V ä ste rg ö tla n d s m u seu m

RAPPORT 2001:10

Analys och tolkning 1996-2001

av arkeologiskt material från Läckö slott
åren 1926-1939

Fornlämning raä nr 69, Otterstad socken,

Lidköpings kommun, Västra Götalands län

Marita S jölin
 Innehållsförteckning

In le d n in g ................................................................................................................ 3

L äckö slott - en b a k g ru n d ...................................................................................4

U ndersökningar åren 1926-1939 .................................................................... 7

S y f te ................................................................................................................... 8
M etod - fä lta rb e te t....................................................................................... 9
F y n d .............................................................................................................. 10
R e s u lta t............................................................................................................ 11
L a g erfö ljd er......................................................................................... 12
Ä ldre skans- och y tterm u ra r............................................................ 15
Inre m u r a r ............................................................................................ 19
Ä ldre rum sanordningar och in teriö rer......................................... 20
E ld s tä d e r .............................................................................................. 22
F lä sk g ra ve n ......................................................................................... 23
F ä n g elseh å la n ..................................................................................... 24
S ko m a k eriverksta d ............................................................................ 25
S ilfverkam m aren ................................................................................. 25
R u stka m m a ren ..................................................................................... 25
E tt m edeltida p ro cessio n sko rs........................................................ 26
G am bia F ru n tim b re t............................... ......................................... 27
S n ic ke rive rk sta d ................................................................................. 27

Fasindelning och d aterin g ............................................................................. 27

F ö re m ålsfy n d e n .................................................................................................. 29
K eram ik, lergods och g la s ....................................................................... 29
Yngre sv a rtg o d s.................................................................................. 30
R ö d g o d s................................................................................................ 30
S te n g o d s ............................................................................................... 30
F ajans och p o rslin .............................................................................. 31
K a k e l..................................................................................................... 31
T e g e l....................................................................................................... 33
K ritp ip o r................................................................................................ 34
G la s ........................................................................................................ 34
M y n t.............................................................................................................. 35
M yntslagning p å L ä c k ö ? .................................................................. 36
M edeltida m y n t.................................................................................... 37
M ynt fr å n nyare tid ............................................................................ 38
B ly p lo m b e r................................................................................................. 39
Vapen och v ap e n d etaljer......................................................................... 39
A rm borst och p i la r ............................................................................. 39
E ld v a p en ................................................................................................ 40
R ingbrynjor och övriga va p en d eta ljer........................................ 41
H ästu tru stn in g .............................................................................................. 42
Lås och n y c k la r......................................................................................... 42
Förem ål av skinn och lä d e r .................................................................... 43
S ko m a k eri.............................................................................................. 43
Skor, handskar och diverse fö r e m å l............................................. 44
Förem ål av ben och horn ........................................................................46
T e x tilie r.......................................................................................................... 49
K lä d ed rä kten ........................................................................................ 49
 Söm nad och annat textilt h a n tv e rk................................................ 50
Sm ycken och personliga fö re m å l............................................................ 52
L ek och s p e l.................................................................................................. 53
Spelm arker och rä kn ep en n in ga r.................................................... 54
S p e lk o r t................................................................................................. 55
S n u r r o r.................................................................................................. 56
M u sik in stru m en t........................................................................................ 56
Skrivdon, brev och b ö c k e r...................................................................... 56
B yggnadsdetaljer, m öbler och in re d n in g ............................................ 58
Stenportaler, vindflöjlar och b a lu sterd o c ko r............................. 58
B eslag , gångjärn och a n k a r jä r n .................................................... 59
M ålade brädtak och ta p e te r ............................................................ 60
Stolar och m öbeld eko ra tio n er......................................................... 61
B e ly sn in g ............................................................................................... 61
Ö vriga h a n tv e rk ...........................................................................................62
M at & d ry c k ................................................................................................ 63
Jakt och f i s k e ........................................................................................ 63
Jo rd bruksprodukter............................................................................ 64
D ryc ke r.................................................................................................. 65

F y n d sp rid n in g .................................................................................................... 66

D et m edeltida L äc k ö ........................................................................................ 68
V ägar och ingångar till borgen ............................................................. 70
A nfall och f ö rs v a r..................................................................................... 74
G rundandet av b o rg e n .............................................................................. 77

S am m an fattn in g ................................................................................................ 78

R e fe ren se r........................................................................................................... 81
O tryckta k ä llo r ............................................................................................ 81
M untliga k ä l l o r .................................................................... ...................... 81
T ryckta källor & litte ra tu r....................................................................... 82

B ilaga 1. A dm inistrativa u p p g ifte r............................................................. 84

A rk iv m aterial............................................................................................. 84
F y n d ........................................................................... .................................. 84

B ilaga 2. T ekniska u p p g ifter.......................................................................... 85

O rienterin g sritn in g ar................................................................................ 85
Plan- och profilritn ing ar........................................................................... 91
F örteckning över rum och r u to r .............................................................. 93
L agerbeskrivning och fasin d eln in g ................................................... 102
Fyndtabell ................................................................................................. 109
O steologiskt m a te ria l............................................................................. 119
M y n t.............................................................................................................119

Framsidebild: Läckö slott vintei-n 2001. Foto: M. Sjölin

D e n n a ra p p o rt h a r fra m s tä llts i 14 e x e m p la r. K o p io r k an b e s tä lla s från

V ä s te rg ö tla n d s m u se u m . B o x 2 5 3 , 5 3 2 23 S k a ra , tel. 0 5 1 1 -2 6 0 00

e -p o st: k a n s lie t@ s k a ra m u s.s e

RAPPORT

Analys och tolkning 1996-2001 av arkeologiskt material från Läckö slott åren
1926-1939.

Fornläm ning raä nr 69, Otterstad socken, Lidköpings komm un, Västra Götalands
län.

Inledning
U nder åren 1996-1999 genom fördes en digital registrering av de föremål som
hade hittats vid arkeologiska undersökningar på Läckö slott under 1920- och 30-
talen. Arbetet med registreringen utfördes av en arkeolog anställd vid Stiftelsen
Läckö slott/V ästergötlands museum, och skedde huvudsakligen inom ramen för
projektet SESAM - öppna musiesamlingarna. SESAM -projektet var ett statligt
finansierat projekt som genom fördes på ett stort antal m useer och arkiv runt om i
Sverige, m ed syfte att bevara och öppna kulturskatterna i m useer och arkiv. När
SESAM -m edlen tog slut efter två år, bekostade Statens Fastighetsverk, som för­
valtar Läckö slott idag, en fortsättning under sex månader, så att registreringen
kunde slutföras.

I sam band med de arkeologiska undersökningarna på slottet dokumenterades

grävningarna varje år med beskrivningar och tolkningar över arbetet samt rit­
ningar och foton, men någon egentlig rapport skrevs aldrig. Vid registreringen av
grävfynden väcktes därför tanken att gå vidare med m aterialet och försöka sam ­
m anställa en något försenad grävrapport över undersökningarna. Statens Fastig­
hetsverk ställde sig positiva till detta och bekostade erforderlig rapporttid för en
arkeolog vid Västergötlands m useum i Skara.

Syftet med den här rapporten är att redovisa fältdokum entationen och de tolk­
ningar som gjordes i samband med undersökningarna på Läckö slott åren 1926-
1939. Det tillvaratagna fyndm aterialet om fattar en stor mängd föremål av skiftan­
de slag och ålder. En del av det tillvaratagna materialet är dock obearbetat och
redovisas därför inte i rapporten. Främst handlar det om en osteologisk analys av
djurbensm aterialet. Sam tliga föremål har registrerats digitalt och presenteras i
rapporten, men inga fördjupade analyser har genomförts. G enom gången av mate­
rialet i rapporten kan därför mycket ses som en presentation av m aterialgrupper
som pä sikt och med m er målm edvetna frågeställningar kan analyseras djupare.
Det prim ära syftet med rapporten har varit att åstadkomma en redovisning för den
som vill ha en inblick i grävningsresultatet. Ytterligare ett viktigt syfte med att
sam m anställa det gam la grävningsm aterialet är att se vilken ny kunskap det kan
ge om Läckö och särskilt då om slottets äldsta historia.

3
Läckö slott - en bakgrund
Läckö slott ligger på nordöstra delen av Kållandsö i Västergötland. Det idag
perifert belägna slottet har tidigare haft en m ycket central placering. Först i det
medeltida Skarastiftet, som omfattade Västergötland, Värmland och Dalsland och
senare i Läckö grevskap som 1654 omfattade 584 1/4 mantal och sträckte sig från
Hunneberg i väster till socknarna på Kinnekulles sydsluttningar i norr.1 Efter en
törnrosaslum rande period på över 100 år väcks slottet åter till liv av V ästergöt­
lands Turisttrafikförening (senare Västergötlands Turistråd) som börjar med sina
som m arutställningar 1964.2 Sedan dess är slottet ett av Skaraborgs största turist­
mål.

Läcköfastigheten, liksom hela Kållandsö utgörs av sprickdalsteräng med låga

bergsryggar. Bebyggelsen ligger huvudsakligen på bergsryggarna. På bergsryggar­
na finns också skog och mestadels ohävdade betesmarker. Åkermarken ligger på
de flacka lerslätterna mellan bergsryggarna och utgör ett m osaikartat odlingsland­
skap. Klippkusten mot Kinneviken i öster är skogbevuxen liksom delar av den
flikiga nordkusten och öarna i norr. Terrängen i den norra delen av fastigheten är
kuperad med berg i dagen och huvudsakligen skogbeväxt. M ot söder övergår den i
uppodlad slättmark. Själva slottet är beläget på en udde i Vänern, omgivet av
vatten på tre sidor. Ungefär en kilom eter sydväst därom ligger Kungsgården med
tillhörande jordbruk.

Runt Läckö finns ett flertal fornlämningar. De förhistoriska läm ningarna utgörs
främst av stensättningar och rösen. I området finns ett flertal skålgropsförekom ster
och strax söder om slottet upptäcktes en stor hällristningslokal med ett flertal
skeppsristningar och skålgropar så sent som 1999. På vägen ut mot slottet står en

1 L in d a h l, 1999, s 237
2 V o g el-R ö d in . 1999. s 5 5 4

4
runsten med inskriptionen "Tolir reste denna sten efter Torkel sin frä n d e": På
den nuvarande åkern intill runstenen har lantbrukarna plöjt upp kraftiga ekstockar,
som kan utgöra läm ningar efter ett pålverk eller spärranordning i den tidigare
viken. Av de medeltida läm ningarna är förstås Läckö slott den centrala. Till bor­
gen hörde troligen redan under m edeltiden en ham nanläggning samt jordbruket
vid Kungsgården.

