pe TALA - SKRIVA 1. Arbeta med en kamrat. En av er ticker ver vinsterspalten med adjektiv och aterberiittar textens innehall med substantiven som stédord. Aterberatta direfter en gang till, nu med bada spalterna synliga. Kamraten jamfér och bedémer berattelserna. skrickslagna skummande hotfulla danande Hoga briickliga utskjutande utmattade kokande svaga hala sista flotten.. mannen virvlar Klippblock vattenfallet stupet konstruktionen sten Henry Cabot vattenhelvetet skrik kamraterna stockarna hoppet naturens avgrundsvral fallets brant . Arbeta som i foregdende uppgift men byt roller. Borja med att ha verben synliga och adverben dvertickta. fordes stotte slungades uppfattades Kamrade glida fortvinade kastades snabbare och snabbare knakande rakt nappt rtvivlat valdsamt SUBSTANTIV MED SVARA BOJNINGSFORMER Den del av ett ord som ar oférandrad i ordets alla béjningsformer kallas stam. Andelserna ger upplysningar om vilken bojningsform det giller. korv-ar-na__ behov-en Att vi béjer vissa substantiv fel kan bero pa att vi luras av liknande ord som har andra andel- ser. Andelserna -na och -en visar att det ar fraga om plural, bestémd form. Ibland forser vi ord med en felaktig pluralandelse i bestimd form: barna, gissena, égona, bordena, syskona, svina osy, Felet uppstar nar vi blandar ihop tva plural- andelser. Substantiv som kommit fran andra sprak kan ibland vara svara att anpassa till svenska béj ningsménster. Manga av orden kan béjas pa flera satt. Singular Obestamd form Bestémd form faktum faktumet, faktum a baby babyn stereo stereon Plural Obestamd form Bestamd form fraktum, fakta falttumen, fakta. | lbabyar, babyer babyarna, babyerna stereor stéreornaTALA - SKRIVA 1. Hur ska foljande substantiv béjas — i singular och plural, bestiimd och obestamd form? museum drama pronomen konto racket gangster sprinter scarf schlager oldboy jumper proffs schema examen tema lexikon, Adjektiv TEXT UTAN ADJEKTIV? I norr stod urskogen som skyddade for vindarna, i séder lag vatinet, i vaster furuskogen, i éster udden med eketraden. Och sjalv stod han dar ute pa marken, dar graset steg honom dver knana, dar hundratals hélass vaxte omkring honom, dar myllan gémdes under honom, och han sag ut over ett stycke jord i Nordamerika. Karl Oskar har funnit den plats dar han vill leva. Men i texten ovan finns inga adjektiv. Med val valda adjektiv blir aven en bra text mer levande. Adjektiven talar om hur Karl Oskar tanker, och berattar bade om honom och naturen. I Invand- rarna skriver Vilhelm Moberg sa har: * I norr stod den hégbréstade urskogen som skyddade for de kallaste vindarna, i séder lag det stora vattnet, i vaster den granna furuskogen, i dster udden med de stora eketraden. Och sjély stod han har ute pa den Gppna, jamna marken, dar graset steg honom éver knana, dar hundratals hélass vaxte omkring honom, dar den djupaste mylla gomdes under honom, och han sg ut éver det frodigaste och grénaste och grannaste och rikaste stycke jord som han hade sett i Nordamerika. TALA - SKRIVA 1. Ge exempel pa adjektivi texten ur Invandrarna. 2. Vilka adjektiv visar vad Karl Oskar tycker om naturen? 3. Vilka adjektiv beskriver naturen - utan att Karl Oskars uppfattning blandas in? Pronomen TALSPRAK OCH SKRIFTSPRAK I tidningar och bicker skrivs ibland former som mej, dej och sefi stilllet for mig, dig och sig. Det ar journalister och forfattare som vill skriva likt talsprak. Kanske har de paverkats av upp- maningar som "skriv som du talar” eller "skriv enkelt”. Det ar naturligt om dessa former fére- kommer i ledig stil, t.ex. i dagbicker eller brev till kamrater och i repliker nar man vill aterge talsprik. Den som vill skriva mer vardat bér dock valja skriftspraksformerna, Det giller i ansékningar och andra skrivelser till myndigheter, i utred- ningar och uppsatser, och i seridsa tidningsar- tiklar. Nagot annorlunda forhaller det sig med dom. Denna form ersitter tva ord, de och dem, det han is jag ar” da blir fall ar du vill)graset lass vaxte omdes digaste icke jord ar -utan fas in? AK i former goch sig. ‘ill skriva ay upp- ler “skriv ner fére- ‘ler brev ill Aterge ock valja ningar i utred- ningsar- 1ed dom. dem, det ena grundform och det andra Dom later ledigt men den som kar antalet nyanser och uttry sitt sprak. I enstaka fall kan det forstand: Dom sag Pelle i Falkdping. Hennes slakt avskyr dom Fran talsprak och dialekter komm han i stillet fr honom. Grundfo objektsformen, vilket i vissa fall ar tigt: Jag sg han i korridoren Anvénder man genomgiende talsp: blir innehallet annu otydligare: Dom métte han pa gatan. Allt vanligare blir uttryck som ™ in mig” och "Jag ar lika gammal so Det forsta uttrycket forekommer och danskan och anses dar vara Manga sprakforskare anser att dn ki tas som preposition ~ och efter prep: objektsformen mig anvandas. Andra uttrycken ar forkortningar av "Han ar 4 jag ar” och "Jag ar lika gammal som ho: da blir mig och henne felaktiga former. fall ar det din sprakkinsla som far ay du vill uttrycka dig. TALA - SKRIVA 1. Andra féljande meningar sé att stilen passar battre i skriftspraket. a) Dom sag Pelle i Falkoping. b) Hennes slikt avskyr dom. c) Jag sag han i korridoren. d) Dom motte han pa gatan. e) Han ar aldre in mig. £) Jag ar lika gammal som henne. . Filjande stycke har talspraksstil. Andra till skriftspraksstil. Skriv i din skrivbok. Ibland tanker jag mej inte for i trafiken. Hur ar de med dejii de fallet? Visst inser man att dom som skrivit lagarna menar val, men var och en tanker mest pA sej sjilv. Dom andra kan gott stanna Sr mej och min moppe. Jag tror inte dom har sa brattom som mej. Jag tror ocksa att jag tinker precis som dej. Andra pronomenens form i foljande meningar. a) Jag vill inte ha att gra med han. b) Bredvid hon kande sig Ella liten. ©) Vi fick bidrag fran de som var bjélpsamma. ) Har du sett han och hans barn? ¢) Lat de som ai fattiga f& snkta hyror. £) Har Elisabeth sett han pa skolgarden?DEN KLARA SYFTNINGEN Ett pronomen ersatter ~ syftar pa - ett eller flera substantiv. Vaktmastare Johansson blev fértjust i den nya _tekniska utrustningen, Han larde sig snart behairska (denna 5 Vilket substantiv syftar han pa? Vilket substan- tiv syftar denna pa? I Svensk uppslagsbok och Nordisk familjebok hittade Sara och Jane manga intressanta upplysningar om aldre hantverk. De gjorde sedan en muntlig redovisning kring dessa. Vilket substantiv syftar de pa? Vilket substantiv syftar dessa pa? Personliga och possessiva pronomen, t.ex. han, hon, de, deras, hennes, bir syfta tillbaka pa subjektet i foregaende mening. Vill man syfta pa andra satsdelar kan bl.a. denna, detta, det dir och det har anvandas. (Se exemplen ovan.) Om pronomen och syftningsord ligger langt ifran varandra, blir syftningen ibland oklar. Christer fan ett roligt citat om Erik XIV. Det handlade om att kungen satt i fangelse och inte tyckte om smaken pa artsoppan. Nar han berattade detta skrattade Johan hjartligt. Pa vem syftar ordet han? De relativa pronomenen som, vilken, vilket, vilka och vars syftar tillbaka pa ett foregaende substantiy eller pronomen, som kallas korrelat. Placera det relativa pronomenet sa nara korre- latet som méjligt. Foreningen tackade mannen, som skankt pengarna. Vinden slet av taket pa huset, vars agare maste flytta. Om ett annat substantiv hamnar mellan korre- latet och pronomenet kan syftningen bli oklar eller l6jlig. Byrn saldes av en dam, som har krokiga ben och utsvangda fotter. Kaninen var helt ovetande om att érnen hade upptackt den, vars syn ar sd skarp. Hur kan oklarheterna rattas till? Lat aldrig ett pronomen syfta pa nagonting eller nagon som nimns i foregaende stycke eller i en rubrik. Fél- jande exempel bér allts4 indras. Ge forslag! Svenska massmedier Dessa férandras i snabb takt och pé flera satt. Dels tillkommer ... Syftningsordet bir inte heller placeras efter pro- nomenet. Hur kan foljande exempel forbattras? Jag sag honom komma langs stigen. Arvid hade verkligen férandrats. Arren efter olyckan ... ‘Vems pappa air det som nimns i den forsta me- ningen nedan? I den andra? Nar Anna var ute och gick med Matia, fick hon syn pa sin pappa. Nar Anna var ute och gick med Maria, fick hon syn pa hennes pappa. Sin syftar tillbaka pa subjektet. Hennes kan syfta pa nagon annan person som omtalas i mening- en eller i en foregaende mening. Det ar alltsa mycket viktigt att inte forvaxla sin, sitt eller sina med hans, hennes eller deras.korre- i oklar roch drig ett on som “ik. Fol- lag! tt. Dels fter pro- -pattras? hade jrsta me- hon syn “hon syn ‘kan syft | mening- t ar alltsa ‘eller sina TALA - SKRIVA 1. Ge forslag till andringar av foljande exempel. a) Olof gick f6rbi bilen pa.vagen, vilken var gammal och sénderrostad. b) Flickan sig byran och stiillde korgen pa den, som tyvirr valte omkull pa golvet. c) Pastor Eriksson sade: "Nu kan du kkyssa frun’” Da kysste brudgummen hans fru. 4) Eva frés om fingrarna medan hon vantade pa att f& halsa pa drottningen. Ffterat stack hon genast handerna i hennes varma handskar. e) For att kuna tala tydligt med Jandshévdingen tog Curt i god tid ut hans snus under 6verléppen. OKLAR SYFTNING Igor har varit pa bio och berattar om filmen un- der en lektion i svenska. Filmen heter Storm &ver Karibien och den gar pa Filmhuset. Det barjar med att hon som ar aldst sitter och Iyssnar pa radio. Da far hon héra att det ska bl orkan. Hon springer ut till de andra och varnar dem. De ster genast i ging med att tacka fonstren med luckor, Men inte pappan fér han ar pa jobbet i den stan. ‘Samtidigt kommer han som ska flyga planet ut till lygplatsen. Det ar alltsa hennes aldsta bror som inte bor hemma utan jobbar i huvudstaden nagra mil darifran. Dom varnar honom, men han vill flyga ainda. Han ska namligen smuggla knark till det andra ganget. Polisen har bestamt att han ska skjutas ner. Men hans gang kanner till polisens planer. Darfor har de hyrt ett jaktplan som ... TALA - SKRIVA 1. Igor berattar detaljerat och med inlevelse. Men han glémmer hela tiden att klargéra vem eller vilka som pronomenen syftar pa. Hur ska man ratta till det har? Om du inte har sett filmen kan du givetvis hitta pa namn ~ giirna spanska sidana, eller franska, eller engelska.Rakneord Rikneord till och med toly (eller tjugo) skrivs helst med bokstéver i vanlig text. Pa prislappar, skyltar osy, skrivs de med siffror. Rakneord éver toly skrivs med siffror. ”Runda” tal (50, 100, 1 000 m.fl.) skrivs van- ligen med bokstaver. Om tal i den har storleken ar exakta, skrivs de med siffror: Hon riknade till 359 trappsteg i tornet. Mycket stora, runda tal skrivs med siffror eller med bade siffror och bokstaver: 10 000, 850 000, 8 000 000, 8 miljoner, 4 miljarder. I stora tal skrivs siffrorna ofta i grupper om tre. Telefonnummer skrivs ofta i grupper om tva: 23 76 88. Kronor och ren skrivs antingen s4 har: 4 kr 70 ore eller s har: 4:70. Framfor forkortningar av mattenheter anvands siffror: 2 m 43 cm, 82 kg. (Men: tio mil, tre meter, attio kilo) Datum kan skrivas pa flera satt: I opande text skriver man (den) 23 september 2010. I t.ex. brevhuvuden kan man Aven skriva 23/9 2010 eller 23.9,2010. Nastan bara i Sverige skriver vi: 2010-09-23 (10-09-23). Nar siffror ingar i ord avskiljs de med bin- destreck: 70-aring, 50-dring, 1990-talet, 1950- och 60-talen, 40-podngare, 72-runda (i golf), 12-taggare (algtjur), 4-sidig tandning (frimar- ken). (Men: fyrhjulsdrift, tremannalag, femda- gars orientering, sjudagarsvecka) Ordningstal skrivs pa féljande sat: 1:a, 2:a, 3:e, 6:e, 46:e, 568:e OSV. Nar det inte ar fraga om numrering kan korta ordningstal skrivas med bokstaver: tredje huset pa héger hand, pa tolfte dagen, attonde lisaret. TALA - SKRIVA 1. féljande exempel kan rikneorden skrivas pa battre satt. Ge forslag! a) Den femtonde november adertonhundratrettiotva b) 4 mtrettiotva cm ) Carl den fjortonde Johan d) Priset ar fyra kr och 50 re per kilo. e) Mitt telefonnummer ar noll-tre- noll-tva - 78654. Verb SKRIV LEVANDE ~ I PRESENS En handelse i forfluten tid brukar berittas i Det knarrade ... preteritum (imperfekt): gick.., dérren gled upp For att ge mer liv at den gingna handelsen kan den berittas i presens. Detta kallas histo- riskt presens. Det knarrar till ute i koket, lngsamt och lite gnisslande. Eftersom jag ar ensam i huset kanns det ollickt. Jag gar sakta mot koksdérren. Men dérren glider upp, innan jag hiner fram, och i markret diirinne ser jag en VARIERA VERBEN Det bérjade regna strax efter klockan tre och da bérjade ocksa besvarligheterna. Det bérjade droppa igenom taltduken ... Det ger ett enformigt intryck att upprepa sam- ma verb i flera meningar efter varandra. Regnet satte i gang strax efter klockan tre, och d& inleddes ocksa besvarligheterna. Det borjade droppa igenom tiltduken .. oaer kilo. tre- SENS berattas i rade ... jag handelsen kanns det en dérren morkret prepa sam- dra. tre, och d& jade droppa Ord med samma eller ungefar samma betydelse kallas syrtonymer. Man behover inte alltid ska efter synonymer, utan det gar ibland att utelam- na ordet eller att gora en rejal omskrivning. Det borjade regna strax efter klockan tre, och da kom ocksa besvarligheterna. Taltduken slappte igenom allt mer vatten... Sjilvklart kan samma verb anvandas tva ging- er ganska tatt inpa varandra, men tre och fyra ganger blir for mycket. TALA - SKRIVA Skriv av de inledande meningarna i beriittelsen har intill (Det knarrar ...) och fortsitt ett tiotal rader — hela tiden i presens. Skriv om din berattelse i preteritum (imperfekt) och jamfér spanningen. 3, Beratta den mest spannande eller roliga handelse du upplevt. Skriv i historiskt presens. . Det ar inte sakert att alla synonymer passar i det aktuella sammanhanget. Kan man anviinda foljande synonymer till bérja i meningarna om regnet ovan? n = begynna antrida —tavid starta dpa 5. Sik synonymer till fSljande verb! Diskutera vad som ar slang, vad som ar hdgtidligt sprak, vad som bara fore- kommer ienstaka sammanhang etc. gi springa se skydda hitta tappa bo gilla ge ta tala kasta tinka glémma hindra f& RORELSEVERBEN GOR SUSEN Olika typer av verb forandrar en text atskilligt. Las de har beskrivningarna av Tall Ships’ Race och fundera éver skillnaderna mellan de tva satten att skriva. A Med vita segel kom den vasttyska barken Alexander von Humboldt i spetsen for en flottparad pa mer an 90 fartyg. Alla hade samlats i Karlskrona under veckan och var nu pa vag till startpunkten for Tall Ships’ Race. Starten skedde vid Utklippan och malet for seglingen skulle vara i Helsingfors. Det blaste ganska hart i riggarna. Farten blev allt battre, vilket gladde de ca 50 000 askadarna som satt och stod pa stréinder och kobbar. Manga av dem fans i ekor, jollar, motorbatar och fiskebatar, ja, til och med kungen kor i sin privata motorbat Den stora ryska fullriggaren Amira verkade klumpig i starten, och briggar, skonare och kuttrar gick mycket snabbare dver linjen, da roken synts och smallen fran skottet hérts. Bland de stora batarna tog den svenska skonerten Gladan ledningen direkt. B De vita seglen svallde pa den vasttyska barken ‘Alexander von Humboldt, som gled fram i spetsen fr en ringlande flottparad pa mer an 90 fartyg. Alla hade stivat in i Karlskrona under veckan och kryssade nu ut till startpunkten for Tall Ships’ Race, Starten hade placerats vid Utklippan, och seglingen strackte sig nagra hundra sjomil till malet i Helsingfors. Den ganska harda kulingen {jot susande fram genom riggarna. Skrovens sprutande fart fick de ca 50 000 askadarna att jubla, alla de som trangt sig, samman pa strander och kobbar. Manga av dem guppade och rullade i ekor, jollar, motorbatar och fiskebatar, ja, till och med kungen ilade fram i sin privata motorbat.Den stora ryska fullriggaren Amira vande klumpigt upp i vinden fore starten, och briggar, skonare och kuttrar lansade mycket snabbare éver linjen, da smillen fran startskottet tonat bort och réken skingrats. Bland de stora skeppen pressade sig den svenska skonerten Gladan fram i ledningen. TALA - SKRIVA 1. Leta i text B upp rérelseverben, dvs. de verb som helt ensamma uttrycker en rorelse. Vilka ar de? Ga sedan tillbaka till text A och jamfor med verben i denna. Vad ar skillnaden mellan verben i text A och B? . Ytterligare en forindring har gjorts i text B. Vissa ganska intetsiigande verb och substantiv har ersatts med battermer som bidrar till den annorlunda stilen. Leta upp sidana ord. Skriv en berattelse om en gymnastik- lektion, en fotbollsmatch, en mopedtur, en vandring, en battur eller liknande. Sanning eller fantasi spelar ingen roll men anvind rérelseverb och andra ord som ger intryck av fart och férandring. v = VAL] DINA VERB MED OMTANKE Snatta har inte riktigt samma innebérd som stjaila. Narra at lite ofarligare an Ijuga. Att lunka och lépa ar inte samma sak. Bland synonymer- na bor man vailja med omtanke. Vissa verb uttrycker forandring och rérelse, andra far lasaren att kanna ro och stillhet. Det finns verb som éverfér kinslor som sorg och glidje - och det finns verb som harmar ljud. * Robert lyssnade till juden fran de éverbrytande sjOarna: det danade, plaskade och rann nar de skéljde dver dacket dar uppe. En maktig vattenmangd kom rusande, det smallde till och den studsade tillbaka, Nar vagen brast sonder mot dacket, steg ljudet till ett dn, som tappte {ill drat som en stor 6rfil. Det bérjade plaska och porla — vattnet fordelade sig i sma rannilar éver dacksplankorna, rann som en éversvammande kala och gick tillbaka ned i sitt hem igen. Vagen kom, slog sOnder sig mot fartyget och gick tillbaka ner i sjon. Den nasta kom, den harda dunsen, vattnet kastade sig 6ver dacket, och s4 kom brusandet, sorlandet och bortrinnandet. Sa lag han och lyssnade till vag efter vag och hérde hur skeppet varje gang befriade sig fran havets utstrackta tunga och undgick vilddjurets gap. Briggen Charlotta hall. sig innu kvar pa vattnet. TALA - SKRIVA 1, I texten har intill ur Utvandrarna har Vilhelm Moberg verkligen anstringt sig vid valet av verb. Vilka verb vill ge ljudintryck? Vilka vill ge intryck ay rérelse? Finns det nagra verb som samtidigt berattar nagot om bade ljud och rérelse? 2. Beratta ett minne fran din barndom och var sirskilt noggrann med valet av substantiv och adjektiv.