MINIGRAMMATIK OCH

STUDIEVÄGLEDNING

SVENSK

GREKISK
Svensk
Grekisk
minigrammatik
 Med Univerbs språkkurser på kassett eller CD

går det lättare att lära sig språk på egen hand!

UNIVERBs språkkurser bygger på den välkända metoden:

LYSSNA – HÄRMA – LÄR!

Denna kurs är tvåspråkig vilket innebär att varje mening

först sägs på svenska, därefter långsamt på det nya språket,
för att du ska uppfatta uttalet korrekt.
En kort paus ger dig möjlighet att själv uttala meningen,
som därefter upprepas i normal hastighet.
Det är lätt att följa med och du kan själv välja
var och när du vill öva.

För att göra kursen rolig och användbar

har vi koncentrerat oss på meningar och ord
som du har direkt användning för på din utlandsresa.

UNIVERBS språkkurser gör det lätt att antingen komma igång

med ett nytt språk eller fräscha upp gamla kunskaper.

Du tränar ditt uttal och bygger upp ditt ordförråd.

© Univerb Förlag AB ©
Graf & Print, Eskilstuna, Sweden 0304
Innehåll
Det grekiska alfabetet med uttalsexempel ..........................................9
Substantiv ........................................................................................10
Adjektiv ...........................................................................................13
Adverb ............................................................................................15
Verb ................................................................................................15
Pronomen........................................................................................20
Prepositioner ...................................................................................23
Studietips.........................................................................................24
6 7
F ö ro rd
Det grekiska språket bildar en egen gren av den indoeuro-
peiska språkfamiljen. Grekiska har talats i Grekland sedan
mitten av andra årtusendet f.Kr. och är i dag officiellt språk
i Grekland och republiken Cypern samt modersmål för gre-
kiska utvandrare i olika delar av världen. Det talas av ca
12,5 miljoner människor. Det nutida språket kallas mer exakt
för nygrekiska, för att skiljas från den klassiska eller antika
grekiskan. Grekiska har spelat en stor roll i den europeiska
kulturhistorien eftersom den under antiken var bärare av den
grekiska högkulturen och eftersom den är Nya Testamentets
och fornkyrkans språk. Det grekiska språkområdet har under
1900-talet minskat genom att de grekisktalande folkgrupperna
i Östeuropas och Mellanösterns städer blivit mindre och
genom deporteringen av greker från Turkiet på 1920-talet. Å
andra sidan finns nu ett stort antal grekisktalande invandrare i
Västeuropa, Nordamerika och Australien.
I nygrekiskan fanns tidigare betydande skillnader mellan folk-
språket (dimotiki, ”det folkliga”), som också är det moderna
litterära språket, och ett officiellt kanslispråk (katharevousa,
”det rena”) med starka anknytningar till den antika grekiskan.
Folkspråket, som blev Greklands officiella språk först 1976,
skiljer sig från den antika grekiskan bl.a. genom att formri-
kedomen minskats och vokalsystemet förenklats (många vo-
kaler har sammanfallit i uttalet). Det grekiska alfabetet är en
vidareutveckling av det feniciska. Grekerna lade till bokstäver
för vokalerna, vilket feniciskan som typiskt semitiskt språk
saknade (liksom normalt dagens arabiska och hebreiska). Den
D e t g re k i s k a a l f a b e t e t m e d u t t a l s exe m p e l

grekiska skriften användes som mall för flera olika folk när
de skapade egna skriftspråk. Vårt eget latinska alfabet övertog Alfabet uttal exempel
romarna (troligen via etruskerna) från en västgrekisk skriftform a katt jag älskar, tycker om
v vad bok
som skilde sig från den ”vanliga” (öst)grekiska. Slaverna an-
gj göra jag fyller
vände långt senare de grekiska bokstäverna när de skapade
gh gevär mjölk
sitt kyrilliska alfabet. Germanerna byggde t.ex. det gotiska h (eng) then träd
alfabetet och de nordiska runorna på den grekiska skriften. e eld jag har
z zoo liv
i statistik dag
th (eng) think hav
i statistik statistik
k kaffe kaffe
l lampa lampa
m magnet magnet
n namn namn
x axel trä
o/å kommun namn
p paket paket
r radio radio
s sak (han som är) rätt
t tablett bord
i yrke fuktighet
f familj mat
ch / h chef, halv hand
ps psykolog psykolog
å Omega tid, klocka

8 9
 ä äta blod För att uttrycka bestämd form singularis av ett feminint sub-
i statistik familj stantiv använder man sig av den bestämda artikeln och i
i statistik ikon, bild pluralis av
af Afrika han
av avi imorgon
ef efter som tur var Ex: lampan
ev Eva Eva
lamporna
ou olika, mun himmel
g/ng glimt, gurka armbåge dottern
ng ängel ängel döttrarna
b banan banan
d dator tomat
dz tsatsiki cikada I neutrum är den bestämda artikeln i singularis och
(dzadziki) i pluralis.

S u b s t a n t iv Ex. barnet
barnen
Genus osten
Substantiven är i grekiskan indelade i tre olika genus: masku- ostarna
linum, femininum och neutrum. Någon regel för genus-
tillhörighet finns inte. För att utrycka bestämd form singularis
av ett maskulint substantiv använder man sig i grekiskan av Genitiv
den bestämda artikeln och i pluralis av Genitiv bildas genom nya bestämda artiklar framför substan-
Ex: dansen tiven. Även substantivens ändelser ändras. De skiljer sig från
grundformens ändelser i nominativ (se ovanstående exempel).
danserna
I maskulinum använder man artikeln , i femininum arti-
keln och i neutrum artikeln .
Ändelserna ändras i pluralis. Även saker kan i grekiskan vara
maskulina.
10 11
Ex: I neutrum används samma artiklar som i grundformen.
dansens Jag kan inte dansen.
dotterns Han älskar sin dotter.
barnets Han tänker på sitt barn.

dansernas För att uttrycka obestämd form av ett substantiv används obe-
döttrarnas stämda artiklar före ett substantiv i singularis.

barnens Ex en läkare
en stol

I pluralis använder man alltså den gemensamma artikeln ett barn

i alla genus.

A d j e k t iv
Ackusativ
När substantivet står som objekt i en sats, placeras det alltid i Adjektivet böjs i genus, numerus och komparation. Böjningen
ackusativ som uttrycks genom nya bestämda artiklar. följer i allmänhet substantivets deklination. Adjektivet över-
ensstämmer till genus, kasus och numerus med sitt subsub-
Ex:
stantiv. De allra flesta adjektiven slutar i nedanstående genus
dansen (ack.)
med följande ändelser:
dottern (ack.)
barnet (ack.)
Maskulinum Femininum Neutrum
danserna (ack.)
döttrarna (ack.)
den snälla människan
barnen (ack.)
den snälla frun
den snälle pojken
12 13
Endast adjektiv i femininum får ibland nya ändelser, nämligen
eller
A d ve r b

Adverbet slutar på .
Ex: den kalla dagen

helt och hållet

Detta händer bara när bokstaven före ändelsen är en vokal.
lyckligtvis

Ibland slutar feminina adjektiv på

Adverb som är avledda adjektiv slutar på

den blonda svenskan

dåligt
fort
Komparativ bildas genom att man framför ett adjektiv i positiv
form sätter in adverbet .
Jag mår dåligt.
Superlativ bildas genom att man framför ett adjektiv i kompa-
rativ form sätter in den bestämda artikeln , , beroende Kom fort.
på genus.
Ex: Ve r b
fin finare finast
lång längre längst Verbet som uppslagsord används i första person singularis av
presens indikativ. Verbet föregås inte av personligt pronomen
gammal äldre äldst
som i svenskan. Verbändelserna utvisar vilket pronomen det
rör sig om. Det grekiska verbalsystemet har två huvudformer
– en aktiv och en passiv. Det har också två konjugationer. Till
den första konjugationen hör de aktiva verben som slutar på
obetonat och de passiva verben som slutar på
14 15
jag tvättar jag älskar
du tvättar du älskar
han, hon, det, han, hon, det,
den tvättar den älskar
vi tvättar vi älskar
ni tvättar ni älskar
de tvättar de älskar

jag tvättar mig jag älskas

du tvättar dig du älskas
han, hon, det, han, hon, det,
den tvättar sig den älskar
vi tvättar oss vi älskas
ni tvättar er ni älskas
de tvättar sig de älskas