Det är sannolikt att Läckö var i skarabiskaparnas ägo under hela medeltiden.
Första gången Läckö om näm ns i skriftliga källor är 1298 då skarabiskopen B ry­
nolf Algotsson lät bygga den skyddade gården Laekkia på platsen.4 Läckö nämns
sedan under hela m edeltiden i flera handlingar.5 M ellan åren 1378-1505 hette
biskopen i Skara B rynolf Gerlaksson och han genom förde omfattande bygg­
nationer på Läckö. 1527 drogs Läckö in till kronan och biskopsgården blev kungs­
gård. U nder 1500- och 1600-talet förlänades slottet med tillhörande jordbruk till
olika adelsmän. En av dessa var H ogenskild Bielke, som fick Läckö friherreskap
1571. Bielke råkade dock i onåd och alla hans förläningar, inklusive Läckö, drogs
in till kronan 1591. 1593 återfick han dock Läckö tills det åter drogs in 1699.
År 1615 förlänades slottet till fältm arskalken Jacob Pontusson De la Gardie. Till
slottet hörde kungsladugården (jordbruket till slottet) och Läckö grevskap, som
om fattade alla skatte- och kronohem m an i flera härader. 1652 ärvdes grevskapet
av hans son M agnus Gabriel De la Gardie, som gjorde om den gamla försvars-
borgen till det praktfulla barockslott det är än idag. 1681 drogs Läckö åter in till
Kronan genom reduktionen och det tillhörande grevskapet avskaffades. 1752
förlänades slottet till Carl G ustaf Tessin och hans hustru Ulla Sparre som sedan
innehade slottet till 1770. Från och med 1860 har slottet varit under Kronans
förvaltning. Först representerad av Överintendentäm betet, därefter B yggnadssty­
relsen och slutligen Statens Fastighetsverk.6

Läckö har karterats vid flera tidpunkter. På Lantm äteriverkets arkiv i Gävle finns
flera kartor. Den allra äldsta kartan är en geom etrisk karta från 1683 över trakten
kring Läckö. Den har låg detaljeringsgrad och är inte så användbar vid studier av
kulturlandskapet. Den äldsta storskaliga kartan är upprättad av Torsten Lohm
1729. 1825 karterades Läckö av P G Friberger och 1858 av J Tidström. På krigs­
arkivet i Stockholm finns en situationsplan från 1808 som visar slottet och dess
närmaste omgivningar.

Läckö slott ligger en bit ifrån de centrala delarna av åkermarken, vilket framgår
tydligt av 1729 års karta. Åkermarken ligger i anslutning till Kungsgården, ca 1
km söder om slottet. I början av 1700-talet var åkerm arken på Läckö indelad i
Västra och Östra gärdet. Ängsmarken fanns dels i de båda åkergärdena och dels i
två särhägnade ängsgärden. Åkerarealen var 88 tunnland varav 44 tunnland be­
såddes årligen. Således brukades åkern i tväsäde. Betesmarken fanns i två betes­
hagar i områdets nordvästra del, kohagen och Nohlhagen, samt på de stora ut­
m arkom rådena öster och norr om slottet. Flera torp med mindre särhägnade åkrar
och ängar finns. M arkindelningen var ungefär densam m a på 1820-talet. Det som

V ä s te rg ö tla n d s R u n in s k rifte r, 1958. s 53

J H a llb ä c k , 1989, s 3
5L in d a h l, 1963, s 39 I'
h S k o g lu n d . 1999, s 6 1 9 ff
hade hänt var att flera torp hade tillkom m it och att gärdenas utbredning därigenom
ändrats något. Större delen av den ängsm ark som tidigare låg inom åkergärdena
hade odlats upp till åker, liksom även annan ängsmark. Åkermarken hade ökat till
144 tunnland varav 72 tunnland besåddes årligen. Inom åkergärdena brukades nu
åkern i stora sam m anhängande fält, genom skurna av öppna diken, men fortfaran­
de brukas åkern i två gärden och i tvåsäde. 1 slutet av 1800-talet har indelningen i
två åkergärden försvunnit och i stort sett all ängsmark odlats upp. Även en stor del
av det område som kallas Lilla Djurgården på kartorna 1729 och 1825, liksom
mindre delar av utm arken har odlats upp till åker. Fram till idag har ytterligare lite
åkerm ark odlats upp längs gränsen mot Ekebo och Stora Trädgården har plöjts
upp. Åkern brukas idag i stora sam m anhängande fält och de öppna dikena har
ersatts av täckdiken. Av de äldre strukturerna finns inga synliga spår.

Idag utgörs Läckö slott av en praktfull barockbyggnad ute på en klippa i Vänern.

Själva slottet består av huvudborgen, köksborgen och förborgen. Huvudborgen
består av fyra våningar som omger Stora Borggården. I källaren i den södra
längan finns en artesisk källa med självtryck. Bakom denna ligger köksborgen i
två våningar som omger köksgården. I köksborgen finns ytterligare en brunn,
kallad Fläskgraven, som är nedsprängd i klippan. Söder om Stora Borggården
finns Förborgen i tre våningar som om ger Förborggården eller den yttre borggår­
den. I anslutning till Förborggården ligger entrén till slottskapellet. Det halvcirkel-
formade porttornet skiljer förborggården från Skansgården, där två kanoner från
1700-talet idag står uppställda. Öster om Förborgen och Skansgården ligger Lilla
Slottsträdgården i ett gynnsamt odlingsläge. Söder om slottet ligger två flygel­
byggnader, som idag fungerar som kiosk och café (den östra), samt bostad för

6
tillsyningsm annen och kontor för Läckö Stiftelsen (den västra). De föregicks av
två korsvirkesbyggnader som uppfördes 1669.7 I klippan framför slottet är en
torrgrå v utsprängd i borgklippan, troligen från 1600-talet. Söder om flygelbygg­
naderna har ytterligare en vallgrav funnits. Denna är troligen medeltida och har
vid högt vattenstånd varit vattenfylld.8 Ca 1 km söder om slottet ligger Kungs­
gården med tillhörande jordbaik. M angårdsbyggnaden på Kungsgården uppfördes
1850 och söder om denna ligger ekonom ibyggnaderna med en korsvirkesloge,
byggd 1761. Ekonom ibyggnaderna finns lokaliserade till samma plats på 1723 års
karta. Enligt m untliga källor finns en föreställning om att ladugården före Magnus
Gabriel de la Gardies tid låg länge söderut.9 Denna föreställning stöds av namnen
"ladugårdsgärdet" och "ladugårdsbron" på 1729 års karta, som också tyder på att
ladugårdsbyggnaderna och därmed kanske hela det medeltida godset kan ha legat
längre söderut. Förhållandet mellan jordbruket och etableringen av borgen 1 km
därifrån borde utgöra en prim är fram tida forskningsuppgift.

U nder 1900-talet har flera arkeologiska undersökningar gjorts på Läckö. Förutom

de stora undersökningarna på 1920- och 1930-talen undersöktes mindre delar av
slottet under 1960- och 1970-talen. 1960-70-talens undersökningar leddes av
landsantikvarie Sven-Axel Hallbäck. De ägde rum i samband med restaureringsar-
beten och ägnades främst åt byggnadstekniska detaljer. Vid de arkeologiska arbe­
ten som har gjorts under slutet av 1990-talet har en större del av borgkomplexet,
som även innefattar hamnar, ekonom ibyggnader och förvarsanläggningar, blivit
undersökt. 1997 genom förde Västergötlands m useum och Vänermuseet en arkeo­
logisk undersökning och m arinarkeologisk kunskapsinsam ling på Läckö. U nder­
sökningarna inriktades på det inre av ham nen samtidigt som stenbryggan i K ungs­
ham nen och läm ningar i Stallviken dokum enterades.10 I form av en forsknings-
undersökning grävdes delar av den yttre vallgraven 1999. I vallgraven påträffades
drygt 2000 fynd, som kan dateras till 1500-1600-talen. Det rör sig främst om
vardagsförem ål, som keram ikskärvor, kakelbitar, djurben och kritpipor, som har
ham nat i vallgraven när den upphörde att fungera och istället blev igenfylld."
U nder år 2000 gjorde Västergötlands m useum en så kallad kulturhistorisk förstu­
die av hela fastigheten Läckö 1:5, för att öka kunskapen om områdets användning
i förhistorisk och historisk tid .12

Undersökningar åren 1926 - 1939

De arkeologiska undersökningarna på Läckö slott skedde i samband med att
slottet genom gick en om fattande restaurering. Detta restaureringsarbete hade sin
grund i ett förslag om reparations- och konserveringsarbeten som arkitekt Ärland
N oreen presenterade för Kungliga byggnadsstyrelsen. Riksantikvarien Sigurd
Curman, som redan tidigare hade påpekat att det var nödvändigt med underhåll
och iståndsättande av slottet, tillstyrker projektet och 1925 fick så Noreen i upp­
drag att leda det stora undersöknings och restaureringsprojektet vid Läckö slott,
som började 1926 och pågick ända till 1939.

7 L ä c k ö k u ltu rm iljö , 1994, s 29

s V a lfrid s so n , 1999. s 44
" M u n tlig u p p g ift, F o lk e E k e sb o
,l) B e rg lu n d & H o lm strö m . 1998
11 V alfrid sso n , 1999. s 20
!- V a lfrid sso n , 2 0 0 0
Fig. 3. L äckö slott 1924, innan restaurering och arkeologiska arbeten började.
Foto: Lars H asselbergs bildarkiv.

Till arbetsledare för restaurerings- och undersökningsarbetena utsågs arkitekten

Ärland Noreen, intendent i Kungliga Byggnadsstyrelsen. Till sin hjälp hade han
amanuens Konstantin Berg, tillsyningsm annen Karl Karlsson och ett stort antal
hantverkare och grovarbetare. Under 1930-talet bedrevs mycket av arbetet på
Läckö med så kallade AK-arbetare. Vid arbetet med att bestäm m a och katalogi­
sera mynten anlitades fil. Stud Harald W idéen från museet i Skara.

Efter varje avslutad grävsäsong skickas redogörelser in till Riksantikvarieämbetet.

1 dessa redovisas vilka områden som har undersökts, vad som har hittats, tolk­
ningar samt beskrivningar av hur undersökningarna har bedrivits. M ellan år 1926
och 1931 är redovisningarna skrivna av Ärland Noreen. Han beskriver utförligt
vad som har undersökts och vilka resultat han har nått fram till, men är mer kort­
fattad med uppgifter om metod och syfte. 1932 tar Konstantin Berg över redovis­
ningarna. På ett system atiskt sätt redogör han för syfte, metod, omfattning och
resultat. Han beskriver även arbetet med dokumentation, fyndhantering och ut­
ställning. Redovisningarna för 1938 och 1939 års undersökningar är skrivna av
någon icke nam ngiven person. I texten hänvisas till både Noreen och Berg, varför
det inte kan vara någon av dem. Denne okända person redogör för undersökning­
arnas om fattning och genom förande samt räknar upp en del övrigt arbete, som
magasinering och katalogisering av föremål.

