar luftutsläpp och klimatpåverkan
från både inhemskt-producerade och importerade varor och tjänster som
efterfrågas i den svenska ekonomin. Denna statistik kompletterar annan
statistik om luftutsläpp, miljö- och klimatpåverkan inom miljöräkenskaperna
samt territoriell statistik som publiceras av Naturvårdsverket1.

Statistik om miljöpåverkan från konsumtion har påpekats som en viktig

tillämpning för och förlängning av basstatistik för miljöräkenskaper och som
tas fram inom ramen för FN:s internationella standard System of
Environmental-Economic Accounting (SEEA) – Central Framework (CF)
(2012)2 och EU förordning 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper.

Målstorheterna och intressestorheterna sammanfaller i statistik om

miljöpåverkan från konsumtion.

1.1 Ändamål och informationsbehov

1.1.1 Statistikens ändamål

Miljöpåverkan från konsumtion visar utsläpp av växthusgaser och andra
luftföroreningar som orsakas av den slutliga användningen i den svenska
ekonomin. Statistiken är en utökning av de områden som miljöräkenskaperna
producerar, som är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och
redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt
system.

Statistiken redovisar miljöpåverkan från konsumtion indelad per kategori för

slutlig användning i ekonomin (privat, offentlig och hushållens ideella
organisationers konsumtion, investeringar och lager). För hushållens

1
För mer om olika sätt att räkna på Sveriges utsläpp och klimatpåverkan se
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-
klimatpaverkande-utslapp/
2
https://seea.un.org/sites/seea.un.org/files/seea_cf_final_en.pdf
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 4 (20)

konsumtion redovisas även de produktgrupper (COICOP) som bidrar till

utsläppen3. Produktgruppsindelning och kategorier för slutlig användning är
samma som används för nationalräkenskaperna.

Ett användningsområde för miljöräkenskaperna allmänt är som

beslutsunderlag för ekonomisk politik och miljöpolitik där kopplingen mellan
miljö och ekonomi är viktigt. Det är även ett system som är uppbyggt för att
vara ett stöd i uppföljning av både internationella och nationella miljömål och
för forskare i vidareutveckling av förståelsen av samhälle, miljö och ekonomi.
Som exempel kan nämnas att de konsumtionsbaserade utsläppen används för
att följa upp Sverige miljömål Begränsad klimatpåverkan och det
övergripande Generationsmålet. Statistiken används också som nationell
indikator för att följa upp mål 12 Hållbar konsumtion och produktion inom
ramen för Agenda 2030.

1.1.2 Statistikanvändares informationsbehov

En undersökning om vilka användningsområden och användare som hittills
funnits för miljöräkenskaperna gjordes i rapporten Hur används
miljöräkenskaper? – nationellt och internationellt. Där konstateras att offentliga
utredningar, miljö-, finans- och näringsdepartementen, och myndigheter som
Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet, regioner, andra organisationer och
forskare är huvudanvändare av statistiken. Ambitionen är att statistiken även
ska användas av media och allmänheten.

Intresset för miljöräkenskaper har i ett internationellt perspektiv vuxit kraftigt

de senaste åren och ges hög prioritet i EU:s miljöprogram. EU-arbetet
harmoniseras genom medlemsländernas bidrag till Eurostats databaser och
forskningsgrupper. Det internationella arbetet samordnas genom en av FN:s
citygrupper, den s.k. Londongruppen, vilken har möte årligen.

Internationellt ingår olika moduler av miljöräkenskaperna i uppföljningar av

strategier, så som EU:s strategi för hållbar utveckling och för
strukturindikatorerna samt i uppföljningen av Agenda 2030.

1.2 Statistikens innehåll

De statistiska målstorheterna som redovisas är utsläpp till luft, klimatpåverkan
som orsakats av slutlig användning i den svenska ekonomin.

Beräkningarna omfattar den årsvisa ekonomiska aktiviteten som äger rum på

svenskt territorium samt de transaktioner (och därmed utsläpp) som sker över
Sveriges gränser. I beräkningarna ska ingå, för den aktuella perioden, alla
ekonomiska transaktioner som har skett enligt en frivillig överenskommelse.

1.2.1 Objekt och population

Intressepopulationen är alla aktörer som enligt nationalräkenskaper bidrar till
slutlig konsumtion i den svenska ekonomin. Detta består av offentliga

3
COICOP står för Classification of individual consumption by purpose och är en FN-
klassifikation, se https://unstats.un.org/unsd/classifications/ för mer information. Se även
bilaga för mer information om indelningar enligt COICOP.
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 5 (20)

myndigheter, hushållens icke-vinstdrivna organisationer (HIO), hushåll,

privata aktörers investeringar och exporterande svenska företag. Statistikkällan
om slutlig konsumtion i den svenska ekonomin för denna statistikprodukt är
statistikprodukten NR0103 - Nationalräkenskaper, kvartals- och
årsberäkningar. Därför är målpopulationen för denna produkt beroende av
målpopulationen för denna statistikkälla.

