Växtkännedom Lövträd 4

Klass xx
 Ett vetenskapligt växtnamn
REPETITION!
• Släktnamn: anger en grupp av arter som anses vara
närbesläktade. Släktnamn skrivs alltid med stor bokstav.
• Artnamn eller artepitet: anger en egenskap hos växten eller
hedrar minnet av en person. Artnamn skrivs alltid med liten
bokstav.
• Sort: En sort är skapad av människan och bibehålls genom
odling. Sortnamnet skrivs med stor bokstav i rak stil omgiven
av enkla anföringstecken.
• Ex. Dichondra argentea ’Silver Falls’

Släkt art sort

Riksförbundet Svensk Trädgårds
zonkarta över Sverige
• Sverige är indelat i 8 härdighetszoner.

• Ursprung: Sveriges pomologiska

förening 1910

• Zonangivelsen är mycket grov. Den

påverkas av lokalklimatet och hur du
odlar.

• Du kan alltid förbättra din växtzon!

• Zonkartan gäller för vedartade växter,

dvs buskar och träd.
 zon I-V
Alnus glutinosa s 163

klibbal
Familj: Betulaceae, björkväxter
Etymologi: Glutinosa betyder klistrig, smetig och kommer av lat. gluten, glutinis som
betyder lim, klister.
Beskrivning: Snabbväxande, medelstort träd som blir 12-15 meter högt. Kronan är välvd i
formen. Knopparna sitter strödda och är blåskimrande, ovala, med bara två eller tre
knoppfjäll. Bladen är mörkgröna, ofta med kort skaft och en vågig kant. Unga blad är
klibbiga. Alen får ingen höstfärg utan tappar bladen gröna på hösten. Blommar på våren
med röd-bruna han-hängen och gröna honblommor som senare utvecklas till en kotte-
liknande fröställning (al-kottar).
Härstamning: Norra Afrika och sydvästra Asien.
Användning: Solitärer i parker och i landskap.
Läge: Sol till halvskugga. Fuktig jord.
Övrigt: Alen kan bli ca 120 år
 Zon I-V(VI)
Alnus incana
gråal
Familj: Betulaceae - björkväxter
Etymologi: Incana = helt grå.
Beskrivning: Gråalen är ett mindre träd runt 15 meter högt med slät, vitgrå bark. Bladen
är tillspetsats äggrunda med håriga bladundersidor. Blomningen inträffar något tidigare
än hos klibbalen, sker i hängen. Får efter blomningen en oskaftad grön alkotte som
mognar till mörkt brunt, nästan svart och spricker upp. Barken är först ljust grå till
gråbrun/ grönbrun och slät med mångtaliga, ljust bruna, horisontellt
utdragna lenticeller, senare ibland uppsprickande i grunda fåror. Lever i symbios med
kvävefixerande bakterier på rötterna.
Härstamning: Europa (inhemsk), V Sibirien, Turkiet, Kaukasus
Användning: Som lähäck, solitär, prydnad. Används vid pappersframställning och
textilfärgning
Läge: Sol-halvskugga. Tålig och klarar de tuffaste ståndorterna med styv lera och
stående vatten.
Alnus incana Zon I-V(VI)
gråal
Till vänster förvedade blomhängen av Alnus incana
Till höger förvedade blomhängen Alnus glutinosa
Till vänster knopp av Alnus glutinosa
Till höger knopp av Alnus incana
 Zon I-IV
Carpinus betulus
avenbok
Familj: Betulaceae, björkväxter
Etymologi: Carpinus, av gammalt namn för avenbok. Betulus, av lat. ”liknar” björk.
Beskrivning: Ett stort och långsamväxande träd som kan bi 15-18 meter högt och 8-10
meter brett. Kronan är tät med ganska tunna grenar som slingrar sig uppåt och bildar
först en pyramidal krona och senare en rund trädkrona. Bladen är formstarka med
grovt sågtandad kant. Blommar efter bladsprickningen med hängande gula
blomställningar som senare utvecklas till vingade frön.
Härstamning: Europa, Mindre Asien
Användning: Prydnadsträd eller som klippt häck. Bra som ett vårdträd.
Läge: Sol-skugga. Torr neutral jord.
Övrigt? Bra till virke. Lättetablerad, värmetålig, skugg- och salttålig.
 Zon I
Castanea sativa
äkta kastanj
Familj: Fagaceae, bokväxter
Etymologi: Sativa är latin för odlad, planterad.
Beskrivning: Medelstort träd som blir 12-15 meter högt. Har en bred pyramidlik krona
och dekorativa blad som är långa, sågtandade och lansettlika. Blommar i juni-juli med
10-20 cm långa gula blomställningar med hanblommor och honblommor uppdelade på
blomställningen. Efter blomningen börjar kastanjerna att utvecklas, och är färdiga runt
oktober så det taggiga yttre höljet spricker upp.
Härstamning: Syd- och Centraleuropa
Användning: prydnad, livsmedel, virke
Läge: lerig, näringsrik jord. Sol-halvskugga. Behöver stå varmt och vindskyddat.
Övrigt? Frösådda unga plantor drabbas ofta av frostskador och blir då mer busklika.
 zon IV
Fagus sylvatica
bok
Familj: Fagaceae, bokväxter
Etymologi: Fagus kommer från grekiskans phago, äta - syftar på de ätbara frukterna
(bokollon). Lat. sylvatica, växer i skog, vildväxande.
Beskrivning: Stort träd som blir 25-30 meter högt. Bladen kommer på våren med en
vacker ljusgrön färg men mörknar under sommaren till en mörkgrön nyans med ljusare
undersida. Blommar med oansenliga små blommor under maj och får på hösten bruna
frön omslutna i ett taggigt svepe.
Härstamning: Europa
Användning: klippt häck i trädgårdar, parkträd
Läge: Näringsrik, djup jord, anspråkslös
Övrigt: Vårplantering är bäst för lyckad etablering. De vissnade bruna bladen sitter kvar
under vintern (till skillnad från avenbok)
 Zon I-IV
Populus tremula
asp
Familj: Salicaceae - Videväxter
Etymologi: Populus betyder folk, mängden, den stora hopen. Tremula kommer av latinets
tremulus (darrande) och syftar på de lättrörliga bladen.
Beskrivning: Stort träd, 15-30 meter, med oregelbunden, ganska gles krona som blir 8-10
meter bred. Skjuter rikligt med rotskott. Stammen är slät och grågrön, ofta med tydliga
rombformade sprickor, men kan som äldre spricka upp mer. Blommar i april - maj, före
lövsprickningen, med han- och honblommor på olika träd. Hanblommorna är grön-bruna
och 5-10 cm långa hängen medan honblommorna är gröna och 2-6 cm långa
blomställningar. Honblommorna mognar under försommaren till små frön med vitt hår
runt som hjälper fröet att spridas med vinden. Bladen är runda, med vågad kant och sitter
på ett lågt, platt, bladskaft som lätt darrar i vinden.
Härstamning: Europa, NÖ Asien, C Kina
Användning: Solitär, Prydnadsträd, Aspträ är vitt och mjukt och används mest till
tändstickor. Andra användningar är bastulavar, skålar och askar.
Blomning: April-maj före lövsprickning.
Läge: Anspråklöst. Torra-friska moskogar, lundar, frodiga skogskärr, brandytor, hällmarker,
skogsbryn
Övrigt:
 Zon V

Populus x canadensis ‘Robusta’

goliatpoppel

Familj: Salicaceae
Etymologi: canadensis betyder ifrån Canada. Robusta betyder härdad och med kraftigt
växtsätt.
Beskrivning: Kraftigväxande träd som kan bli 20-25 meter högt och 10-15 meter brett.
Har stora grönglänsande hjärtformade blad som är koppar-färgade vid
bladsprickningen. Kan beskäras vinter och sommar, men toppen klipps inte förrän den nått
slutlig höjd. Vindtålig. Hybrid mellan amerikansk och europeisk svartpoppel.
Härstamning: Kanada
Användning: Som både friväxande och klippt häck. Ofta som lähäck i odling.
Läge: Sol-skugga. Anspråkslös, men gärna god fukttillgång.
Övrigt: Planteras 1-2 plantor/meter vid plantering till häck.
 zon III
Prunus serrula
glanskörsbär
Familj: Rosaceae – rosväxter.
Etymologi: Prunus är det latinska namnet för plommonträd. Serrula, liten såg, syftar på de
sågtandade bladen.
Beskrivning: Litet (5-7m) träd med glänsande rödbrun bark. Enkla, smala, pillika blad med
sågad kant och extraflorala nektarier. Blommor små, vita, femtaliga med många mörkgula
ståndare, blommor ofta tillsammans med nyutslagna blad. Stenfrukt röd.
Härstamning: Västra Kina, Tibet.
Användning: Solitär eller i samplantering, stammarna ska gärna avteckna sig mot
bakgrunden.
Läge: Sol-halvskugga , mullrik jord.
Övrigt: Mycket vacker vintertid!
 Zon V
Quercus robur
skogsek
Familj: Fagaceae - bokväxter
Etymologi: Quercus (latin)=ek. Artnamnet robur kommer av latinets robustus (stark,
hård) och syftar på trädets kraftfulla habitus och hårda ved.
Beskrivning: Ek är ett högväxt träd, 20-25 meter högt och 10-20 meter brett, med grov
stam och vid krona. Barken är grov och skrovlig. Monoik (sambyggare). Hanblommor i
hängen. Honblommorna sitter enstaka eller i grupper på långa skaft. Pistillerna omges av
högblad som förvedas och bildar en fjällförsedd fruktskål (cupula) som omsluter basen
på nöten (ekollon). Bladen är strödda, avlånga och grunt rundflikiga med korta bladskaft.
Unga individer behåller sina bruna blad vintertid. Bladbasen har två örsnibbar, vilket
skiljer den från bergek (druvek), Q. petraea, som dessutom har kortskaftade frukter.
Härstamning: Inhemsk, Europa.
Användning: skogsträd, virke, prydnad, biodiversitet.
Läge: kraftig, djup jord i sol.
 Zon I-V
Quercus rubra
Rödek
Familj: Fagaceae, bokväxter
Etymologi: Rubra kommer av latinets ruber (röd) och syftar på bladverkets vackra
höstfärg.
Beskrivning: En ek som är snabbväxande och ger en högvuxen krona som är luftig och
oregelbunden. Blir 20-25 meter högt och 12-18 meter brett. Bladen är flikiga med
spetsiga flikar jämfört med skogsekens rundade flikar. Mörkgröna blad som på
hösten får fantastiska röda höstfärger. Stammen är gråaktig och slät. Blommar i
maj. Hanblommor i hängen. Honblommorna sitter enstaka eller i grupper på långa
skaft. Pistillerna omges av högblad som förvedas och bildar en fjällförsedd fruktskål
(cupula) som omsluter basen på nöten (ekollon).
Härstamning: Östra Nordamerika
Användning: Prydnad
Läge: Sol-halvskugga. Lätt jord med riklig tillgång på vatten, men kan klara sig på de
flesta jordar.
Övrigt? Utvecklar den röda färgen bättre i varma läge och torrare marker med ett lägre
pH.