Syfte
Arbetena på Läckö slott kom igång som en slags nödåtgärd för att rädda slottet
och restaureringen och återställandet var hela tiden det primära. Om det fanns ett
klart syfte med de arkeologiska undersökningarna redan vid starten 1926 är oklart.
Det dröjer ända till beskrivningen för sommaren 1932 innan syftet med grävning­
arna formuleras:

8
 "Liksom föregående år h a r m an vid den sist fö /flu tn a som m aren grävningar vid
L äckö slott utgått frå n sam m a grundtanke, näm ligen den, att ur den till största delen
under 1600-talet tillkom na djupa f y llnaden inom och utanför slottsm urarna söka
leta fra m så m ycket som m öjligt fö r kom plettering av vår kännedom om äldre tiders
L äckö /- -- /frä m st m edeltidens Läckö. "L>

Året därpå förtydligas det:

"/---/ att vid sökandet utefter slottets m urar söka få klarhet, till vilken utsträckning
slottet vilar på äldre anläggningar, som i den män, det varit läm pligt, använts som
grund f ö r senare tillbyggnader. A tt således kom m a till en allt vidlyftigare jäm förelse
m ellan det nuvarande slottets p lan och den m edeltida borgens, a tt spåra upp
avvikelser härutinnan och söka konstatera, i vilken utsträckning äldre m urar -
fö ru to m som grund - använts som m aterial till senaare tillbyggnader sam t att
överhuvudtaget ge m öjlighet till en närm are kännedom om en tidigare bebyggelse på
Läckö, kan sägas vara det egentliga syftet m ed de grävningar som h ä r företagits. "N

Det viktigaste var att få klarhet i hur borgen såg ut under medeltiden, vilken
utsträckning den hade i plan samt hur mycket av de m edeltida m urarna som ännu
återstod eller hade använts till senare byggnationer.

Metod - Fältarbetet
Vid undersökningarna 1926-39 undersöktes stora delar av slottet. Sam tliga borg­
gårdar och i stort sett hela området 10 m utanför m urarna undersöktes. Inne i
slottet är de nedersta våningarna så gott som helt undersökta medan det blir mer
sporadiskt högre upp. De arkeologiska undersökningarna följde mycket det övriga
restaureringsarbetet i rum m en och från flera rum har lösfynd tagits till vara trots
att rum m et inte är ordentligt undersökt. (För en sam m anställning av vilka rum /
rutor som är undersökta, se bilaga 2). De undersökta rum m en/rutorna kallas i
grävbeskrivningarna alltid för fyndplats, vilket har följts även registreringsarbetet
och rapporten.

Vid undersökningarna inne i slottet följs rum sindelningen. Rumm en är sedan

tidigare numrerade från 1-228. Till detta kom m er Källare a-q. Utvändigt anges
gravplatsen till en början endast med väderstreck, t ex "öster om slottet", men
1929 delas marken runt slottet in i 5 m eter stora, numrerade, rutor. N ågra rum/
platser ham nar utanför denna indelning och anges istället som "Vallgraven" (den
M agnus Gabriel de la Gardie sprängde ut i borgklippan på 1600-talet), "Håltornet"
(oklart vilket torn som menas), "Sydöstra triangelkällaren" (innanför Källare L)
samt "Fläskgraven" (den stora brunn som är utsprängd i klippan under Köksbor-
gen), (se bilaga 2). I grävbeskrivningarna hänvisas konsekvent till väster, öster,
söder och norr om slottet, trots att det egentligen borde vara nordväst, sydöst,
sydväst och nordöst då slottet ligger orienterat i riktning sydväst-nordöst. Samma
hänvisning har tillämpats även i rapportarbetet.

15 ATA, 1933
14 ATA, 1934

9
Grävningarna utanför slottet skedde i allmänhet på samma sätt. Jordmassan, som
huvudsakligen består av en enhetlig fyllnadsmassa, grävs i tekniska stick (tjockle­
ken på sticken varierar dock), i beskrivningarna kallade "schakt". Dessa benäm ns
med rom erska siffror där I är det översta lagret. U nder denna fyllnadsmassa, strax
ovan berggrunden eller i bergsskrevor kan matjord eventuellt påträffas. Den skil­
je r sig även fyndm ässigt från fyllnaden över och benämns "bottenskrap". Även
trossbottenfyllnaden inne i rum m en grävs oftast i stick. I alla rum är fyllnaden
homogen med undantag av rum 93. Fyllnaden från rum 93 visar avlagringar från
olika tider och de olika lagren sållades var för sig (se vidare under Lagerbild).

Lager Beskrivning
I avskumning av ett 10-15 cm tjockt schakt
II uppskottning av ett 30 cm tjockt schakt
III dito
Etc tills berggrunden eller den här eventuellt liggande matjorden, vilken
benäm ndes "bottenskrap" nåddes.
Fig. 4. Beskrivning av det schaktningssystem , som i allm änhet tilläm pades.

För i stort sett alla undersökta ytor gäller att jorden eller trossbottnarna sållades.
N ågra undantag finns dock. I rum 94 hindrades sållningen av intensiv kalkrök och
istället genom gicks fyllnaden omsorgsfullt. I rum 86, 88 och 89 upphörde såll­
ningen då fyllnaden visade sig vara fyndtom.

Fynd
Vid undersökningarna fram kom stora m ängder fynd som rengjorts och sorterats
samt fått en anteckning om fyndplats, fynddjup och fyndår. Ex: 113 II betyder att
förem ålet är hittat på ruta 113 i andra schaktet/sticket ovanifrån; R 10 III betyder
att förem ålet är hittat i rum 10 i tredje schaktet/sticket ovanifrån. Fynden katalogi­
serades även i nio avdelningar.

Nr Avdelning
I Förem ål av trä
II Förem ål av sten
III Tegel
IV Föremål av järn
V Dekorationer
VI Kakel
VII M ynt
VIII Blandade föremål
IX Keramik
Fig. 5. F yndm aterialet katalogiserades i nio avdelningar.

Varje avdelning har en egen löpande numm erserie. Kaklet har katalogiserats
gruppvis efter form och fyndplats. M ynten har katalogiserats i fyra underavdel­

10
ningar A-D och bestämts av fil. Stud. Harald W idéen. Intressanta fynd fotografe­
rades och film erna framkallades direkt i slottsm useets m örkrum .15

Redan 1927 iordningställdes ett m useum på slottet där fynden visades. M useet
öppnade 1928 och då kunde besökaren låta sig im poneras av den ståtliga sam ­
lingen med kakel, pumpinrättningen från Fläskgraven eller förfasas över en fånges
villkor i slottskällaren.16 N ågra speciella fynd sändes direkt till Historiska M useet
i Stockholm, men förövrigt förvarades fynden på slottet fram till 1960-talet. Då
upptäcktes det att fram för allt m etallförem ålen for illa och som en räddningsaktion
skickades en stor del av fynden till Historiska museet där de konserverades och
har förvarats sedan dess. De fynd som blev kvar på slottet förvarades huvudsakli­
gen i gam la socker- och m argarinlådor av trä.

Resultat
De arkeologiska undersökningarna på Läckö slott åren 1926-1939 resulterar i en
mängd ny kunskap, fram för allt när det gäller äldre konstruktioner, som murar,
interiörer, eldstäder och brunnar på slottet samt funktioner för några olika rum.

Fig. 6. D elar a v fotoutrustningen

frå n utgrävningen fin n s fo rtfa ra n d e
kvar på slottet. Till vänster del av
förstoringsapparat. Till höger skåp
m ed diverse fotoutrustning.

Fig. 7. 1 sam band m ed grävningar­

na iordningställdes en utställning
där fy n d en visades i enkla montrar.
F ör de övriga fyn d en på Läckö fic k
gam la m argarinlådor tjäna som
förvaring.

15 ATA, 1934
S v e n sk a D a g b la d e t 1927

11
Alla rum och rutor grävdes i tekniska stick, men i vissa rum och rutor påträffades
distinkta lager. Dessa dokum enterades inte i profilritningar, utom för rum 93, utan
enbart i grävningsbeskrivningarna. I det följande avsnittet kom m er dessa uppgifter
om olika lager att redovisas (för en kom plett bild över vilka rum och rutor som är
grävda i stick se bilaga 2), följt av en redovisning av undersökningsresultaten.
Sam m anställningen bygger på de arbetsbeskrivningar, som efter varje grävsäsong
skickades in till Riksantikvarieäm betet i Stockholm 17, kom pletterat med artiklar
skrivna av Noreen, Berg och Widéen.

Lagerföljder
På västra halvan av stora borggården grävdes ända ned till berggrunden och i stort
sett allt visade sig vara fyllnad. Endast i skrevorna kunde orörda lager spåras.
Fyllnaden bestod av bestäm da lager av om växlande m urbruk med inblandade
tegelskärvor och svartmylla. På ett par ställen påträffades även lager av träkol.
Fragm entariska grundm urar påträffades, där endast stenarnas förekomst i rader
angav läget av en mur. Endast vid loggians pelare vid ingången till slottet var
muren av större tydlighet och fasthet.

I rum 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60, 61 i förborgen samt rum 28 i köksborgen bestod
fyllnaden främst av m urbruk och tegelskärvor. Fyllnaden var av samma karaktär
hela vägen och olika kulturlager kunde inte att urskiljas.

Fyllnaden i trossbotten i rum 122 bestod av muravfall till en tjocklek av ca 1/2 m.

I källare 12, den så kallade "Vinkällaren", bestod fyllnaden av svartm ylla och var
ca 1/2 m tjock.

V äster om slottet bestod fyllnadsm aterialet av likartad karaktär (jordblandat bygg-

nadsavfall) och innehöll främst skärvor av lerkärl och kakel, tegel, djurben, ost­
ronskal, bitar av lerpipor och ett och annat mynt (vanligen 1600-tals). Inga lager
kunde urskiljas. Nere på den ursprungliga marnivån, strax över berggrunden
hittades m edeltida och 1500-tals föremål (pilspetsar, m ynt m.m.). Dessa fynd har
skilts från fyllnadslagret och betecknats som "Bottenskrap", men annars var fyll­
nadsm aterialet så kringvräkt att det inte gick att göra några tydliga gränsdrag­
ningar mellan olika lager. N oreen påpekar att kakelskärvor i allmänhet hittas i
fyllnadslagret övre del och m enar att de skulle kunna härstam m a från de kakel­
ugnar, som Michel M ichelsson i Askersund år 1656 fick i uppdrag att sätta upp i
slottet. Han skriver vidare "Dessa ugnar (om de verkligen sattes upp?) blevo
tydligen senare under M. G. de la Gardies byggnadstid samtliga ne dskrot ade fö r
att ersättas m ed de nuvarande öppna spisarna".