Målobjekten är de enskilda institutioner som bidrar till slutlig konsumtion i den

svenska ekonomin, inklusive specifika icke-finansiella företag, finansiella
företag, offentliga myndigheter, hushållens icke-vinstdrivna organisationer
(HIO) och hushåll. I enlighet med statistiken som används som källa för data
över slutlig konsumtion för denna statistikprodukt (NR0103 -
Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar) kan observationsobjekten
skilja sig från målobjekten. Detta kan hända där det av olika skäl inte går att
samla data från målobjekten där modellskattningar används istället. Se också
länk till dokumentation över statistikprodukten NR0103 –
Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar i avsnitt 4.4 i detta
dokument.

1.2.2 Variabler
Intressevariablerna för denna statistikprodukt är utsläpp till luft som orsakats
av slutlig användning i den svenska ekonomin (inklusive aggregerade mått).
Utsläppsämnen som omfattas av målvariabler visas i Tabell 1.
Intressevariablerna stämmer väl överens med målvariabler för denna
statistikprodukt.

Tabell 1: Utsläppsämnen för vilka statistik tas fram med denna statistikprodukt

CO2 koldioxid (fossil), kiloton

CH4 metan, ton
N2O dikväveoxid, ton
F-gaser, ton CO2e
GHG växthusgaser, kiloton koldioxidekvivalenter
SO2 - svaveldioxid
NOx – kväveoxider
CO – kolmonoxid
NMVOC – flyktiga organiska ämnen
NH3 – ammoniak
PM2,5 - partiklar (<2,5 mikrometer)
PM10 - partiklar (<10 mikrometer)
Växthusgaser - koldioxidekvivalenter. Aggregat av CO2
(fossil), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De
omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential,
GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter
är samma som används för rapportering till UNFCCC.

Observationsvariabler för att kunna ta fram ovanstående målvariabler kommer

från tidigare nämnda statistikkällor, för vilka dokumentation är angiven i
avsnitt 4.4 i detta dokument.
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 6 (20)

1.2.3 Statistiska mått

De statistiska måtten är summor av utsläpp för respektive ämne per kategori
slutlig användning och produktgrupp, med viktenheter (ton eller kiloton).
För det aggregerade måttet om total klimatpåverkan, och för utsläpp av F-
gaser så används enheter om ton koldioxidekvivalenter.

1.2.4 Redovisningsgrupper
Miljöpåverkan från konsumtion redovisas per kategori för slutlig användning,
med indelning enligt nationalräkenskapernas balansräkning på användnings
sidan – privat konsumtion (inklusive hushållens icke-vinstdrivande
organisationer), offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar och export. Den
redovisas också med uppdelning per produktgrupp, enligt SPIN 2007 på två
siffrors nivå, med totalt 49 olika produktgrupper och med hushållens direkta
utsläpp, samt enligt COICOP med 107, 12 respektive 5 produktgrupper och med
hushållens direkta utsläpp (se Bilaga för indelningarna enligt COICOP).

1.2.5 Referenstider
Statistiken omfattar referensåren 2008 - 2019 på årsbasis.

2 Tillförlitlighet

2.1 Tillförlitlighet totalt

Statistik för miljöpåverkan från konsumtion tas fram från en modellansats och
ett flertal statistikkällor.
Utgångspunkten för modellansatsen är miljöutvidgad input-output analysen.
Metoden är väletablerade och medför därför en god tillförlitlighet, se även
Miller and Blair, 2009, avsnitt 4.4 i denna kvalitetsdeklaration för vidare
dokumentation över metoden i allmänhet.
Vad gäller statistikkällor för denna statistikprodukt, så bedöms statistik om
luftutsläpp från svenska ekonomiska aktörer som tas fram av
miljöräkenskaperna på SCB (statistikprodukt MI1301) ha en god tillförlitlighet.
Detta eftersom denna statistik har god överensstämmelse med den statistik som
Naturvårdsverket ansvarar för som omfattar territoriella utsläpp till luft4.
Samtidigt varierar tillförlitligheten för enskilda branscher. Tillförlitligheten för
industrier inom SNI 05-33 och Värmeverk SNI 35 bedöms vara den högsta då
denna bygger på totalundersökningar.
Statistik från nationalräkenskaper (statistikprodukt NR0103) om tillgång och
användning i den svenska ekonomin bygger också på ett antal
primärstatistikkällor. Vid statistikframtagning används systematiska
procedurer för att identifiera och eliminera möjliga felaktigheter och
diskrepanser mellan tillgång och användning i ekonomin. Dessa procedurer
underbygger statistikens tillförlitlighet. Samtidigt behövs inom procedurerna