Till den andra konjugationen hör de aktiva verben som slutar Infinitivformen saknas i nygrekiskan. Svensk infinitiv motsva-
på betonat och de passiva verben som slutar på ras i nygrekiskan av konjunktiv t ex. – att älska.
eller

16 17
Hjälpverb
jag har jag hade
du har du hade
han, hon, det, den har han, hon,det,den hade
vi har vi hade
ni har ni hade
de har de hade

jag är jag var

du är du var
han, hon, det, den är han, hon, det, den var
vi är vi var
ni är ni var
de är de var

18 19
 Ackusativ starka – svaga
P ro n o m e n
mig

Personliga pronomen dig

Pronomen har två former – en stark och en svag. De svaga honom

förekommer oftare, placeras före verbet och uttals som obeto- henne
nade ord. De starka personliga pronomina används bara när det, den
man starkare önskar framhäva, vem eller vilka personer det
oss
rör sig om.
er
dem
Nominativ – starka Genitiv (dativ)
dem
jag mig
dem
du dig
han honom
Possessiva pronomen
hon henne
De possessiva pronomina är i själva verket det personliga
det, den
pronomenets svaga form i genitiv singularis (se ovan). De står
vi efter det substantiv som de bestämmer och är oböjliga.
ni min mitt mina
de din ditt dina
sin sitt sina hans
sin sitt sina hennes
vår vårt våra
er ert era
sin sitt sina deras

20 21
Demonstrativa pronomen Relativa pronomen
den här, det här som
den/det där flickan som springer
sådan/sådant barnen som läser
så stor, så hög den som
den som vill
Alla dessa pronomen böjs efter adjektiv som sluta på får komma
den som vill äta
frukt får ta

Interrogativa pronomen
De är tre: P re p o s i t i o n e r
1. Den oböjliga formen vad, hur t ex:
Varje preposition kan ha flera betydelser. De uttrycker rum,
vad äter du?
tid, sätt och orsak.
hur mår du?
i, till, om
2. vem? vilken? vilket?
böjs efter adjektiv, som slutar på
om en stund
vem vill äta?
vilken väg?
äpplet är på bordet
3. hur mycket? hur lång? hur stor?
Det betecknar kvantitet t ex
jag skall åka till Kostas
hur lång tid?
hur mycket socker vill du ha?
boken är i väskan

22 23
Studietips

Öva en liten bit åt gången, t ex 5 fraser. Repetera tills du kan

flertalet av orden. Försök att säga meningen direkt efter att du
hört den svenska texten – före den inspelade rösten – så att
du kan kontrollera, om du har hittat rätt ord och rätt uttal. Du
gläds då åt framgången och retar dig lite på misstagen – det
håller studieintresset levande. Tänk på att som barn hörde du
och härmade modersmålet ord 2-6 ggr innan du kunde orden.
Nu räcker 6 dagar och en daglig kvart för att öva in ca 500
ord. Tävla med dig själv! Kontrollera hur många ord du missar
på joggingturen eller på väg till arbetet.
Lyssna – Härma – Lär före en dyr språkresa! Föräldrar, som
ska bidra till kostnaden för en språkresa, bör stimulera till
språkstudier före resan. Att öva in kursens meningar, ca 3000
ord, bör ge ett bättre utbyte av resan. En kvarts daglig övning
under 6 veckor ger en bra grund i det främmande språket. En
bra idé är att göra ett språktest veckovis och vid bra resultat
fylla på reskontot. Föräldrarna kan också öva språket och på
så sätt göra testet till en familjeaktivitet.
Lyssna – Härma – Lär före affärsresan! Språkkunskaperna
fungerar som ”dörröppnare”.
Lyssna – Härma – Lär medan du gör något annat – i bilen, på
promenad eller när du utför olika hushållssysslor.

24 25
26 27
 E C O
A G
U U
G R
N S
A

E
L

S
E
P

U
S

B
U
L
I O
S H
H I N G

Art. nr 20706-1
Streck & Punkt ! | Graf & Print, Eskilstuna, Sweden 0304