Fyllnaden i rum 10 bestod upptill huvudsakligen av kalk och sten, längre ned av
muravfall och längst ned något litet svartmylla. I källare 25 påträffades överst ett
lager av fin sandblandad m ylla och under detta hårdtram pad jord (tidigare ytnivå),
uppblandat med sten och muravfall. I ruta 7 påträffades ett tegelplan på ett obe­
tydligt djup och i anslutning till det en rad gråstenar i en båge. Berg diskuterar om

17 ATA, S th lm ; O tte rsta d sn 1 9 2 7 -1 9 4 0

12
det möjligen kan vara en eldstad, men sot saknas. Både teglet och gråstenen vilar
på ett lerlager. Fyllnaden i övrigt var svartjord och muravfall. På alla undersökta
platser 1933 har fyllnaden, enligt Berg, likartad karaktär och utseende ända ned
till berggrunden och han m enar att det är synnerligen svårt att särskilja lager frän
olika skeden i slottets historia. H uvudm assan av fyllnaden har med största sanno­
likhet tillkom mit under slottets sista stora byggnadsperiod och har då hopbragts
från olika platser på slottet och uppblandats med tidigare avlagringar. Därför
m enar Berg att det är hart när om öjligt att dra någon gräns mellan 1600-tal, 1500-
tal och medeltid. Endast i bergskrevorna finns rena medeltidslager. Fynddjup kan i
viss mån känneteckna lager från en viss tid, men stäm m er inte alltid eftersom
lagren är omrörda. I stort sett gäller dock att äldre föremål hittas närmare bergs­
grunden, men att gränserna mellan de olika århundradena blir flytande.

I rum 50 var fyllnadslagret alltigenom hom ogent med likartade fynd och bestod av
m uravfall, stenar, stockar, träflisor m.m. Lagret varierar i tjocklek från 0 m eter på
valvhjässan till omkring 1/2 m eter nedåt sidorna. Olika lager kan inte urskiljas
och Berg m enar därför att allt har hamnat här vid ett och samm a tillfälle vid upp­
röjning i detta och förm odligen också i angränsande rum. Fyllnaden i rum 90
bestod av muravfall, något uppblandat med m ylla och sopor. Fyllnaden var ca 30
cm tjock och vilade på ett källarvalv. Fynd av kakel och keram ik var här anm ärk­
ningsvärt. De två mynt som hittades här var danska klippingar (Kristian II
M alm ö-Billonklippingar). I rum 43 "Nya lilla köket" bestod golvet av kalkstens-
hällar, som plockades upp. Fyllnaden under kalkstenshällarna bestod av jord,
något litet uppblandad m ed tegelskärvor och murbruk. Tjockleken varierade m el­
lan 0,25-1,30 m med största tjocklek i rum m ets mitt. I östrå hörnet av rumm et
påträffades på 25 cm djup fragm ent av ett tegelgolv. Berggrunden visade sig del­
vis vara pallsprängd. I grävbeskrivningarna dyker ordet pallsprängning upp då och
då. Det är en gruvteknisk term som innebär en nedsprängning till en jäm n avsats.18

Rum 93 är något så ovanligt på Läckö som ett m m med klara skillnader mellan
olika lagerföljder. Anledningen är att det nuvarande rumm ets golvnivå ligger högt
över det gam la golvet och att det gamla bevarades intakt. Det ursprungliga rum ­
mets golv består av 7-8 cm breda golvbräder vilande på ett underlag av tätt lagda
halvrunda granstockar 35-40 cm breda med den rundade sidan uppåt. Detta under­
rede vilar i sin tur på ett bjälklag av i m urarna fästade kraftiga stockar. Golvbrä-
derna är till största delen uppbrutna, men rester av dem finns kvar i ena hörnet un­
der vad som antagligen är den gamla spisen. U nderlaget av halvrunda stockar är
däremot orört och här har mylla, sopor och små föremål som ramlat ned i golv­
springorna då det gam la rum m et ägde bestånd fått ligga kvar ostört. Ovanför detta
m ullager fanns ett fyndfattigt lager av m uravfall, huvudsakligen kalkbruk, som
komm it till då rumm et ändrades och som utgör en m arkant gräns mellan tiden före
och efter omändringen av rummet. Ovanför kalkbrukslagret fanns ett lager bestå­
ende av fin mylla, som kom m it ned mellan det nuvarande golvets brädor. Hela
fyllnadsmassan låg tämligen jäm nt utbredd över hela rumm ets yta och var om ­
kring 70 cm tjock. De båda mullagren längst ned och överst var båda omkring 15

ls N o rd isk F a m ilje b o k . 1914, u p p sla g so rd : p a lls p rä n g n in g

13
cm tjocka och kalkbrukslagret sålunda ca 40 cm tjockt (se profilritning, bilaga 2).
Översta lagret av fin m ylla sållades i två schakt, för att urskilja föremål som kom ­
mit ner under allra sista tiden. Det därunder liggande kalkbrukslagret sållades som
ett schakt, vilket också gäller för det nedersta mullagret. M ullagret över valvet
sållades som ett schakt för sig. Trots nivåskillnaden kan det hänföras till mullagret
på det gam la rummets golv när det gäller struktur och fyndkaraktär.

N orr om slottet bestod fyllnadsm aterialet av jord, rikligt uppblandad med m ur­
avfall och sprängsten samt rent kalkbruk närmast trappan. N ågra bestäm da avlag­
ringar från olika epoker kunde ej iakttas utan fyllnad har samm a struktur från ytan
och ända ned till berget.

Den genom grävda jordm assan på skansgården bestod huvudsakligen av ditfört

fyllnadsm aterial. M edeldjupet ned till berggrunden var 116 cm på östra sidan och
176 cm på västra. Berg m enar att de olika avlagringarna på skansgården ej har
uppkom m it successivt under olika tider utan slumpvis vid anbringande av fyll­
nadsmaterial. Fyllnaden på ruta 49-92 innehöll mycket sprängsten, vanlig kuller­
sten, bitar av kalksten, tegelskärvor och kalkbruk. Överst påträffades ett 40 cm
tjockt lager av huvudsakligen matjord. Därunder ett 75 cm tjockt lager av m ur­
avfall och sprängsten. Längst ner över bergsklyftorna hittades ett tunt lager m at­
jord med inblandad sprängsten, men mycket litet av övrigt material. Här och var
förekom något litet träkol. Ruta 48-93 och 94 var samm a som ovan, förutom före­
kom st av sandsten i fyllnadsm aterialet. På berget fanns ett lager av svart jord, 30
cm tjockt. Fyllnaden i ruta 46-97 bestod överst av ett lager av murbruk, här och
var uppblandat med klum par av lera. I schakt IIII vidtager Svartmylla (något över
en m eter djupt). U nder svartm yllan finns ett tunt lager av murbruk och under detta
den ursprungliga matjorden. I svartm yllan ovanför det tunna kalkbrukslagret
påträffades träkol i närheten av väggen. 1 sydvästra delen av ruta 97 låg träkol
direkt på berget. I den ursprungliga matjorden, som här var påfallande brun, på­
träffades sprängflisor, men inte något byggnadsavfall för övrigt. Berggrunden är
klyftig, men ej pallsprängd. För ruta 47-96 ges följande detaljerade lagerbild:
Schakt I bestod av lera uppblandat med kalkbruk; Schakt II bestod av enbart lera;
Schakt III och IIII innehöll ett kalkbrukslager; Schakt V bestod av kalkbruk upp­
blandat m ed träkol (sam m a lager vari en m assa järnnitar påträffades i föregående
rutor - de utgör, enligt Bergs tolkning, troligen läm ningar av en gammal port);
Schakt VI, "Bottenskrap", bestod av svart m ylla med sprängflisor. Berggrunden
under var klyftig och i närheten av väggen pallsprängd. Fyllnaden i källare 18 och
19 bestod av jord, något uppblandad med muravfall, ej djupare än vad som behövs
för att utjäm na berggrunden.

Fyllnaden i rumm en i köksborgens andra våning bestod av murbruk och bygg­

nadsavfall samt ett tunt lager med sopor alldeles under golvtiljorna. I rum 29
bestod fyllnaden först av ett lager av fin sand som teglet var lagt i. Resten av fyll­
naden var m urbruk och byggnadsavfall blandat med mycket sönderslagna tegel­
stenar. Precis under golvplankorna i rum 85 fanns ett lager med sopor. Resten av

14
fyllnaden var m urbruk och byggnadsavfall blandat med tegel och gråsten. 40 cm
under golvytan påträffades fragment av ett tegelgolv, strax innanför dörren vid
ytterväggen. Golvet var av m2 stor yta. Stenarna låg jäm nt och slätt i askblandad
[??] fyllnadsmaterial. Även i andra änden av rumm et fanns intill ytterväggen fyr­
kantiga tegelstenar nedlagda i murbruk och byggnadsavfall - detta tolkades som
rester av ett golv i en korridor under början av 1600-talet, eftersom de låg paral­
lellt mitt emot varandra intill ytterväggen. Trossbotten i rum 88 var helt fyndtom.
I rum 89 påträffades först tjocka lager av stickor och hyvelspån. Fyllnaden under
detta var fyndtom. 1 Slottsträdgården grävdes ruta 85. Först upptogs ett tunt lager
bestående av själva grästorvan. Sedan lager på 30 cm djup. Jorden bestod m esta­
dels av murbruk och byggnadsavfall uppblandat med m ycket sönderslagna tegel­
stenar. Längst ned mot berget svart mylla. Berggrunden var pallsprängd.

Fyllnaden i rum 84, 86, 87, 88, 89, på andra våningen i huvudborgen, var i stort
sett av samm a art. Först ett tunt lager med sopor, uppblandat med stickor. D ärefter
m urbruk och byggnadsavfall uppblandat med tegel.

Äldre skans- och yttermurar

Ett av huvudsyftena med grävningarna var att fastställa den m edeltida borgens
utsträckning i plan och därför koncentrerades mycket av de tidiga undersökningar­
na på att finna läm ningar av äldre skans- och yttermurar.

N orr om slottet, utanför Köksflygeln (Ruta 52), påträffas en m ur som genast

tolkas som en m edeltida skansmur. Den grävs fram till största delen redan 1926
och uppmuras sedan till den höjd som kvarvarande stenar Visade att den en gång
hade haft. Efter detta isoleras muren med asfalt och läggs över med dubbla torv-
lager.

1927 fortsätter sökandet efter äldre m urrester vid nordvästra tornets sydvästra
höm (Ruta 114). N är jorden schaktas bort visar det sig att tornet ligger på pall­
sprängd gmnd. N ågra m urrester påträffas inte, men därem ot lösa stenar i mängd.
Samm a år undersöks även ett mindre parti (4 1/2 m längs med tornväggen med en
bredd på 1 1/2 m) fram för ingången till norra slottsporten in till köksgården (Ruta
112-113). 30 cm underjordytan påträffas berget, som här sluttar starkt västerut,
men inte några rester efter äldre murar. N är därem ot rum 28 i Köksborgen under­
söks påträffas fortsättningen av muren från norra sidan. M urens tjocklek visar sig
vara 1.46 m och längden från hörnet räknat ca 3 m. M aterialet är granit och kalk­
bruk.