4
Naturvårdsverket, Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser,
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-
och-upptag/
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 7 (20)

bedömningar och automatiska anpassningar vilka visar att det också finns en
osäkerhet i skattningen av denna statistik.
Den statistiska undersökningen om utrikeshandel med varor (statistikprodukt
HA0201) delas upp mellan utrikeshandel med länder utanför respektive inom
EU. För utrikeshandel med länder utanför EU så baseras statistik på uppgifter
från Tullverket. Då Tullverket kräver en deklaration av alla varor som handlas
över Sveriges gränser med länder utanför EU bedöms tillförlitlighet för statistik
i detta område vara god. För utrikeshandel med EU-länder baseras statistik på
en totalundersökning av alla organisationer (företag och offentliga) som har
utrikeshandel med varor, över en viss cut-off gräns. Inrapporterade värdena
stäms av mot uppgifter från Skatteverkets momsdeklarationer.
Sammanfattningsvis så bedöms tillförlitligheten för statistik om utrikeshandel
med varor därför vara hög för detaljnivån som används för att ta fram denna
statistikprodukt.
För utrikeshandel med tjänster genomförs en urvalsundersökning över företag
och andra organisationer med utrikeshandel med tjänster. Internationellt sett
utgör detta urval en relativt stor andel av rampopulationen (cirka 10 %), och
företag med störst omsättning totalundersöks. Samtidigt kan osäkerheter
uppstå på grund av urvalet. Det bedöms också att osäkerheter kan förekomma
genom att uppgiftslämnare saknar kompetens och andra resurser för att stödja
uppgiftslämning av denna typ.
EXIOBASE används som statistikkälla för miljöpåverkan från varor och tjänster
som importeras till Sverige. EXIOBASE har tagits fram i ett internationellt
samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och konsulter. Input data
kommer från stora internationella statistikkällor (t.ex. FN, OECD, inklusive
IEA) och nationella statistikansvariga myndigheter. Vid framtagandet av
EXIOBASE gjordes ett omfattande granskningsarbete. Inom ramen för
forskningsprogrammet PRINCE där SCB deltog utvärderades också EXIOBASE
som datakälla. Som datakälla för ekonomiska utbyten och luftutsläpp för den
globala ekonomin bedöms tillförlitligheten för EXIOBASE totalt vara god.
Samtidigt förbättras EXIOBASE kontinuerligt vilket innebär att databasen
uppdateras och nya versioner görs tillgängliga. Som regel används alltid den
senaste tillgängliga versionen av EXIOBASE vid varje statistikproduktion vilket
kan leda till revideringar i tidsserien. Större förändringar i EXIOBASE och dess
påverkan på statistiken beskrivs under 5.1 Jämförbarhet över tid i denna
dokumentation.
EXIOBASE valdes också då den har viktiga fördelar för framtagning av denna
statistikprodukt (se vidare avsnitt 4.4 dokumentation i detta dokument).
Modellen är framtagen specifikt i syfte att undersöka miljöpåverkan med
konsumtionsperspektiv och har därmed en fin bransch- och produktindelning
för branscher och produkter där miljöpåverkan är väsentlig, med över 200
produktgrupper. Modellen delar också upp världshandeln över 50 olika länder
och regioner
I likhet med annan statistik som tas fram med hjälp av primärstatistik så är
något samlat mått på tillförlitligheten inte möjligt på grund av den stora
mängden källor och modellantaganden.
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 8 (20)

2.2 Osäkerhetskällor

2.2.1 Urval
Denna statistikprodukt baseras på modellberäkningar med utgångspunkt i
annan statistik, se därför avsnitt 2.2.6 Modellantagande och avsnitt 4.4 nedan
för mer information statistikkällorna.

2.2.2 Ramtäckning
Det råder en måttlig påverkan på tillförlitlighet för denna statistikprodukt på
grund av täckningsbristerna från statistikkällorna som används för data om
Sveriges utrikeshandel med tjänster och utrikeshandel med varor. För annan
statistik som används som källor för denna statistikprodukt bedöms påverkan
på tillförlitligheten på grund av täckningsbrister vara liten.
För statistikkällan om luftutsläpp från svenska ekonomiska aktörer bedöms
täckningsfelet försumbar för stationär förbränning inom SNI 05 – 35. För övriga
utsläpp till luft från svenska ekonomiska aktörer hänvisas till dokumentation
för respektive undersökning, se referenser i avsnitt 4.4 i detta dokument.
Osäkerhet på grund av ramtäckning i statistiken om tillgång och användning i
den svenska ekonomin från NR0103 anges vara liten i statistikens
kvalitetsdeklaration. Därför är påverkan på tillförlitligheten för denna
statistikprodukt liten. Se också referensen i avsnitt 4.4 i detta dokument.
För statistikkällan för Sveriges utrikeshandel med tjänster bedöms risken för
övertäckning icke-försumbar med svårigheter för konstruktion av en
rampopulation för statistiken. Därför bedöms det förekomma en måttlig
påverkan på tillförlitlighet från denna statistikkälla. Samtidigt har man avsett
att kompensera för möjliga täckningsbrister i statistiken genom att utöka
urvalsstorleken.
Då statistik över utrikeshandel med varor sker månatligt, kan täckningsbrister
förekomma på grund av eftersläpning av uppgifter till SCB från Skatteverket,
företagsförändringar och ofullständiga uppgifter i momsdeklarationer. Därför
bedöms påverkan på tillförlitligheten från statistikkällan vara måttlig.
EXIOBASE data om monetära utbyten och luftutsläpp kommer från stora
internationella statistikkällor (t.ex. FN, OECD, inklusive IEA) och nationella
statistikansvariga myndigheter. Därför bedöms den direkta risken för under-
respektive övertäckning för denna statistikprodukt från EXIOBASE som
statistikkälla vara liten. För mer information om möjlig
ramtäckningsproblematik för statistikkällorna som används i EXIOBASE, se
referenser i avsnitt 4.4 i detta dokument.

