SI Handbok

www.si-mentor.lth.
se
Denna handbok är översatt från The Leader’s Guide to Supplemental Instruction med tillstånd
från University of Missouri Kansas City.
Vi tackar Dr. Deanna Martin vid University of Missouri som har gett oss förtroendet att
översätta SI-texter från amerikanska till svenska och samtidigt tackar vi alla som har hjälpt till
vid översättningen, korrekturläst och gett konstruktiva kommentarer eller synpunkter.
I arbetet med översättning av denna Guide till svenska har en direkt översättning från
originalspråket ibland fått ge vika för en svensk översättning som gett en rakare och mer
meningsfull svensk innebörd åt innehållet. Ord eller uttryck kan möjligen kännas konstruerade
ibland men vår förhoppning är att Ni vill hjälpa oss med ytterligare synpunkter och
kommentarer för att vidare utveckla denna ”SI-ledarens Guide” både språkligt och
innehållsmässigt. Översättningen till svenska är gjord av Leif Bryngfors, Marita Bruzell-Nilsson
och Ulla Ki Harrysson, Lunds universitet. Bilder och layout är gjorda av Ulla Ki Harrysson.
Lunds Universitet fungerar idag som ett Nationellt Utbildnings- och Utvecklingscentrum för
Supplemental Instruction (SI). Centrets föreståndare Leif Bryngfors är den person som har
legitimering från UMKC att ge utbildning för nya metodhandledare i SI metodiken. Universitet
och skolor som avser att använda sig av SI-metodiken skall skriva på en förbindelse som
innebär ett åtagande att följa SI-programmets grundläggande intentioner samt att sända
kursrapporter till centret för sammanställning och statistik över SI-programmets effektivitet
och utveckling. Dessa rapporter sänds också vidare till University of Missouri i Kansas City
(UMKC) där en sammanställning görs i en internationell databas.
Supplemental Instruction är skyddat genom copyright vilket innebär att namnet inte får
användas för verksamheter som inte uppfyller de kriterier som beskrivs i denna handbok.
CENTRUM FÖR SUPPLEMENTAL INSTRUCTION

LTH Kansli
Box 118
221 00 Lund
www.si-mentor.lth.se
SI.Mentor@kansli.lth.se
Tfn: 046-222 71 80
Fax: 046-222 40 16
A grateful acknowledgment to the SI leaders and supervisors around the world who have
contributed to this manual. This guide is a direct result of your willingness to share your
experiences and written materials. Thank you for your dedication to improving the learning of
college students everywhere.
Supplemental Instruction
Peer Assisted Study Sessions
The Center for Academic Development

University of Missouri-Kansas City
SASS Building, Room 210
5100 Rockhill Road
Kansas City, MO 64011-2499
816.235.1174
fax 816.235.51.56
cad@umkc.edu
http://www.umkc.edu/cad/
Sinet@listserv.umkc.edu
Supplemental Instruction (SI) is a service mark of the University of Missouri at Kansas City. A
license may be granted to registered Certified Trainers and others upon written request to use the
term Supplemental Instruction in association with educational programmatic approaches to
enhance student academic development. This license is not transferable and does not apply to the
use of the service mark in any other programs or on any other literature without the written
approval of the University of Missouri at Kansas City.
Välkommen som SI-ledare

i programmet Supplemental Instruction.
Denna SI-ledarens Guide skall hjälpa dig att förstå SI-programmets olika
delar samt vara ett redskap i ditt framtida arbete som SI-ledare. Guidens
indelning är:
Del I - Översikt En genomgång av SI-programmet och SI-ledarens

uppgift.
Del II - Roller och ansvar Behandlar möten mellan olika SI-aktörer, ansvars-
områden och roller.
Del III - SI-mötet Från före första SI-mötet till att avsluta efter en termin.
Tips om hur du planerar, presenterar, motiverar,
genomför och avslutar ett SI-möte.
Del IV - Formulär Underlag för planering och utvärdering.
Del V - Collaborative learning Grupparbete enligt Collaborative Learning - olika

tekniker.
Del VI - Studiestrategier Allmänna råd och mer ämnesanknutna tips som

SI-ledaren kan använda under mötet med studenterna.
Del VII - Studieteknik Tips på studietekniker.
Del VIII – Kreativa idéer SI-ledare från när och fjärran delar med sig av sina tips.
Sammanfattning
Bilagor Samlade tankar och idéer om inlärning och

studieteknik.
Innehållsförteckning
Del I: En översikt av SI programmet 7
SI-programmet 9
SI-ledarens uppgifter 11
Del II: Roller och ansvar 13

SI-ledaren och läraren 15
SI-ledaren och studenten 17
Att visa studenterna tillrätta 20
Resurser för studenterna 21
SI-ledaren och metodhandledaren 22
Del III: SI-mötet 25

Första kursdagen 27
Introducera SI till kursens studenter 28
Vanliga frågor om SI-programmet 30
Förbered och starta ett SI-möte 31
Att genomföra ett SI-möte 32
Återföra frågan/diskussionen till gruppen 36
Att avsluta ett SI-möte/återblick inför tentamen 38
Strategier för motivation och deltagande i SI 40
Del IV: Formulär 43

Intresseanmälan för SI/underlag för schema 45
Utvärdering av SI-programmet 47
SI - Närvarolista 49
Planeringsunderlag för SI-möte 51
Observation – SI-ledarens egna reflektioner 53
Anställningsvillkor och tystnadsplikt 55
Del V: Collaborative learning 59

Collaborative learning tekniker 61
Del VI: Studiestrategier 67

Repetition av föreläsningen/lektionen 69
Träna terminologi 70
Högläsning från anteckningarna 72
Ombytta roller 73
Ofullständig sammanfattning 76
Frågesport 77
Visualiseringstekniker 79
Matriser 81
4
Tidslinjer 82
Problemlösning 83
SI och matematik 85
SI och humaniora 88
Förbereda för tentamen 90
Uppföljning av tentamen 92
Del VII: Studieteknik 93

Anteckningar 95
Kortlekar 97
Memoreringsteknik 98
Förkortningar 100
Att läsa kurslitteratur 101
Markering av text 103
Tentamensfrågor;
- sant/falskt 104
- flervals 105
- matchande 106
- korta svar/fylla-i-ord 107
- essä 108
Vanliga ord vid essäfrågor 109
Del VIII: Kreativa idéer 111
Sammanfattning 125
Bilagor:
1. Studiestrategier/Problemlösning; formulär för Tavelmodellen
2. Cornells metod för anteckningar
3. Lärstilar, ett utdrag ur häftet: ”Four, Three, Two, One Approach … with
style & technology” från Community College of Aurora.
4. Inlärning, Bloom’s Taxonomi utdrag ur ”Taxonomy of Educational

Objectives”.
5
6
Del I: En översikt av SI programmet www.si-mentor.lth.se
Del I: En översikt av SI programmet
7
8
SI-programmet
Nedan följer en sammanfattning av SI-programmets syfte och idé. Stryk under ord
eller meningar som du tycker är viktiga och tänk över hur du vill förmedla dem till
gruppen.
1. SI-programmet riktar sig till traditionellt svåra kurser, kurser där fler
studenter hoppar av eller inte klarar sina tentor/skrivningar så
kallade högriskkurser.
2. SI-programmet erbjuder regelbundna SI-möten direkt från

kursstarten och ska ses som ett komplement till den ordinarie
undervisningen.
3. SI erbjuds till alla studenter på kursen, oberoende av variationer i

kunskap, färdighet, tidigare erfarenheter eller bakgrund. SI syftar till
att, under SI-mötet, använda denna differentiering samt deltagarnas
olika kunskapsnivå i ett inlärningssyfte.
4. Syftet med SI är att hjälpa studenterna till ett bra studieresultat samt
att förhindra avhopp från kurserna. I detta syfte verkar SI-ledarna
för att stärka studenternas prestationer och deras förmåga till
insamling och bearbetning av data.
5. SI-mötet förläggs, i mesta möjliga mån, i nära anslutning till det

klassrum eller lektionssal där föreläsningen har getts.
6. Deltagande vid SI-möten är frivilligt och fritt för alla som antagits
till kursen att delta vid.
7. SI-ledaren är SI-programmets viktigaste aktör. De är utvalda

studenter från tidigare kurser, som med gott resultat har genomfört
och slutfört berörd kurs och gått vidare i ämnet.
8. SI-ledarna får, före kursstart, utbildning i metoder och strategier

som är användbara för att stärka studenternas studieprestationer.
De får träning i och utbildning om bland annat studieteknik, olika
inlärningsmodeller och strategier för inlärning både enskilt och i
grupp.
9. Under kursens gång ska SI-ledarna delta och föra anteckningar vid
minst en föreläsning eller lektion per vecka, på den aktuella kursen
för sitt SI-ledarskap. Detta deltagande syftar till att göra dem
förtrogna med eventuella förändringar i kursen och kurslitteraturen.
10. Under SI-mötet ges studenterna/eleverna möjlighet att själva bli

aktiva kunskapssökare genom att SI-ledarna fokuserar på innehållet
i den aktuella kursen och guidar dem i hur man kan använda texter,
tal, böcker och de egna anteckningarna. Genom att delta vid SI-
9
mötena för sin kurs kan studenten lära sig studiestrategier fungerar
bra i ämnet. Vilka studiestrategier som tillämpas beror av ämnet.
11. En av SI-ledarens styrkor är deras erfarenheter från kursen och i

ämnet. De kan terminologin, vet hur man för anteckningar,
utformar matriser eller ordnar data grafiskt. De har under sin SI-
utbildning också fått grunderna för problemlösning, analys och
frågeteknik liksom hur föreberedelser inför en tentamen eller
examination kan göras olika beroende av personlighet.
12. SI-ledaren integrerar VAD jag lär med HUR jag lär och gör
studenterna/eleverna observanta på en för ämnet lämplig
studieteknik. En viktig uppgift för SI-ledaren under SI-mötet är att
poängtera samarbete och att lyfta fram studenternas/elevernas egna
förmågor och kunskaper.
13. Genom ett aktivt deltagande i SI-grupper får studenterna möjlighet

till en fördjupning i kursmaterialet genom utbyte av anteckningar
och erfarenheter från föreläsningarna. SI-ledaren kan ge tips om
alternativ litteratur i ämnet eller sökvägar för vidare fördjupning.
14. Metodhandledaren är den lärare eller person vid institutionen eller

skolan som genomför och handleder SI-programmet. Denne är
ansvarig för att identifiera kurser där det finns behov av SI,
förankra SI-programmet på institutionen, välja ut SI-ledare
tillsammans med institution/skolledning, utbilda dem, göra
observationer på SI-möten samt att utvärdera SI-programmet på
institutionen.
15. Metodhandledaren har varje vecka handledning med SI-ledarna

samt anordnar seminarier vid institutionen/skolan för vidare
metodträning och teoretisk kompetensutveckling. Tillfälle ges då
även för eventuellt uppkomna problem i grupperna att diskuteras.
Vidare ska varje SI-ledare själv reflektera över sin kunskap och
metod och bidra med/dela med sig av denna till SI-ledare i träning
eller vid seminarier.
16. Erfarenheter och statistik från hela världen visar att med hjälp av
SI-programmet får fler studenter bra studieresultat och slutför sina
utbildningar eller tar sin examen. År 2004 fanns SI-programmet vid
ca 600 universitet i världen över och i Sverige har många universitet,
högskolor och gymnasieskolor idag väl fungerande SI-program.
Nya skolor och utbildningar tillkommer, SI-metodhandledare och
SI-ledare utbildas kontinuerligt vid institutioner och skolor i Sverige
och Norden. Allt fler studenter tar aktiv del i SI-programmet.
GRUPPDISKUSSION
10
SI-ledarens uppgifter
Bilda grupper om tre personer och diskutera SI-ledarens uppgifter. Lägg speciell
tyngdpunkt i gruppdiskussionerna på de av ansvarsområdena nedan, som känns
bäst respektive sämst för dig som SI-ledare.
1. SI-ledarutbildning
I början av terminen/kursstart.
Under hela terminen.
INTRESSE
GRUPPER
Regelbundna träffar med metodhandledaren.
2. Deltagande vid lektioner på kursen

Introduktionen för läraren.
Intressera studenterna för deltagande vid lektioner och SI-
möten.
Introducera SI för gruppen och genomföra förfrågan om
intresset för SI-möten.
Ge studenterna information om schema och lokaler för SI-
möten under kursen.
3. Genomföra SI-möte
Planera och starta SI-mötet.
Schemalägga SI-möten.
Boka rum, tillsammans med metodhandledaren, för SI-möten
under kursen.
Organisera schemat utifrån intresserade deltagares önskemål..
Förbereda uppgifter till SI-mötena.
Hålla extra SI-möten om så önskas och behövs.
Förbereda övningar för avslutning av SI-möten (t.ex. frågor
till frågesport, sammanfattning av föreläsningar, tänkta
tentamensfrågor).
4. Samarbete med lärare

SI-ledaren ska alltid följa de instruktioner som har getts under
lektionen.
SI-programmet ges endast i de kurser där läraren förstår och
stödjer SI.
5. En förebild för nya studenter

Reflektera över din egen inlärningsprocess, vilken teknik och
strategi använde du själv när du läste kursen.
SI-ledaren är en förmedlare mellan studenter och lärare.
Instäm aldrig i kritiska omdömen eller involvera dig i
diskussioner rörande den andra parten. Lyssna och förmedla
konstruktiv kritik om så behövs.
11
6. Reflektion, observation och metodhandledning

Reflektera över det egna agerandet som SI-ledare.
Bli observerad av metodhandledare eller annan SI-ledare.
Delta en gång per vecka i metodhandledning.
Delta vid utbildning av nya SI-ledare eller seminarier
anordnade för SI-ledare vid institutionen.
6. Integrera kursens ämne med studieteknik

Återföra diskussioner till gruppen.
Använda ämnets terminologi.
Integrera VAD jag lär med HUR jag lär.
Motivera och vägleda studenterna att finna sin egen
studiestrategi, utan att göra arbetet åt dem.
7. Samla information för utvärdering av SI-programmet

Föra närvarolistor vid varje SI-möte; datum, tid och kurs
samt studenternas namn och födelsedata.
Genomföra utvärdering av SI-programmet med de studenter
som deltagit i SI-möten under kursen.
Samarbeta med metodhandledaren för utvärdering av SI-
programmet på institutionen/skolan.
12
Del II: Roller och ansvar www.si-mentor.lth.se
Del II: Roller och ansvar
13
14
SI-ledaren och läraren

Bilda grupper om 6-7 personer. Varje person i gruppen väljer en av punkterna
nedan och agerar därefter SI-ledare för en gruppdiskussion om hur de skulle agera i
den givna situationen. Några tips om en SI-ledares agerande finns under rubrikerna
”Alltid” och ”Aldrig” på nästa sida.
Hur skulle du agera i följande situationer?

1. Läraren ber dig att göra något som din metodhandledare har bett
dig att inte göra, till exempel att ge en föreläsning i dennes ställe.
2. Läraren erbjuder sig att visa några frågor för dig, som kommer på
nästa tentamen.
3. En student tar med en gammal tentamen till ett SI-möte. Läraren

DISKUSSIONSLEDARE har bett dig att INTE dela ut gamla tentor under SI-mötena.
4. Läraren ber dig att hjälpa till att dela ut arbetsmaterial under
föreläsningen.
5. Läraren frågar om han/hon kan vara med under SI-mötena.
6. Läraren frågar vilka studenter som har deltagit under SI-mötena.
7. Läraren vill ha feedback om innehållsmässiga svårigheter som

framkommit under SI-mötena.
15
Som SI-ledare ska du
Alltid:
etablera en god kontakt med läraren på kursen då ni kommer att
vara ett team.
bestämma tid med läraren då ni kan diskutera eventuella oklarheter

kring kursmaterialet eller lektionen. Ta upp frågor som har
framkommit under SI-mötet.
ge läraren feedback om hur det går på SI-mötena. Trots att det inte
rekommenderas att läraren deltar under SI-möten så kan ett besök
vara värdefullt om både studenter och lärare vill så.
diskutera det arbetsmaterial som du planerar att använda i SI-

gruppen med läraren. Ditt arbetsmaterial kan anpassas till syftet
med kursen genom ett gott samarbete med ansvarig för kursen.
avtala med läraren när under lektionen det är bäst att informera om
SI. Gör detta inför varje informationstillfälle.
visa intresse och var hjälpsam under de lektioner du deltar i. Erbjud

dig att dela ut uppgifter eller annat material osv.
förhålla dig neutral i de fall kritik mot läraren eller kursen uppstår i
gruppen.
på ett konstruktivt sätt framföra SI-gruppens åsikter om eventuella

oklarheter som uppstått under lektionen eller i ämnet, till läraren.
hänvisa läraren till metodhandledaren vid frågeställningar som du är

osäker på eller i en situation då du känner dig obekväm.
Aldrig:
9 besvara kritik från gruppen.
9 medverka vid rättning av skrivningar eller att konstruera

tentamensfrågor.
9 agera lärare under ett SI-möte eller arbeta utöver det aktuella kurs-
innehållet.
9 sätta dina personliga värderingar eller betyg på de test eller

inlämningsuppgifter som läraren ger ut.
9 svara på frågor eller delta i diskussioner under lektioner när du

deltar som SI-ledare, om inte läraren direkt frågar dig.
16
SI-ledaren och studenten

Bilda grupper om 6-7 personer. Varje person i gruppen väljer en av punkterna
den givna situationen. Några tips om en SI-ledares agerande finns under rubrikerna
”Alltid” och ”Aldrig” på nästa sida.

1. En student ber om att få ta del av dina anteckningar från lektionen
då han/hon inte kunde närvara på grund av ett sjukbesök.
2. En student ber om att få de uppgifter som du har förberett för SI-

mötet, men han/hon kan inte stanna under själva mötet.
3. En student kommer alltid för sent till SI-mötena.

