Forsta delen Med konsten mot jamstalldheten av Vanja Hermele med stort K,VAD SAGER VAL ETT ARGUMENT? | diskussionerna om kén och makt i kultursfiiren, liksom inom. ‘manga andra sfirer, hinder det att centrala begrepp blandas thop: ‘Jimstilldhet och genus anvands till exempel ofta som om de be- tydde samma sak och var synonyma, Men det ar de inte. Por att gira det tydligt: Jamstalldhet handlar fraimst om rattvisa villkor. Riksdagen beslutade till exempel att mle for svensk jmstalld hetspolitik ar att kvinnor och man ska ha samma makt att forma samhalllet och sina egna liv. Med hjélp av matematik och statistik kan man relative enkelt ge svar pa en del av jémstilldhetens frdgor: hur manga kvinnor och min, med vilka resurser i form av pengar, platser och /eller tid? Men jamstalldhet betyder inte bara enkel matema: tk, begreppet rymmer en mer kvalitativ aspekt som inte nis av cendastsifferrakning. Denna aspekt handlar om att kvinnor och ‘mins kunskaper, erfarenheter och virderingar ska tas tllvara och fa piverka ett omrade, i vart fall: kultursektorn, Detta kriver att kvinnor kan verka pé samma villkor som min, En ligsta niva for detta ar att kvinnor och min slipper bli utsatta for sexuella srakasserier eller trakasserier pa grund av kon. Jamstalldhet syfiar til at fen jémn kénsbalans —men det ta ar ert mal som genusanalyserna inte alltid delar. Genus a ett mer méngfacerterat begrepp och rymmer bland ferindringsas- pekter~men inte alltid. En genusanalys kan faktiskt ndja sig med att enbart underséka gestaltning av kin: vad ar det som sigs och. pa vilket sitt? Hur gestaltas olika kénsidentiteter och vad far ge- staltningen for betydelse? Inom akademin anvands genusveten- skap som ett samlingsnamn for forskning som intresserar sig fer, och tolkas, relationer mellan makt och kén, Det kan handla om maktférhillanden mellan verklighetens kvinnor och min, men ocks8 mellan sidant som kodats som vkvinnligt« eller »manligte Jamstalldhet kriver inte alltid genusanalys och genusana- FORSTA DELEN 10 lyser kriver inte alltid jémstilidhet. Men nar de kombineras blir analysen diupare och effektivare for fSrdindringsarbete. Jimstalld- hheten serverar fakta, till exempel hade Sverige &r 2005 /2006 fem. kkvinnliga teaterchefer och 22 manliga. Med hjalp av genusper- spektiv kan man ska svar p& orsaken till detta, genom frigor som: Ligger det hinder i vigen for kvinnor att bli teaterchefer? Vilka uppfatmingar bestimmer inneborden av meriter och ort kompetens«? Hur fungerar natverk? Kan dessa fern kvinior leds pi samma villkor som de 22 mannen? Finns det uppfatmningar om kén som begrinsar kvinnors méjligheter att bli chefer och sedan, om de har blivit chefer, att agera som chefer? Sadana frd: gor maste besvaras for att angelagna och relevanta atgirder ska kkunna vidtas for att na jémstalldhet. ‘Jimstilldhetskraven frin regeringen Wigger sig inte i ge- stalting utan formuleringen lyder: ett jamstilldhets- och mang- faldsperspektiv ska integreras i hela verksambeten. Det kan man tolka som att det ska vara jamstallt i representationen pa scener- nna, men det ar det nastan ingen som g6r. Potingen ar att rege- ringen inte bestaimmer vad som ska hiinda pa scenerna. Det ar altsd frit fram att gestalta kén pA vilket sitt man vill, bara jém- stilldhet integreras i hela verksamheten, Om man drar det lingt: vvarsigod att producera sexistiska stycken eller filmer, men se tll att det ar lika manga kvinnor som miin som gbr dem. Inom konsten och kulturen finns det uttrycksméjligheter och diirmed ocks4 méjligheter att forma och férindra sambal- let. Riksdagens mal, att kvinnor och min ska ha sama makt att forma samhillet, fir alltsi extra baring fr kulrursektorn, Har ar det dn viktigare att bide kvinnor och man far ta del av resurserna och uttrycksméjligheterna. Kommittén for jamstilldhet inom scenkonstomriidet har dock konstaterat att kulturen ar ett om- ride med allvarliga jamstilldhetsproblem: 11 VAD SAGER VAL BTT ARGUMENT?X Man ar chefer i hégre utstrackning an kvinnor. 2005/2006 hade Sverige fem kvinnliga teaterchefer och 22 manliga. Inom musikteatern fanns det samma ar fyra ‘kvinnliga chefer och 17 manliga. Denna period anlitades sammanlagts7 dirigenter till musikteaterscenerna: bara tv av dem var kvinnor. x Inom dansen ar mansdominansen inte lika kompakt bland de utévande, desto mer hipnadsviickande blir di dominansen av manliga koreografer p& scenerna: 73 pro: cent manliga och 27 procent kvinnliga koreografer under ret 2005 / 2006." x I filmens virld borjar det sintligen se jamstallt ut ‘med niistan lika minga kvinnliga regissbrer som ‘manliga under viren 2007. Men sf har det inte alltid varit, ret innan det filmavtal som nu satt ett konkret Jamstalldhersmal - minst go procent av medlen till ettdera konet —fick miin drygt 89 miljoner kronor medan bara 18 miljoner gick till kvinnor#* Dessa fakta sammanriiknade pekar pa ett kulturliv med jamstalld- hetsproblem, ‘Trots det lyfter kulturlivet girna fram sin samhiils forandrande kraft—och blundar for det faktum att man sitter pa jumboplats nar det kommer till jamstlldhet. Kultursfaren har lange levt i en skyddad tillvaro utan att formella jamstalldhetskrav stilts pa den. I den jamstalldhetspro- position fran 1979 som lag till grund for den festa jémstilldhets- lagen i Sverige Iyftes konsten helt enkelt ut ur lagens rickvidd. ‘Skidespelaryrket ver exempel pi ett yrke dar jimstilldhet ansigs irrelevant, Man skrev: »Det ter sig naturligt att diskriminerings- fErbudet inte blir ett hinder for en teaterledning att anlita enbart ‘manliga skidespelace fer manliga roller[...].«? ‘Ordvalet naturligt visar pa en tro att skidespelarnas kénsuppde!- ning pa teatrarna ar lite fSrklarad: manliga roller dikterar manki {ga skidespelare och ju fler manliga roller i dramatiken, desto fler min pa scenerna, P4 senare tid har brytningar med denna »kéns- realism« noterats, det ar inte lingre obligatoriskt att manliga rol- Jer spelas av manliga skddespelare, inte heller ar det sjalvklart ate angivelsen Iakare i ett manus innebar att lakaren air en man, trots att rollen kanske fran borjan skrivits for att passa en. Tvi Stockholmsteatrar, Stockholms stadsteater och Dramaten, har litit kvinnor spela mansroller p§ sina stora scener: Malin Ek var Shakespeares Shylock i Képmannen i Venedig pa Dramaten 2004, och Helena Bergstrim var Shakespeares Hanilet pi Stockholms stadsteater samma ar~och Gunilla ROor spelade Richard 1 p& samma teater i en uppsattning med enbart skidespelare som a kvinnor ar 2007. Inom dansen har forestaliningar som Bernardas hus koreo: graferad av Mats Ek och Dom ger tanken kropp av Malin Hellqvist Sellén visat pa ett liknande trendbrott. Inte heller tar man kingre ett manligt kulturary for givet, ett arbete med att synliggéra och lyfta fram dramatik skriven av kvinnor drivs bide p& universite- ten och inom en del teatrar. Nyligen bedémde jamstilldhetsombudsmannen (JimO) att det var dags ven for kulturlivet att genomgi en jamstalld- hetsgranskning. Genom satsningen Nar JémO gav sig pa kulturen fick 150 statligt finansierade kulturinstitutioner limna in sina {jimstilldhetsplaner for att f dem analyserade. | uppféliningen Nair JémO gav sig pd kuleuren, del II granskades det fria konstlivet. JimO konstaterade att korttidsanstillningar ar vanliga bade pa institutioner och i det fria konstlivet, att de flesta arbetsgivare i det fria konstlivet inte hade ndgon jamstalldhetsplan vid gransk- ningstillfillet och att nistan alla av de inkimnade jimstilldhets- planerna behvde justeras for att nd acceptabel nivi.* ‘Minst tva problem alltsd: bortglémda jamstilldhetsplaner 13 VAD SKGBR VAL ETT ARGUMENT?leder inte till ett verkningsfullt praktiskt jimstilldhersarbete och korttidsanstallningar gynnar varken arbetstagarens trygghet eller dennas méjlighet att driva jimstalldhetsirgor pa sin arbetsplats. I den basta av varldar ar kon et: onddigt analysverktyg. Men tills dess att vi nétt jamstalldhet ar det dock nodvandigt att maktanalyser utgir ifran ett kénsperspektiv. Denna studie analy- serar argument och tankeskolor inom kulturomradet utifrdn en maktanalys som beaktar kénsmiassiga ordttvisor, d.vs. jimstilld- het kombinerat med genusanalys. Argument ar viktiga bestinds- delar i skapandet av forstielser—och dirmed méjliga aktioner for eller emot jamstalldhet. Argument, och de personer som uttalar dem, ses har som grindvakter med makt att frimija eller motverka jéimstilldhet, Uttalade tankefigurer ger reella effekver fr jamstalldhetschanserna i praktiken — oavsett om man ir med- veten om deras effekter eller inte. Syftet med denna studie att inte att klandra enskilda indivi. der for deras kanske bristande genusmedvetenhet, malet ari stil- let att synliggiira de tanke- och strukturménster som utestinger kkvinnor frén viktiga delar av offentligheten, Det ar manga bickar sma som tillsammans skapar ett kompakt och systematiskt system som haller kvinnor utanfér pa grund av deras kénstillhdrighet. Till grund fr studien ligger 23 intervjuer genomfrda mellan 21 december 2006 och 27 februati 2007. FORSTA DELEN 14 KONSTENS SJALVBILD Argument: Har ar det hogt i tak Konsten vill garna se sig som radikal och samballsfirindrande. ‘Men sanningsgraden av denna sjalvbild ter sig ur ett jamstalld- hets- och genusperspektiv som inte sirskilt hég, Joakim Rind’, publikarbetare pa Stockholms stadstecter, formulerar en proble matisk effekt av denna sjalvbild: Joaxim: Det finns en bild av att man inom teatern kan siga vad som helst, att det finns plats fr alla tnkbara asikter och olika typer av manniskor. Uppfattningen om att alla air si Sppensinnade inom den fia konsten gor att det for manga nog kan kinnas banale att prata om jémstilldhet. Det gar inte shop med sjalvbilden. »Jag som tanker s8 hogt och sé fritt och stort, det &r vval klart att jag inte begriinsas av ndgot si banalt som en ‘manlig blicke, verkar en del tinka. Konstens sjélvbild kan alltsd i sig std i vagen for jamstalldhet i praktiken, Det kan ha verkliga effekter pi de mest grundlig- gande férutsittningarna for jamstalldhet: att fredas frén sexuella trakasserier eller att arbeta f¥r lika ln, Bristen pi engagemang for dessa fSrutsittningar for ett rattvist kulturliv gér att manga atgarder fastnar mellan tv motsatta foreteelser: »hgt i take och fornekelse av sexuella trakasserier. Joakim Rinda igen: JoaxiM: Det finns nagot politisst korrekt i att interne lata piskina ett intresse for jimstilidhet. Men dairiftin till at exempelvis siga att jag har blivit sexuellt oftedad av mina kollegor kan avstindet vara lingt. Da blir det en helt annan sak, det ar en skillnad, For den diskussionen, om sexuella trakasserier, ar ngot jag aldrig kommit i kontakt med pa 15 KONSTENS SjALVBILDteatern och det kan géra mig misstanksam. Risken ar att det helt enkelt finns erfarenheter som har svart att komma fram. Kanske ar det den allminna uppfattaingen om att samtalsklimatet ar valdigt Oppet pa teatern, att alla som arbetar har arfina humanister som varderar solidaritet och medménniskors vilmdende hgt Argument: Konst ar bara konst (Om bilden av konsten som tillétande och befolkad av humanister ar ett problem som skymmer sikten for verkliga jamstalldhets problem kan en annan tanke utgira ett lika stort hinder: nimi gen idén om att »Konst ar bara konste. Bakom den tanken ligger cen uppfattad skillnad mellan jémstalldhet & ena sidan och konst & den andra. »Konst ar bara konst« menar att allt inte behdver bara ett perspektiv. Det finns vissa saker som star Over det. Men Philip Zandén, skadespelare och regissdr pa Stockholms stadsteater, ser dock ett problem med konsten med stort K. Den ar inte alltid si nyskapande: »Till exempel Pinters Hemkomsten. Den ar kvalitet, ‘men den ar reaktioriir. Det dir som inte ar »kvalitets, det som ar oslipat. Det ar levande.« Aven om kvalitet kan innebiira reaktiondra konstverk vin- der Zandén sig emo- att placera perspektiv pa all konst, vissa verk. bor sti fria frin jémstalldhet eller genusperspektiv. Han vill helst se en konst som bara fir vara konst, utan ideologi eller politiska f¥rtecken, Men det »vie som Philip Zandén pratar ofn fr inte sir skilt inkluderande: pate: Alt det dar som vi pé allvar pratade om férut nar det gallde mingkultur: »Ska en firgad kille spela Jean da Ska en neger spela Jean? Det verkar ju inte klokt. Hur fan ska vi tro pa att det ar ett svenskt herngirdskdk pd 1880- talet? Med en neger? Ska hon vara frin Persien dé, Julie?« ‘Och det var bara tio ar sen. Sa jag siger bara: Kvotera! FORSTA DELEN 16 ‘Tvinga. Lagstifta, S& siger jag. For vi bestir dels av en nyfiken forandrande del, i alla fall gor jag det, och s& bestar jag ocksd av en del som ar tillbakablickande, nastalgisk, konservativ. Ta inte iftin det som jag kanner igen, ta inte ifn mig det som ar min identitet, klipp inte av navelstringen fri det som ar min ‘mamumas och pappas li. Ta inte bort det dir, it mig £& ha mig sjalv kvar ocks8, »Ta inte iftin mig det som ar min identitet« ar ett pastdende be- roende pé hur ens identitet ser ut. Ar man blind for at alla bir ett, perspektiv ~ ven vita, manliga, heterosexuella ménniskor — kan man havda att det finns konst som stir ver genusperspektiv el- ler jmstalidhet. Stefan Larsson, konstnirlig ledare fr Elverket, verkar ocksd mena att det finns konst som bara ar Konst. Han tar avstind frdn allt vad politik heter: sTBFAN: Det stor mig att teatern miste producera négot som ar gott. Vi fir inte bara vara konstndirer utan det ska finnas ndgot mervarde av politik, vi ska fOrdindra samhallet pa ett tydligt sitt, och ibland kinner man det dir signal: systemet, som pa vissa Unga Klara-forestillningar, den dir sindningen, titta vilka fina dsikcer vi har. Enligt Philip Zandén ar konsten i sig en sanning som inte bar per- spektiv eller ideologi. vvanya: En sanning? Puri: Ja, en storhet. Ett grundimne. Och sen har du den politiska verkligheten och samtiden som ett annat rima- terial, ett annat grundamne. De hiir tva materialen korre- sponderar inte alltid med varandra och behiver inte all- 17 KONSTENS SJALVBILDtid gora det. Vi hade ett inligg i Dagens Nyheter i dag om ‘Thommy Berggrens uppsittning av Pinters Hemkomsten, diir skribenten formulerar det som manga andra ocks4 har sagt; att det ir en forfirlig javla kvinnosyn. ‘Men man kan inte ligga de politiska aspekterna pi det konstverket, for konstverket i sig ar s4 sptinnande, si mingfacetterat och intakt. Och har si hég densitet. Du kkan inte triinga in et: jémstalldhetstinkande i det konst- verket. Det vore liksom lika finigt som att gira om Ru- bens Madonnan och barnet. Och siga: °Vad ar det har att fSrsoka géta henne till nigon madonna och mor. Kvinnan hhar faktiskt andra utryck &n s4.« Det a lika vansinnigt. Enligt Zandéns resonemang kan viss konst undgi genusanalys “med motiveringen att »det ar Konst«, Men det ar inte ett sirskilt ‘billbart argument: all gestalming sager niimligen ndgonting om én, aven om det bara ar min representerade. All gestaltning for medlar nagon form av ideologi, oavsett om det frstarker eller problematiserar normen. ‘Argument: Konsten hotas av krav ‘Fimstilldhet och dess intig pA den kulturella arenan hotar Kon- sten. Ett stilexempel pa en s4dan tankefigur kan ses i Statens kul- turrids budgetunderlag for 2007-2009. Visionen ar att: oftimja konst och kultur fr att tllgodose alla medborgares ratt till ett varierat kulturutbud av hg kvalitete. Rédet konstaterar sedan att: »Under senare ar har allt fler uppdrag och prioriteringar tillkommit inom kuleurpolitiken, bland annat berittigade krav pa jamstilldhet och mangfald i den skattefinansierade verksamhetene, Darefter foljer en lika mirklig som avslojande friga. Kulturrédet undrar: »Hur kan man sam- tidigt som dessa berittigade krav pa jimstilldhet och mingfald skapa utrymme for konsteas méjigheter att urvecklas?«? FORSTA DELEN 18 SA uttrycks det tinkta motsatsfirhillandet mellan kon: stens utveckling & ena sidan och jimstilldhetskraven & andra. Detta motsatsférhallande ar oroande av fBljande skal: Vad be- tyder »konstens méjligheter att utvecklas«? Enligt Kulrurrédets resonemang innefattar utvecklingen négonting annat an jém- stalldhet och mngfald. Kulturridets oro fr att konstens utveck- lingsmojligheter skulle minska med jimstilldheten kan tolkas som att konsten mar bast av att limnas i fred. Btt annat sitt att se saken ar att det inte finns en motsitt- ning mellan konstndtlig utveckling och jamstilldhet. Att jam stilldher snarare ar en fBrutsittning fOr att na de mél som rédet siger sig vilja verkstlla, nimliger: allas méjlighet till delaktigher i kulturlivet och att ge alla medborgare rat till ett varierat kuleur- utbud av hég kvalitet. Kulturridets uppfatming delas av Stefan Larsson som ocksi ser jaimstalldhet som ett hot gentemot Konsten. Problemet i, enligt Larsson, att kvaliteten riskeras gi fSrlorad om man Orjar tinka fr kategoriskt. sreran: Jag tror inte p& en kénsmall. SA linge jag ar chef, a behdver vi ingen. Jag tycker att det vore synd om ext hhalvdant kvinnligt projekt gar igenom fr att man ska upp- nd en procent. Jag har svirt att tugga i mig det, aven om det ar for en god sak. Och ven om det kan komma in bra projekt av kvinnor sf tro: jag anda att det inte ar bra om ‘man birjar tillfredsstlla en procent stillet fSr en talang. Diirefter utékas resonemanget om vilka aspekter som hotar kon- sten, frutom balvdana kvinnliga projekt aven halvdana projekt formulerade med mangkulturmotiv: 19 KONSTENS SJALvBILDFO stEFan: Med Mangkulturdret 06 fanns en styrning pa Kul- turrddet som inte var bra. En massa byrékrater som gor karridr pa det har, som stidjer en rad underméliga pro- jjektansékningar. Bara for att det ar en turk med si fir man stlar. Aven fast de som har projektet ar inkompetenta. Jag hatar det. Det enda de har ménniskorna vill ar att sitta i ‘knit pa Marita Ulvskog, Samma miinniskor som nu tyeker det tir kul med sponsring och donationer. Fuckers tycker jag, jag tycker att det ar fuckers. Jag litar inte pa de dir ‘minniskorna fér fem 6re. Jag tycker det ar hallningslésa vinsterkarriirister bara. Darfor star inte jag ut med hela den politiska bubblan. Som med ansékningarna till Kulturrédet, vad ar det fr kriterier? Om man ska ha fyra turkar —jag anser att jag hhar rte ate uttrycka mig sé for jag ar uppvuxen j Tensta. En av mina vinner satt i dansreferensgruppen och han Derittade att valdigt begivade koreografer, kvinnliga som manliga, fick avslag till forman for ndgra jeppar som kom- mit pd att om man ska ha pengar da maste man ha en arab ‘med, $4 alla hade en massa konstiga arabprojekt irra fret. Men vad blir det da i frga om kvalitet? Stefan Larssonriktarhellresin revolt gentemotMangkulturdretoch, |jimstilldhetskvoter an gentemot andra krav som politikerna lig- ger pa teatern, till exempel at spela Klassiker. 1 Larssons nista resonemang blir de férestillningar som faktiskt fOrsdker problematisera och utmana normen anklagade fr ate vara just oproblematiserande. Drar man resonemanget till sin spets innebitr det ate dramatik skriven och regisserad av vita min 4ir mer radikal och mer »problematiserande« tin Farnaz Arbabis Invasion eller Garpe / Osten /Axelssons Jésses flickor — dterkoms- ten, Det framstar som mer radikalt att spela pjéser ur virt kul- FORSTA DELEN 20 ‘urarv dn att spela pjiser med ett urtalat mal att utmana ridande normer, steean: Nu hat jag inte sett Invasion, Farnaz Arbabis stora framging, Eller Jisses flickor... Du vet, jag kan inte ens %- restilla mig att jag skulle ga och se JOsses flickor. Gar du dit for att & dina radikala feministiska Asikter bekraftade? For att f& reda pa vilken hitrlig tie] du ar? Varfér ska ni sitta dar och bekriifta varandra? »Vi ar s& jivia goda och fina och titta hiir och ...« Jag tycker att det ar si konstnarligt ointressant, var ér konflikten, var ar problematiseringen, sidan di instillsam teater som jag blir tokig pa. Jag orkar inte det. Jag skiter det. Jag tycker det tr att gOra sin sak en stor otjinst. Konstndrer ar inte ensamma om att se sig som si unika att de inte behiver engagera sig i jimstilldhetsprojektet. »Det ar nda konst vvisysslar med kan bytas ut till nistan vad som elst: »Det r anda hjarnkirurgi vi sysslar mede¢, eller »Det ar ainda sj6fart vi sysslar meds, Det ar alltsi ett generelit och gemensamt antagande for nistan alla branscher att just den egna branschen ar fer unik for att inlemma sig i de jimstalldhetsaspekter man tycker ar viktiga och relevanta fer andra branscher. Jimstalldhetskraven ar berdt- tigade och viktiga, men inte i den egna verksamheten. Men ingen. bransch af s& unik ate jamstalldhetskrav inte kan stallas pa den, Argument: Ska jimstalldheten forbjuda Strindberg? Ett argument for varfér jamstilldhet tyvirr &r ombjligt har med Klassikerna att gira. Art spela klassiker ar visserligen ett krav fran politikerna, men ingen vet vad en klassiker egentligen ar. Ordbo- ken forser oss med er: intetstigunde definition, klassiker betyder wklassisk férfattare eller konstnar. Kiinnare av antiken m.m.«’ ‘Under seminariet Kealitet i konsten — stiger vem? pa Elverket 21 KONSTENS sjiLvBILD—————— EE den 12 november 2006 stilldes en friga fen publiken: »Vad vill ‘ni g6ra av Strindberg, ska inte han fa spelas?« Det ar fedgor om repertoaren som oroar. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth citeras i Svenska Dagbladet den 7 mars 2007 med anledning av att Kommittén fbr jémstilldhet inom scenkonstomradet rekommenderade minst 40 procent av ett dera kénet.' Kulturministern menar att den nya regeringen inte stiller sig bakom dessa mal med motiveringen: »Vi kan inte ha synpunkter p§ repertoaren ur ett politiskt hall, dd nérmar vi oss en form av diktatur.«? ‘Anda ar det just synpunkter pa repertoaren som kulsurmi- nistern presenterar nar hon tvingar insticutionerna att ta ansvar {fr kulturarvet. Over mailen svarar hon p4 frigan: vanya: Du har ffambillit vikten av att varna om ett ge- mensamt kulturary. Varfir tir det viktige? ‘Lena: Vi miinniskor har ett behov av att inga i en gemen skap och kiinna tilhérighet. Kulcur och kuleurary har for- sigan att skapa en sidan samhérighet. Det dr ocks8 vik- tigt att kulturpolitiken priglas av lingsiktighet, helhetssyn och engagemang. Eftersom de klassiska verk som i dag uppfjiler vart kulturary framst ar skrivna av - och fraimst befolkas av— vita min blir sat satsen att kvinnor och kvinnliga upphovsmakare har plockats ut tur projektet att winga i den méinskliga gemenskapene. Vaxfbr der? ‘Varfor tr det inte lika diktatoriskt att tvinga institutionerna att (2 in Klassiker och kulturarv i sina repertoarer, som att fi dem att striva efter ett jamstalle kulnurliv? ‘Fimstalldhetsarbete kan kriciseras for att vara politiskt fj samt eller diktatoriske. Men av ngon anledning anses det inte lika potitiskt foljsame att &terkommande spela klassiker eller dei- SORSTA DELEN 22 ‘va en teater som slagit rekord i Strindberguppsdttningar." Dra matenchefen Staffan Valdemar Holm vinder sig mot order frin »storebrore: starran: Vi miste anda pa nigot sit havda vir ffihet ‘Trots att de order vi emottar fran storebror bars av de all- +a bista politiska och humanistiska avsikter s& ar det kt ‘fSrbannat direktiv fein makten. S& dir maste man ocksi Iivda ... det omviinda, va? Fér konstens uppgift ar ju att -vinda saker och ting pa huvudet." ‘Men tankefigurer av den hir typen ar inkonsekventa: Kritik rik- tas gira gentemot politiska pabud, men bara vissa aspekter

You might also like

• Myrberg & Svensson, Att Så Ett Frö....

  

  Document7 pages

  Myrberg & Svensson, Att Så Ett Frö....

  Claudio Merener

  No ratings yet
• Christina Svens Inledningen Främlingen På Scen

  

  Document7 pages

  Christina Svens Inledningen Främlingen På Scen

  Claudio Merener

  No ratings yet
• FA, Examination HT21

  

  Document2 pages

  FA, Examination HT21

  Claudio Merener

  No ratings yet
• • Magazines
  • Podcasts
  • Sheet music
• Sammanfattning

  

  Document9 pages

  Sammanfattning

  Claudio Merener

  No ratings yet
• Rikard Loman, Teaterrecensionen

  

  Document5 pages

  Rikard Loman, Teaterrecensionen

  Claudio Merener

  No ratings yet
• Ett Dockhem Och Szondi

  

  Document1 page

  Ett Dockhem Och Szondi

  Claudio Merener

  No ratings yet
• GENT Manifestet

  

  Document3 pages

  GENT Manifestet

  Claudio Merener

  No ratings yet
• Introduktion To Komedin (Slides)

  

  Document57 pages

  Introduktion To Komedin (Slides)

  Claudio Merener

  No ratings yet
• Erwin Piscator, Den Politiska Teatern

  

  Document6 pages

  Erwin Piscator, Den Politiska Teatern

  Claudio Merener

  No ratings yet
• Commedia & Molière

  

  Document14 pages

  Commedia & Molière

  Claudio Merener

  No ratings yet
• Från Goethe Till Wagner

  

  Document10 pages

  Från Goethe Till Wagner

  Claudio Merener

  No ratings yet