BIO8 Droger-4

You might also like

Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 10

Biologi - Lektion 5

Årskurs 8
Vad är droger?

I Hjärnan har ett belöningssystem som belönar bra beteende


som att äta, dricka vatten och motionera.
I Droger sätter också igång detta system. Använder man
mycket droger kan det helt ta över detta belöningssystem.
I Det finns många olika receptorer som reagerar på droger.
Därför ger olika droger olika effekt.
I En del droger är lagliga medan andra är olagliga.
Vanliga lagliga droger/substanser i Sverige

I Koffein - Finns i kaffe, te och energidrycker.


I Alkohol - etanol (C2 H5 OH). Finns i till exempel öl, cider, vin
och sprit.
I Nikotin - Finns i tobaksprodukter som cigaretter, cigarrer,
snus, e-cigaretter, nikotinplåster och nikotintuggummi.
I Paracetamol - finns i smärtstillande läkemedel som Alvedon.
I Ibuprofen - finns i smärtstillande och anitinflammatoriska
läkemedel som Ipren.
I Acetylsalicylsyra - finns i smärtstillande och
anitinflammatoriska läkemedel som Aspirin och Treo.
I Bra film om alkohol, tobak och narkotika.
I Bra film om smärtstillande läkemedel.
Alkohol
I När man pratar om drogen alkohol menar man molekylen
etanol.
I Vi människor har en lång tradition av att använda alkohol som
en drog.
I Därför finns det i samhället en större acceptans för denna drog
än av som annars varit naturligt.
I Alkohol hamnar i blodet genom att det tas upp från väggarna
i tunntarmen. Därför tar det ungefär en timma innan effekten
av att ha druckit alkohol märks.
I Hur berusad man är mäts i andelen etanol i blodet mätt i
tusendelar (h (promille)).
I Det är förbjudet åka motordrivna fordon om man har 0,2h
alkohol i blodet eller mer. Till exempel bil, moped och traktor.
I Antal olyckor med elsparkscyklar ökar enormt just nu. Det är
inte tillåtet att framföra en elsparkcykel om du är för trött,
sjuk eller påverkad av alkohol eller andra ämnen för att kunna
cykla på ett betryggande sätt.
Alkohol

I Ett stort intag av alkohol på en och samma gång kan leda till
allvarliga hjärnskador.
I Långvarigt användande kan leda till skador på först och
främst levern. Man kan få skrumplever. Även hjärtat och
bukspottskörteln kan skadas. Läs mer om alkoholberoende.
I Ett större intag av alkohol gör att en person blir bakfull dagen
efteråt. Det orsakar ofta att personer inte får gjort allt de
egentligen planerat. Alkohol stjäl därför mycket tid hos de
som missbrukar det.
I Läs mer på Gleerups.
Alkohol

I Ett stort intag av alkohol på en och samma gång kan leda till
allvarliga hjärnskador.
I Långvarigt användande kan leda till skador på först och
främst levern. Man kan få skrumplever. Även hjärtat och
bukspottskörteln kan skadas. Läs mer om alkoholberoende.
I Ett större intag av alkohol gör att en person blir bakfull dagen
efteråt. Det orsakar ofta att personer inte får gjort allt de
egentligen planerat. Alkohol stjäl därför mycket tid hos de
som missbrukar det.
I Om man tappat kontrollen på sitt drickande har man blivit en
alkoholist. Många alkoholister ser ut och uppför sig relativt
normalt och det kan vara svårt för anhöriga och vänner att
förstå att någon hamnat i ett beroende.
I Läs mer på Gleerups.
Nikotin
I Produkter som innehåller nikotin är
I Cigaretter
I E-cigaretter
I Snus
I Nikotintuggummi och nikotinplåster
I Cigaretter är mycket skadligt för hälsan på många olika sätt. Dels från
nikotinet i sig, men även från alla farliga ämnen som finns i röken.
I Nyare forskning tyder på att mycket av det hälsofarliga faktiskt beror på
nikotinet i sig. Därför tyder nu mycket på att e-cigaretter egentligen inte
är särskilt mindre farliga än vanliga cigaretter. Tyvärr tror många unga att
E-cigaretter nästan är helt ofarliga.
I Svenskt snus verkar inte ha samma ökad risk för cancer som cigaretter.
Men snus har andra negativa hälsoeffekter.
I En stor del av nedskräpningen i Sverige beror på användandet av
tobaksprodukter.
I Läs mer på Gleerups (när de skriver koloxid menar de egentligen
kolmonoxid (CO)).
Lustgas

I Lustgas används ibland in sjukvård för kortvarig smärtlindring.


I Lustgas är en dissociativ drog. Medvetandet om omgivningen blir ofta
sämre. Sinnesuttrycken blir mer svårtolkade.
I Lustgas som tas privat är betydligt farligare än lustgas som ges på
sjukhus och hos tandläkare.
I Anledningen till detta är att lustgas som tas privat inte innehåller syrgas.
I Risker med lustgas är
I Kvävning.
I Lustgas förstör B12-vitamin så regelbundet användande kan skada
hjärnan och nervsystemet.
I Permanenta hjärnskador som leder till inlärningssvårigheter. I
allvarliga fall kan det påminna om demens.
I Ångest.
I Nedsatt kraft i fingrar, händer, armar och ben.
I Läs mer på 1177: Är det farligt att använda lustgas för att bli berusad?.
Cannabis
I Cannabis är ett samlingsnamn på hasch och marijuana. De kommer från
samma växt och har samma aktiva substans.
I Cannabis är både en psykadelisk drog och en ångestdämpande drog.
I På senare tid har cannabis legaliserats i en del länder. Detta har skapat
ett stort missförstånd som orsakat att många underskattar dess negativa
konsekvenser.
I Användande av cannabis har många negativa hälsoeffekter över tid så
som
I Försämrat minne och förmåga till inlärning och uppmärksamhet.
Man blir ”trög” och ”lat”.
I Psykisk ohälsa som ångest, depression och paranoida tankar.
I Rökning av cannabis skadar lungorna.
I Hjärt- och kärlsjukdomar.
I ”Trögheten” och ”latheten” gör att många till slut inte klarar att
hålla kvar sitt jobb.
I Syntetiska droger som provar efterlikna cannabis effekter kallas för spice
och är betydligt farligare än cannabis i sig.
Olika typer av droger - ibland svårt att klassificera

I Psykadeliska droger - Cannabis (delvis), ecstacy, spice, psykadeliska


svampar och LSD.
I Centralstimulerande droger - Koffein, nikotin, kat, amfetamin, ecstacy,
metaamfetamin (Crystal Meth), kokain, MDPV (badsalt).
I Dissociativa droger - Lustgas, ketamin, DXM (dextrometorfan) (fanns i
hostmedicin förr i tiden men förbjöds i Sverige 2008).
I Depressiva medel - Alkohol, cannabis (delvis), benzodiazepiner, opiodier.

I Opiodier omfattar i sin tur bland annat morfin, heroin, oxykodon,


fentanyl, kodein, tramadol.
I Smärtstillande medel - paracetamol (alvedon), ibuprofen (ipren),
acetylsalisylsyra (aspirin, treo), opioider, cannabis (delvis).

You might also like