1928 påbörjas grävningar öster om slottet, vilka resulterar i att ett stycke av muren
som tidigare varit skymd av kalkgrus och annat byggnadsmaterial blottas. I sam ­
band med detta kom m er även en spygatt eller liknande i dagen samt en annan
glugg. Året efter fortsätter grävningarna på östra sidan utan att några konstruktio­
ner berörs.19

19 In g a n ä rm a re u p p g ifte r om v a d ” ö ste r o m slo ttet

in n e b ä r”

15
Vid undersökningar 1930 i rum 55, 56, 57, 58 och 60 i förborgen påträffas flera
nischer med skottgluggar. Skottgluggarna avslöjar att den gam la borgens skans­
mur i den här delen av slottet låg precis där den nuvarande förborgens yttermur
ligger och att förborgens ytterm ur är uppm urad på den gam la skansmuren. 1 rum
58 hittas m urrester som tyder på att detta var en stark punkt i den gamla fästnings-
anläggningen och Noreen menar att det kan ha funnits ett torn här. I den gamla
muren finns spår av en öppning som blivit igenmurad, troligen när det åttakantiga
tornet uppfördes. Det verkar alltså som om det har funnits en mindre ingång till
borgen här. Strax till höger om öppningen finns ännu en skottglugg. Jakten på
skansmuren fortsätter sedan i källarna väster om Porttornet (Källare a-g). Här
hittas först en skottglugg och sedan mycket riktigt rester av den gamla skans­
muren. Längre in i källarna sticker stenar ut ur en för övrigt jäm n och slät mur,
vilket Noreen menar kan förklaras med att den nya muren murades rakt över den
gamla som då fick tjäna som byggnadsm aterial. Där m urarna har korsats har den
gam la helt enkelt fått ingå i den nya. Tack vare dessa oregelbundna stenar kan
riktningen för den gam la muren anas. Följer man dessa stenar från Porttornet så
kom m er man ut ungefär i den vinkel förborgens västra ytterm ur här gör (se bilaga
3). Denna vinkel kan därm ed hänga samm an med en äldre anläggning och det är
möjligt att förborgens ytterm ur här upptar den gamla skansm uren som grund. I
köksborgen återupptas grävningarna i Rum 28 där skansmuren nu grävs fram till
en im ponerande höjd. Längst nere vid berggrunden under spisen påträffades en
spygatt och längre mot norr en annan mur. Denna andra m ur börjar vid skans­
muren och fortsätter ut mot köksgården i en nära nog rät vinkel. Skansmuren fort­
sätter in i tornet, vilket enligt Noreen måste betyda att tornet är murat senare. För
att se om skansmuren fortsätter ut på andra sidan tornet grävs ruta 180 ned till
berggrunden, men några m urrester påträffas inte. Utifrån 1930 års grävningar drar
så Noreen slutsatsen att det verkar föga troligt att skansmuren på västra sidan av
slottet har gått utanför den nuvarande slottsmuren. Istället m enar han att resultaten
i förborgen och i ruta 180 tyder på att huvudborgens m urar helt vilar på den äldre
skansmuren eller också att det här är ett äldre medeltida kom plex (alltså inte nå­
gon skansmur) som varit förbundet med norra tornet å ena sidan och å den andra
mött skansmuren i förborgen.

För att helt försäkra sig om att inga äldre m urar finns utanför huvudborgens nu­
varande ytterm urar genom grävs 1931 rutorna 114-180 och 105-172. N ågra m ur­
rester hittas inte, men i rutorna 105-172 påträffas några kringvräkta stenar. Noreen
antar att de är från grunden till det torn som M agnus Gabriel de la Gardie hade
tänkt bygga här som en pendang till kyrkan. Istället går man in i Köksborgen och
undersöker rum 30 och här hittas fortsättningen på den m edeltida skansmuren (se
bilaga 3).

1932 fortsätter grävningarna ut på köksgården och i hörnet mellan norra tornet

och köksflygels vägg påträffas en m urrest som är en del av den medeltida skans­
muren. Stenarna i muren vilar delvis direkt på berget och delvis på jord. Noreen är
dock nu av den uppfattningen att denna mur, som hittills har betraktats som en

16
skansmur, snarare bör ses som en yttervägg i ett äldre byggnadskomplex. Detta
nya antagande grundar han på att det innanför och i anslutning till muren finns
rester av äldre rumsordningar. Grävningarna fortsätter sedan väster om slottet
(Ruta 106-173, 107-174, 108, 109, 110, 111, 112). Några rester av äldre murar
påträffas inte, vilket stärker Noreens antagande att den medeltida muren uppgår i
huvudborgens nuvarande ytterväggarna. Klippan stupar dessutom brant ned mot
sjön på den här sidan och borgen bör därför ha varit tämligen oåtkomlig från
denna sida.

Vid undersökningar 1933 i rum 10 påträffas en murrest som troligen är fortsätt­

ningen på den skansm ur som tidigare hittats i rummen väster om porttornet (se
bilaga 3). Berg m enar att detta ytterligare stärker föregående års teori om att
skansmuren inte har gått utanför de nuvarande murarna, utan anslutit sig till dessa
i förborgens västra hörn. Både tjocklek och riktning talar för att det är en del av
den gamla skansmuren. Den är helt uppbruten intill de senare byggda väggarna
och har troligen fått lämna byggnadsm aterial till dessa. Yttersidan är rappad,
medan insidan är så fragm entarisk att den skulle ha kunnat vara rappad fastän det
är helt borta nu. I rum 10 hittas också en igenmurad öppning i yttermuren, som
enligt Berg, står i samband med den här tilltänkta och påbörjade byggnaden.

Fig. 8. I rum 10 påträffades en del av den gam la skansmuren.

Öppningen verkar ha brutits upp i den redan färdiga väggen för att tjäna som
ingång till en källare under den tilltänkta byggnaden. Dörröppningens kanter och
valvet över den är uppm urade med tegel och vid sidan av teglet syns spår av att

17
väggen blivit uppbruten. N är byggnaden inte kom till blev det nödvändigt att till­
sluta öppningen. Den blev då antingen igenmurad direkt eller försedd med dörr.
vilket Berg m enar är m est sannolikt eftersom det finns dörrhakar. Om det hade
funnit en ingång till slottet här redan innan tillbyggnaden påbörjades sä borde det,
också enligt Berg, ha funnits en trappa på insidan för att underlätta inträdandet.
Någon sådan finns dock inte. På utsidan är öppningen igenm urad med gråsten och
på insidan med tegel.

Rutorna 115-181 och 116-182 genom grävs 1934 utan att några murrester eller
något annat anm ärkningsvärt påträffas.

1935 fortsätter grävningarna norr om slottet (ruta 55-61) för att ta reda på den här
fram skjutande murens beskaffenhet under markytan. Arbetet försvåras av stora
m ängder sprängsten (från sprängningen av Fläskgraven?). Trots det kan Berg nu
konstatera att den gamla muren, som tidigare tolkades som en skansmur, snarare
är en yttervägg till den gam la borgen och att slottet inte har haft något utanverk på
norrsidan. Detta grundar han på att det på insidan finns rester av rum sanordningar
i direkt anslutning till muren och att det inte finns några skottgluggar i murens
nedre del som det gör i förborgen. N ågra m eter öster om den trappa som leder ut
från köksborgen finns en vertikal murskarv (se bilaga 3) som Berg m enar skulle
kunna vara ett hörn av ett äldre borgkomplex. De murar som möts i detta hörn
skulle då ha olika ålder och borgen skulle ha byggts till i riktning mot väster från
detta hörn.

På Skansgården undersöks 1935 i stort sett endast gången, från den punkt där
grävningarna avslutades 1931 och ned till yttre porten (del av rutorna 94-95, 159-
160). Trots att arbetet försvåras av häftiga regnskurar resulterar undersökningen i
att det kan konstateras att Porttornet ursprungligen varit slutet nedtill. När putsen
en bit runt portöppningen knackas bort fram kom m er en skarv, som enligt Berg
sannolikt har uppkom m it när öppningen brutits upp och det nya portvalvet m ura­
des (se foto nr 13). I marken rakt under portöppningen hittas några stenar som
Berg tolkar som rester efter den gam la grunden. Längst ned i gången påträffas
under stenbarriären på västra sidan en rad med tegelstenar, lagda tätt intill varan­
dra och med kortsidan utåt. Dessa hör, enligt Berg, inte samman med stenbarriären
utan är rester efter en äldre anläggning. Bland fynden märks hylsformiga pilspet­
sar, en brakteat m.m.

Undersökningarna på Skansgården (Ruta 49-92, 48-93. 94, 46-97, 47-96) fortsät­

ter 1936. Först undersöks den gam la skansmuren öster om Porttornet. M uren visar
sig gå under själva slottsm uren och delvis under markytan. Den vilar direkt på
klippan, är murad med större och mindre, pä utsidan plana, stenar och är orappad.
Under trädgårdsm uren som utgår från det åttakantiga tornet påträffas en klack av
tegel 30 cm under markytan. Den skjuter ut 75 cm utanför murens ände och vilar
på gråsten som i sin tur vilar på jord. En liknande klack finns under motsvarande
mur på andra sidan av Skansgården om edelbart under markytan. Höjden på båda

18
tegelklackarna är omkring 80 cm och Berg spekulerar i om avsikten med tegel­
klackarna är att utgöra ett stadigare underlag för murarnas ändar.

Inre murar
Vid grävningarna på borggårdarna och inne i rummen påträffades en del rester av
äldre murar, som har med äldre byggnader och rum sindelningar inne i slottet att
göra.

Fig. 9. Vid undersökningarna av nordöstra delen a v stora borggården p åträffades m urrester efter
äldre byggnader.

Stora borggården grävs ut i två omgångar. Den östra halvan (ruta 11-12, 15-16,
19-20, 23-24, 27) undersöks redan 1926 och resulterar i flera läm ningar av bygg­
nader. På norra sidan påträffas en källare med trappa från den äldre borggården (se
bilaga 3). Även delar av m urar hittas nästan parallellt med den nuvarande östra
väggen. D essa murrester, bestående av granit och tegel, isoleras med asfalt och
höjs till borggårdens nuvarande nivå. De fynd som görs består bland annat av
medeltida formtegel för kolonner, bitar av ett raserat tegelvalv och en mängd
sintrat tegel. I borggårdens sydöstra hörn framgrävs vad Noreen kallar den gamla
förhallens eller förstugans golv samt grundm urar vid ingången till källare k och 1.
Trappstegen av kalksten ned till källare m tas bort, varvid kalkstensprofiler och
huggen ornamenterad sten påträffas och tas till vara.20 Den västra halvan av Stora
borggården (ruta 9-10, 13-14, 17-18, 21-22, 25-26) undersöks 1929. H är påträffas
fragm entariska grundmurar, där endast stenarnas förekom st i rader anger läget av
en mur. Endast vid loggians pelare vid ingången till slottet är muren av större

211 ATA. 1927

19
tydlighet och fasthet (se bilaga 3).21 1930 framgrävs sockeln till portalen på
huvudborgens fasad. Den visar sig vara m ycket svag och förstärks med cement.

N är rum 36 och 37 undersöks 1927, fram kom m er grundm urar till m ellanväggar
och en hörnugn (se bilaga 3). M aterialet i m urarna består av granit och kalkbruk.

I Lilla slottsträdgården framgrävs en 70 cm bred m urstum p på ett avstånd av 2,55

m fram för stora trappan invid slottskyrkan (ruta 86-87). Bland fynden märks någ­
ra plana och räfflade taktegel som N oreen daterar till 1500-talet. I ruta 85 hittas på
25 cm djup en mur av sprängsten, som går rakt ut från kyrkmuren ut mot den mur
som går tvärs över trädgården räknat från yttersta trädgårdsm uren upp mot trap­
pan.

Förborggården (ruta 29-44) undersöks 1931 då hela gården, förutom den stenlagda
gången grävs igenom. Inga m urrester från äldre byggnader påträffas, men på östra
sidan av gången hittas grupper av gråsten liggande på lös grund. Noreen tolkar
dessa som läm ningar efter grunder för trappor upp till förborgens loftgångar. På
östra sidan av förborggården hittas också tre eldstäder (se vidare under avsnittet
Eldstäder). På västra sidan påträffas inga äldre anläggningar. Däremot hittas en
kvadratisk tuktad kalksten, 40 cm bred och 15 cm tjock, med upptill avfasad kant.
Liknande stenar hittas även i rum 60 och 61 (se nedan).

Äldre rumsanordningar och interiörer

Vid undersökningar inne i slottet påträffas en del lämningar, som avslöjar detaljer
om hur de olika rummet kan ha sett ut tidigare.

I rum 61 påträffas rester av en raserad anläggning bestående av några löst liggan­

de stenar och en kvadratisk, tuktad, plan sten, ca 40 cm bred och 12 cm tjock, med
upptill avfasad kant. Parallellt med denna och i samma nivå i rum 60 påträffades
en precis likadan sten. Noreen tolkar dessa som sockel till en portal. I rum 56
påträffas rester av ett gam malt tegelgolv.

I rum 30 upptäcks 1935 fragm ent av ett golv av flata gråstenar och i rum 54 hittas
samm a år en gammal spisgrund.

I rum 35 påträffas på ett obetydligt djup ett golv av flata gråstenshällar. Dessa
ansluter sig till en äldre mur, som i sin tur tjänar som grund för en mellanvägg av
senare datum.

1934 undersöks golven i flera rum. Rum 94 har num era tegelgolv, men undersök­
ningarna i rum m et visar att det tidigare haft trägolv. Under tegelgolvet påträffas
ett fyllnadslager av uteslutande kalkbruk och i denna fyllnad ett system av golv­
bjälkar över rummets kortsida med fäste i m urarna på ömse sidor. Dessa golv­
bjälkar hade nu inte längre någon funktion att fylla, utan förutsätter enligt Berg att
rumm et tidigare hade haft trägolv. I rum 43 består golvet av kalkstenshällar. När

:l ATA . 1930

20
dessa plockas upp visar det sig att berggrunden under delvis är pallsprängd. 1 östra
hörnet hittas fragment av ett tegelgolv på 25 cm djup. Sam m a år påträffades också
ett murparti i det södra hörnet av rum 50. M uren går snett över hörnet av rummet
och in i väggen i båda ändarna och på insidan.

40 cm under golvytan i rum 85 påträffas fragment av ett tegelgolv, ca 1 m 2 stort,

strax innanför dörren vid ytterväggen. Tegelstenarna ligger jäm nt och slätt i ask-
blandat fyllnadsmaterial. Även i andra änden av rummet finns intill ytterväggen
fyrkantiga tegelstenar nedlagda i murbruk och byggnadsavfall. Eftersom stenarna
liggger parallellt mitt emot varandra intill ytterväggen tolkas de som rester av ett
golv i en korridor från början av 1600-talet.

Fig. 1 0 .1 rum 85 p å ­
träffades ett tegelgolv
fr å n en korridor som
funnits i rum m et under
1600-talet.

I rum 84 påträffas ett äldre golv 30 cm under det nuvarande. A lla bjälkar ligger
kvar, vilande på särskilt uppställda stenar, förutom mitten av bjälkarna som vilar
på själva valvhjässan (dvs valvet över rum 17). M itt på själva valvhjässan hittas
rester av en äldre grundm ur till en mellanvägg, vilket innebär att rummet tidigare
har varit uppdelat i två mindre. I det sydvästra hörnet påträffas rester av ett tegel-

21
golv i samma nivå som det äldre golvet. All lös rappning på väggarna knackas
bort. vilket avslöjar flera öppningar som blivit igenmurade. J rum 86, 87 och 88
påträffas inget anmärkningsvärt utom att flera profilerade trästockar sitter inm u­
rade i väggarna.

Eldstäder
Vid undersökningar ute på borggårdarna hittas några anläggningar, som tolkas
som eldstäder av olika slag.

När den östra halvan av Förborggården grävs ut 1931 hittas tre eldstäder. Två av
dem är väl bibehållna medan den tredje är så fragmentarisk att den endast med
ledning av de andra två kunde konstateras vara av samma typ. A lla tre ligger i rad
längs med gångens stenbarriär och alla tre har blivit skadade vid anläggandet av
denna. På eldstädernas östra sida finns mindre öppningar, som Noreen tolkar som
rökgångar, eftersom stenarna i öppningarna är sotiga. Det finns också klackar att
ställa kokkärl på. I eldstäderna påträffas delvis förbrända takspånor, vilka tydligen
använts som bränsle. Noreen m enar att eldstäderna haft någon funktion i samband
med takläggning och kanske använts att koka tjära i. I eldstad nr 2 påträffas en del
till synes oregelbundet liggande tegelstenar som lämnas kvar orörda ifall de hör
till eldstadens konstruktion. Aret efter lagas eldstäderna, och konserveras sedan på
yttersidan m ed asfaltbestrykning och invändigt med paraffin.

Fig. 11. Två av de uppm urade eldstäderna som hittades p å förborggården 1931.

22
På ett obetydligt djup på Köksborggården (Ruta 7) hittas ett tegelplan och i anslut­
ning till det en rad gråstenar i en båge. Berg m enar att det möjligen kan vara läm ­
ningar efter en eldstad, men sot saknas.

Fig. 12. Interiör fr å n rum 44 m ed vad som b ö r vara en eldstad. K om m enteras dock inte i g rä v­
beskrivningarna.

Fläskgraven
Den stora brunn, som finns i rum 34 i Köksborgen, kallas sedan gammalt "Fläsk­
graven", eftersom den enligt traditionen ska ha sprängts ur borgklippan med hjälp
av upphettade fläsksidor. Arbetet med att undersöka Fläskgraven påbörjas den 9
juni 1926 med att gången ut till Vänern grävs ut. Den visar sig vara helt igenfylld
med "jord, sten, tegel och allsköns bråte".22 Den jord som grävs bort kastas upp
på östra sidan om ingången. Längst in i grottan påträffas långa rännor av uthuggna
stockar samt två uppstickande stockar. När man efter mycket stort besvär får bort
de två uppstickande stockarna glider jord och sten undan och läm nar efter sig en
öppen vattenspegel. M ed hjälp av ett lod uppmäts djupet till 10 m. Allt vatten
pumpas ur och delar av det gam la pum pverket kom m er i dagen. När brunnen är
tömd visar sig bottenlagret bestå av sten, jord, sand, ben, bitar av trä, järn och te­
gel och längst ner i brunnen öppnar sig en ny tunnel ut mot sjön. Brunnsschaktets
väggar med sin släta struktur och sprödhet, samt avsaknad av borrhål ger traditio­
nen om fläsksidorna rätt. För att förhindra att brunnen på nytt skulle slammas igen
uppmuras en 50 cm bred och 50 cm hög tröskel utanför ingången. Vidare läggs
gångplankor och infällda järnstavar in, för att underlätta för besökare att tas sig in.
Dessutom uppmuras tre steg som isoleras och beläggs med torv. Västra sidan

22 Noreen, 1929, s 162

23
påmuras med naturlig sten och östra väggen repareras. Pum pverket restaureras, till
en del med gam la delar som var i bra skick, men huvudsakligen med nytt mate­
rial.23

Fig. 13. F läskgraven hade

fö rb in d else m ed Vänern
genom en horisontell gång
utsprängd i borgklippan.

Fängelsehålan
Längst ner i det nordöstra tornet finns ett rum omgivet av ett par meter tjocka
väggar. Genom en liten glugg har dagsljus kunnat sila in och enda ingången har
varit genom en trång och låg gång som nu m ynnar ut i en bakugn i M agnus G a­
briel de la Gardies stora kök (rum 39). Rummet kunde stängas av med en massiv,
spikbeslagen ekdörr som kunde blockeras utifrån med en bom. Vid undersök­
ningen 1926 rensas rumm et, som var fyllt med jord och skräp till ett par meters
höjd. Nära nordvästra hörnet upptäcks ett halsjärn fastsittande i väggen med en
kort järnkätting, vilket bekräftar att rum m et tjänstgjort som fängelse. I övrigt
hittas ett halmlager, en bit presenning, en sked och en kniv av grovt skuret trä,
djurben, nötskal m .m .241 förhörsprotokoll från 1660-talet fram går det att fängelset
verkligen har varit i bruk och att inte mindre än fem fångar lyckats fly där ifrån.
Per Ryttare och Swen Persson lyckades ta sig ur hålan och "i kiökszgården toghe

23 N o re e n , 1 929, s 162 f f
24 N o re e n , 1929, s 168 ff

24
dhe Brunsslijnan och hijssadhe sigh vthföre och komme dther medh wndan ". Även
Andherss Swensson och Bengtt Kollboo tog sig ut till "kiällgårdhen och satte sig
p å Jncken och hijssadhe sigh på Lijncin wthföre". De här flykthistorierna lämnar
även inform ationer om Fläskgraven som N oreen drar några intressanta slutsatser
av. Han m enar att "källgården" tyder på att brunnen låg i det fria, kanske endast
omgiven av en mur, vilket stämmer med uppgiften att köksborgen byggdes av
M agnus Gabriel de la Gardie och stod färdig 1667. Dessutom menar Noreen att
pum pverket inte kan ha funnits när fångarna flydde. De hissade sig ner med hjälp
av brunnslina och hink, vilket inte kan ha funnits samtidigt med pumpverket. Efter
reduktionen 1681 avstannar alla arbeten på Läckö och pum pverket måste därför
ha tillkom m it innan dess. I en förteckning över "byggningsbetjänterna" vid väst-
götagodsen den 1 januari 1680 upptas som första namn och med en lön högre än
någon annan "W atnkånstmästaren Niclas Steen", vilken med största sannolikhet är
pum pverkets konstruktör.25

Skomakeriverkstad
I sam band med reparationsarbeten 1932 i rum 68 sållas fyllnaden i trossbotten.
Den visar sig innehålla några föremål av läder och läderbitar samt en massa
smärre flikar. Dessa flikar är avskräde vid tillverkning av olika läderförem ål och
N oreen drar slutsatsen att slottets skom akarverkstad legat här. Rester av flikar
hittas även i hål som blivit igenmurade när förborgen uppfördes under M agnus
Gabriel de la Gardies tid och Noreen m enar därför att skomakeriet skulle funnits
till före förborgens uppförande. U nder golvet i rum 68 finns märken efter golv­
bjälkar som har legat på en lägre nivå än det nuvarande. Valvet skulle då inte ha
fått plats och det måste därför, m enar Noreen, vara av senare datum än tornet för
övrigt.

Silfverkammaren
Vid utgrävningarna på slottet hade ett stort antal utknackade glasplattor med en
diam eter på mellan 18 och 13 mm påträffats utan att man visste vad de hade
använts till. Efter ett tag visade det sig att de i allmänhet förekom i närheten av
m ynt och så föddes idén att de kunde vara spelpoletter. Detta antagande bekräfta­
des vid utgrävningar sommaren 1931 i Biskop Brynolfs kam mare, även kallad
Silfverkam m aren (rum 47). I ett lager av sandblandad m ylla under de grova
golvtiljorna låg inte mindre än 12 glasplattor tillsam mans med tio präglade tyska
och österrikiska spelpenningar, 15 släta runda m ässingspoletter och 10 mynt från
olika tider - Noreen och hans m edhjälpare hade upptäckt slottets spelhåla! De
flesta glaspoletterna hittas i samband med G ustaf Vasas och Johan III:s mynt. I
förhållande till K ristinam ynten avtar de i antal, för att med Karl XI:s vara så gott
som alldeles borta. M ed ledning av detta konstaterar Berg att glaspoletterna kan
dateras till 1500-talet.

Rustkammaren
U nder grävningarnas sista dagar 1933 upptäcks att rum 50 var mycket rikt på
fynd. N är undersökningarna fortsätter 1934 visar sig tom rummet mellan golvet

25 N o re e n . 1929, s 170 ff

25
och källarvalvet under ha använts som avstjälpningsplats vid om byggnader och
förändringar, Fyllnadslagret är alltigenom hom ogent med likartade fynd och
består av muravfall, stenar, stockar, träflisor m.m. Lagret varierar i tjocklek från 0
meter på valvhjässan till omkring 1/2 m eter nedåt sidorna. Olika lager kan inte
urskiljas och Berg menar därför att allt har ham nat här vid ett och samma tillfälle
vid uppröjning i detta och förmodligen också i angränsande rum. Fyndm aterialet
består bland annat av ett hundratal pilskaft i trä. en del pilspetsar av järn, några
kanonkulor och en kruthylsa till en liten kanon, vilket visar att rumm ets benäm ­
ning "Rustkammaren" har en gammal tradition. Flera av pilskaften är inte färdiga,
vilket Berg m enar tyder på att de tillverkats på plats. Att hantverk har bedrivits på
platsen tyder också flera små mässingsbeslag och de plåtar som de har stansats ur.
I rum 50 hittas även ett processionskors.

Ett medeltida processionskors

Processionskorset är ett av de tydligaste vittnesbörden om att Läckö var centrum
för kyrkans män under medeltiden. Korset återfinns idag varken på SHM eller
Läckö, varför följande beskrivning och uppgifter i fyndregistret helt bygger på
beskrivningen i Widéens artikel i V FT 1937. W idéen skriver att det var när man
bröt upp det gamla golvet i rum 50, som korset påträffades, sönderbrutet i flera
delar. Efter samm ansättning och konservering mätte det 41 cm i höjd och 23 cm i
bredd. Tjockleken var 1-1,5 cm. Det bestod av två korsade trästycken täckta med
metallbeslag. Ursprungligen har korsets fram sida varit täckt av förgylld koppar­
plåt med ett 20-tal infattningar av mångfärgade glasflusser och stenar. En kristus-
figur samt ytterligare fyra m änniskofigurer har också smyckat korset. Även baksi­
dan har varit utsmyckad, eftersom korset är tänkt att bäras upplyft på en stång i
procession. Den är dock sämre bevarad.26 Korsets utförande visar att det är tillver­
kat i den franska staden Limoge. Här bedrevs em aljarbeten, främst av kyrkliga
föremål, från slutet av 1100-talet och in på 1300-talet. Föremålen, som spreds
över hela Europa var främst kyrkliga med en färgrik gropemalj på förgylld koppar.

Fig. 14. Trots att processionskorset ä r illa m edfaret syns d et tydligt rar infattningar f o r stenar och
kristusfiguren har suttit. Till vänster krucifixets fram sida, till höger dess baksida.

26 W id é e n , 1937, 5 0 ff

26
Gambia Fruntimbret
Vid undersökningar av rum 93, även kallat "Gambia Fruntim bret" hittas en mängd
föremål som vittnar om kvinnliga arbetsuppgifter och visar att även det nam net
har en gam mal tradition. Här hittas m assor av nålar och andra verktyg för sömnad,
knyppling m.m., fingerborgar, sländtrissor, knappar och prydnadssaker av olika
slag. Berg menar att det är svårt att säga hur länge rummet har haft denna funk­
tion, men fynd av m edeltidsm ynt och radband kan innebära att traditionen har
funnits sedan medeltiden. Golvet i rum 93 har höjts med ca 1,5 m med det gamla
rumm et närm ast intakt bevarat under. Detta har varit mycket tursam t ur arkeolo­
gisk synvinkel. Det tom rum som uppstod mellan golvet i det nya rum m et och det
ursprungliga golvets rum har fått behålla alla avlagringar i form av sopor och
skräp. Genom denna successiva, ostörda avlagring mellan de båda golven var det
lätt att särskilja olika perioder ifråga om lösa fynd, vilket är en stor sällsynthet på
Läckö.

Snickeriverkstad
Rum 89 saknade både tak och golv före restaureringen. De tjocka lagren av
stickor och hyvelspån tyder på att detta varit snickeriverkstad under senare tid.
Y tterväggen, innanför dörren som leder ut till trapphuset, bar spår efter att ha
blivit om m urad flera gånger under 1500-1600-talen.

Fasindelning och datering

Vid utgrävningen arbetade man sig, enkelt uttryckt, ner genom de olika tidsskikten
genom att skala av de kulturlager som hade byggts upp under årens lopp. Varje
rum eller rata undersöktes och tolkades för sig och det gjordes inget försök till en
samlad tolkning för utvecklingsfaser på slottet. Utifrån föremålsfynd, beskriv­
ningar och ritningar från grävningarna görs i det följande avsnittet ett försök att
beskriva och tolka utvecklingen på Läckö.

I beskrivningarna över undersökningsarbetena pä slottet saknas uppgifter om stick

eller lager för större delen av de undersökta ytorna, särskilt för rummen inne i
slottet. Om detta beror på att de inte har grävts i olika stick eller om uppgifterna
saknas av andra anledningar är oklart. I detta avsnitt komm er de ytor som ändå har
grävts i stick att behandlas, för att ge en bild av hur lagren såg ut samt göra ett
försök att datera och dela in materialet i olika faser.

Lagerbilden kan samm anfattas i ett äldre skede som påträffas längst ner vid berget
och består av svart mylla, följt av tjocka påförda lager bestående av mylla, rikligt
uppblandad med muravfall, kalkbruk, träkol och på vissa delar sprängsten. Lager­
bilden inne i rumm en ser delvis annorlunda ut. Här kan inte något äldre skede av­
gränsas och fyllnadsm assorna består av sopor, murbruk och byggnadsavfall.

I teorin kan lagren sättas samman i utvecklingsfaser som grovt sett speglar sam ­
manhållna tidsskeden. Idealet vore om alla lager, konstruktioner och fynd kunde

27
relateras till tidsskedena, men eftersom det finns stora luckor i grävbeskrivningar­
na, till exempel saknas profilritningar (utom för rum 93), är inte detta möjligt. För
att ändå få en m öjlighet att tolka utvecklingen på Läckö har de lager, konstruktio­
ner och fynd som har mer detaljerade beskrivningar indelats i olika tidsskeden,
som benäm nts faser. En fas speglar på så vis ett tidsskede där lager och fynd är
ungefär samtida.

Redan tidigt i rapportarbetet kunde tre faser struktureras. Dessa har daterats med
hjälp av fynden. Fyndm aterialet uppgår till mer än 37 000 fragment. Av dessa kan
ca 25 000 grovt dateras utifrån typ och form och delas in i tre faser. De föremåls-
kategorier som främst har används för dateringen är mynt (bestäm da av Harald
W idéen, kom pletterat av Kungl M yntkabinettet) och kakel (daterat av Ingemar
Tunnander), men även andra föremål som keramik, byggnadsdetaljer, vapen­
detaljer m.m. har använts, (se vidare bilaga 2; Fyndtabell)

Föremålen i fyndmaterialet som kan föras till den första fasen är framför allt skål­
kakel, men också en hel del m ynt och armborstpilar. Fas 2 är den dominerande
gruppen och dessa föremål påträffas i stort sett över hela slottet. Hit hör större
delen av allt yngre rödgods, som innefattar skärvor av både kärl och kakel, det
största antalet mynt, en del byggnadsdetaljer, spelm arker av glas m.m. Bland
föremålen i den tredje fasen finns en del handskrifter, tryckta boksidor och spel­
kort av papp. Här finns också en del fina glaskärl och förstås en del mynt. Det
finns inga rutor och endast några få rum med endast fynd från Fas 3. Dessa är rum
118, 120, 168 och 183. Bland resterande föremål som inte har kunnat relateras till
någon fas inom ramen för denna sam m anställning återfinns diverse föremål av
järn, trä och läder, som är svåra att datera utifrån typ. Här finns också allt osteolo-
giskt material.

För att ett lager skall kunna dateras utifrån fynden gäller det att det är väl avgrän­
sat m ot över- och underliggande lager. Både N oreen och Berg skriver vid flera
tillfällen att fyllnadsm assorna är enhetliga och att det inte går att urskilja några
avlagringar från olika epoker (undantaget är rum 93). Teoretiskt sett borde äldre
föremål ligga längre ned, vilket stäm m er för det mesta, men Noreen ger som
exem pel att en medeltida pilspets kan påträffas i fyllnades övre delar medan ett
Kristina-m ynt kan ligga på ett betydligt större djup.27 Detta måste bero på att fyll­
nadsm aterialet tagits eller hopsam lats på en plats och sedan dum pats på en annan.
Det enda tydliga lagret, som skiljer sig mot övriga, är matjordslagret som påträffas
längst ned mot berggrunden (kallat "bottenskrap"). Detta innehåller medeltida
föremål och kan därför föras till den äldsta fasen. M ellan övriga lager är det be­
tydligt svårare att dra någon skarp gräns, eftersom föremål som kan dateras till
båda faserna oftast påträffas i samm a lager. I de flesta fallen påträffas dock före­
mål som kan dateras till 1681 och senare i de allra översta lagren (I-H), medan
äldre föremål finns i de djupare lagren (III-VIII + B).

27 ATA, 1934, 1936 m .fl.

28
En grov indelning i tre olika faser eller mer distinkta tidsskeden, baserat på fynd­
materialet, ser då ut så här:

Fas 1 M edeltiden, 1298-1527

Fas 2 Början av nyare tid, 1527-1681
Fas 3 Senare delen av nyare tid, 1681 och framåt

En m er detaljerad indelning i olika faser låter sig inte göras utifrån det fyndm ate­
rial och de uppgifter om lager som finns bevarat från grävningarna.

Föremåls fynden
Vid undersökningarna på Läckö tillvaratogs ett stort antal föremål som om fattar
allt från små knappnålar till stora trästockar. I fyndförteckningen i rapportens
avslutande del redovisas fynden i alfabetisk ordning ordnat efter sakord. Totalt
finns 7559 fyndnum m er från undersökningen, fördelat på än fler objekt, eftersom
till exem pel ett 20-tal keram ikskärvor kan rym m as under sam m a nummer. Huvud­
delen av föremålen registrerades i katalogform i samband med undersökningarna.
Denna katalog har tjänat som underlag för den digitala registrering som gjordes
1996-1999. Den gamla indelningen av förem ålen i nio avdelningar (I-IX) med
olika undernum m er har behållits vid sidan av att samtliga föremål har fått ett nytt
identifieringsnummer. De föremål som förvaras på SHM och KM K har även
registrerats där och uppgifterna från denna registrering (sakord, typ, material etc)
har, i de flesta fall. förts in även i det digitala registret.

Vissa föremål kunde inte passas in i någon bestäm d kategori, ibland på grund av
att det inte var möjligt att fastställa föremålets funktion, ibland för att föremål av
skiftande slag hade infogats under ett num m er i den ursprungliga registreringen
och därför tilläts stanna kvar under en samlad beteckning även i den digitala
registreringen. Dessa föremål har registrerats som föremål, med klassificering
endast efter material. Vissa föremål som finns upptagna i registreringen från gräv­
ningarna saknas idag. D essa har endast behandlats utifrån de uppgifter, som finns
tillgängliga i äldre registreringar.

Förem ålsfynden presenteras nedan i olika material- och föremålskategorier. Detta

skall uppfattas just som en presentation, då analyser av föremålen inte har gjorts
fullt ut. Ett av syftena med den här rapporten är just att presentera och göra det
om fattande läcköm aterialet tillgängligt.

Keramik, lergods och glas

Keramik, lergods och glas utgör de största förem ålskategorierna från undersök­
ningarna. De uppgår till cirka 476 kg eller 28 939 skärvor. Keramiken har typo-
logiserats och daterats främst med "Keramik 1000-1600 i svenska fynd"28 och
registrerats efter de huvudkategorier som används i "M edeltidsstaden 30" och

28 W a h lö ö , 1976, p a ssim

29
"Importkeramik i Gamla Lödöse".29 N är det gäller glasförem ålen har "Glasboken -
historia, teknik och form "30 främst använts som referens. När det gäller kera­
miken utgör rödgodset (BII), den största delen medan yngre svartgods (BI), sten­
gods (C), fajans ( D l ) och porslin (D2) utgör mindre delar. Keramiken har Ler­
godset utgörs av kakel, tegel, kritpipor och enstaka övriga föremål som pärlor,
knappar och skulpturfragment.

BI Hl) c Dl D2 G las K akel K ritp ip o r Tegel Ö vr.

Fas 1 44 0 0 0 0 1 51 2 0 29 1

F as 2 0 18110 18 8 0 222 4821 250 1 0

F as 3 0 0 0 23 16 2165 0 59 0 0

O b e s tä m d 0 0 220 225 73 1680 0 354 101 6

S u m m a: 44 18110 238 25 6 89 4068 5333 663 131 7

Fig. 15. A n ta let skärvor p e r keram iksort sam t kritpipor och glas, fördelat p å olika faser.

Yngre svartgods
Yngre svartgods är gråbränt gods. Det är reduktionsbränt, det vill säga bränt utan
syretillförsel vid ca 700-900° C. Bland Läckö-m aterialet finns 44 skärvor, som kan
föras till denna grupp. Samtliga är drejade kärl som saknar glasyr. 14 bitar kom ­
mer från en trefotsgyta medan övriga är obestämda.

Rödgods
Rödgods är den gängse beteckningen för rödbränt gods. Det är oxidationsbränt,
det vill säga under tillträde av luftens syror, vid ca 700-900° C. Rödgodset från
undersökningarna består av olika kärl, kakelplattor, tegel, pärlor och skulptur­
fragment. Sam tliga rödgodskärl är drejade och huvuddelen är glaserade med
blyglasyr. De flesta av kärlen är glaserade på insidan, vilket är kännetecknande för
yngre rödgods, datering 1500-1600-tal. I materialet finns även fat med invändig
blyglasyr och m önster i vitlera, så kallad engobering. Kärlen utgörs av trefots­
grytor med skaft, fat, krukor och krus. De flesta skärvorna utgörs av bitar från just
trefotsgrytor. Från andra arkeologiska undersökningar är det känt att utseendet på
tre fotsgrytornas skaft varierar med tiden. Från att vara öppna och kraftiga under
1500-talet blir de mer slutna och smäckrare under andra hälften av 1500-talet och
1600-talet.31 De skaft som hittats på Läckö tillhör alla den senare typen.

Stengods
Till stengods har räknats både äkta stengods som är helt genom sintrat, bränt vid ca
1300° C, och stengodsliknande, men något porösare och inte helt genom sintrat
gods, som är bränt vid ca 1200° C i reduktions- eller oxidationsbränning. Totalt
finns 248 fragment av olika kärl. som alla är drejade. 33 stycken är dekorerade
med drejfåror på utsidan. När det gäller glasering är 15 kärl glaserade på insidan
och 172 på utsidan. Samtliga med saltglasyr.

:u B ro b e rg , 1981, s 2 9 /C a rlss o n , 1982. s 5

50 H e n n e lin & W e la n d e r
31 W ah lö ö , 1976

30
Fajans och porslin
Något yngre keram iska material är fajans och porslin. Porslin är hårdare bränt och
släpper inte igenom vatten, vilket fajans gör. Fajans måste därför alltid glaseras.
Porslinstillverkning uppstår i Kina på 600-talet. Under 1600- och 1700-talen
importeras porslin till Europa från Kina och Japan genom ostindiska kompanier.
Fajans börjar tillverkas i Italien på 1500-talet och sprids sedan över Europa. Äkta
porslin börjar tillverkas i Europa på 1700-talet. I Sverige börjar Rörstrand med
fajanstillverkning 1725 och äkta porslin först 1857.32 1 fyndmaterialet från Läckö
hittades 265 fragment av fajans och 89 av porslin.

Kakel
Den största gruppen av rödgods från undersökningarna utgörs av kakel från ugnar.
Hela 5331 skärvor till en vikt av 248 kg har hittats och tillvaratagits. Den egent­
liga kakelugnen med rökkanaler uppfanns först på 1760-talet av Carl Johan Cron-
stedt, men redan under m edeltiden fanns det ugnar byggda av kakel. De första
kakelugnarna byggdes av drejade lerkärl som staplades på varandra med hjälp av
murbruk. Kaklet till dessa ugnar kallades därför också för pott- eller skålkakel.
Efterhand börjar formpressade kakel med olika motiv, ofta med tysk förebild, att
användas. Varje tid har sin typ av kakel, både när det gäller form och motiv, vilket
gör att även mindre skärvor kan typologiseras och dateras.33

Vid undersökningarna hittades över 5000 kakelbitar. Dessa typologiserades i A-

och B-form ar med undernummer. Undernum ren byggde på skillnader i ornamen-
tik och mönster, men vad skillnaden mellan A- och B-form arna egentligen bestod
i framgår ej av grävbeskrivningar. Vid den digitala registreringen kunde 48 av
dessa olika former identifieras.

Fig. 16. M edeltida skålkakel av ty p A 3 1 och A30.

En mindre del av kaklet, ungefär 10% är medeltida och kan föras till fas 1. Det
härrör med största sannolikhet till tiden efter branden 1470, då skarabiskopen
Brynolf Gerlachsson, genom förde omfattande nybyggnationer på Läckö. Det

M a rk g re n 1 9 9 6 -1 0 -0 4
T u n n a n d e r, 1982. s 36 f

31
medeltida kaklet utgörs av skålkakel av två olika former (A30 och A 3 1), som
sinsemellan inte har kunnat dateras noggrannare. Ca 90% av kaklet tillhör fas 2.
Skillnader i form och motiv har gjort det möjligt för Ingemar Tunnander att skilja
mellan renässans- och barockkakel. Renässanskaklet hör till Hogenskield Bielkes
och Johan III:s tid på Läckö. Det kännetecknas av kakel med figurbilder, där de
avbildade bär kläder av typisk renässanskaraktär. Exempel på detta är eleganta
kavaljerer med baretter och pipkragar eller bibliska figurer som evangelisten
Matteus med ängeln. Även friskakel med spegelvända delfiner och äggstavslister
hör till denna period. Kakel från 1600-talets mitt och senare hälft karäktariseras av
klassificerade m önster och färgskalan blått eller grönt mot vit botten samt av att
listverken blir kraftigt utform ade.34 24% av kaklet kan på detta sätt dateras till ca
1570-1610 och 34% till ca 1650-1680. Resterande 32% är inte skålkakel, men har
inga av ovan näm nda karaktärsdrag och har därför grovt dateras till ca 1570-1680.

Fig. 17. K akel av typerna A 7 och A 33 m ed typiska renässansmotiv.

Fig. 18. Blom ster- och torsokakel fr å n 1600-talets m itt eller senare hälft.

34 T u n n a n d e r, 1996

32
Teget
Tekniken att använda tegel kom till Sverige på 1200-talet. Det var emellertid
länge ett exklusivt material och i de flesta sammanhang fortsatte man att bygga i
trä eller natursten. Mot slutet av m edeltiden blev det vanligare att byggnader i
gråsten fick gavelrösen och valv byggda av tegel. Under 1500- och 1600-talen
blev tegel mer använt även som stommaterial, men dom inerande blev det först vid
1800-talets slut. Det medeltida teglets mått var ca 28-30 x 12-14 x 8-9 cm och
sedan m inskar måtten fram till idag brukliga 25 x 12 x 6.2 cm (10 x 5 x 2.5 tum ).3'’

I fyndm aterialet från grävningarna finns totalt 130 hela eller fragm entariska tegel.
Några av dessa saknar m ärkning av inventarienummer och därm ed saknas även
uppgift om fyndplats. