AUB Carpinus betulus Avenbok Familj: Betulaceae, björkväxter Etymologi: Carpinus, av gammalt namn för avenbok. Betulus, av lat. ”liknar” björk. Habitus: medelstort till stort träd som kan bli upp till 20 m högt eller klippt häck Stam: barken är tunn, slät och ljust grå till gråbrun. Förblir länge slät men ses ofta uppsprickande i ljusa, grunda längsgående strimmor. Årsskott: något sicksackformade, rikligt med ljusa lenticeller och är i regel behårade med mycket kort hår (ibland även med långa mjuka hår), behåringen huvudsakligen vid noder Knoppar: tvåradiga, bruna till orangebruna, avlånga och spetsiga till sällan vasst spetsiga. Vegetativa knoppar är i regel tryckta mot kvisten medan blomknoppar är något utstående. Sidoknoppar ibland med liten bi-knopp. Toppknopp saknas. Knoppfjällen är motsatta, ibland gröngula nedtill och i regel behårade i toppen. Övrigt: Ibland hänger gamla löv kvar hela vintern. Bladen har parallella bladnerver och dubbelt sågtandad bladkant. Hippophae rhamnoides havtorn Familj: Elaeagnaceae - Havtornväxter Etymologi: Habitus: stor buske eller sällan ett litet träd som kan bli upp till 6 m högt. Stam: Barken är först slät, gråbrun till purpurbrun, ibland något glänsande. Lenticeller tydliga, ofta horisontellt utdragna. Senare uppsprickande och ibland flagnande. Slutligen med grova fåror. Årsskott: bruna och tätt behårade med bruna fjäll-lika hår, mörkare i centrum. Internoder korta, tornar mångtaliga. Döda grenar länge kvarsittande. Knoppar: spiralställda (sälla motstta), trubbiga och tätt behårade med bruna fjäll-lika hår, något glänsande och tryckta mot kvisten. Hanliga blomknoppar är större, upp till 5 mm och ovala till runda. Honliga blomknoppar är mindre, upp till 2 mm långa och i regel bredare än de är långa. Frukter: ofta kvarsittande. Bärlika stenfrukter, ca 1 cm långa, ovala, skaftade och glest behårade med brunaktiga fjäll Lonicera caerulea blåtry Familj: Caprifoliaceae - Kaprifolväxter Etymologi: Habitus: medelstor buske som kan bli upp till 2,5 m hög. Stam: Barken är rödbrun till purpurbrun och tidigt uppsprickande i tunna avlånga och längsgående flagor Årsskott: rödbruna till purpurbruna eller bir´tvis gråaktiga av en flagande hinna, kala, glest behårade eller ibland tätt behårade med mycket kort eller långa hår, märg hel Knoppar: motsatta, rödbruna till purpurbruna, i regel samfärgade med årsskott, toppknoppen tjockare och i regel spetsigt äggrunda, sidoknopparna är runda till avlångt äggrunda och tydligt utstående, ofta med 1-3 vertikala bi-knoppar, Knoppfjällen är kala till tätt behårade och motsatta, avlånga, ofta spetsiga, ca dubbelt så långa som bladanlagen (på sidoknoppar), ser ofta något tillplattade och/ eller vridna ut i toppen. På sidoknoppar syns bara de två yttersta knoppfjällen. Bladärr: ej böjda runt kvist, sammanbundna av en linje. Stipler ses ibland kvarsittande vid noder. Dessa är mötande och ofta sammanvuxna. Magnolia sp. magnolia Familj: Magnoliaceae - Magnoliaväxter Habitus: medelstora träd eller buskar som kan bli upp till 10 (15) m högt Stam: Barken är slät och ljust grå till gråbrun. Hos vissa taxa senare uppsprickande i längsgående fåror. Årsskott: gröna till olivbruna/ purpurbruna, runda och har ofta stora ljusa lenticeller (vissa taxa med små lenticeller). De är i regel behårade, åtminstone vid övre internoder, vissa helt kala. Kvister med aromatisk/syrlig doft/smak. Stipelärr omgärdar kvisten Knoppar: tvåradiga (sällan spiralställda), i regel grålila till purpurbruna eller tätt behårade med vita till gråvita hår. Blomknoppar större, toppställda. Toppknoppar (med blomanlag) är stora, ca 10 mm långa, i regel avlångt ovala/ äggrunda och trubbigt spetsiga till spetsiga. Rent vegetativa skott med mindre toppknopp. Knoppfjällen är behårade med korta, tilltryckta hår eller långa utspärrade hår, 1-2 i antal, hos vissa taxa delvis sammanvuxen. Blommor: frostkänsliga Prunus spinosa slån Familj: Rosaceae – rosväxter. Etymologi: Prunus=plommon, men också alla körsbär, slån och hägg. Habitus: stor buske eller sällan ett litet träd som kan bli upp till 3 m högt. Stam: Barken är först rödbrun till djupt purpurbrun och glänsande. Senare med horisontellt utdragna lenticeller och uppsprickande i tunna, upprullande flagor. Slutligen ibland uppsprickande i grunda fåror. Årsskott: grönbruna till rödbruna/ purpurbruna, tätt behårade med mycket korta hår och ofta bitvis gråvita av flagnande epidermis. Manga grentornar. Knoppar: spiralställda, små, upp till 2 mm långa, runda till ovala, i regel trubbiga till trubbigt spetsiga och bruna, ofta i mångtaliga kluster på kortskott/ tornar, ofta med laterala bi-knoppar Frukter: länge kvarsittande, mörkt blåa, upp till ca 10 mm långa klotrunda, grådaggiga frukter, smaken i regel sträv Rhus typhina rönnsumak Familj: Anacardiaceae - Sumakväxter Etymologi: Habitus: stor buske som kan bli upp till 3 m hög. Ofta med mångtaliga rotskott. Stam: Barken är först slät och grå till gråbrun med bruna till grå horisontellt utdragna lenticeller. Senare något uppsprickande i tunna flagor. Årsskott: mycket grova, bruna till rödbruna och utspärrat håriga med långa vita till gråvita hår. Med klibbig växtsaft. Knoppar: spiralställda, runda till koniska och tätt behårade med vita till gråbruna silkeshår Bladärr: mörka och tydligt böjda runt sidoknoppar Frukter: kvarsittande, upp till 20 cm långa, konisk till cylindriska röda, håriga klasar Salix caprea sälg Familj: Salicaceae - Videväxter Etymologi: Habitus: stor buske eller medelstort träd som kan bli upp till 15 m högt. Årsskott: gröna till gråbruna/ grönbruna och kala eller med kort hår. Vedåsar få och otydliga eller saknas. Knoppar: kala eller med korta glesa hår. Vegetativa knoppar kantade med åsar. Blomknoppar betydligt större än vegetativa. Knoppfjäll gulröda till mörkbruna. Ofta torra och döda. Sambucus nigra fläder Familj: Adoxaceae - Desmeknoppsväxter Etymologi: Habitus: stor buske eller ett litet träd som kan bli upp till 5 (8) m högt. Stam: Barken är först brungå med mångtaliga utstickande lenticeller. Senare ljust grå till gråbrun och uppsprickande i grova fåror. Korkartat mjuk. Årsskott: ljust grågröna till gråbruna och kala eller behårade med korta, bortslika hår. Krossade bark på årsskott något illaluktande. Märg vit. Lenticeller utstickande. Knoppar: motsatta och gröna till rödlila. Tidigt om vintern ibland dåligt utvecklade, korta, trubbiga och gråbruna. Senare avlånga, oregelbundna. Sällan med toppknopp. Knoppfjällen är motsatta, kala, 2-4 i antal och har ofta små ljusa fläckar, bruna till rödlila, ibland är ej knoppfjällen tätt sluten och lämnar bladanlagen synliga Symphoricarpos albus ssp. laevigatus snöbär Familj: Caprifoliaceae - Kaprifolväxter Etymologi: Habitus: liten till medelstor buske som kan bli upp till 2 m hög. Sprider sig med rotskott. Stam: Barken är först rödbrun till djupt purpurbrun och uppsprickande i ganska tunna, i regel avlånga flagor. Senare gråbrun till ljust gråbrun. Årsskott: tunna, ljust gråbruna till rödbruna och kala. Grenar/ stammar oftast böjda/ krokiga. Knoppar: motsatta, små, upp till 3 mm långa, ovala och trubbiga till spetsiga, utstående i ca 45 ° från kvisten, ibland med lateral bi-knoppar, ofta tidigt svällande Knoppfjällen är bruna till brungrå och har ofta ljusgråa inslag. De är spetsiga, kala och upp till 6 (8) i antal, ofta gröna eller rosa nedtill når de sväller Bladärr: små och sammanbunden av en linje, ej böjda runt kvisten Frukter: länge kvarsittande, 1,5 cm stora, vita bärlika stenfrukter i klasar Syringa vulgaris syren Familj: Oleaceae - Syrenväxter Etymologi: Habitus: stor buske eller sällan ett litet träd som kan bli upp till 5 m högt. Stam: Barken är först ljust grå till gråbrun, ganska snart uppsprickande i grunda, längsgående fåror, senare gråbrun och ofta flagnande i avlånga tunna flagor Årsskott: grönbruna till rödbruna/ purpurbruna och kala, ibland med längsgående fåror Knoppar: motsatta (ibland kransställda) och ljust gröna till lila/ purpurbruna och saknar i regel toppknopp (med toppställda sidoknoppar). Knopparnas färg variera med blomfärg där syrener med vita blommor har klargröna knoppar medan de med rosa till lila blommor har mörkare knoppar Knoppfjällen är kala, glänsande, ca 68 i antal och i regel bruna i överkanten Frukter: ofta kvarsittande, avlånga , upp till ca 15 cm långa kapslar, uppsprickande i två delar