DISKUSSIONSLEDARE
4. Du har föreberett arbetsmaterial till ett SI-möte utifrån hänvisat
instuderingsmaterial från läraren. Ingen i gruppen har läst på.
5. En student meddelar att han/hon inte behöver komma till fler SI-
möten eftersom denne hade ett bra resultat på senaste tentamen.
6. En student tar upp personliga problem under SI-mötet (allt från

problem med ekonomin till svåra förhållanden i hemmet).
7. En student vill gärna forcera SI-mötena eller tala om ämnen som

ligger utanför kursens/lektionens ramar.
17
Som SI-ledare ska du
Alltid:
möblera rummet så att alla har möjlighet att se och höra varandra.
Tänk på din egen placering i rummet och att agera gentemot
gruppdeltagarna som både ledare och kamrat.
lära dig och använda studenternas namn.
utgå från studenternas behov och efterfrågan.
vara hjälpsam, uppmuntrande och ställa krav. Din uppgift är att

belysa och stimulera studenterna till att ta ansvar för sin egen
inlärning.
visa tålamod och lyssna till vad studenterna har att säga men
hänvisa dem till andra yrkesgrupper eller avdelningar om frågan inte
gäller den träning som du ansvarar för under SI-mötena.
låta studenterna tala och aktivt delta i gruppen. Var uppmärksam så

att alla kommer till tals och delegera gärna uppgifter som att göra
sammanfattning på tavlan till gruppdeltagarna.
visa lika hänsyn och intresse för alla studenter i gruppen. Din roll
som SI-ledare kommer att ses som en förebild för gruppen, dels för
vad du gör som SI-ledare men framförallt i hur du tänker, närmar
dig deltagarna eller ämnet och för hur och vilka frågor du ställer.
planera inför och ha tålamod under mötet med studenterna. Din

erfarenhet ger dem möjlighet att bli mer aktiva och kreativa, att
tänka lite längre själva.
tänka på att tiden mellan fråga och svar är olika långa för olika
personer. Ge alla tillåtelse att ”tänka efter” innan du fortsätter.
svara ärligt och rakt. Kan du inte svaret själv så återför du frågan till
gruppen eller ber någon deltagare att ta reda på hur eller var svaret
kan återfinnas. Läs mer om att återföra frågor på sidan 36.
erbjuda dig att ha extra möten vid behov.
Aldrig:
9 argumentera med studenterna eller uppmuntra negativ kritik. Låt
inte heller en eller några studenter dominera SI-mötena.
9 avbryta den student som talar eller omformulera vad studenten just
har sagt.
9 kräva en ursäkt eller förklaring om en student missade förra SI-

mötet. Visa istället att du bryr dig genom att till exempel säga att du
saknade dem senast.
18
9 tala om dig själv som lärare eller om SI-mötet som en lektion eller
föreläsning.
9 känna dig tvungen att lösa de problem som en student själv har
skapat och som de själva måste reda ut. Var diplomatisk när du
avböjer att involvera dig.
19
Att visa studenterna tillrätta

Bilda grupper om två personer. Använd sidan ”Resurser för studenterna” för att
skriva ner och diskutera med en kamrat vart du skulle hänvisa studenter som tar
upp följande problem under SI-mötet:
1. ”Någon bröt sig in i min bil och stal min CD-spelare.”
2. ”Jag har svårt att hänga med på lektionerna för läraren talar
engelska.”
3. ”Det känns som en av våra lärare provocerar mig.”
PARDISKUSSION 4.”Jag skulle vilja vara aktiv i en studentorganisation.”
5. ”Min pappa dog nyligen.”
6. ”Jag skulle behöva hjälp med anledning av mitt handikapp.”
7. ”Finns det någon internationell organisation för studenterna här?”
20
Resurser för studenterna

___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
21
SI-ledaren och metodhandledaren

Metodhandledarens ansvar är att bistå dig som SI-ledare i det jobb du utför. Tänk
igenom och skriv ner nedan hur du anser att metodhandledaren kan vara dig till
hjälp. Sätt dig därefter med en annan deltagare i gruppen för att diskutera era
tankar.
Med studenterna kan jag behöva hjälpa när...
INDIVIDUELL ________________________________________________
TANKE
________________________________________________
DISKUSSIONS- ________________________________________________
PAR
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Med läraren kan jag behöva hjälp när…
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
22
Praktiska ting som kan jag behöva hjälp med är…
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
23
24
Del III: SI-mötet www.si-mentor.lth.se
Del III: SI-mötet
25
26
Första kursdagen
SI-ledaren har mycket att göra första dagen på terminen. Läs igenom punkterna
nedan och ordna dem i den följd du anser att de bör göras. När du är färdig sätt dig
med en kamrat och diskutera olika idéer.
Dela ut ”SI-intresseanmälan” till de nya studenterna. Be dem

fylla i de tider som bäst passar dem och att markera hur
intresserade de är på en skala mellan 1-5.
Skugga de tider då du inte kan erbjuda SI-möten på enkäten

”SI-intresseanmälan”.
Påminna föreläsaren om att du behöver lite tid, ca 10

minuter, före första föreläsningen för att presentera SI för
gruppen. Fråga om du kan använda en del av tavlan under
terminen för information om tid och lokal för SI-möten.
Skriva ditt namn på tavlan.
Be studenterna lämna ”SI-intresseanmälan” till föreläsaren

efter föreläsningen.
Hämta ”SI-intresseanmälan” hos föreläsaren alternativt be

denne lämna dem till metodhandledaren.
Introducera SI för de nya studenterna. Fråga hur många som

är intresserade.
Dela ut kortfattad presentation av SI-programmet på din

institution/skola.
Komma i tid till föreläsningen/lektionen.
Annat:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
INDIVIDUELL
TANKE ________________________________________________
________________________________________________
DISKUSSIONS-
PAR ________________________________________________
________________________________________________
27
Introducera SI till kursens studenter

Förbered en kort presentation av SI-programmet nedan. Inför ditt första möte med
de nya studenterna tänk på vilka frågor du själv hade när du kom ny. Vidare vilka
frågor de nya studenterna kan tänkas behöva svar på:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
INDIVIDUELL
PRESENTATION
28
Tänk på följande när du förbereder en presentation…
Att:
det första intrycket är mycket viktigt för att grundlägga ett

förtroende bland studenterna.
SI har visat sig vara effektivt och uppskattat i såväl olika ämnen
som i olika typer av kurser, oberoende av kultur eller nationalitet.
resultat och statistik visar att av de studenter som deltar i SI är det

fler som blir godkända på kursen.
du kommer att vara en resurs för deltagarna och vägleda dem

genom föreläsningsanteckningar och tentamensförberedelser samt i
att diskutera och bearbeta kursinnehållet.
SI är ett effektivt utnyttjande av studietiden genom att deltagarna

får en möjlighet att tillsammans diskutera och lyfta fram det som är
centralt och viktigt i kursen.
SI bygger på ett frivilligt deltagande och man kan delta hur lite eller
hur mycket man vill. Deltar man 1-2 gånger i veckan så täcker man
alla föreläsningarna och är bättre förberedd för tentamen.
Be studenterna visa, genom handuppräckning, hur många som är

intresserade av att delta i SI-möten.
Be alla studenterna fylla i ”SI-intresseanmälan”.
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
29
Vanliga frågor om SI-programmet

Vad är SI-programmet?
Supplemental Instruction (SI) är ett komplement till den kurs/de kurser som ni läser. SI-möten
planeras in varje vecka, vid flera olika tidpunkter för att ge alla studenter en möjlighet att delta.
Under ett SI-möte har ni möjlighet att diskutera innehållet från föreläsningen och tillsammans i
gruppen lösa de uppgifter som kursen fordrar. Målsättningen med SI är att varje student som vill
klara sina studier och/eller som vill fördjupa sin förståelse för ämnet ska ges möjlighet till detta.
SI-möten är frivilliga. De erbjuder en möjlighet att träffas och att studera tillsammans med övriga
på kursen under vägledning av en SI-ledare som själv har läst kursen och därför känner till
rutiner, material och i många fall lärarna. Under ett SI-möte kan man jämföra anteckningar,
diskutera olika synsätt och lösningar, träna sig i olika ämnesanknutna tekniker och utveckla
strategier för sina fortsatta studier. Att delta på SI-möten är ett sätt att förbereda sig för de
uppgifter och tester som läraren kommer att ge.
Vad är en SI-ledare?
SI-ledarna är studenter som tidigare har läst och tenterat kursen. De känner till kursens mål och
innehåll och har kunskap om vad som krävs för att klara tentamen. Deras uppgift är att dela med
sig av sin erfarenhet gällande olika studietekniker som passar i ämnet och att vägleda SI-gruppen
att under ett möte själva finna svaren till de frågor som ställs i ämnet eller på kursen.
SI-ledaren deltar i kursens föreläsningar under terminen, dels för att hålla sig uppdaterad om
eventuella förändringar i kursen eller i kursmaterialet, dels som en föreberedelse inför kommande
SI-möte. Under SI-mötet har alla en möjlighet att ställa de frågor som man inte hann med eller
kunde ställa på föreläsningen. SI-ledaren vägleder deltagarna i gruppen mot att gemensamt finna
lösningen, bearbeta svåra uppgifter och sätta in den information de fått i ett större sammanhang.
När och hur får vi veta när SI-mötena startar?

Terminens första dag kommer en blankett ”SI-intresseanmälan” att delas ut till alla nya studenter.
Det är viktigt att alla fyller i denna så att SI-ledarna kan planera in tider för SI-möten då det
passar de flesta studenterna. När denna planering är klar kommer tiderna att annonseras på
anslagstavlor och på kursens hemsida med tid och plats för SI-möten under hela terminen.
Alla behov av tider kan inte tillfredsställas men du kan alltid delta när du kan och du kan byta SI-
grupp om så behövs – eller delta i två eller tre SI-möten varje vecka och få en möjlighet till olika
personers synpunkter och frågor för att vidga den egna erfarenheten i ämnet.
Som student behöver du inte förebereda dig för att gå på ett SI-möte (förebered dig dock innan
föreläsningarna genom att läsa angiven litteratur). Till SI-mötet tar du med dig dina anteckningar,
böcker och den litteratur som tillhör kursen. Skriv gärna ner de frågor du vill ha svar på under
mötet, så har deltagarna i SI-gruppen bättre möjlighet att hjälpas åt för att finna svaren
tillsammans.
Vad får jag ut av att gå på SI-möten?

Genom att delta i SI-möten kan du utveckla en bättre förståelse för kursen och har en möjlighet
att lära dig effektiv studieteknik i ämnet. Genom att studera i grupp får du höra andras
synpunkter och kan dela med dig av egna erfarenheter, i ämnet eller om studieteknik. Detta ökar
dina möjligheter att klara kursens och nå uppsatta mål. Den kunskap som du får om studieteknik
kan du sedan ha nytta av i vidare studier eller i arbetslivet.
30
Förbered och starta ett SI-möte

Diskutera följande frågor:
1. Hur kan du arrangera/möblera rummet?
_____________________________________________________
2. Var i rummet ska du själv befinna dig?
_____________________________________________________
3. Hur ska du presentera dig själv för gruppen?
_____________________________________________________
4. Hur kan du introducera SI för gruppen?
_____________________________________________________
5. Hur kan gruppmedlemmarna presentera sig för varandra?
_____________________________________________________
6. Vad säger/gör du om studenter som kommer till SI-mötet blir

upprörda över att du inte ska föreläsa för dem?
_____________________________________________________
7. Hur förklarar du behovet av närvarolistan för deltagarna? SI-

mötet är ju frivilligt!
_____________________________________________________
8. När en student kommer mitt i ett SI-möte, ska du ändå be dem

att skriva på närvarolistan?
____________________________________________________
9. Vad gör du om endast en student kommer till SI-mötet?
____________________________________________________
10. Vad gör du om ingen alls kommer?
GRUPPDISKUSSION
_____________________________________________________
31
Att genomföra ett SI-möte

Bilda grupper om 6-7 deltagare. Varje person i gruppen väljer en av punkterna
den givna situationen.
1. En deltagare dominerar diskussionen i gruppen.
2. Några studenter sitter och talar om annat.
3. Interaktionen i gruppen sker mer mellan dig och deltagarna än

mellan gruppdeltagarna själva.
4. Deltagarna i gruppen tystnar när du ställer en fråga.
5. En deltagare sitter oftast tyst.
6. En student konfronterar dig och tycker att SI-mötet är slöseri

med tiden.
7. Studenter som deltar i SI-möten mer sällan ignoreras av dem som

ofta deltar.
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
DISKUSSIONSLEDARE
32
Tänk på följande när du leder en SI-grupp…
Att:
leda SI-gruppen på det sätt som känns naturligt för dig.
leda och genomföra ett möte kräver planering och eftertanke före,
dels av materialet som du ska använda och dels hur du vill agera
som gruppledare. Förvissa dig om att du har en uppfattning om hur
du skall använda uttänkta studiestrategier och tänk dig in i hur SI-
mötet skall se ut.
lära dig deltagarnas namn och låt dem lära sig varandras.
berätta om SI och bjuda in studenterna till SI-möten när ni möts

också utanför klassrummet. Uppmuntra dem att komma men
acceptera om de inte vill eller kan.
ha ögonkontakt med alla deltagare i gruppen.
vara flexible och öppen för förändring.
vara lyhörd för deltagarnas önskemål och frågor om föreläsningen.

Formulera egna uppgifter som kan ge deltagarna en djupare
förståelse för ämnet och en möjlighet att se kursen som en helhet.
Lyft fram och poängtera viktiga delar och sammanhang från kursen.
skriva tydligt på tavlan.
låta deltagarna delta genom att dela ansvaret med dem till exempel
för att skriva på tavlan, möblera och städa upp i rummet etc.
formulera din fråga väl. Som gruppledare fungerar du som en

förebild för den som är ny.
det är mer effektivt att tala om hur framgångsrika student lär sig än
att tala om för en person vad denne ”behöver veta”.
använda ämnets terminologi och de ord som föreläsaren använder

under föreläsningen.
som gruppledare är du en resurs för deltagarnas inlärning. Var

kreativ och ”uppfinn” nya övningar som känns roliga och som kan
stimulera till deltagande och inlärning.
att det tar tid att formulera en relevant fråga eller att finna ett svar.
Ge studenterna minst 30 sekunder innan du ger dem ledtrådar eller
ställer en fråga. Sök svaren på frågorna tillsammans och låt
33
deltagarna känna ansvar för den egna inlärningsprocessen. När du
ställer en fråga tänk på att återföra frågan till gruppen. Läs mer på
sidan 36 om att återföra frågor.
uppmana deltagarna att summera eller göra en sammanfattning av

föreläsningen. Be därefter övriga gruppdeltagare att komplettera
eller förtydliga svaret utifrån litteraturen och anteckningarna.
skapa en tillåtande atmosfär under SI-mötet. Låt varje deltagare

tänka och tala utan att bli avbruten och säg ifrån när någon
deltagare stör eller avbryter utan att ta hänsyn.
påminna om kursplanen. Förvissa dig om att alla förstår de krav

som ställs för kursen och att de är medvetna om datum för
tentamen, förberedelse-, projekt- och inlämningsuppgifter.
om din grupp har mer än 12 deltagare, dela in dem i mindre

grupper. Ge varje grupp en uppgift att lösa och/eller att diskutera.
Ambulera själv mellan grupperna och lyssna av hur mycket hjälp de
behöver. Ställ en fråga eller ge dem ett tips som leder dem in på rätt
spår. Tala om att de kan kalla på dig om när de behöver.
avsluta SI-mötet genom att samla alla deltagarna. Be dem att med
utgångspunkt från den föreläsning eller den litteratur de har arbetat
med i gruppen sammanfatta dagen möte. Be dem tänka ut en fråga
till nästa möte eller formulera en fråga som de tror kan komma på
nästa tentamen.
Tänk också på följande:

________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
34
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
35
Återföra frågan/diskussionen till gruppen

Träna er i att återföra frågorna Fraser som kan användas för att återföra en fråga:
nedan (eller gör egna frågor). - Är det någon som kan svaret på den här frågan?
Sitt med en kamrat och turas om. - Kan någon hjälpa Hans att svara på den frågan?
- Kan någon hitta svaret i sina anteckningar?
- Vad står det i litteraturen/boken om detta?
Deltagare 1: - Vad tror du om det?
1. Är protein en aminosyra? - Kan du omformulera det?
2. Förklara termen ”dialektal - Vad är det vi söker svaret på?
Materialism”? - Vad behöver du göra nu?
3. När inträffade Neandertal perioden? - Hur löste du det här problemet?
4. Var ligger FN:s huvudkontor? - På vilket sätt menar du?
5. Vad menas med deskriptiv statistik? - Kan du förklara det närmare...
- Vad hände?
- Är det något mer som vi behöver veta?
- Berätta mer…
- Är det någon som har något att tillägga till detta?
- Vad blir ditt antagande utifrån detta?
- Varför tror ni att det blir så?
- Hur kommer det sig?
Deltagare 2: - Hur skulle du göra det?
1. Vad är skillnaden mellan organisk - Är du säker?
och oorganisk materia? - Kan du ge oss ett exempel på det här?
2. Vem var William Blake? - Hur förhåller det sig gentemot. ..?
3. Förklara fotosyntes? - Kan du göra en sammanfattning av vad vi sagt så här långt?
4. Vad är innebär blodbrist? - Hur passar ditt svar in i..?
5. Vad heter Tysklands huvudstad? - Om det är sant, vad skulle då hända om..?
- Vad skulle _____ säga om det?
- Kan vi tillsammans komma på hur detta ska lösas?
- Kan du komma på ett annat sätt att se på detta?
- Vad gör ditt svar (sätt att se på det) annorlunda mot ______?
- Kan vi formulera en fråga till Dr. X inför nästa lektion?
- Vad behöver vi veta för att kunna lösa det här problemet?
- Har alla förstått frågan?
- Låt oss omformulera ordet/frågan/problemet på tavlan och
se om vi kan komma fram till vilken information vi behöver
för att finna svaret.
36
Tänk på följande när du får en fråga…
Att:
återföra frågan till deltagarna i gruppen innebär att du ger tillbaka

ansvaret för inlärningsprocessen till den som ska ha det, studenten
själv.
det är svårt att låta bli … att svara. Stanna upp och vara tyst en
stund … återför därefter frågan.
Hur gör du för att invänta ett svar:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
37
Att avsluta ett SI-möte/återblick inför tentamen

Bilda grupper om 6-7 deltagare. Varje person i gruppen väljer en av frågorna nedan
och agerar därefter SI-ledare för en gruppdiskussion i det ämne frågan gäller.
Vad tycker du?

1. Varför är det viktigt att göra en avslutning eller sammanfattning av
SI-mötet?
2. Om SI-mötet fungerar bra och diskussionen flyter, ska SI-

ledaren då avbryta för att göra en avslutning. Varför/varför inte?
3. Hur kan du undvika att råka i tidsbrist för att göra avslutningen?
4. Vid vilken tidpunkt är det bäst att erbjuda ett extra SI-möte för en
tentamen, dagen innan tentamen eller några dagar före?
5. Hur skiljer sig ett SI-möte före tentamen från ett SI-möte mitt i
kursen?
6. Om du har ett extra långt SI-möte inför en tentamen, räknar du då

det långa mötet som ett eller två möten?
7. Hur hanterar du situationen om du vanligen har 6-7 deltagare

under ett SI-möte, och inför tentamen kommer 25 studenter till
SI-mötet?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
DISKUSSIONSLEDARE
________________________________________________
38
Tänk på följande när du avslutar ett SI-möte…
Att:
avsätta de sista fem minuterna av varje SI-mötet för en repetition
av huvuddragen i föreläsningen. Försäkra dig om att alla
deltagarna har förstått. Gör detta utan böcker eller anteckningar.
Förslag på tekniker du kan använda:
Frågesport; hjälper deltagarna att se och repetera viktiga delar från

föreläsningen.
Formulera tentamensfrågor; dela in deltagarna i grupper om 2-3

personer och be varje grupp formulera frågor kring ett
speciellt avsnitt ur dagens föreläsning. Låt varje grupp
skriva sina frågor på tavlan och diskutera därefter
frågorna gemensamt i hela gruppen. Denna teknik
hjälper studenterna att se på informationen ur olika
perspektiv.
Identifiera det viktigaste; be varje person tala om vad de tyckte var

viktigast under dagens SI-möte. Be dem ange olika
kunskap eller erfarenheter. Skriv upp det som sägs på
tavlan och diskutera hur informationen kan
struktureras. Detta kan hjälpa deltagarna att organisera,
få struktur på och se en helhet i informationen.
Förutse innehåll för nästa föreläsning; be studenterna att förutse

vad nästa föreläsning ska handla om. Diskutera om ni
kan se några samband mellan den senaste föreläsningen
och den som ska komma. Försök att hitta en röd tråd.
När studenterna kan se och göra kopplingar till den
information som de precis har arbetat med på SI-mötet
förbereder de sig för nytt material.
Sammanfatta dagens SI-möte/steg/tidslinjer etc.; be deltagarna

sammanfatta dagens möte genom att ge en förklaring
till hur de kom fram till de olika slutsatserna eller
svaren. Ge lärprocessen tid.
Andra tekniker:
________________________________________________
________________________________________________
Läs mer om Studiestrategier på sidan 65.
39
Strategier för motivation och deltagande i SI

Välj ut 3 strategier nedan och diskutera dem i din grupp.
1. Berätta om skillnader i resultat och förbättringar för studenter som deltar kontra de
studenter som inte har deltagit vid SI-möten.
2. Redovisa SI-resultatet från en tidigare termin. Använd dig av data från liknande kurser
tills du har hunnit få resultat från din egen kurs.
3. Informera om SI-mötena genom anslag på studenternas informationstavlor eller direkt i

klassrummet. Gör detta vid flera tillfällen och på varierande sätt under hela terminen.
4. Visa exempel på uppgifter och frågor som tas upp på ett SI-möte. Utforma dem gärna
tillsammans med föreläsaren. Denne kan då dela ut dem under föreläsningen med
kommentarer om att de endast kommer att diskuteras på SI-mötena.
5. För en rapport över det antal och/eller procent av testfrågor som man lyckats täcka in på
SI-mötena.
6. Avsätt tid till möten med de nya studenterna, i och utanför klassrummet. Tala om vad SI
är och hur de kan få hjälp om de har svårt med sina studier.
7. Tala med föreläsaren om tid på föreläsningarna för att kontinuerligt ge information om

fördelar med att delta vid SI-möten.
8. Utarbeta arbetsmaterial till varje SI-möte. En arbetsblad, en tidslinje eller en matris kan
vara en stimulans att delta på SI-möten och en uppmuntran för de studenter som behöver
något konkret som stöd för sin inlärning.
9. Skriv ner några kommentarer från studenter som har känt sig hjälpta av SI. Dela ut dessa
tillsammans med den information som du ger till de nya studenterna vid första
informationsmötet.
10. När du deltar i en föreläsning, skriv upp tid och lokal där SI-mötet kommer att äga rum
på tavlan. Glöm inte att tala med föreläsaren om vilken plats som är bäst att göra detta på.
11. Om deltagandet i SI-mötena är lågt kan du be metodhandledaren om hjälp att tala om SI

för de nya studenterna och/eller att ordna en diskussion i klassen om SI.
12. Påminn studenterna om SI-möten när du träffar dem eller deltar på föreläsningar och
lektioner.
13. Berätta för studenterna om de tekniker som du använder under SI-mötena - en speciell
studieteknik eller en regel som kan lösa problem, diskussionsforum, lekar, träning av
terminologi eller essäskrivande - alla har olika behov och olika önskemål.
14. Planera SI-mötena då de flesta studenterna kan delta – var flexibel och beredd att ändra
tider eller göra en ny förfrågan om önskemål av tider för SI-möten, om så behövs.
40
15. Gör en egen sammanställning av effektiva studietekniker för ämnet och dela ut dem till
studenterna.
16. Håll nära kontakt med föreläsaren, erbjud dig att hjälpa till och be om deras stöd och
uppmuntran av studenterna att delta på SI-möten.
17. Gör en video som illustrerar ett SI-möte. Visa den vid din första presentation för de nya
studenterna. Tänk på att inte göra den för lång (5-10 minuter).
18. Information om SI-programmet ska nå ut till alla som kommer i kontakt med nya
studenter före terminens start.
19. Gör information om SI synligt för alla. Annonsera i vilka kurser SI-möten finns, på vilka
tider och i vilka lokaler. Var är säkraste stället att nå nya studenter på - institutionens
hemsida, i nyhetsblad, anslagstavlor? Ställ samman en kortfattad presentation av SI och
ha den alltid till hands.
Skriv ner egna förslag på platser där SI kan annonseras:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
GRUPPDISKUSSION
________________________________________________
41
42
Del IV: Formulär www.si-mentor.lth.se
Del IV: Formulär
43
44
Intresseanmälan för SI-möten/underlag för schema

SI-möten kommer att erbjudas varje vecka till de studenter som är antagna på
denna kurs. Ett SI-möte varar 1 timme och denna förfrågan har som syfte att få
fram de tider som passar de flesta studenterna på kursen. Alla svar hanteras
konfidentiellt.
Namn:
Kurs: Termin:
1. Vi uppskattar om Du vill svara på nedanstående fråga, oavsett om Du tänker delta

vid SI-möten eller ej.
På en skala mellan 1 till 5 (1= Ej intresserad; 5= Mycket intresserad) markera ditt intresse av att
delta på SI-möten i denna kurs.
1 2 3 4 5
2. Har Du tidigare deltagit vid SI-möten ja nej

Om du tidigare har deltagit i SI, tycker du att det har hjälpt dig i dina studier?
Markera ditt svar på en skala mellan 1 till 5 (1= Inte alls; 5= Väldigt mycket).
1 2 3 4 5
3. Markera med ett kryss, de tider som passar dig och då du har möjlighet delta på
SI-möten.
MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG

08.00-09.00
09.00-10.00
10.00-11.00
11.00-12.00
12.00-13.00
13.00-14.00
14.00-15.00
15.00-16.00
16.00-17.00
Kvällstid
45
46
Utvärdering av SI-programmet
Vi ber dig att fylla i denna utvärdering då dina synpunkter och erfarenheter av SI
är av största vikt för en fortsatt och kontinuerlig utveckling av SI-programmet.
Den information som du lämnar här är endast till för statistik kring SI och
kommer på inget sätt att påverka ditt resultat i kursen.
Namn:
Kurs: Termin:
Fyll endast i den del som gäller dig…

(skriv svar och kommentarer på baksidan)
Har DELTAGIT i SI Har EJ DELTAGIT i SI
1. Har SI-mötena varit till hjälp för dig? 1. Ange varför du inte har deltagit i SI.
1 2 3 4 5
(1=lite, 5=mycket) Jag hade gärna deltagit men tiderna krockade
med andra kurser, laborationer eller arbete.
2. Hur många SI-möten har du deltagit på
under terminen? Jag kände inget behov av att delta.
1-2 3-5 5-10 mer än 10
Jag har tidigare varit på liknande möten för
3. Tror du att SI-mötena har bidragit till att studieteknik men inte fått den hjälp jag
förbättra ditt resultat på kursen? behövde.
Ja Nej
Jag har varit på SI-möten i andra kurser och
4. Vilka förväntningar hade du på SI? inte tyckt att de hjälpt mig.
5. Vad tyckte du var bra? Jag tänkte gå men tiden räckte inte till.
6. Vad tyckte du var mindre bra?
Andra orsaker. Skriv gärna vad på baksidan.
7. Har du förslag på förbättringar eller andra
2. Fyllde du i intresseanmälan för SI vid
kommentarer om SI, skriv dem gärna på
introduktionsmötet till kursen?
baksidan.
Ja Nej
TACK FÖR DIN HJÄLP!
Jag är intresserad av att bli SI-ledare på denna kurs.
Vänligen lämna ditt telefonnummer och din e-mailadress._____________________________
__________________________________________________________________________
47
48
SI - Närvarolista ht vt År 20________
SI-ledare:__________________________Kurs:___________________________
SI-möten hålls klockan:________________ Mån Tis Ons Tor Fre
Skriv ditt namn tydligt och markera närvaro med ett kryss under datum…
Namn Datum Antal
ggr
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
49
50
Planeringsunderlag för SI-möte_______________________

SI-möte________________________ SI-ledare___________________________
Föreläsare_________________________ Datum för SI-möte________________
Mål: Vilka uppgifter (idéer, begrepp, regler, definitioner, termer etc.)

behöver gruppen arbeta med under detta SI-möte?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Planera dina steg för att uppnå detta mål:
Uppgift Material Teknik
Steg 1 (Öppna)
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5 (Avsluta)
Är målet uppnått och har alla förstått: _____________________________________

___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
51
52
Observation - SI-ledarens egna reflektioner

Kurs_______ Program________ Namn_______________________________
Datum ________ SI-mötets längd____________________________________
Min planering av SI-mötet

Tid Uppgift/er Studiestrategi/studieteknik CL
Collaborative Learning tekniker jag använde

GD IG PD DL
GRUPPDISKUSSION INTRESSEGRUPP PARDISKUSSION DISKUSSIONSLEDARE
IT/DP IP P GG
IND.TANKE/DISK.PAR IND.PRESENTATION PUSSEL GRUPPGENOMGÅNG
(sid. 61-63 SI-ledarens guide till SI eller sid. 43-47 äldre manual)
Följande hände under SI-mötet:

Min tidplan höll: □ ja □ nej/orsak:________________________________________________
Använt material: □ stenciler □ anteckn. □ litt. □ tavlan □ annat _________________________
Förståelsen hos deltagarna uppskattar jag till: _10__20__30__40__50__60__70__80__90__100%
Min åtgärd vid oförståelse:_______________________________________________________
Antal pauser eller byte av studieteknik under SI-mötet: __1__2__3__4__5__fler
Jag återförde frågan till: _10__20__30__40__50__60__70__80__90__100%
Jag inväntade svar: □ ja/väntar: __10__20__30 sek. □ nej/orsak:________________________
Antal grupperingar i den stora gruppen: __1__2__3__4__5__fler □ arrangerade □ självvalda

Visat på och/eller hjälpt deltagarna med:
□ terminologin □ att skapa steg i uppgiften/uppgifterna
□ att se det viktiga i föreläsningen/litt. □ att finna nya former för samarbete
□ att formulera sig i ämnet □ annat:__________________________
Detta ska jag tänka på till nästa SI-möte:______________________________

___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
53
54
Anställningsvillkor och
tystnadsplikt
Som anställd i SI-programmet vid _________________________________________ kan jag

komma att få tillgång till konfidentiell information, betyg, tentamensresultat eller andra
anteckningar avseende studenters progress i utbildningen. Genom detta avtals underskrift
accepterar jag och är införstådd med att all verbal och/eller skriven kommunikation och
information som jag kan komma att få tillgång till genom min metodhandledare, föreläsare/na
eller annan personal som har kontakt med studenterna är och ska hållas konfidentiell.
Jag har läst och förstått anställningsvillkoren och avtalet om tystnadsplikt och jag accepterar
ansvaret att bevara informationen konfidentiell.
Datum________________________________________________
SI-ledarens signatur______________________________________
Metodhandledarens signatur_______________________________
SI-ledarens exemplar
55
56
Anställningsvillkor och
tystnadsplikt
Som anställd i SI-programmet vid _________________________________________ kan jag

komma att få tillgång till konfidentiell information, betyg, tentamensresultat eller andra
anteckningar avseende studenters progress i utbildningen. Genom detta avtals underskrift
accepterar jag och är införstådd med att all verbal och/eller skriven kommunikation och
information som jag kan komma att få tillgång till genom min metodhandledare, föreläsare/-na
eller annan personal som har kontakt med studenterna är och ska hållas konfidentiell.
Jag har läst och förstått anställningsvillkoren och avtalet om tystnadsplikt och jag accepterar
ansvaret att bevara informationen konfidentiell.
Datum________________________________________________
SI-ledarens signatur______________________________________
Metodhandledarens signatur_______________________________
Metodhandledarens exemplar
57
58
Del V: Collaborative Learning www.si-mentor.lth.se
Del V: Collaborative learning
59
60
Collaborative learning
Collaborative learning innebär att man strukturerar små grupper där studenterna
arbetar tillsammans för att stärka sin egen och varandras inlärning. Det handlar om
att stötta varandra, lära av varandra och att ge varandra inspiration.
En beskrivning av den personliga inlärningsprocessen

kan vara:
Tävlingsinriktat
Varje student arbetar för sig själv, ”mot” de andra i gruppen, för att
uppnå ett mål som endast en eller några få studenter kan uppnå.
Individuellt
Studenterna arbetar individuellt för att uppnå egna mål oberoende av
andra studenters strävan.
Samarbetsinriktat
Studenterna arbetar gemensamt för att uppnå ett mål. Varje individ
söker resultat som är bra både för dem själva och för de andra i
gruppen. Denna inlärningsprocess är det som vi traditionellt kallar
för Collaborative learning
Samarbete
För att uppnå ett effektivt samarbete krävs att arbetsformen
struktureras. Följande fem baselement krävs för att det ska vara ett
samarbete enligt Collaborative learning tekniken:
• Positivt ömsesidigt beroende - gruppen ska ha ett gemensamt mål

att arbeta mot och vara överens om vilka strategier man behöver
för att uppnå detta mål.
• Arbeta sida vid sida och stimulera varandra - gruppen ska hjälpa,
assistera, uppmuntra och stimulera varandras ansträngningar under
arbetets gång.
• Individuellt ansvar - varje students prestation är viktig och den

enskildes resultat ges tillbaka till hela gruppen. Det ska tydligt
framgå för gruppen om någon student behöver mer assistans för att
klara sin uppgift eller om någon student behöver göra mer för att
bidra till gruppens gemensamma mål.
• Sociala färdigheter handlar om ledarskap - att kunna fatta ett beslut,

att skapa trygghet och att kunna hantera konflikter på ett
konstruktivt sätt. Studenter som inte tidigare har samarbetat i
inlärningssituationer och kanske därför saknar dessa färdigheter blir
61
medvetna om och lär sig detta genom vägledning i Collaborative
learning tekniker.
Collaborative learning innebär:

att kontinuerligt förvissa sig om att alla i gruppen förstår och att
gruppen uppnår sina mål.
att etablera effektiva arbetsrelationer mellan gruppmedlemmarna.
Detta är inte Collaborative learning:

9 att låta studenterna sitta jämte varandra vid ett bord och ha privata
samtal med varandra medan andra arbetar individuellt med
uppgiften.
9 att ge studenterna en individuell uppgift för att sedan låta de som är

klara först hjälpa de som arbetar långsammare.
9 att låta en student göra arbetsuppgiften och övriga i gruppdeltagare

”bara” sätter sina namn på rapporten.
62
Collaborative learning tekniker
Gruppdiskussion
En allmän diskussion i hela gruppen om ett ämne eller ett problem.
Varje gruppdeltagare är fri att välja om de vill delta eller inte delta.
Tips
Detta är den vanligaste tekniken vid Collaborative learning. Det är
även den teknik som kräver mest av en gruppledares skicklighet för
att fungera och ge bra resultat.
GRUPPDISKUSSION I en idealisk gruppdiskussion deltar alla och diskussionsämnet
uppfattas som intressant av alla deltagare. När gruppdiskussionen är
riktigt bra så kan det vara svårt att avgöra vem som är den egentliga
gruppledaren i gruppen.
Intressegrupper
Vid diskussion i intressegrupper delas gruppdeltagarna in i
små grupper efter ämne. Alternativt kan deltagarna själva välja en
grupp efter intresseområden. Efter diskussionerna i grupperna
INTRESSE berättar respektive grupps deltagare om sina slutsatser för den stora
GRUPPER
gruppen.
Tips
Be varje intressegrupp skriva ner de viktigaste punkterna under sin
diskussion samt att utse en person som ska framföra deras svar till
den stora gruppen.
Planera tiden väl så att det finns tid för alla grupper att berätta vad de
har kommit fram till.
Pardiskussion
Gruppdeltagarna arbetar med en uppgift eller fråga tillsammans
med en kamrat.
Tips
Denna teknik fungerar bäst när deltagarna i gruppen har fått en del
bakgrund och kunskap i ämnet så att de kan diskutera utan att
slå upp, läsa eller repetera.
PARDISKUSSION
63
Diskussionsledare
En deltagare i gruppen får till uppgift att presentera ett material och
därefter leda en diskussion i gruppen. En ny gruppledare kan utses
från gång till gång i gruppen så att alla deltagarna får en möjlighet att
agera diskussionsledare.
Tips
Ge personen som ska vara diskussionsledare en stund att förbereda
DISKUSSIONSLEDARE sig för sin uppgift.
Ge ett ämne till varje gruppdeltagare att vara diskussionsledare för.
Individuell tanke - diskussionspar

INDIVIDUELL
TANKE Gruppdeltagarna arbetar först individuellt med en uppgift. Därefter
diskuterar de vad de har kommit fram till med en kamrat i gruppen.
Tips
DISKUSSIONS-
PAR
Målet med denna övning är att låta deltagarna få tid att själv tänka
igenom ämnet och formulera sina tankar och svar, innan de
diskuterar med en kamrat.
Kom överens med deltagarna om under hur lång tid, 30 sekunder, 5

minuter, etc. som den individuella tiden för tanke ska vara.
Individuell presentation
En gruppdeltagare presenterar ett ämne eller lösningen på ett
problem inför den stora gruppen.
INDIVIDUELL
PRESENTATION
Tips
Under en individuell presentation ska den som presentera inte
avbrytas med frågor eller kommentarer.
Denna teknik kan användas när självständig efterforskning krävs i

ämnet. Använd tekniken sparsamt.
64
Pussel
Gruppdeltagarna delas in i mindre grupper. Varje delgrupp arbetar

med en fråga i ett större problem. Därefter delger varje grupp sin
sitt svaret till den stora gruppen. När denna teknik används på ett
konstruktivt sätt, blir hela gruppen/resultatet beroende av varje
delgrupps svar eller resultat.
Tips
PUSSEL Var noga med att definiera gränserna för vilket svar som förväntas
från varje delgrupp.
Gruppgenomgång
Be alla deltagare i gruppen att i tur och ordning göra ett kort
uttalande om sin åsikt i en fråga eller ett ämne. Gruppledaren håller
noga reda på att alla får en möjlighet att säga sitt.
Tips
GRUPPGENOMGÅNG Målet med denna övning är att låta alla deltagare i gruppen få en
möjlighet att överväga sin åsikt och sina tankar i ett ämne eller
gällande en speciell fråga. Denna teknik ger varje deltagare i gruppen
en möjlighet och ett tillfälle för att få dela med sig till övriga.
65
66
Del VI: Studiestrategier www.si-mentor.lth.se
Del VI: Studiestrategier
67
68
Repetition av föreläsningen/lektionen
• Låt studenterna göra en sammanfattning av den senaste föreläsningen under de
första 10-15 minuterna på ett SI-möte. Alternativt låt dem identifiera viktiga
begreppen eller nyckelord från samma föreläsning.
• Ge studenterna tre minuter för att finna ett argument för en allmän slutsats, med
hjälp av sina anteckningar.
• Låt studenterna förutsäga vad nästa föreläsning kan komma att handla om, med
utgångspunkt från den senaste föreläsningen.
• Låt studenterna strukturera huvuddrag och text från den senaste föreläsningen.
• Förstärk nya termer eller viktig information genom att förbereda arbetsmaterial till
gruppen.
Tips: Det arbetsmaterial som du ställer samman kan i början av terminen vara helt
eller delvis ifyllt. Men efterhand som deltagarna får mer vana att arbeta tillsammans
ska även dessa uppgifter kräva mer av deltagare.
• Repetera det material som ni har arbetat med under föregående SI-möte och
föreläsning.
• Avsätt några minuter i slutet av varje SI-möte till att, tillsammans med studenterna,
göra en sammanfattning av huvuddragen i dagens möte.
• Låt varje student skriva en kort sammanfattning av föreläsningen. Gör därefter en

gemensam lista över nya ord och/eller begrepp.
• Formulera möjliga tentamensfrågor utifrån senaste föreläsningens huvuddrag.
• Formulera möjliga svar utifrån anteckningarna.
69
Träna terminologi
Alla discipliner har tekniska termer och begrepp som har en speciell betydelse inom
just det ämnesområdet men en helt annan betydelse inom ett annat ämnesområde.
Ett av målen i de flesta baskurser är att ge studenterna tillgång till ämnets
terminologi. Att uppnå förståelse för de ämnesspecifika termerna i kursen måste
därför vara grundläggande för studenterna i SI-gruppen. De måste kunna förtydliga
eller göra omskrivningar av begreppen samt förstå och göra kopplingar till den
aktuella frågan under diskussionen.
Målsättningen för träning av terminologin är:
• att identifiera och definiera viktiga ämnesbundna termer och begrepp i litteraturen
och i sina anteckningar.
• att skriva om definitioner från text och anteckningar.
• att förstå förhållanden mellan ett huvudbegrepp och de termer som hör till
samma område.
• att kunna omformulera ett exempel eller problem från sina anteckningar eller från
litteraturen.
• att studenterna känner sig så förtrogna med områdets terminologi att de fritt kan
använda sig av orden i tal och skrift.
Agera:
Använd alltid termerna eller begreppen själv. Vid en tentamen med
essäfrågor ställer föreläsaren ofta frågor för att se att studenterna
kan använda termer och begrepp på ett ämnesspecifikt korrekt sätt.
Hjälp därför studenterna med att använda rätt terminologi till
exempel genom att ställa en fråga:
Exempel: en student som läser ekonomi talar om
”bolagssammanslagningar”, ställ då frågan ”vad är den ekonomiska
termen för bolagssammanslagning”.
Före en tentamen kan SI-ledaren förbereda ett papper med korta

texter vilka innehåller viktiga termer och begrepp. Be studenterna
att med hjälp av en färgpenna markera alla nyckelord och begrepp i
texten. Låt därefter en av studenterna skriva upp alla begreppen på
tavlan och dela in studenterna i mindre grupper om 2- 3 personer i
varje grupp. Varje grupp kan sedan med hjälp. Be att någon från
varje grupp tala om och eventuellt korrigera de termer och begrepp
som skrevs upp på tavlan.
Gör en matris över ämnets terminologi. Låt studenterna hjälpas åt

att fylla matrisen. Dela in gruppen efter matrisens rubriker: exempel
70
från föreläsningen, exempel från boken. För att skapa egna exempel
kan flera studenter arbeta tillsammans.
Exempel: Matris över ämnets terminologi

Begrepp Betydelse Exempel från Exempel från Eget exempel
föreläsningen boken
Använd anteckningskort (kortlek) för att göra en snabb repetition.
När det är lämpligt, prata om ordens betydelse och ursprung i till

exempel det grekiska eller latinska språket. Inom exempelvis
sociologin har de studenter som känner till att efterledet ”gam”
betyder ”giftermål” en fördel vid en tentamensfråga som tar upp
begreppet ”exogami”. Ett sätt att arbeta med för- och efterled är att
skriva dem på tavlan och därefter be studenterna att nämna så
många ord de tror har en koppling till detta.
Exempel: ”GAM” - Bigami; polygami; exogami; endogami;
monogami
Ställ ofta frågor om ordens eller begreppen gemensamma nämnare.

Då kan deltagarna snart själva lista ut betydelsen av många termer
och hantera okända begrepp så snart de stöter på dem i en bok eller
under en tentamen.
Sammanfattning:
Använd och repetera termer och begrepp från den senaste

föreläsningen och avsnittets kurslitteratur.
Be studenterna att utifrån litteraturen förutsäga termer och begrepp

som kan komma att användas på nästa föreläsning.
Arbeta med tillämpning av begreppen i gruppen. Använd själv

omformulering av frågor för att visa på vad du menar.
Exempel: ”Här är en situation… Vad är det ett bra exempel på?”
71
Högläsning från anteckningarna

Högläsning av anteckningar görs med fördel i början på kursen, för att:
• Studenterna ser vikten av att ha anteckningar som speglar en bredd i
föreläsningen.
• Studenterna kan komplettera, rätta till och se eventuella motsägelser eller

felaktigheter i sina anteckningar.
• Alla studenterna som deltar i SI-mötet har en möjlighet att delta.
• SI-ledaren kan lyfta fram nya ord eller begrepp och tillsammans kan gruppen föra
en diskussion med utgångspunkt i ämnets egen terminologi.
• Studenterna kan identifiera meningsfulla exempel i ämnet och själva kontrollera

att de förstått huvuddragen i föreläsningen.
Agera:
Berätta för deltagarna att du börjar med att läsa ur dina egna
anteckningar från föreläsningen och att du efter en stund kommer
att be den student som sitter vid sidan att fortsätta läsa från sina
anteckningar och ta vid där du slutade. Tala från början om att
högläsningen görs av alla i gruppen.
Uppmuntra deltagarna att kommentera och ge synpunkter om

tycker att något saknas, inte stämmer eller känns motsägelsefullt.
Genom att våga kommentera varandras anteckningar får
studenterna träna sig i att hjälpa varandra, våga diskutera och ha
olika åsikter och hur gruppen gemensamt kan komma fram till ett
svar.
Tips om åsikterna går isär:
- Fråga om någon annan i gruppen kan läsa från sina anteckningar.
- Be deltagarna jämföra sina anteckningar sinsemellan.
- Kontrollera anteckningarna mot den litteratur som finns i kursen
och skriv upp sidhänvisningar i anteckningarna.
- I det fall gruppen inte kan enas om ett svar, formulera gemensamt
en fråga till nästa föreläsning.
Att läsa högt inför en grupp kan kännas pressande och nervöst när
allt och speciellt ens anteckningarna känns röriga och oklara. Pressa
ingen till att utföra en uppgift utan uppmuntra dem istället att träna
anteckningsteknik. Genom att förbättra tekniken att anteckna och
genom att gruppen lär känna varandra mer under terminen kan
nervositeten försvinna. På detta sätt blir det också tydligt hur
användbart det är att skriva ha bra föreläsningsanteckningar.
Om tiden för SI-mötet börjar ta slut och ni fortfarande har kvar att
diskutera viktiga ord och begrepp från föreläsningen, be då
deltagarna att läsa genom sina anteckningar och diskutera eventuella
frågor med en kamrat. Uppmana studenterna att läsa de viktiga
avsnitten i litteraturen för att komplettera sina anteckningar.
72
Ombytta roller
Studenternas förmåga att ställa frågor och resonera kring vad de läser varierar likväl
som den individuella förståelsen för vad de läser. Denna övning har till syfte att
träna studenternas förmåga att formulera intressanta och adekvata frågor samt att
få en djupare förståelse för innehållet i kursen. Övningen kan användas både med
texter från litteraturen (i olika svårighetsgrad) och med anteckningar från
föreläsningar. Låt övningen vara cirka 20 minuter maximalt.
Agera:
Välj ett kort men viktigt avsnitt i litteraturen eller anteckningarna.
Ställ samman 10-12 frågor från texten och ställ samman frågor om
fakta och detaljer som man kan finna svar på i texten, frågor som
kräver att studenterna måste dra egna slutsatser och frågor som
kan visa på en tillämpning och/eller hur svaret kan relateras till
något annat.
Introducera övningen till gruppen och berätta hur den går till.
Exempel: ”Vi börjar med att läsa det här stycket ur boken, tyst för
oss själva. Läs i er vanliga takt. Därefter kommer jag att slå ihop
min bok och ni får ställa frågor ur texten till mig. Ni kan fråga mig
vad som helst och försök gärna att tänka ut frågor som ni tror att
föreläsaren skulle ha ställt. När ni har frågat klart får ni slå ihop era
böcker och jag kommer att ställa några frågor till er.”
Tänk på följande när du svarar på studenternas frågor:
Var uppmärksam på att studenterna formulerar sina frågor

tydligt. Hjälp dem att omformulera om så behövs och svara inte
på ”luddiga” frågor även om du kan lista ut vad de menar. Ett av
målen med denna övning är att hjälpa studenterna ställa frågor
som ger de svar de söker.
Lyssna noga på vilken typ av frågor studenterna ställer. Du

kan lära mycket om nivån på studenternas tänkande genom att
lyssna på vilken typ av frågor och med vilken tydlighet de ställs.
Studenter som inte har utvecklat sitt tänkande har svårigheter med
att både fråga och besvara frågor som kräver att man kan relatera,
applicera, analysera och värdera.
Hantera ”fel” frågor taktfullt. Då och då får du frågor som inte

berör det avsedda textstycket eller som av någon annan anledning
inte är logiska. Se detta som en varningssignal: ”fel” frågor
indikerar ofta förvirring och/eller missförstånd. Följ upp dessa
frågor genom att fråga dem hur de tänkte när frågan ställdes. Var
taktfull och försök undvika att studenten känner sig utpekad eller
generad.
73
Beröm utvecklande frågor. Om studenterna ställer frågor som
går utöver det aktuella materialet, exempelvis en fråga som kräver
en slutsats, beröm dem: ”Det var en intressant fråga”, ”Tar
litteraturen upp någonting om detta”. Visar sedan på du hur
tänker i frågan, exempelvis ”Utifrån vad jag vet om detta… skulle
jag säga att… därför att…”
Det finns två skäl till att ge beröm. Det ena är att frågan drar till
sig andra studenters uppmärksamhet och kommer att förstärka
denna typ frågor. Svaret på denna typ av fråga ger en mer
övergripande förståelse och ett tänkande som är önskvärt när
studenterna läser litteraturen. Det andra skälet är att när du visar
hur du tänker då du besvarar frågan kan du hjälpa studenterna att
identifiera vilken information du väljer ut och hur du kombinerar
den för att ge ett svar. Hur du tänker om frågorna och hur du
genererar ditt svar är egentligen viktigare än svaret självt i denna
övning.
När du har besvarat en utvecklande fråga, be den som har

frågat eller någon i gruppen att kommentera ditt svar. Ingen
ska behöva ”stå till svars” för sina frågor i denna övning. Det är
därför viktigt att följa upp frågan och svaret genom att fråga
gruppen ”Var det så här du tänkte?” eller ”Är det någon som har
en annan tanke eller lösning på denna fråga?”. När du ger
instruktionerna vid inledningen av övningen, att de kan ställa
frågor som de själva har eller frågor som de tror föreläsaren skulle
ställa, be dem att försöka se det ur föreläsarens perspektiv.
Övningen kan innebära att studenterna ställer frågor som varken
de eller någon annan i gruppen vet svaret på. Det är viktigt att du
skyddar deras integritet i det fall de inte känner till svaret och att
skapa en atmosfär i övningen där studenterna känner sig fria att
fråga efter förtydliganden.
Låtsas att du inte kan svaret på åtminstone en fråga.

Studenterna behöver se hur en erfaren person hanterar en fråga de
inte kan svaret på. Ge inte tillbaka frågan till den student som
ställde frågan utan sök hjälp från gruppdeltagarna. Du kan börja
med att säga någonting om det du kommer ihåg, och sedan fråga
gruppen om någon kan hjälpa dig att minnas. Om du faktiskt inte
kan svaret och ingen annan i gruppen heller vet, erbjud dig att
söka rätt på det i boken.
Tänk på följande när du ställer frågor till studenterna:

Be dem vända sina böcker upp och ner.
Börja med att ställa några frågor som man direkt kan hitta svaret
på i texten. Välj Frågor som inte har ställts tidigare och som tar
upp specifik fakta, detaljer, definitioner, steg etc.
Beröm korrekta och utvecklande svar och tänk på att låta de

studenter svara först som oftast är tysta.
74
Ställ därefter frågor som kräver större slutledningsförmåga, mer
tillämpningar, jämförelser, värderingar etc. När du har fått ett svar
fråga om någon har ytterligare information som kan komplettera
svaret.
Om ingen vet svaret på den fråga du har ställt så kan du besvara

frågan själv. Tala då om hur du tänkte när du ställde frågan, vad
du har för svar på frågan och varför du tycker att frågan är viktig i
sammanhanget. Om deltagarna ifrågasätter din fråga, var beredd
att medge om den har varit inadekvat.
75
Ofullständig sammanfattning
Den ofullständiga sammanfattningen är ett utmärkt sätt att ur informationen som
föreläsaren gav eller ur kurslitteraturen kunna identifiera mönster och viktigt
innehåll. Genom att bestämma huvuddragen kan man strukturera informationen
och identifiera den teori som föreläsaren har talat om. Det blir då lättare att sätta
in delarna i sitt sammanhang och jämföra dem med andra teorier. Studenterna får
hjälp att fokusera på detaljer och sammanhang och att prioritera information.
Agera:
Steg 1: För att se de viktiga delarna från föreläsningen (eller
från en serie av föreläsningar) kan det vara viktigt att
poängtera sammanhanget. Presentera en ofullständig
sammanfattning för deltagarna genom att göra en
sammanfattning och utelämna delar:
Exempel: Olika aspekter av levnadsförhållanden

under medeltiden
A. ________________________________
B. _______________________________
C. _______________________________
Steg 2: Låt deltagarna fylla i tomrummen med hjälp av sina

anteckningar och kurslitteratur.
Notera: Denna övning är utmärkt för att stegvis bygga upp gruppens självständighet. I början
av terminen erbjuder man sammanfattningar som är nästa kompletta. Efterhand som terminen
fortskrider gör man sammanfattningarna mer och mer ofullständiga. I slutet av terminen bör
studenterna själva kunna göra sammanfattningarna utan hjälp.
Bearbetning från Onondaga Community College, Syracuse, New York
76
Frågesport
Frågesport överensstämmer pedagogiskt med SI:s mål och syfte i sitt upplägg.
Den används i små studiegrupper. Till skillnad från frågesport som ett
tävlingsredskap läggs fokus på frågesport inom SI på inlärningen. Generellt
används frågesporten inom SI för att utveckla och förstärka förståelsen, förbättra
minnet, stimulera intresset för ämnet och öka interaktionen under SI-mötet.
Frågesport syftar till att ge studenterna följande erfarenheter:
• Frågorna konstrueras av SI-ledaren så att det finns flera svar på samma fråga
vilket gör att alla kan delta på lika villkor.
• Deltagarna får svara på de frågor de kan svaren på vilket ger också de blyga och
lite osäkra studenterna en chans att visa att de kan.
• Studenterna kan själva se hur mycket och vad de har lärt sig.
• SI-ledaren har en möjlighet att uppmuntra aktivt deltagande i gruppen.
• Tillåter studenterna att arbeta med frågorna tillsammans i gruppen.
• Studenterna förmåga att tolka, svara och förutsäga tentamensfrågor främjas.
• Frågesporten inom SI är mer ett samarbete än en tävling då:

- alla skriver det dom kan, fråga eller svar
- pappersbitar används att skriva på;
- svaren samlas inte in och ingen annan behöver se vad man skrev.
• Ger studenterna en uppfattning om vad SI-mötena är och hur arbetet är

upplagt.
Notera: Målet för frågesporten kan verka orimligt att uppnå under ett SI-möte; men tänk på att
vägen till målet kan delas in i delmål som kan uppnås vid varje tillfälle när frågesporten används.
10 till 15 minuters frågesport i inledningen av ett SI-möte kan generera en diskussion där frågor
som är viktiga att arbeta med i gruppen kommer fram.
Agera:
Använd småbitar av ett papper eller en halv sida att skriva på.
Ställ frågor som kan svaras kortfattat och som har flera
svarsalternativ;
Exempel: ”Namnge en av tre möjliga…”
Fokusera på det aktuella materialet men formulera två eller flera

frågor med begrepp som föreläsaren vill att studenterna skall förstå.
77
De flesta frågorna ska vara enkla att svara på men kräva att viktiga
händelser, namn eller för ämnet viktig data lyfts fram. En eller två
frågor kan kräva ett mer genomtänkt svar.
Variera känt material genom att ställa frågor som:

Exempel: ”Svaret är ; vad blir då frågan?” eller ”Mina
frågor är slut. Kan någon komma på en fråga som borde ha varit
med?”
Påminn studenterna att skriva ner frågan även om de inte kan

svaret. På så sätt har de antecknat också det som de behöver
påminna sig själva om.
När ni ska ge svaren till frågorna, fråga vem som vill svara först och
ge svaret på en av frågorna. Genom att börja med vilken-fråga-som-
helst har alla en möjlighet att få ge svar på en fråga som de
verkligen kunde svaret på.
Om en student som normalt inte svarar på några frågor räcker upp

handen, låt dem alltid svara.
Repetera frågan och be sedan om svaret.
Lämna inte ett felaktigt svar okommenterat utan säg något

uppmuntrande som ”Det var ungefär vad jag skulle ha svarat också
i början av kursen, men…”.
Gör frågesportstunden rolig och uppmuntrande. Ha högst 10

frågor med dig så att det inte drar ut för långt på tiden.
78
Visualiseringstekniker
En del studenter är hjälpta av att visualisera information och kan göra sig en bild av en sida i sina
anteckningar för att senare finna svaret på en fråga i ”minnesbilden”. Då är det extra viktigt att
anteckningarna är tydliga, kortfattade och välorganiserade. Att sammanfatta sina anteckningar i
några få ord kan ske på många olika sätt. Några av de tekniker som kan användas är ”Mapping”
(kartläggning) och ”Minnesbilder” (att ställa samman teorier/årtal/namn etc. som en bild).
En bra visuell teknik är mer än bara en sammanfattning av anteckningar. Den hjälper studenterna
att förstå relationer och att se ett sammanhang mellan det som har sagts på föreläsningarna.
Genom att memorera anteckningar som en serie med fakta missar man lätt det viktiga, men med
hjälp av det visuella har man en möjlighet att se sammanhangen.
Mapping och Minnesbilder används för att göra en bild av det som har presenterats på
föreläsningen. Utformningen ska anpassas till ämnet och så få ord som möjligt ska använda.
Relationerna markeras mellan olika ämnen eller teman med hjälp av pilar, streck eller på det sätt
som studenten själv ser som mest tydligt.
Exempel: Mapping
Exempel: Minnesbilder
Grundläggande filosofiska antaganden
Frihet Maslow, Rogers, Freud, Skinner Determinism
God Rogers, Maslow, Freud Ond
Holistisk Jung, Rogers, Maslow, Freud Atomism
Miljö Skinner, Erickson, Freud, Jung Arv
79
Identifiera kurser eller ämnesområden som nedanstående modeller kan vara

användbara i:
3
B
A B C
A C
1 2 3 4 5 6 7 8 9
a b c d e f
2
A
A B C D 4
B
1
C
2
D
3
E
4
1._________________________________________________________
2._________________________________________________________
3._________________________________________________________
4._________________________________________________________
80
Matriser
Matriser används när samma typ av information återkommer i anteckningarna eller
i texten för att beskriva ett ämne eller tema. I matrisen kan du organisera
informationen genom att visa på relationer eller sammanhang mellan olika
kategorier.
Exempel: i anteckningarna förekommer det namn på olika kolonialstater och för varje stat anges
religion, ekonomi och vilken politik de förde:
Kolonisation
Religion Ekonomi Politik
Holland
England
Frankrike
Spanien
Exempel: i ämnet förekommer ny terminologi
Term Definition Exempel från Exempel från Nytt ex

föreläsningen boken
Marknad där ett
fåtal företag Livsmedels
producerar och grossister
Oligopol Bensinbolag Bryggerier
säljer identiska t.ex.ICA,KF,
produkter eller DAGAB
tjänster
Ett företag med
ensamrätt att
Monopol försörja marknaden Apoteksbolaget Ingen Statens järnvägar
med varor eller
tjänster
Bearbetning från Onondaga Community College, Syracuse, New York
81
Tidslinjer
Tidslinjen kan vara ett effektivt sätt att visa följden av idéer eller händelser.
Studenterna kan använda tidslinjen som en ram till vilken de kan knyta ytterligare
information.
Dubbla tidslinjer
Det är viktigt att studenterna förstår förhållandet mellan ett nytt kursmaterial och vad de redan
kan i ämnet. Att i sina anteckningar få ett historiskt perspektiv på viktiga årtal kan vara till stor
hjälp. Exempelvis när psykologiföreläsaren talar om en studie som gjordes 1939 i Tyskland, kan
studenten som arbetar med tidslinjer automatiskt koppla ihop denna studie med nazisternas
tidsepok i Tyskland. Att knyta händelser till händelser i studentens eget liv kan upplevas som
att den nya kunskapen är mer meningsfull vid inlärandet.
Agera:
Det är viktigt att använda årtal som är av stor vikt i ämnet.
Förbered en enkel tidslinje med några få viktiga händelser i
världen/norden som täcker den tidsperiod som kursmaterialet
behandlar. Dela ut tidslinjen i början av SI-mötet.
Be studenterna att rita en ny tidslinje under den förra. Dela in

deltagarna i par och låt dem arbeta med uppgiften att finna viktiga
årtal i sina anteckningar eller i litteraturen. Be dem placera in de nya
årtalen på den nedre linjen. Poängtera att endast händelser som var
med på föreläsningen ska tas med.
Exempel:
Händelser i USA
Erie Kanal Järnvägen Inbördeskriget Industrialismen l:a världskriget
1825 1850 1860-65 1900 1917

(SI-ledarens tidslinje)
Europeisk immigration till USA

Våg 1 Våg 2 Våg 3 Kvotering
Irländare och Tyskar NV Europa 1:a världskriget
1840 1880 1915 1921

(Studenternas tidslinje)
82
Problemlösning
I kurser där problemlösningar har en stor betydelse är SI-ledaren roll att hjälpa och
vägleda studenterna genom processen att identifiera och se hur de stegvis kan
komma fram till en lösning av problemet.
Under ett SI-möte kan deltagarna hjälpa varandra genom samarbete och utbyte av erfarenheter
om egna strategier för problemlösningar. Om det uppstår ett problem i gruppen är SI-ledarens
agerande extra viktig och ibland avgörande för om studenterna ska få en förståelse för själva
processen att lösa ett problem.
Nedan presenteras en problemlösningsstrategi som med hjälp av tavlan ställer upp fyra typer av
information i en modell. Informationen ställs upp i en visuell modell på ett effektivt, logiskt och
resultatinriktat sätt. Genom att organisera informationen på tavlan på ett överskådligt sätt är det
lättare att se och förstå ett speciellt problem.
Tavelmodellen
STEG MOT
FÖRUTSÄTTNINGAR REGLER LIKNANDE PROBLEM
LÖSNINGEN
Ange relevanta hjälpmedel för Ställ upp en modell som Beskriv med ord/fraser vad som Kontrollera din förståelse för
att lösa problemet samt beskriver steg-för-steg vad som görs i varje steg. problemlösningen genom att
ursprungskällan/-or. måste göras vid varje steg mot använda de förutsättning, steg
lösningen och varför de måste mot lösningen och regler som
göras. angivits.
A. ekvationer
B. formler XXXX XXXX
C. tabeller YYY YYY
D. generella regler
Ange vad du behöver kunna för Ange svar & källa (sidhän- Om möjligt formulera ett Ange svar & källa (sidhän-
att lösa denna typ av problem: visningar, föreläsn/problem och minnestöd för att komma ihåg, visningar, föreläsn/problem och
(exempel) datum) ex. en ramsa datum)
1. 1. 1. 1.
2. 2. 2. 2.
3. 3. 3. 3.
4. 4. 4. 4.
5. 5. 5. 5.
Svar:
Tavelmodellen används för att (1) visa på hur första steget i ett problem kan identifieras, (2) visa
hur problemet kan lösas stegvis och (3) som en reflektion över studenternas förståelse av hur
man kan lösa olika typer av problem. Fördelarna med denna modell är att:
• SI-ledaren kan förbereda uppgifter som tar upp grundläggande fakta och termer
inom ett ämne
• Studenterna får en möjlighet att se hur formler, tabeller, ekvationer etc. kan
användas och var de kommer ifrån.
• Studenterna kan se en uppställning av hur olika typer av problem kan lösas.
83
• Studenterna gemensamt diskuterar, fyller i och löser problemet.
• Modellen ger en möjlighet att tänka genom, diskutera, verbalisera och skriva ner
svaren tillsammans med förklaringar om vad och varför varje steg görs på ett
speciellt sätt.
• Studenterna har möjlighet att ställa frågor under hela processen.
• Varje moment i processen skrivs ner och dessa ord utvecklar studenternas verbala
förmåga i ämnet, deras kunskap i terminologin samtidigt som de förbättrar sina
kunskaper om den egna inlärningsprocessen.
• Studenterna kan träna sig i att problemlösning genom att ställa upp egna
problemställningar. (Dela gärna ut tomma arbetsblad av tavelmodellen, bilaga 1)
• SI-ledaren fyller inte i, svarar inte på frågor men är alltid villig att vara till hjälp för
att finna lösningen på problemet.
• Varje steg i problemslösningsprocessen numreras och detta hjälper studenterna

att klart se och identifiera varje steg mot en lösning.
• Studenterna själva kan se var i processen de behöver mer kunskap, de kan ställa
mer kvalificerade frågor om problemet.
(Bearbetning från "A Model for Supplemental Instruction in Introductory Chemistry" av Dennis H. Congos i SI
News, Summer, 1993)
84
SI och matematik
Kursplanen
Gå igenom kursplanen med studenterna tidigt på terminen. Notera
vad studenterna förväntas arbeta med hemma, datum för tentamen
och betygspolicy. Uppgifter som studenterna får som hemuppgift ska
inte göras på SI-mötet, men tala om för studenterna att ni tänker
kommer att ta upp liknande uppgifter till diskussion och att
övningsexempel kommer att lösas gemensamt.
Förberedande anteckningar
Använd kursplanens rubriker som guide för viktiga partier i
litteraturen. Notera de problem som kursdeltagarna kommer att få
som hemuppgifter.
Titta genom anvisad litteratur och notera rubriker, underrubriker,

diagram och andra markerade partier. Använd rubriker och
underrubriker som frågor och gör en kort sammanfattning av vad
som kommer att presenteras. Gör en sammanfattning i marginalen
och skriv ner de ord, begrepp eller definitioner som är viktiga.
Repetera termerna för dig själv och spara utrymme i din
sammanfattning där du kan infoga anteckningar från föreläsningen.
Skilj på din egen sammanfattning och de anteckningar du gör under
föreläsningen, använd olika färg på pennorna. Glöm inte att läsa
genom sammanfattningen i slutet av varje kapitel.
Under föreläsningen följ noga med vad föreläsaren säger. Gör de

hemarbetsuppgifter som studenterna i kursen får och repetera den
litteratur som dagens föreläsning hänvisade till.
Anteckningar
Under föreläsningen se dig omkring i salen, hur reagerar studenterna
när föreläsaren ritar och talar om grafer och kurvor, har de svårt att
hinna med att rita och göra anteckningar samtidigt? Erbjud
deltagarna i SI-mötet dina anteckningar från första föreläsningen för
att visa hur du strukturerar dina anteckningar. Under första veckan är
det extra viktigt att tala om och diskutera hur man tar anteckningar i
matematik. Be de andra i gruppen att berätta hur de har strukturerat
sina anteckningar och eventuella knep de använder för att få med
viktig information. Under diskussionen kan du föreslå att de
använder ”The Cornell method of note taking” (se bilaga), en metod
där 5-6 cm marginal lämnas på papprets vänstra kant för noteringar.
Berätta också för deltagarna hur du fokuserar på vad föreläsaren
säger och gör samt hur du får med detaljer utan att för den skull ta
med oväsentligt. Träna olika sätt att anteckna på under SI-mötet.
Uppmuntra studenterna att skriva om sina anteckningar så snart som
möjligt efter föreläsningen.
85
Litteratur
Diskutera med studenterna hur man kan läsa litteraturen på olika sätt.
Fokusera på kapitlens olika delar: exempel, problemställningar, nya
symboler och termer, diskussions eller hemuppgifter.
Strukturera SI-mötet
Inled terminen med att skapa struktur till terminens SI-möten. Gör
upp en dagordning och skriv den gärna på tavlan. När du arbetar
med SI i matematik måste du fokusera på att studenterna ska arbeta
med problem. En början kan vara att låta deltagarna skriva upp olika
problem på tavlan. Ställ därefter frågor som ”Vad ska vi börja med
för att lösa detta problem” eller ”Vad behöver vi först göra för
att…”. Ett annat sätt att börja är att låta studenterna under 5 minuter
skriva ner matematiska uttryck eller begrepp som de tycker är svåra
och därefter diskutera och jämföra dessa tillsammans med en kamrat
i gruppen. På detta sätt kan de se på olika möjligheter och sätt att lösa
ett problem. Ge deltagarna kontinuerligt feedback på de problem
som ni tar upp. SI-ledaren i matematik kan också behöva poängtera
matematiska (tal) följder, till exempel att ett bekant begrepp får en ny
tillämpning när de förflyttar sig från algebra till analys.
Förbered övningsuppgifter
Genom att förberedda övningsuppgifter på ett separat papper till SI-
gruppen får SI-ledaren en extra hjälp till att få igång en diskussion
och att fokusera på kursrelaterade koncept. Studenterna kan med
hjälp av dessa uppgifter snabbt se vad de behöver träna mer på och
de blir ett bra redskap för deras repetition inför tentamen. Låt
övningsuppgifterna bli ”mindre” färdiga efter hand som studenterna i
gruppen blir mer vana vid och tränade i uppgifterna.
SI-ledaren kan med hjälp av dessa övningsuppgifter guida

studenterna till att se, tänka på och arbeta med de matematiska
problem och de viktiga grunder som föreläsaren vill att studenterna
skall lära sig. Samtidigt får de själva en möjlighet att repetera kunskap
och vara förberedda på uppgiften under SI-mötet. Detta inger ett
större förtroende för gruppen.
Att förbereda sig inför tentamen

Börja repetera teori i god tid före tentamen. SI-ledaren kan arbeta
med litteraturen och ta exempel från huvudrubrikerna. Låt
studenterna förutsäga hur en tentamensfråga på detta kapitel skulle
kunna se ut.
Ta fram uppgifter genom att ställa frågor:

1. Be studenterna att själv identifiera och välja ut typtal som är
representativa för detta kapitel eller från föreläsningen. Detta
kräver att studenten läser igenom och fokuserar på typer,
mönster och modeller och som ger struktur på innehållet.
86
2. Be studenterna att identifiera och skriva ned de olika steg som
behövs för att lösa ett av talen.
3. Be studenten att svara på varför just denna fråga eller detta tal är
en bra och viktig tentamensfråga. Detta låter studenten se på
materialet och utifrån föreläsarens ögon.
Egna erfarenheter och idéer:

________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
(Detta material utvecklades 1990 som ett komplement till en video om SI i matematik av och med Dr. Patricia
Kenney, University of Texas-Austin)
87
SI och humaniora
Inom naturvetenskapen lär sig studenterna ord som: tillförlitlighet, verifierbar, klarhet,
empirisk data, korrespondens med naturlagarna, forskningsmetoder, grafisk presentation. Inom
humaniora däremot är det mer troligt att studenterna använder ord som: tvetydigt,
osäkert, intuition, inblick, självkännedom, sanning, process, symbolisk representation. Inom
humaniora används estetiska former som metaforer, bilder, ljud, dans, berättelser
vilka leder till förståelse snarare än empirisk forskning.
Utforska
Inom naturvetenskaperna söker man att förenkla komplexa idéer och finna en följd. Inom
humaniora vill man ofta utveckla och utforska en komplex idé, i en kontext och i tiden.
Studenterna i sin tur vill gärna ha visshet och kan ha svårt att själva bilda sig en uppfattning i ett
ämne. För att våga ifrågasätta oklarheter och bygga upp ett eget ramverk att dra slutsatser från
behöver SI-ledaren inom humaniora uppmuntra studenterna till genomtänkta svar och hjälpa
dem med att se vidare, bortom det enkla svaret, bortom rätt och fel.
Muntlig framställning
Muntlig framställning är den vanligaste metoden inom humaniora.
De verbala egenskaperna är viktiga och förmågan att formulera sig
väl omhuldas. Men föreläsarens information på tavlan eller texten i
litteraturen illustreras mer sällan med diagram och tabeller och just
avsaknaden av struktur och visuella presentationer kan göra
inlärningen svår för en del studenter. Därför är det viktigt att på SI-
mötena erbjuda visuella modeller som kan visa på olika koncept och
hur dessa är relaterade till varandra.
Uppmärksamhet
Studenterna måste vara ytterst uppmärksamma under en föreläsning
inom humaniora. De måste höra vad som sägs, hur det blir sagt och
vem det är som har sagt det, årtal, namn, epoker eller olika skolors
inriktningar. Att känna till författaren till en speciell bok eller olika
filosofiska riktningars ställningstagande kan vara det föreläsaren vill
att studenterna ska lära sig. Men när man kommer ny till en kurs kan
det vara svårt att hinna med att både lyssna, skriva, urskilja och
strukturera samtidigt.
Originalitet
Vill man som student lyckas inom humaniora ska man, som en
litteraturprofessor har sagt, finna all information som finns där ute
och sedan skriva något originellt. SI-ledaren måste hjälpa studenterna
att utveckla ett sätt att tänka som går vidare från ”jag tycker om…”
eller ”det känns riktigt…”. Till en början kan det kännas som att man
inte har något nytt att komma med eller att man bör hålla med om
vad föreläsaren har sagt på lektionen, men ofta kan det vara
föreläsarens syfte att uppmuntra till nya idéer och ett nytt tankespår.
88
Att skriva
Vid ett SI-möte kan studenterna diskutera och ”bolla” idéer om
intressanta ämnen för en essä eller försöka att förutsäga vilka frågor
som är viktiga inför en tentamen.
SI-ledaren kan formulera en fråga och sedan be studenterna att
komma med idéer och fakta som svar. Genom att därefter låta
studenterna ställa samman idéer och fakta kan de inledande
meningarna för en ny essä skrivas och detta kan uppmuntra någon av
deltagarna i gruppen att fortsätta skrivandet på egen hand.
Egna erfarenheter och idéer:

________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
89
Förbereda för tentamen

Det är viktigt att förbereda SI-gruppen på att förutse vilka frågor som kan komma
på tentamen. Tillsammans formulerar studenterna tentamensfrågorna och när de
upptäcker att ursprunget till frågorna inte är ett mysterium kan de slappna av och
självförtroendet ökar. Denna aktivitet är bra strax före en tentamen, när antalet
deltagare i gruppen är större.
Repetera datum
Repetera datum för tester, inlämningsuppgifter och tentamen.
Påminn studenterna om att börja läsa i god tid för att slippa stressen
och riskera att inte hinna med eller missa viktig information.
Identifiera frågor inför tentamen

Diskutera i gruppen vilken typ av frågor som kan förväntas
komma på tentamen. Utforska vilken vikt som kan komma att
ligga på text, teori, föreläsningarna och rekommenderad litteratur
samt hur en fördelning av poängen på tentamen kan komma att se
ut, till exempel:
- ½ av poängen är vikta för flervalsfrågor, fokuserade på
information från föreläsningarna och litteraturen.
- ½ av poängen är essäfrågor eller frågor som fokuserar på
kompletterande litteratur.
- erhålls poäng om man har klarat av inlämningsuppgifter.
- är de första frågorna kunskap av mer allmän natur och de sista
frågorna mer djupgående.
Gör en övningstentamen
Låt deltagarna lämna in 1-5 frågor var. Ställ samman dessa frågor
till en övningstentamen som studenterna kan ha till hjälp för egna
studier. Om ämnet är mer lämpat för essäfrågor gör uppsatsfrågor
som studenterna kan träna på. Poängtera för studenterna att starta
med att ta ut huvuddragen i tentamen innan de börjar svara
eller skriva svaren.
Till en början kan studenterna ha böcker och anteckningar till
hjälp vid övningstentamen, men i övrigt arbeta som att det är en
realistisk tentamen. Erbjud kortfattade sammanfattningar för varje
övningstentamen, låt informationen på dessa gradvis bli mindre
för att stimulera till framsteg och större självständighet i att skriva
sin egen sammanfattning. Den första sammanfattningen kan
skrivas gemensamt i gruppen.
Om föreläsaren delar ut provfrågor eller äldre tester använd dem
på SI-mötet som underlag för diskussion om formuleringar av
frågor på tentamen.
Be föreläsaren om hjälp att se över de övningsfrågor som gruppen
har gjort och be denne komma med förslag på andra frågor. Med
90
föreläsarens tillåtelse, informera kursens deltagare att under nästa
SI-möte kommer ni att arbeta med övningstentamen.
Andra förberedelser:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Sammanställt från "Supplemental Instruction in the Content Areas: Humanities" by Sandra Zerger in Supplemental
lnstruction: Increasing Achievement and Retention (Deanna C. Martin and David R. Arendale, editors) Jossey Bass
Publishers, Number 60, Winter 1994.
91
Uppföljning av tentamen
Nedan följer några frågor som studenterna kan tänka på efter att de har tenterat. Svaren på
frågorna kan hjälpa dem att fokusera på effektiva sätt att förbereda sig inför nästa tentamen.
Forskning har visat att den typ av fel som studenterna gör under en tentamen är individuell och
att varje student har sitt eget mönster. När studenterna kan se felen och det egna mönstret kan de
också hitta metoder att korrigera dem med. Under SI-mötet kan gruppen tillsammans komma
fram till studietekniker som kan vara till hjälp och som kan underlätta fortsatta studier.
1. Vilken del av tentamen tyckte du var lättast? Varför?
2. Vilken del av tentamen tyckte du var svårast? Varför?
3. Vilka av följande aktiviteter gjorde du före tentamen?

a. Läste all rekommenderad litteratur.
b. Gick igenom och repeterade mina anteckningar?
c. Gick på SI-möte?
d. Testade mig själv på den litteratur som fanns med på listan för denna tentamen
e. Identifierade möjliga frågor före tentamen.
f. Studerade tillsammans med studiekamrater.
g. Annat.
4. Vilka av ovanstående aktiviteter tror du var till mest hjälp för dig i dina föreberedelser inför
tentamen?
5. Hur många timmar la du ner på att förebereda dig för tentamen?
6. Kände du dig väl förberedd när du gick in till tentamen? Ja/hur eller varför inte?
7. Vilka förändringar kan du göra i ditt sätt att studera inför nästa tentamen?
92
Del VII: Studieteknik www.si-mentor.lth.se
Del VII: Studieteknik
93
94
Anteckningar
• Samla anteckningar, arbetsblad och annat material som föreläsaren kan ha lämnat
ut i en A4-pärm, det är det mest funktionella sättet. I pärmen kan du sätta in allt
material från föreläsningarna i kronologisk ordning och lägga till egna
anteckningarna och arbetsblad som referensmaterial. Skulle du missa en
föreläsning kan du på detta sätt enkelt lägga till anteckningar eller information
från någon kurskamrat. Allt kursmaterial finns på detta sätt samlat.
• Skriv datum och numrera dina anteckningar eller annat material. Det underlättar
för dig att se föreläsningarnas ordning och du kan få kontinuitet i dina studier.
• Lämna gott om tomt utrymme i dina anteckningar och skriv med stora mellan-
rum. Då har du plats att komplettera med förklaringar, figurer eller grafer och kan
skriva referenser till böckerna. Med en blyertspenna kan du rätta så att dina
anteckningarna blir lättare att läsa. Samma gäller om du använder enbart ena sidan
av pappret.
• Genom att använda Cornells metod för anteckningar (se bilaga 2) kan du använda
vänstermarginalen för egna kommentarer, nyckelord, termer etc. efter
föreläsningen. Dra ett streck ca 6 cm in från vänster sida på varje papper. Skriv
dina anteckningar på högra sidan av linjen.
• Anteckna så mycket du kan under föreläsningen. Lämna ett tomt utrymme ifall du
missar något, så kan du fylla i detta vid ett senare tillfälle. Stanna inte upp med att
anteckna även om du inte förstår eller om du funderar över något som föreläsaren
säger. Kom tillbaka till frågor och förklaringarna när föreläsaren är färdig. Att
använda förkortningar underlättar att hinna med att anteckna på en föreläsning,
på sidan 98 hittar du förslag på ord som du kan förkorta.
• Under tiden som du skriver kan det vara svårt att få dem ”snygga” eller väl-
organiserade anteckningar. Arbeta igenom anteckningarna så fort du kan efter
föreläsningen när du fortfarande har dem i minnet, då har du större möjlighet att
fylla i en del av tomrummen. Använd olika färgpennor och markera viktiga
koncept och/eller begrepp för att organisera dem. Om du har problem att hitta
ett bra sätt att organisera dina anteckningar på, formulera en fråga om detta som
du kan ställa till föreläsaren eller i SI-gruppen.
• När du går igenom dina anteckningar formulera frågor som kan besvaras med den
information du har. Skriv ner frågan i vänstermarginalen. Skriva också ner
nyckelord eller fraser i den vänstra marginalen som ger en påminnelse om
definitioner, teorier, modeller eller andra exempel som har framkommit under
föreläsningen. När du har gått igenom dina anteckningar lägg något över den
högra sidan (dina anteckningar) och testa dig själv på innehållet från
föreläsningen.
• När du sammanställer ditt kursmaterial, besvara DINA SVAR med frågan –

VARFÖR? Du behöver veta varför ett svar är rätt och varför informationen är
relevant i kursen. Genom att förklara svaren för dig själv förebereder du dig för
tentamen.
95
Egna knep:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
96
Kortlekar
En kortlek kan hjälpa dig att komma ihåg vad du har läst under terminen. Med
kortens hjälp har du alltid tillgång till ett studieverktyg och kan öva var du än
befinner sig, en stund på bussen eller på rasten. En annan fördel med kortleken är att
informationen inte har någon bestämd ordning och det kan hjälpa dig att minnas
informationen fritt från associationer till det material den härrör från.
Agera:
Gör kort kontinuerligt och börja redan när terminen startar. Ha alltid
korten med dig och ta varje tillfälle i akt för att ta fram och gå
igenom dem.
Använd ett hårda papper och gör ca 15 kort att skriva på. Skriv ner
viktig information eller frågor på en sida korten och ange svaret
eller definitionen på andra sedan av kortet.
Att repetera är det bästa sättet att lära sig ett nytt material. Om det är
vissa kort (viss information) som du har svårare för att komma ihåg,
lägg dessa kort i en särskild hög och arbetar intensivare med dem.
Egna idéer om kortlekar:

________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
97
Memoreringsteknik
Att memorera med hjälp av minnesstöd kan vara mer effektivt än att repetera
informationen om och om igen. Med hjälp av ett minnestöd kan ny information
läras in kopplad till den information eller de fraser som man redan kan. Man kan
använda texter (t.ex. sångtexter) eller ord (slang eller nonsens) som man ofta hör.
Jinglar
• ta en sång du känner till eller tycker om (Små grodorna) och sätt nya
ord till tonerna: ”Små cellerna, små cellerna är lustiga att ha…”
• Gör en ramsa som t.ex.; 30 dagar har november, april, juni och
september…
Akronymer (rubrikord)
• Nordens huvudstäder - HORKS
Gör så här för att konstruera akronymer:

Steg 1. Skriv ner den information som du skall lära in. Stryk under den
första bokstaven i varje ord.
Steg 2. Hitta på ett nytt ord eller en fras (nonsens eller annat)
som innehåller de bokstäver du har strukit under.
Exempel: Fyra symtom på schizofreni

1. Tillbakadragen
2. Hallucinationer
3. Inadekvat känslomässigt svar
4. Storhetsvansinne
Akronym: THIS
Akrostikon (begynnelsebokstäver)
• Spektrats färger - Ryska och Grönländska Grodor Bräker Vackert
Gör så här för att konstruera akrostikon:

Steg 1. Skriv ner den information som du skall lära in. Stryk under den
första bokstaven i varje ord.
Steg 2. Hitta på ett nytt ord eller en fras (nonsens eller annat)
som innehåller de bokstäver du har strukit under.
Exempel: Perifera nervsystemet; 12 hjärnnerver

1. Olfactorii
2. Opticus
3. Oculomotorius
98
4. Trochlearis
5. Trigeminus
6. Abducens
7. Facialis
8. Vestibulocochlearis
9. Glossopharyngeus
10. Vagus
11. Accessorius
12. Hypoglossus
Akrostikon: Olycklige Oskars Onda Tunna Tarm Ack

För Varje Gång Vrids Av Harm
Om en serie av meningar/uttryck behöver läras in, stryk först under

nyckelordet eller det mest framträdande ordet i varje mening.
Markera sedan första bokstaven i varje nyckelord och gör en
akronym eller akrostikon.
Exempel: Abraham Maslows teori om basala mänskliga behov:

1. Fysiologiska behov
2. Behov av Säkerhet
3. Kontaktbehov
4. Behov av Uppskattning och Status
5. Behov av Självförverkligande
Akrostikon: Fredrik Sjunger Klangfullt Under Solen
Egna idéer:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
99
Förkortningar
1. Symboler och tecken
= lika med * viktigt > större än
≠ inte lika med ** mycket viktigt < mindre än
& och # nummer vs versus, kontra
( ), { }, [ ]
information som hör ihop
2. Förkortningar (skippa punkterna)

jfr =jämför ex =till exempel avd = avdelning
Hbg=Helsingborg max = maximum min= minimum
ekv =ekvation smft = sammanfattning
3. Använd första stavelsen av ett ord

pol = politik dem = demokrati lib =liberal
4. Använd första stavelsen + första bokstaven i andra stavelsen

subj = subjekt adj =adjektiv
5. Uteslut de sista bokstäverna, ta med så mycket att du känner igen ordet

ekon = ekonomi biol= biologi rep = repetition
intro = introduktion förh= förhållande info =information
6. Ta bort vokaler mitt i orden

bkgrd =bakgrund ggr= gånger ngn = någon
isht=i synnerhet ngt = något
Skriv in egna förkortning vid pilarna
Adapted from: Pauk, W. (1984). How to study in college. Boston: Houghton Miffin Company.
100
Att läsa kurslitteratur

Som SI-ledare, ställ dig själv följande frågor:
• Vad förväntas studenterna kunna efter detta kapitel?
• Vad är det viktigaste konceptet som studenterna måste förstå?
• Vilken information bör de komma ihåg på längre sikt?
• Vad förväntas studenterna kunna utföra efter detta kapitel?

• Vilken grundläggande information är nödvändig för att de ska uppnå
önskat resultat?
Tänk på:
Lyft fram information som du bedömer är viktigt för att klara
kursen. Fråga studenterna varför detta material viktigt?
Uppmuntra studenterna att förbereda sig innan föreläsningen

genom att läsa angiven litteratur och göra anvisade uppgifter. Tala
om att de spar tid och kan organisera sina anteckningar bättre under
föreläsningen om de är förberedda. Under terminen kan
förberedelsen vara en uppgift vid ett SI-möte.
Gå igenom hur man läser tabeller, grafer och diagram. Diskutera

vikten av att förstå och kunna tolka informationen rätt från dessa.
Hjälp studenterna att formulera frågor från rubriker i litteraturen,

terminologin och diagram.
Läs litteraturen och anteckningarna från föreläsningen integrerat

och diskutera om innehållet i litteraturen kompletterar eller vidgar
innehållet i information som gavs på föreläsningen.
Visa studenterna hur de kan komplettera sina anteckningar genom

att använda innehållsförteckningen i litteraturen. Om ett ämne inte
finns beskrivet på de angivna sidorna så kan innehållsförteckningen
tala om ifall det aktuella området finns beskrivet i någon annan del
av litteraturen.
Agera:
Ställ samman en ”studieguide” för det första kapitlet i boken. Dela
ut den till studenterna som deltar i SI-mötet. Uppmana dem att göra
sin egen ”studieguide” till nästa kapitel.
Låt studenterna ställa samman information från olika källor,

anteckningar, litteratur etc. Be dem lägga extra vikt vid information
som återkommer i dessa källor.
Inför varje nytt kapitel, låt studenterna få några minuter på sig att
göra en överblick av texten, under SI-mötet.
101
Det förekommer att föreläsaren anvisar vissa kapitel i litteraturen

men formulerar sina tentamensfrågor enbart på vad som har sagts
under föreläsningarna. När så är fallet kan studenterna använda
texten i litteraturen som ett komplement till sina anteckningar under
SI-mötet. Poängtera dock att det är viktigt att litteraturen finns med
som referensmaterial under allt arbete.
Gör en ”Studieguide” över ett kapitel i din nuvarande bok:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
102
Markering av text
Tänk på:
Läs igenom innan du gör understrykningar. Gör inga
understrykningar förrän du har läst färdigt ett stycke och gjort en
kort paus för att tänka igenom vad du just läste. Detta hjälper dig
att inte stryka under allting som verkar viktig vid första ögonkastet.
Var selektiv. Gör inte så många eller långa understrykningar att de

överbelastar ditt minne eller att du måste tänka i flera riktningar
samtidigt. Var sparsam med dina understrykningar, men stryk inte
under så lite att du måste läsa igenom stycket igen.
Använd egna ord i marginalen. Använd dina egna ord när du gör
anteckningar i marginalen. Dina egna ord är ledtrådarna till ditt
minne.
Var kortfattad. Stryk under meningsfulla fraser istället för hela

meningar. Låt också dina anteckningar i marginalen vara korfattade
men kärnfulla. Det blir lättare att komma ihåg och lättar att använda
när du läser högt eller repeterar materialet.
Var snabb. Läs igenom texten, gå därefter igenom texten snabbt

igen och markera samtidigt det viktiga. Fortsätt till nästa kapitel och
gör samma sak igen.
Var noggrann. Att vara noggrann kräver en del koncentration men

sparar tid. När du ska repetera texten eller läsa dina anteckningar får
du en enkel och klar bild av det som är viktigt.
Organisera. Fakta och idéer som har organiserats i olika kategorier

är mycket lättare att komma ihåg än lösryckt fakta.
Gör hänvisningar. Om du läser något viktigt på sidan 64 som har

en direkt koppling till en text på sidan 28, gör då en pil bredvid
texten, som pekar uppåt och skriv ”28” vid pilen. Gå sedan till
sidan 28 och gör en pil bredvid den relevanta texten, som pekar
neråt och skriv ”64” vid den pilen. På detta sätt knyter du ihop de
två texterna när du repeterar och underlättar för ditt minne att se
sammanhanget.
Var systematisk. Det finns många sätt att markera texten: enkla
eller dubbla linjer, genom att använda asterisker, ringa in texten eller
ett ord, rita en ruta runt viktig text eller att använda marginalen på
pappret för längre noteringar. Pröva dig fram vad som passar dig,
men var konsekvent när du markerar. Det ska stå helt klart för dig
vad varje markering betyder så att du kan koncentrera dig på
meningen med texten.
From: Pauk, w. (1984) How to study in college. Boston: Houghton Mifflin Company
103
Tentamensfrågor - sant/falskt
• Läs instruktionerna till tentamen innan du börjar.
• Besvara alla frågorna. Beräkna tidsåtgången för att svara på alla frågorna i
tentamen. Ofta när en tentamen är formulerad som sant/falskt frågor är det totala
antalet frågor mycket stort. Om du ska hinna med att svara på alla frågorna, svara
snabbt. Att tänka igenom en fråga länge kan kosta dig många poäng och det svar
du satt med en lång stund ger kanske bara två av totalt hundra poäng. Om poäng
dras ifrån vid felaktiga svar på en tentamen var extra noga med att ha ett
tidsperspektiv på helheten.
• Läs VARJE FRÅGA noga.
• Försök först att svara på en fråga utan att titta på alternativen. Håll handen
över de alternativa svaren.
• Besvara de frågor du kan först. Du kan finna ledtrådar till de svåra frågorna
genom att först svara på de frågor du kan. Besvara därför först dessa och gå
därefter tillbaka till de svåra frågorna.
• Använd sunt förnuft när du bestämmer dig för ett svar.

Det är lätt att bli förvirrad när man försöker komma på svaret. Ta ett djupt
andetag och försök att resonera dig fram till vad som är rätt, sant eller rimligt.
Försök att minnas de frågor du själv har ställt dig vid förberedelserna för
tentamen eller visualisera texten och dina anteckningar.
• När du har svarat på alla frågorna. Gå igenom hela tentamen igen när du har
svarat på alla frågorna och rätta eventuella stav- eller slarvfel.
• Att ändra ett givet svar. Forskningen visar att det svar som du först ger oftast är
det bästa svaret. Men upptäcker du vid genomgången av din tentamen att du
uppenbart har svarat fel, ändra då.
104
Tentamensfrågor – flervals
tentamen.
• Försök först att svara på en fråga utan att titta på alternativen. Håll handen
över de alternativa svaren.
• Använd sunt förnuft när du bestämmer dig för ett svar.

Det är lätt att bli förvirrad när man försöker komma på svaret. Ta ett djupt
andetag och försök att resonera dig genom frågan. Tänk igenom ditt svar så att
det blir meningsfullt.
• När du har svarat på alla frågorna. Gå igenom hela tentamen igen när du har
svarat på alla frågorna och rätta eventuella stav- eller slarvfel.
• Att ändra ett givet svar. Forskningen visar att det svar som du först ger oftast är
det bästa svaret. Men upptäcker du vid genomgången av din tentamen att du
uppenbart har svarat fel, ändra då.
Tänk på:
Om första svarsalternativet är rätt, titta då längst ner för att se om
det sista alternativet är ett svar av typen ”alla ovan angivna svar”
eller ”inget av ovan angivna svar”.
105
Tentamensfrågor – matchande
tentamen.
• Bestäm mönstret för de matchande frågorna. Innan du börjar svara på

frågorna, titta igenom tentamen för att se vad för slags matchning som söks i
svaren, t.ex. citat av olika personer, definitioner för ord eller en beskrivning av
händelser.
• Kolumner. Om tentamen innehåller två kolumner med information som ska

matchas och den ena kolumnen innehåller mer text, läs igenom den hela
kolumnen med den långa texten en gång först. När du sedan ska matcha svaren
har du den långa texten i ditt minne och kan relatera de korta texterna snabbare.
106
Tentamensfrågor - korta svar/fylla-i-ord

Tänk på:
Lär dig ämnet fram- och baklänges. För denna typ av frågor
måste du memorera svar; namn, data, diagram etc. Fokusera på
fakta och nyckelord när du förebereder dig för tentamen. Försök att
förutsäga vilken typ av frågor som är adekvata för en tentamen med
korta svar.
Läs instruktionerna till tentamen innan du börjar.
Besvara de frågor du kan först. Du kan finna ledtrådar till de

svåra frågorna genom att först svara på de frågor du kan. Besvara
därför först dessa och gå därefter tillbaka till de svåra frågorna.
Besvara alla frågorna. Beräkna tidsåtgången för att svara på alla

frågorna i tentamen.
När du har svarat på alla frågorna. Gå igenom hela tentamen

igen när du har svarat på alla frågorna och rätta eventuella stav- eller
slarvfel.
Att ändra ett givet svar. Forskningen visar att det svar som du
först ger oftast är det bästa svaret. Men upptäcker du vid
genomgången av din tentamen att du uppenbart har svarat fel,
ändra då.
107
Tentamensfrågor – essä
• Läs igenom alla frågorna först. På en del frågor hittar du svaret direkt. Notera
nyckelord när du har det i färskt minne, men vänta med att besvara frågan.
• Gör upp en plan för hur lång tid varje fråga får ta. Planera din tid så att du
har tillräckligt med tid på slutet för att gå tillbaka och fylla i ofullständiga svar
och kontrolläsa. Sluta skriva när den planerade tiden du har gett var frågan är
slut och gå vidare till nästa fråga. Om du har en tentamen med låt säga sex
essäfrågor så är det sannolikt att sex ofullständiga svar ger dig mer poäng än tre
fullständiga svar. Lämna ingen fråga obesvarad.
• Besvara de frågor du kan först och behåll ditt lugn.
• Även om tiden känns knapp, ta dig tid att strukturera ditt svar. Ta som en
regel att först göra ett utkast över vad du vill ha med i ditt svar, skriv sedan ner
svaret. När du skriver välj i första hand det som framstår som mest relevant och
försök att undvika att skriva osammanhängande.
• Börja direkt med det viktiga. Låt den första meningen vara en
sammanfattning av din huvudpoäng. Om du skriver ett långt svar, gör en
sammanställning av det ämne du behandlar i ett kort och kärnfullt inledande
stycke.
• Läs igenom texten. När du har skrivit klart svaret på en fråga, läs igenom och se
efter så att du har svarat på alla delar av frågan.
• Skriv kvalificerade svar trots att du är osäker

Det är bättre att säga ”I slutet av 1800 talet” än att säga ”1884” om du inte
kommer ihåg om det var 1884 eller 1894. Att ange den ungefärliga tiden kan
vara fullt tillräckligt, medan att ange fel år kan ge dig avdrag på poängen.
Tänk på:
Om första svarsalternativet är rätt, titta då längst ner för att se om
det sista alternativet är ett svar av typen ”alla ovan angivna svar”
eller ”inget av ovan angivna svar”.
När du läser till en essätentamen är sammanhanget det viktigaste.

Lär dig huvuddragen, nyckelbegrepp, steg i argument, en process
eller lär dig ett kort avsnitt utantill. Detta ger tyngd åt din essä.
Försök att förekomma tentamensfrågor om t.ex. om kursen har

handlat om grekernas och romarnas fall så kan du med all säkerhet
förutsäga att en fråga på tentamen kommer att vara att beskriva
dess likheter och skillnader.
108
Vanliga ord vid essäfrågor

Jämför Undersök kvalitéer, eller karakteristika, för att bestämma likheter
Framhåll olikheter, skillnader eller kontraster för likartade objekt, händelser,

Framhåll motsats
begrepp etc.
Gör en bedömningar med hänsyn till för- och nackdelar av de faktorer som
Bedöm
skall övervägas eller efterfrågas.
Skriv kortfattade, tydliga och välformulerade meningar. Håll i minnet till
Definiera vilket område de olika posterna tillhör, och vad som skiljer detta område
från övriga.
Utforska och analysera noga. Presentera övervägande ”för och emot” för
Diskutera
problemet eller punkterna.
Gör en lista eller ett sammandrag. Redogör, punkt för punkt, kortfattat vad
Räkna upp
som krävs vid varje punkt.
Gör en noggran utvärdering eller bedömning och utveckla möjligheter och
Utvärdera
begränsningar.
Förklara Klargör, belys och tolka det material du presenterar.
Illustrera Illustrera med en figur, ett diagram, eller rita upp ett konkret exempel.
Översätt, ge exempel eller kommentera ämnet och gör en egen bedömning

Tolka
på materialet.
Försvara Bevisa ditt antagande eller beskriv vad du grundar dem på.
Lista Ställ upp i punktform, i en serie eller i en tabeller.
Gör ett systematiskt sammandrag av huvuddrag och kompletterande

Översikt
material.
Bevisa en tes genom att citera källor, lägga fram argument och med ett
Bevisa
logiskt resonemang.
Relatera Betona sammanhang och samband.
Analysera och kommentera kortfattat och i en organiserad form,

Granska
huvuddragen i frågan.
Redogör för Förklara huvuddragen kortfattat och tydligt.
Sammanfatta Redogör för huvuddragen eller fakta, i en koncentrerad form.
Teckna ner en beskrivning av framstegen, sekvenserna eller utvecklingen

Teckna
från utgångspunkten.
109
110
Del VIII: Kreativa idéer www.si-mentor.lth.se
Del VIII: Kreativa idéer
111
112
SI i språk
Ett speciellt tack till SI-ledarna Teresa E., Engelska inst., Silje L., Tyska inst., Karl
R., Kinesiska inst. och Enoch R., Klassisk grekiska inst. vid Lunds universitet.
(Hämtat från presentationen “Extending Boarders SI today and in the Future” under rubriken “Twenty-five SI-
Leaders in languages interviewed”, 2004)
Social närvaro - lär känna varandra – arrangera träffar, ät

tillsammans.
• Ta med fika till SI-mötet. Det ger fler möjlighet att närvara och
färre ursäkter att inte komma på grund av hunger – att äta
tillsammans skapar också gemenskap.
• Bjud in personer från det land vars språk ni studerar, till SI-möten
och träffar.
Fokusering – låt studenternas diskussion med varandra och

deras frågor eller idéer vägleda SI-mötet.
• Börja med en övningsuppgift som ger praktisk träning i språket. Låt

studenterna ta hjälp av till exempel matematiken och utför enkla
räknetal i det studerade språket (två plus tre blir fem osv.).
• Öppna upp för en diskussion studenterna emellan om svårigheter

med grammatik eller fonetik.
• Följ upp med övningar och diskussioner i gruppen vilka kan belysa
de frågor som har framkommit.
• Diskutera grammatiska frågor, politik, historia eller andra relevanta

ämnen gällande det land vars språk ni studerar.
Motivation – låt SI-mötet bli roligt och stimulerande.
• Dela in studenterna i grupper och låt dem formulera och ställa

frågor till varandra. Alternativt dela in dem i lag och arrangera en
frågesport.
• ”Kinesisk (eller tjeckisk eller… ) Jeopardy.” Skriv ner och visa ett
tecken eller säg ett ord (en fras) och låt studenterna ställa frågorna.
Exempel; SI-ledaren säger ”house” och studenterna/lagen svarar
“What is the building where people live?”
• Ge ett ord på svenska och låt studenterna/lagen tävla om att först

skriva ner ordet på det språk ni studerar.
• Låt studenterna ställa ”tjugo frågor” på det studerade språket för att
identifiera en person i rummet (is it a girl? Does she have red hair?
Is she wearing black…)
113
• Dela in studenterna i grupper om 3-4 personer och ge varje grupp

en hög med skrivna ord/tecken på det språk ni studerar. Låt lagen
tävla om att för skapa en mening av lapparna som delats ut.
• Beskriv en bild på det språk ni studerar. Lägg extra vikt vid att
beskriva i färg och form, böjningar, tempus etc.
Egna idéer om SI i språk:

________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
114
Språkspelet
Ett stort tack till Eva Zsoka Mihala på Slaviska institutionen vid Lunds universitet,
som har utvecklat och testat spelet i sina SI-grupper och delar med sig av en positiv
erfarenhet.
1. Börja med att skriva frågor med olika svårighetsgrad t ex inom språk:
översättningar, grammatiska frågor, frågor om landet etc. Inom matte:
terminologin, uppställning och uträkning, problemlösningsfrågor.
2. Placera de svåra frågorna den ”raka” vägen från Start till Mål (i mitten). Placera
de enklare frågorna eller olika teman på de yttre ”vägarna”. Frågorna ska
ligga osynliga för spelarna och de måste välja vilken väg de vill ta redan från
start. Först till mål vinner.
3. Följ upp med övningar och diskussioner i gruppen vilka kan belysa de frågor
som har framkommit.
115
116
Övning
Förfarandet är ganska enkelt. Först sorterar du artiklarna i olika grupper. Hur
mycket arbete det blir, beror på högens storlek. Om du har tillgång till nödvändig
utrustning förenklas arbetet, annars får du gå någon annanstans och genomföra
det. Det är viktigt att inte låta det gå för långt dvs. det är bättre att hantera några
få saker samtidigt än att samla på sig för många under längre tid. På kort sikt
förefaller det kanske inte så viktigt men problem kan snabbt uppstå. Ett misstag
kan också bli dyrbart. Vid första anblicken kan hela förfaringsättet verka
komplicerat, men snart blir det en del av det vardagliga livet. Det är svårt att
förutse ett slut på denna nödvändiga uppgift inom den närmsta framtiden, men
framöver vet man inte vad som kommer att hända. Efter det att proceduren är
färdig, sorterar man de olika materialen i olika grupper igen och de kan sedan
läggas in på sina platser. Eventuellt blir de använda en gång till och hela
proceduren måste då göras om igen. Hursomhelst är det en del av livet.
117
Anvisningar övningen
Skriv ned så mycket av det du kommer ihåg av texten, utan att titta på föregående sida:
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Varför var detta svårt?

________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
118
Isbrytare
Hitta någon som kan:
_____________ Nynna någonting som Mozart har skrivit
_____________ Ta några enkla danssteg
_____________ Läsa några rader på vers
_____________ Förklara varför himlen är blå
_____________ Kort berätta om en dröm han/hon haft
_____________ Rita en bild av en häst
_____________ Ärligt säga att han/hon är helt avslappnad och trivs med att gå
runt och prata med andra människor i denna övning.
_____________ Benämna fem olika fågelarter (eller träd)
119
Fler förslag
Aktiviteter som kan användas inom flera olika ämnen och som gör att studenterna
aktivt deltar, har roligt och lär på en och samma gång:
Jeopardy - visa svaren på frågorna på en spelplan (overhead), låt

studenterna formulera frågorna individuellt eller i grupp
Hänga gubbe – låt ett ord eller en hel fras markeras med ett streck
för varje bokstav. Studenterna måste lista ut rätt bokstäver för att
fylla i ordet innan ”gubben” är hängd.
Tabu – låt en student verbalt beskriva ett koncept utan möjligheten

att använda nyckelord (tabun) för begreppet. Övriga studenter
gissar vilket ord eller fras det gäller.
Lapp och Hatt - SI-ledaren skriver frågor på lappar som läggs i en

hatt. Studenterna drar en fråga ur hatten och får ca 5 min. på sig att
titta genom sina anteckningar, litteratur etc. för att därefter med
egna ord presentera sin fråga och sitt svar till gruppen.
Simon säger – SI-ledaren är Simon och studenterna ställer sig

framför Simon. Leken går ut på att Simon säger och visar saker som
de andra ska göra, men bara om han/hon säger "Simon säger" först.
Exempel:
Simon säger "Simon säger klia dig på huvudet" och Simon visar
detta genom att klia sig på huvudet, de andra deltagarna ska härma
Simon. Om Simon däremot bara säger "Klia dig på huvudet" och
visar det så ska de andra deltagarna inte röra sig alls.
Den som gör fel åker ut, och Simon fortsätter säga åt deltagarna
vad de ska göra. Så håller man på tills det bara är en deltagare kvar,
då får han eller hon vara Simon nästa gång.
Vem är jag/Vad är jag? – använd ämnets terminologi som ord,

fraser eller koncept för denna lek. SI-ledaren skriver lappar med ord
eller fraser som sätts fast på studenternas ryggar. Därefter får
studenterna försöka lista ut sitt ord/sin roll genom att gå runt och
ställa frågor till sina kamrater som till exempel ”Vad är min
funktion?” eller ”Var kan du hitta mig?”.
Fånga och svara – SI-ledaren ställer frågor och slänger iväg ett lätt
föremål (typ en ärtpåse). Den student som fångar föremålet svarar
på frågan. Här gäller det att vara ödmjuk och låta studenterna
vidarebefordra föremålet i det fall de inte har svaret själva.
120
Utflykter – att ”se” sitt ämne eller koncept i ett praktiskt
sammanhang kan innebära extra inspiration för studenterna.
Genom en utflykt i praktiken kan teorin och konceptet fångas upp
och sammanfogas till förståelse.
Exempel på utflykter kan vara:
• en utflykt till ett musteri kan göra susen för
mikrobiologens förståelse för svampbildning
• en utflykt till fängelset kan ge sociologerna en
fördjupad inblick i det svenska systemet
• gör ett besök på en inhemsk restaurang eller krog.
Låt studenterna beställa sin mat på thai eller
kinesiska och låt samtalet under middagen vara det
språk ni lär.
Pictionary - kan användas för företeelser, meningsuppbyggnader

eller andra koncept.
Regler:
• Dela in studenterna i grupper och låt dem utse en
lagkapten. Denne beslutar i vilken ordning
kamraterna ska gå fram för att illustrera på tavlan.
• När en student går fram får han/hon ett ord eller en
företeelse att beskriva med diagram eller genom att
rita bilder.
• Studenten ska illustrera ordet utan att säga något,
gestikulera eller rita pilar, bokstäver eller symboler.
Under tiden som studenten ritar får hans/hennes lag
ropa ord som de tror illustreras.
• Om de ropar rätt ord får de poäng, motsvarande
antal sekunder det tog dem att komma på ordet,
från det att illustrationen började.
• Har laget inte gissat rätt ord inom 60 sekunder får
de 60 poäng och det andra laget får då 10 sekunder
på sig att gissa rätt. Kan det andra laget rätt svar dras
15 poäng ifrån deras totalpoäng.
• SI-ledaren avgör antal uppgifter för leken.
Roliga sidor på Internet - lekar och annat som kan göras om till SI aktiviteter:
http://www.knatteringen.com/lek.html
http://www.primarygames.com/
121
Skriv ner dina egna idéer:
Sänd även gärna in DIN IDÉ till: SI.mentor@kansli.lth.se eller som
kopia till Centrum för Supplemental Instruction, LTH Kansli,
Box 11, 221 00 LUND
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
122
Skriv ner dina egna idéer:
Sänd även gärna in DIN IDÉ till: SI.mentor@kansli.lth.se eller som
kopia till Centrum för Supplemental Instruction, LTH Kansli,
Box 11, 221 00 LUND
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
123
124
Sammanfattning www.si-mentor.lth.se
Sammanfattning
125
126
SI – grundprincip och metod

Målsättning med SI-programmets är att skapa en miljö och ett sammanhang där
individen i en inlärningssituation kan ta tillvara sin intellektuella kapacitet och
uppnå uppsatta mål. SI-programmet arbetar för denna målsättning genom att:
- lyfta fram och belysa förändringar vid övergången från en inlärningsmiljö till nya
studiemiljöer som kräver nya strategier och förutsättningar för studierna. SI-
programmet lyfter fram dessa förändringar i ett akademiskt och ett allmänt
perspektiv.
- under SI-möten integrera det ämnesmässiga innehållet (vad) med förståelse för
den egna inlärningsprocessen och ger kunskaper om kritisk granskning, ett logiskt
tillvägagångssätt och studiestrategier (hur) lämpliga för ämnet. SI-metoden strävar
efter att studenterna ska se inlärningen i ett helhetsperspektiv och finna
motivation att lära vidare (varför).
- använda de resurser som finns på fakulteten/institutionen/skolan och ge den

enskilda individen en möjlighet att praktiskt tillämpa förståelsen och kunskapen i
ämnet, i ett gemensamt lärande.
För att uppnå denna målsättning så är det av största vikt att det finns stöd för SI-
programmet vid fakulteten/institutionen/skolan. En öppen kommunikation och ett
samarbete mellan alla berörda parter är en förutsättning för ett bra resultat.
SI-metoden bygger på att studenterna lär sig genom att diskutera och dela de egna
erfarenheterna och sin kunskap med varandra. SI som metod kräver att följande
punkter finns med:
Kontinuerligt schemalagda möten erbjuds i mindre grupper.
Gruppledaren är en student med god kunskap och erfarenhet från
kursen.
Gruppledaren deltar regelbundet vid kursens föreläsningar,
lektioner och/eller laborationer.
Inlärning av studieteknik integreras med inlärning av ämnet i en
socialt positiv atmosfär.
Möten erbjuds till alla studenter som kommer nya på kursen oavsett
tidigare erfarenhet, akademisk eller social bakgrund.
Gruppledaren får utbildning i studieteknik och metoder för
gruppinlärning samt har regelbundet handledning och observeras i
sitt arbete.
Programmet utvärderas efter avslutad kurs/termin. Utvärderingen
görs på flera nivåer (studenter, lärare, SI-ledare, institutionen) och
tar hänsyn till både resultat och upplevelser.
127
SI reflektion
SI-programmet beskrivs bäst som fördjupad förståelse i ett

gemensamt lärande.
SI har utvecklats för att möta studenters behov av hjälp med

kursinnehållet och social gemenskap.
SI-möten är utformade för att stödja samarbete under inlärningen.
En SI-ledares ansvar är bland annat:

- att föra anteckningar under föreläsningen
- att läsa litteratur och material som studenterna har blivit hänvisade
för kursen
- att delta på minst en föreläsning eller lektion/vecka.
- att delta i metodhandledning en gång/vecka.
SI-ledaren är en studiekamrat med erfarenhet av kursen och är en

förebild för de nya studenterna.
SI-ledaren ska samarbeta med föreläsaren i kursen.
En av grundprinciperna för SI-metoden är att låta gruppen besvara

frågan.
Ett SI-möte kan ha 8-15 deltagare.
SI-ledarutbildningen ger blivande SI-ledare kunskap om hur man

kan kombinera VAD man lär med HUR man lär och vad man gör
när man inte vet vad man ska göra.
Syftet med handledning och observation för SI-ledare är att ge

ytterligare utbildning och vägledning för ett förbättrat ledarskap.
Studenterna deltar i SI av flera olika skäl:

- för att få tillfälle att diskutera problem och lösningar med
kurskamraterna i mindre grupper.
- för att höja sina betyg eller klara ett test
- för att lära sig att studera effektivt
- för att lära känna sina kurskamrater
- för att förstå helheten av de nya studierna
128
SI-utbildningen - detta har vi gått igenom

I en översikt av SI-programmet och av SI-ledarens arbetsuppgifter har vi teoretiskt
och praktiskt diskuterat ett agerande utifrån grundprinciperna i SI-metoden.
Vi har tränat och diskuterat interaktionen mellan olika SI-aktörer genom simulerade
SI-möten och talat om de olika ansvarsområden som finns inom programmet.
Diskussionerna har även rört vad som kan förväntas av de olika medaktörerna.
Tips om hur ett SI-möte planeras, genomförs och avslutas har tagits upp - från före
det första SI-mötet till att göra en avslutning av varje möte eller uppföljningen efter
kursens/terminens slut. Träning i återfrågnings- och presentationsteknik har gjorts
och frågor som kan vara knepiga att hantera i en grupp har diskuterats.
Vi har gått igenom det arbetsmaterial som gäller för SI-programmet: underlag för
planering, intresseanmälan till studenterna, egen reflektion för SI-ledare,
närvarolistor och utvärderingen.
Idéer om hur arbete i grupp kan modelleras och användas (collaborative learning)
för ett aktivt deltagande har lyfts fram i diskussioner kring de simulerade SI-
mötena.
Allmänna råd och mer ämnesanknutna tips och råd om studiestrategi och
studieteknik har getts ett utrymme under utbildningen och många fler kreativa idéer
finns. Genom att aktivt samarbeta och genom att regelbundet delta vid
handledningstillfällen och arrangerade träffar för SI-ledare hoppas vi att ni ska
finna er roll som SI-ledare och dela med er av denna kunskap i framtiden.
129
130
Bilaga 1: Studiestrategier/Problemlösning www.si-mentor.lth.se
Bilaga 1: Studiestrategier/Problemlösning;
formulär för Tavelmodellen
Bilaga 1: Studiestrategier/Problemlösning www.si-mentor.lth.se
Bilaga 1: Studiestrategier/Problemlösning _______________________________ www.si-mentor.lth.se
Tavelmodellen
FÖRUTSÄTTNINGAR STEG MOT EN LÖSNING REGLER LIKNANDE PROBLEM
Ange relevanta hjälpmedel för att lösa Ställ upp en modell som beskriver steg-för- Beskriv med ord/fraser vad som görs i varje Kontrollera din förståelse för
problemet samt ursprungskällan/-or. steg vad som måste göras vid varje steg mot steg. problemlösningen genom att använda de
Ekvationer, formler, tabeller, och generella lösningen och varför de måste göras. förutsättning, steg mot lösningen och regler
regler som angivits.
A.
B.
C.
D.
Ange vad du behöver kunna för att lösa denna Ange svar & källa (sidhänvisningar, Om möjligt formulera ett minnestöd för att Ange svar & källa (sidhänvisningar,
typ av problem: (exempel) föreläsn/problem och datum) komma ihåg, ex. en ramsa föreläsn/problem och datum)
1. 1. 1. 1.
2. 2. 2. 2.
3. 3. 3. 3.
4. 4. 4. 4.
5. 5. 5. 5.
Svar:
Bilaga 2: Cornells metod för anteckningar www.si-mentor.lth.se
Bilaga 2: Cornells metod för anteckningar

Cornells metod för anteckningar

Cornells metod för anteckningar utvecklades av Dr. Walter Pauk vid Cornells universitets
lärcentra i New York. Metoden visar på ett effektivt sätt att organisera anteckningar och att skapa
en guide för fortsatta studier. Metoden stödjer ett aktivt lärande, ett kritiskt tänkande och ger en
möjlighet till ökad förståelse för undervisningsmaterialet. 5 steg för att anteckna:
Steg 1: Anteckna
Förbered genom att dra en vertikal linje ungefär 6 cm från den vänstra marginalen på ett papper.
Den vänstra kolumnen är en “komihåg” kolumn (används i steg 2). Den högra kolumnen
används för anteckningar under lektionen. Anteckna huvuddragen eller som stycke/notisform.
Ta med alla diagram, illustrationer eller frågor och svar som framkommer under lektionen.
Komihåg Anteckningar från föreläsningen

Nyckelord Rubrik, datum, sidhänvisning
VEM, VAD, I;
VARFÖR
Ge exempel:
II;
Ge exempel:
III;
Ge exempel:
Sammanfatta med egna ord:
Steg 2: Repetera
Gå igenom anteckningarna snarast möjligt efter föreläsningen. Repetera och sammanfatta
föreläsningen för att återkalla materialet i minnet. Genom att repetera anteckningarna inom 48
timmar förstärks minnet av föreläsningen med 80 %.
Skriv nyckelord och fraser i “komihåg” kolumnen för att sammanfatta föreläsningen. Använd så
få ord som möjligt. Skriv ner frågor som kan påminna om oklara idéer eller som hjälper till att
förstärka och koppla ihop idéer eller företeelser. Formulera potentiella tentamensfrågor utifrån
anteckningarna och sammanfatta föreläsningen med egna ord. Identifiera vad som är klart och
vad som behöver ytterligare förklaring eller information.
Steg 3: Läs högt

Använd kolumnen “Komihåg” för att återföra informationen till minnet. Täck över den högra
kolumnen av anteckningarna och återberätta med egna ord det som sagts på föreläsningen.
Steg 4: Reflektera
Efter repetitionen och högläsningen låt anteckningarna ligga ett tag. Läs därefter igenom dem
igen och tänk över det som står skrivet. Läs angiven litteratur eller annat material som delats ut
under föreläsningen för att tydliggöra dina anteckningar. Använd anteckningarna från litteraturen
och föreläsningen för att finna orsaker och effekter, definiera terminologi och relatera till andra
koncept. Generalisera och dra slutsatser.
Steg 5: Återblick
Gå tillbaka till anteckningarna flera gånger i veckan för att återhämta informationen. Upprepade
återblickar ger minnet en möjlighet att hålla kvar och återhämta information till minnet.
Bilaga 3: Lärstilar, ”Four, Three, Two, One Approach …” www.si-mentor.lth.se
Bilaga 3: Lärstilar, ett utdrag ur häftet:

”Four, Three, Two, One Approach…with style &
technology” från Community College of Aurora
Bilaga 3: Lärstilar, ”Four, Three, Two, One Approach …” www.si-mentor.lth.se
Bilaga 4: Inlärning, Bloom’s Taxonomi______________ www.si-mentor.lth.se
Bilaga 4: Inlärning, Bloom’s Taxonomi

Ett utdrag ur ”Taxonomy of Educational
Objectives”.
Bilaga 4: Inlärning, Bloom’s Taxonomi______________ www.si-mentor.lth.se
Bilaga 4: Inlärning, ”Bloom’s Taxonomi” www.si-mentor.lth.se
Bloom’s Taxonomi
Efter 1948 års konvent för the Amerikanska psykologiska förbundet, ledde Benjamin Bloom en
grupp psykologer inom utbildningen för att formulera ett klassificeringssystem avseende
”inlärningsprocessens mål”. Ett system skapades med olika nivåer för intellektuellt beteende,
viktiga för inlärningsprocessen. Taxonomin består av 3 övergripande områden; det kognitiva,
attityder samt det psykomotoriska området. Nedan visas Blooms kunskapstrappa inom det
kognitiva området (och förklaras närmare med exempel på nästa sidas):
Utvärdering
Syntes
Analys
Tillämpning
Förståelse
Kunskap
Bloom. B (1973) Taxonomy of Educational Objectives

Kognition
Inom det kognitiva området återfinns insikt och en utveckling av den intellektuella förmågan.
Detta inbegriper minnet och igenkännandet av data och fakta, mönster och koncept vilka tjänar
utvecklingen av den intellektuella förmågan. Nedan finns de sex större kategorier uppräknade
med det enklaste beteendet först och därefter de mer komplexa. Då uppräkningen är gjord så att
graden av svårigheter ökar måste den första kategorin bemästras innan man kan gå över till
nästa.
Kunskap: Exampel: Rabbla en ordföljd ur minnet. Återge
Att komma ihåg. prisuppgifter ur minnet till en kund. Känna till
säkerhetsregler.
Nyckelord: definiera, beskriva, identifiera, känna igen, skriva
(anteckna), benämna, lista, relatera, sammanfatta, repetera,
återge, välja, berätta.
Förståelse:
Förstå innebörden Exampel: Gör en omskrivning utifrån principerna för
Översätta tentamensfrågor. Förklara med egna ord stegen i att utföra
Tillföra ord och översätta en komplex uppgift. Översätter en ekvation till en
instruktioner eller uppställning på papper eller i datorn.
problemställningar.
Beräkna värdet mellan två Nyckelord: förstå, omformulera, försvara, urskilja, bedöma,
angränsande tabellvärden. förklara, utveckla, generalisera, ge exempel, dra slutsats,
Omformulera en tolka, skriva om, förutse, översätta, sammanställa.
problemställning med egna ord.
Tillämpning: Exampel: Beräknar en anställds semesterersättning med stöd
Använda ett givet koncept i en ny av en manual. Använder statistiska regler för att utvärdera
situation eller på eget initiativ tillförlitligheten på ett skriftligt prov.
använda en abstraktion.
Tillämpa kunskap från Nyckelord: tillämpa, anpassa, uppskatta, konstruera, påvisa,
inlärningen i tidigare okända upptäcka, laborera, ändra, utföra, förutse, förbereda,
arbetsmiljöer. producera, relatera, visualisera, lösa, använda.
Analys: Exampel: Försöker att lösa problem med utrustning genom
Delar in material eller koncept i logisk slutledning. Känner igen logisk villfarelse genom
mindre delar för att gör den bevisföring. Samlar information från ett område och väljer
organisatoriska strukturen mer det som behövs för vidare träning.
tydlig. Nyckelord: analysera, skilja, jämföra, kontrastera, diagram,
Urskiljning mellan fakta och dela upp, urskilja, särskilja, identifiera, illustrera, dra slutsats,
slutledning. översikt, relatera, välja ut.
Syntes: Exampel: Skriver processmanualer eller flödesscheman.
Bygger en struktur eller ett Designar en maskin för att utföra en speciell uppgift.
mönster utifrån skilda delar. Integrerar träning från flera olika kurser för att lösa ett
Ställer samman delar till en helhet problem. Granskar, reviderar och förändrar för att förbättra
med betoning på att skapa en ny resultatet.
mening eller struktur. Nyckelord: kategorisera, kombinera, ställa samman, utarbeta,
skapa, planera, formge, förklara, utveckla, förändra,
organisera, omforma, granska, omformulera, summera,
berätta, skriva.
Utvärdering: Exampel: Väljer den mest effektiva lösningen. Anställer den
Bedömer värdet av idéer eller mest kvalificerade kandidaten. Förklarar och försvarar en ny
material. budget.
Nyckelord: bedöma, slutför, kritisera, försvara, beskriva,
urskilja, utvärdera, tolka, rättfärdiga, relatera, summera, ge
stöd.

SI Handbok

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SI Handbok

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

www.si-mentor.lth.

CENTRUM FÖR SUPPLEMENTAL INSTRUCTION

The Center for Academic Development

Välkommen som SI-ledare

Del I - Översikt En genomgång av SI-programmet och SI-ledarens

Del IV - Formulär Underlag för planering och utvärdering.

Del V - Collaborative learning Grupparbete enligt Collaborative Learning - olika

Del VI - Studiestrategier Allmänna råd och mer ämnesanknutna tips som

Del VII - Studieteknik Tips på studietekniker.

Bilagor Samlade tankar och idéer om inlärning och

Del II: Roller och ansvar 13

Del III: SI-mötet 25

Del IV: Formulär 43

Del V: Collaborative learning 59

Del VI: Studiestrategier 67

Del VII: Studieteknik 93

Del VIII: Kreativa idéer 111

1. Studiestrategier/Problemlösning; formulär för Tavelmodellen

2. Cornells metod för anteckningar

4. Inlärning, Bloom’s Taxonomi utdrag ur ”Taxonomy of Educational

Del I: En översikt av SI programmet

2. SI-programmet erbjuder regelbundna SI-möten direkt från

3. SI erbjuds till alla studenter på kursen, oberoende av variationer i

5. SI-mötet förläggs, i mesta möjliga mån, i nära anslutning till det

7. SI-ledaren är SI-programmets viktigaste aktör. De är utvalda

8. SI-ledarna får, före kursstart, utbildning i metoder och strategier

10. Under SI-mötet ges studenterna/eleverna möjlighet att själva bli

11. En av SI-ledarens styrkor är deras erfarenheter från kursen och i

13. Genom ett aktivt deltagande i SI-grupper får studenterna möjlighet

14. Metodhandledaren är den lärare eller person vid institutionen eller

15. Metodhandledaren har varje vecka handledning med SI-ledarna

2. Deltagande vid lektioner på kursen

4. Samarbete med lärare

5. En förebild för nya studenter

6. Reflektion, observation och metodhandledning

6. Integrera kursens ämne med studieteknik

7. Samla information för utvärdering av SI-programmet

Del II: Roller och ansvar

SI-ledaren och läraren

Hur skulle du agera i följande situationer?

3. En student tar med en gammal tentamen till ett SI-möte. Läraren

5. Läraren frågar om han/hon kan vara med under SI-mötena.

6. Läraren frågar vilka studenter som har deltagit under SI-mötena.

7. Läraren vill ha feedback om innehållsmässiga svårigheter som

 bestämma tid med läraren då ni kan diskutera eventuella oklarheter

 diskutera det arbetsmaterial som du planerar att använda i SI-

 visa intresse och var hjälpsam under de lektioner du deltar i. Erbjud

 på ett konstruktivt sätt framföra SI-gruppens åsikter om eventuella

 hänvisa läraren till metodhandledaren vid frågeställningar som du är

9 medverka vid rättning av skrivningar eller att konstruera

9 sätta dina personliga värderingar eller betyg på de test eller

9 svara på frågor eller delta i diskussioner under lektioner när du

SI-ledaren och studenten

Hur skulle du agera i följande situationer?

2. En student ber om att få de uppgifter som du har förberett för SI-

3. En student kommer alltid för sent till SI-mötena.

6. En student tar upp personliga problem under SI-mötet (allt från

7. En student vill gärna forcera SI-mötena eller tala om ämnen som

 lära dig och använda studenternas namn.

 utgå från studenternas behov och efterfrågan.

 vara hjälpsam, uppmuntrande och ställa krav. Din uppgift är att

 låta studenterna tala och aktivt delta i gruppen. Var uppmärksam så

 planera inför och ha tålamod under mötet med studenterna. Din

 erbjuda dig att ha extra möten vid behov.

bestämma tid med läraren då ni kan diskutera eventuella oklarheter

diskutera det arbetsmaterial som du planerar att använda i SI-

visa intresse och var hjälpsam under de lektioner du deltar i. Erbjud

på ett konstruktivt sätt framföra SI-gruppens åsikter om eventuella

hänvisa läraren till metodhandledaren vid frågeställningar som du är

lära dig och använda studenternas namn.

utgå från studenternas behov och efterfrågan.

vara hjälpsam, uppmuntrande och ställa krav. Din uppgift är att

låta studenterna tala och aktivt delta i gruppen. Var uppmärksam så

planera inför och ha tålamod under mötet med studenterna. Din

erbjuda dig att ha extra möten vid behov.

det första intrycket är mycket viktigt för att grundlägga ett

resultat och statistik visar att av de studenter som deltar i SI är det

du kommer att vara en resurs för deltagarna och vägleda dem

SI är ett effektivt utnyttjande av studietiden genom att deltagarna

Be studenterna visa, genom handuppräckning, hur många som är

Be alla studenterna fylla i ”SI-intresseanmälan”.

leda SI-gruppen på det sätt som känns naturligt för dig.

berätta om SI och bjuda in studenterna till SI-möten när ni möts

ha ögonkontakt med alla deltagare i gruppen.

vara flexible och öppen för förändring.

vara lyhörd för deltagarnas önskemål och frågor om föreläsningen.

skriva tydligt på tavlan.

formulera din fråga väl. Som gruppledare fungerar du som en

använda ämnets terminologi och de ord som föreläsaren använder

som gruppledare är du en resurs för deltagarnas inlärning. Var

uppmana deltagarna att summera eller göra en sammanfattning av

skapa en tillåtande atmosfär under SI-mötet. Låt varje deltagare

påminna om kursplanen. Förvissa dig om att alla förstår de krav

om din grupp har mer än 12 deltagare, dela in dem i mindre

återföra frågan till deltagarna i gruppen innebär att du ger tillbaka