2.2.3 Mätning
För utsläpp till luft beror delar av mätfelen på primärkällor för statistiken. För
luftutsläpp från stationär förbränning inom SNI 05-35 används undersökningen
årlig energistatistik. Mätfelet bedöms vara av ringa betydelse för den totala
osäkerheten. För övrig stationär förbränning, där uppgifter samlas in från årliga
energibalanser, bedöms mätfelet generellt vara litet. För mobil förbränning
finns indikationer på att fördelningen mellan in- och utrikes sjöfart kan vara
behäftad med mätfel. Det finns ingen kvantitativ uppskattning av hur stort felet
är. För övriga utsläpp bedöms mätfelet vara försumbart i relation till andra
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 9 (20)

osäkerhetskällor, se även kvalitetsdeklaration för den årliga statistiken över

utsläpp till luft som Naturvårdsverket ansvarar för. En annan osäkerhetskälla
är de utsläppsfaktorer som appliceras. Dessa uppdateras inte årligen och
teknologiska förändringar kan komma att missas.
För utrikeshandel med varor kan mätfel uppstå på grund av till exempel
definitionsoklarheter för programvaror som innehåller både en varu- och
tjänstedel eller vid felaktig rapportering av trepartshandel. Definitions-
oklarheter för programvaror kan också orsaka mätfel för utrikeshandel med
tjänster. För både utrikeshandel med tjänster och varor kan mätfel uppstå när
uppgiftslämnarna inte välja rätt rapporteringskod.
För nationalräkenskaper kan mätfel uppstå när uppgiftslämnare använder en
annan definition av investering än det som nationalräkenskaper behöver.
Vid sammanställning av EXIOBASE pågick ett omfattande gransknings- och
felsökningsarbete. Samtidigt pågår ett ständigt förbättringsarbete i EXIOBASE
vilket innebär att datainsamlingsmetoden och indata uppdateras inför varje ny
version, vilket kan betecknas som mätfel, och innebära revideringar i tidsserien.
För vidare information om möjliga mätfel för statistikkällor som används i
EXIOBASE, se referenser i avsnitt 4.4 i detta dokument. Större förändringar i
EXIOBASE och dess påverkan på statistiken beskrivs också under 5.1
Jämförbarhet över tid i denna dokumentation

2.2.4 Bortfall
För hantering av det bortfall som kan finnas i statistikkällor för Sverige som
används för denna statistik, se under 4.4 Dokumentation nedan. Sammantaget
bedöms bortfallet ha liten betydelse för tillförlitligheten på övergripande nivå.

Vid sammanställning av EXIOBASE pågick ett omfattande gransknings- och

felsökningsarbete. Därför bedöms direkt bortfall i EXIOBASE ha liten påverkan
på tillförlitligheten för denna statistik. För vidare information om möjliga
bortfall för statistikkällor som används i EXIOBASE, se referenser i avsnitt 4.4 i
detta dokument.

2.2.5 Bearbetning
För att beräkna miljöpåverkan med konsumtionsperspektiv från ingående
datakällor används metoden miljöutvidgad input-output analysen. Generellt
bedöms bearbetningsfelen vara försumbara. Beräkningarna utförs till största
delen med programvarorna SAS och MATLAB vilka minskar risken för fel.
Resultaten genomgår också granskning och kvalitetssäkring i flera steg innan
publicering.

2.2.6 Modellantaganden
Modellen som används för att ta fram statistik från statistikkällorna är en
hybridmodell som bygger på en enkelregional input-output tabell för Sverige
som länkas till en global multi-regional input-outputmodell med hjälp av
multiplikatorer. Enkelregionala input-output tabellen för Sverige används för
att räkna på miljöpåverkan för den delen av svensk konsumtion som kommer
från den inhemska (svenska) produktionen. Den globala multi-regionala input-
outputmodellen används sedan för att räkna på miljöpåverkan för den delen av
svensk konsumtion som kommer från den utländska produktionen.
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 10 (20)

Tabellen nedan beskriver modellen i sin helhet. Utsläppsintensitetsmatrisen sd

beskriver svensk produktion för den enkelregionala input-output tabellen för
Sverige och beräknas med hjälp av statistik från MI1303, produktionsbaserade
luftutsläpp och ekonomisk data från NR0103. Leontiefinversen Ld för den
enkelregionala input-output tabellen för Sverige beräknas från den
enkelregionala svenska input-outputtabellen som kommer från NR0103.
Leontiefinversen kommer från en väletablerad matrisoperation på den
intermediärara utbytestabellen i en input-outputtabell som möjliggör en
omräkning av utsläpp från produktionsperspektiv till konsumtionsperspektiv
(se vidare Miller och Blair, 2009, avsnitt 4.4 i detta dokument). Inhemsk slutlig
användning av svensk produktion, yd kommer från NR0103. Med hjälp av
dessa bearbetningar så kan fd, miljöpåverkan från den delen av konsumtion
som kommer från den inhemska (svenska) produktionen beräknas.

Figur 1: Schematisk bild av den hybridmodell som används för att ta

fram data för denna statistikprodukt.5
Utsläppsintensitetsmatrisen s för utländsk produktion för den multi-regionala
input-output tabellen kommer från EXIOBASE. Likadant Leontiefinversen L för
den multi-regionala input-output tabellen. Från L och s så kan en vektor q

5
Se också http://www.prince-project.se/publications/slutrapporten/
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 11 (20)

räknas, med data om utsläppsintensitet per region/land och produkt enligt

EXIOBASEs uppdelning. Vektor q räknas sedan om till qc också med data om
utsläppsintensitet per region/land och produkt, men med samma produkt- och
landindelning som för den svenska inhemska input-output tabellen ovan. Från
qc och den land- och produktindelade svenska handelsmatrisen, B (från
statistikprodukterna HA0201 och HA0202) räknas matrisen Qt fram med data
om utsläppsintensitet per svensk krona import, indelad per produktgrupp och
land.
Tillsammans med vektor m med data om insats-import och direkt-import från
svensk slutlig användning kan fm räknas fram, det vill säga data om
miljöpåverkan för den delen av svensk konsumtion som kommer från den
utländska produktionen uppdelad per land och produktgrupp.
Tillsammans ger vektorer fd och fm den totala miljöpåverkan från konsumtion,
vilket inkluderar både inhemsk och utländsk produktion.
Input-output analyser och Leontief inversen som är kärnan till modellen som
används för att ta fram denna statistikprodukt är väletablerade och välanvänt
inom forskning och bland statistikmyndigheter och har därför en hög
tillförlitlighet. För mer information om modellantagandena som ligger till
grund för EXIOBASE se mer information under 4.4. Dokumentation.

2.3 Preliminär statistik jämförd med slutlig

Statistikprodukten om miljöpåverkan från konsumtion tas enbart fram som
slutlig statistik. Framställningstiden framgår från beskrivning under rubrik 3.1
nedan.

3 Aktualitet och punktlighet

3.1 Framställningstid
Framställningstiden beror på när statistikkällor för denna statistikprodukt finns
tillgänglig. Slutlig statistik publiceras ca. 21 månader efter det år som avses.
Slutlig statistik för luftutsläpp per bransch (MI1301) kommer ca. 15 månader
efter referensåret. Slutlig statistik för nationalräkenskaper (NR0103) kommer
ca. 17 månader efter referensåret. Slutlig årlig statistik för utrikeshandel med
varor (HA0201) respektive tjänster (HA0202) kommer 2 månader efter
referensåret. Framställningstiden för Exiobase är ca. 36 månader efter
referensåret.

3.2 Frekvens
Denna kvalitetsdeklaration avser slutlig statistik per år som publiceras en
gång om året. Även de statistiska målstorheterna refererar till år.
Periodiciteten för undersökningens uppgiftsinsamling är år/kalenderår.
Vid varje publicering revideras samtliga uppgifter för tidigare år. De
revideringar som sker beror främst på att fördelningsnycklar uppdateras och
på grund av revideringar i statistikkällor.
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 12 (20)

3.3 Punktlighet
Publiceringen sker enligt publiceringsplan för serien Sveriges officiella
statistik.

4 Tillgänglighet och tydlighet

4.1 Tillgång till statistiken

Statistiken publiceras på SCBs webbplats i form av:

- Statistikdatabasen
- Utvalda tabeller och diagram
- Statistiknyhet

SCB i egenskap av statistikansvarig myndighet är registeransvarig för denna

statistik. Underlaget till publicerade data finns i interna databaser hos SCB och
kan beställas för forskningsändamål efter sedvanlig sekretessgranskning:

4.2 Möjlighet till ytterligare statistik

Förfrågningar och beställningar av särskilda bearbetningar kan ställas till
miljorakenskaper@scb.se

4.3 Presentation
Statistiken redovisas i form av texter, tabeller och diagram.
Se www.scb.se/mi1301 för publikationer och data.

4.4 Dokumentation
Detta dokument är den huvudsakliga publicerade dokumentationen över hur
statistiken tas fram.
Dokumentation över övriga statistikprodukter som används som datakällor
för att ta fram denna produkt:
MI1301 Miljöräkenskaperna – Utsläpp till luft - https://bit.ly/36wS162
HA0202 Utrikeshandel med tjänster - https://bit.ly/3lzvvQh
HA0201 Utrikeshandel med varor – https://bit.ly/32v2M7B
NR0103 – Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar –
https://bit.ly/35mbUNA
och statistiskt meddelande för samma produkt:
https://bit.ly/3pn9aaW
En allmän beskrivning över EXIOBASE, processen för att ta fram databasen,
med information om statistikkällor för monetär statistik och utsläppsstatistik:
Stadler, K. , Wood, R. , Bulavskaya, T. , Södersten, C. , Simas, M. , Schmidt, S. ,
Usubiaga, A. , Acosta‐Fernández, J. , Kuenen, J. , Bruckner, M. , Giljum, S. ,
Lutter, S. , Merciai, S. , Schmidt, J. H., Theurl, M. C., Plutzar, C. , Kastner, T. ,
Eisenmenger, N. , Erb, K. , Koning, A. and Tukker, A. (2018), EXIOBASE 3:
Developing a Time Series of Detailed Environmentally Extended Multi-
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 13 (20)

Regional Input‐Output Tables. Journal of Industrial Ecology, 22: 502-515.

doi:10.1111/jiec.12715
Statistikkällor för makroekonomiska aggregat i EXIOBASE:
UN (United Nations). 2016. United Nations Statistics Division— National
Accounts. http://unstats.un.org/unsd/snaama/dnlList.asp

Statistikkällor för ekonomins produktion i EXIOBASE:

FAO Statistics Division. 2014. FAOSTAT—Prodstat; Food and Agriculture
Organization of the United Nations.
http://faostat.fao.org/site/567/DesktopDefault.aspx#ancor

IEA (International Energy Agency). 2015. IEA Data Services.

http://data.iea.org/IEASTORE/DEFAULT.ASP

Och data från enskilda nationers nationalräkenskaper.

Data om internationell handel i EXIOBASE:
Gaulier, G. and S. Zignago. 2010. BACI: International trade database
at the product-level (the 1994–2007 version).
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1994500

IEA (International Energy Agency). 2015. IEA Data Services.

http://data.iea.org/IEASTORE/DEFAULT.ASP

UN (United Nations). 2015. UN Service Trade database.

http://unstats.un.org/unsd/servicetrade/default.aspx
Allmänt om miljö-utvidgad input-output analyser:
Miller, R.E. and Blair, P.D., 2009. Input-output analysis: foundations and
extensions. Cambridge university press.
https://doi.org/10.1017/CBO9780511626982

5 Jämförbarhet och samanvändbarhet

5.1 Jämförbarhet över tid

Tidsserien redovisas för 2008 – 2018 enligt SPIN 2007.
För varje årlig publicering, implementeras revideringar för hela tidsserien för
Nationalräkenskapers statistik om produktion, insatsförbrukning, slutlig
användning och utrikeshandel i Sveriges ekonomi. Mer information om
revideringar som implementerats i år redovisas i Nationalräkenskapers
statistiskt meddelande.
Utöver årliga uppdateringar, genomför Nationalräkenskaperna en större
översyn vart femte år av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller
inom ett flertal områden. Detta gjordes senaste 2019. Mer information om
översynens resultat finns här:
https://www.scb.se/contentassets/f5732d12d4fb4982a964e8468b93305f/i-
host-forandras-bnp.pdf
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 14 (20)

Beräkningar för denna publicering har inkluderat Nationalräkenskaperna

uppdaterade data enligt 2019 års allmänna översyn för åren i tidsserien från
2015 och framåt. För tidigare år i tidsserien, 2008–2014, har data från
Nationalräkenskaperna inte uppdaterats enligt 2019 års allmänna översyn.
Detta orsaker ett tidsseriebrott mellan 2014 och 2015.
Underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion hämtas från
miljöräkenskapernas statistik om luftutsläpp med produktionsperspektiv.
Denna statistik baseras till stor del på underlag från Sveriges territoriella
luftutsläpp som rapporteras till UNFCCC. För att kunna justera mellan det
territoriella perspektivet och miljöräkenskapernas produktionsperspektiv
tillämpas en så kallad residensjustering. En ny metod för residensjustering
används för första gången vid produktion 2020. Den nya residensjusteringen
gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49
landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet),
rederier (H50) och flygbolag (H51). Den nya residensjusteringsmetoden leder
till att skattningen av växthusutsläpp från Sveriges ekonomi minskade med
cirka tre miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
SCB använder en global multiregional databas som heter EXIOBASE för att
skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av
ett konsortium som norska tekniska universitetet i Trondheim (NTNU) leder.
För produktionsår 2021 implementerades en ny version av EXIOBASE – version
3.8.1. Produktionsår 2020 användes EXIOBASE – version 3.8. EXIOBASE 3.8.1
använder till skillnad från tidigare versioner databaserna PRIMAP och EDGAR
för icke-förbränningsrelaterade växthusgasutsläpp. Denna revidering har lett
till högre utsläppsnivåer för metan som påverkar hela tidsserien.
Mer information finns att läsa här:

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/jiec.12715
https://doi.org/10.5281/zenodo.4588235

5.2 Jämförbarhet mellan grupper

De ingående grupperna i form av branscher och produktgrupper behandlas
lika för att möjliggöra jämförbarhet. Primärstatistikens kvalitet är dock
avgörande för hur fin indelning som kan göras. Generellt är
tillverkningsindustrin mer väl undersökt än tjänstenäringarna och de agrara
näringarna.

5.3 Samanvändbarhet i övrigt

Samanvändbarheten med nationalräkenskapernas statistik är god eftersom
materialet är branschindelat enligt standard för Svensk produktindelning,
SPIN6

6
Se också https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-
svensk-produktindelning-efter-naringsgren-spin/
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 15 (20)

5.4 Numerisk överensstämmelse

Avrundningsfel kan förekomma. I övrigt finns inga brister i den numeriska
överensstämmelsen.

Allmänna uppgifter
A Klassificeringen Sveriges officiella statistik
Miljöräkenskaperna – miljöpåverkan från konsumtion ingår i Sveriges officiella
statistik (SOS). För statistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS) gäller
särskilda regler för kvalitet och tillgänglighet, se lagen (2001:99) och
förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt Statistiska
centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2016:17) om kvalitet för den officiella
statistiken.

B Sekretess och personuppgiftsbehandling

I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller
sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). För att
skydda enskilda personers eller företags sekretessreglerade uppgifter
säkerställs att de inte kan röjas direkt eller indirekt i den statistik som
offentliggörs.

C Bevarande och gallring

Bevarandebehov är under utredning.

D Uppgiftsskyldighet
Uppgiftsskyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistiken
(SFS 2001: 99).

E EU-reglering och internationell rapportering

I nuläget omfattas inte statistik om miljöpåverkan från konsumtion direkt av
EU-förordningar eller -direktiv.

Statistikkällan för denna statistikprodukt, MI1301 utsläpp till luft regleras av

EU-förordningen nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper. Statistikkällan
för denna statistikprodukt, NR0103 Nationalräkenskaper regleras av EU-
förordningen nr 549/2013 om det europeiska national- och
regionalräkenskapssystemet.

F Historik
2019 var första arbetsåret för vilket denna statistik produceras som Sveriges
officiella statistik. I år produceras och uppdateras statistiken för den andra
gången.
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 16 (20)

G Kontaktuppgifter
Statistikansvarig
myndighet Statistiska Centralbyrån

Kontaktinformation Miljöräkenskaper/Nils Brown

E-post miljorakenskaper@scb.se/nils.brown@scb.se

Telefon 010 4794026

Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 17 (20)

Bilaga: COICOP-koder

COICOP (107) Text COICOP (12) COICOP (5)*

01 livsmedel och alkoholfria drycker
C0111 bröd och spannmålsprodukter 01 1
C0112 kött 01 1
C0113 fisk 01 1
C0114 mjölk, ost och ägg 01 1
C0115 oljor och fetter 01 1
C0116 frukt 01 1
C0117 grönsaker 01 1
C0118 sötsaker, glass, sylt, marmelad och konfekt 01 1
C0119 salt, kryddor, såser o homogeniserad barnmat 01 1
C0121 kaffe, te och choklad 01 1
C0122 läsk, juice, saft och mineralvatten 01 1

02 alkoholhaltiga drycker och tobak

C0211 sprit 02 1
C0212 vin 02 1
C02131 starköl 02 1
C02132 öl klass i o ii 02 1
C022_023 tobak 02 1

03 kläder och skor

C0311 material till kläder 03 4
C0312 kläder 03 4
C0313 klädaccessoarer, sybehör och garn 03 4
C0314 lagning, hyra och tvätt av kläder 03 4
C0321 skor 03 4
C0322 reparation och hyra av skor 03 4

04 bostad, elektricitet, gas och uppvärmning

C0411 faktisk hyra i hyresrätter, kallhyra 04 2
C0412 bostadsrätt, nyttjandevärde kallhyra 04 2
C0421 småhus, nyttjandevärde kallhyra 04 2
C0422 fritidshus, nyttjandevärde kallhyra 04 2
C043 varor och tjänster för underhåll av bostaden 04 2
C0451 elström 04 2
C0452 gas 04 2
C0453 flytande bränslen; olja, fotogen och gasol 04 2
C0454 fasta bränslen; ved, kol, pellets och flis 04 2
C0455 fjärrvärme 04 2
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 18 (20)

05 möbler, inredningsartiklar, hushållsutrustning o förbrukn. varor

C0511 möbler, armatur, inredningsartiklar o tavlor 05 2
C0512 mattor, inkl inläggning 05 2
C0513 möbelreparationer 05 2
C0520 hushållstextilier 05 2
C0531 större hushållsapparater som tilläggsutrustning 05 2
C0532 mindre elektriska hushållsapparater 05 2
C0533 rep av hushållsapparater 05 2
C0540 husgeråd 05 2
C0551 större motordrivna apparater och verktyg 05 2
C0552 mindre verktyg, trädgårdsutrustn, tillbehör, batterier o lampor 05 2
C0561 förbrukningsvaror och rengöringsartiklar 05 2
C0562 hushållstjänster; städning, tvätt o hyra av hushållsutrustning 05 2

06 hälso- och sjukvård

C0611 läkemedel och vitaminer 06 5
C0612 andra sjukvårdsprodukter 06 5
C0613 glasögon, linser, etc. 06 5
C0621 öppen hälso- o sjukvård, patientavgifter 06 5
C0622 tandvård, patientavgifter 06 5
C0623 sjukgymnast, kiropraktor, terapeut, mm; patientavgifter 06 5
C0630 sluten sjukvård, patientavgifter 06 5

07 transporter och fordon

C0711 bilar 07 3
C0712 motorcyklar, skotrar, mopeder o motorcross 07 3
C0713 cyklar 07 3
C0721 reservdelar och tillbehör 07 3
C0722 driv- o smörjmedel; bensin, diesel, olja, glykol o k-sprit 07 3
C0723 underhåll och reparation 07 3
C07241 körkort; utbildning, körprov, adm.avgift kort o register 07 3
C07242 bilbesiktning 07 3
C07243 broavgifter 07 3
C07244 parkering 07 3
C07245 bilförmån och bilhyra 07 3
C0731 järnvägstransporter 07 3
C0732 vägtransporter; taxi o långväga busstransporter 07 3
C0733 lufttransporter 07 3
C0734 sjötransport 07 3
C0735 kollektivtrafik 07 3
C0736 andra transporttjänster; flyttning 07 3

08 post- och telekommunikationer

C0811 posttjänster 08 5
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 19 (20)

C0812 teleutrustning 08 5
C0813 teletjänster; fast ,mobil och internet 08 5

09 rekreation och kultur, varor och tjänster

C0911 utrust för att ta emot, spela in o återge ljud/bild; tv, radio mm 09 5
C0912 kameror, övrig fotoutrustning och optiska instrument 09 5
C0913 it-utrustning; pc, skrivare, tillbehör o kalkylatorer, skrivmask. 09 5
C0914 film, cd, kasetter; inspelade och oinspelade 09 5
C0915 rep av audiovisuell, foto- och, it-utrustning 09 5
C0921 större varaktiga fritidsvaror; husvagnar, båtar o sportutrustning 09 5
C0922 musikinstrument och utrustning för inomhusaktiviteter 09 5
C0923 rep och underhåll av större fritidsvaror 09 5
C0931 leksaker, spel, juldekorationer, fyrverkeriutrustning o hobbyartiklar 09 5
C0932 sport-, fiske-, och campingutrustning mm 09 5
C0933 blommor, trädgårdsväxter, julgranar, jord, gödning o krukor 09 5
C0934 husdjur, djurmat o djurutrustning 09 5
C0935 veterinärs- och andra tjänster för djur; djurpensionat etc 09 5
C0941 sport- och rekreationstjänster; hyra av utrustning, deltagaravgifter 09 5
C0942 kulturella tjänster; bio, museer, tv-avgifter, foto- och framkallning 09 5
C0943 spel; nettot av satsade belopp minus utbetalda vinster 09 5
C0951 böcker inkl läroböcker, exkl frimärksalbum 09 5
C0952 tidningar och tidskrifter 09 5
C0953 övriga trycksaker 09 5
C0954 skrivmaterial 09 5
C0960 paketresor 09 3

10 utbildning
C101 utbildning, fritidshemsavgifter 10 5

11 restauranger, caféer, hotell och annan övernattningsservice

C1111 restauranger, caféer, andra matserveringar, kiosker o automater 11 1
C1120 hotell- och annan övernattningsservice 11 2

12 övriga varor o tjänster

C1211 hår- och skönhetsvård 12 5
C1212 elektriska apparater för personlig omvårdnad 12 5
C1213_1220 andra varor för kropps- och skönhetsvård 12 5
C1231 smycken, ur inkl reparationer 12 5
C1232 and personl varor, tex väskor, barnvagnar, -stolar o div accesoarer 12 5
C12401 barnomsorg 12 5
C12402 äldreomsorg 12 5
C12403 personlig assistent 12 5
C12404 individomsorg 12 5
C125 försäkringstjänster 12 5
Statistikansvarig myndighet Kvalitetsdeklaration version 1 Sida

Statistiska centralbyrån 2021-09-30 20 (20)

C126 finansiella tjänster 12 5

C127 diverse övriga tjänster; begravning, avgifter för intyg o service 12 5
HUSH hushållens direkta utsläpp HH **

* Koder för COICOP (5):

1 livsmedel
2 boende
3 transporter
4 kläder/skor
5 övrigt

** Hushållens direkta utsläpp kan delas upp i stationära utsläpp, mobila

utsläpp och övriga utsläpp. I indelningen COICOP (5), allokeras de stationära
utsläppen till kategori 2 (boende), de mobila utsläppen till kategori 3
(transporter) och de övriga utsläppen till kategori 5 (övrigt).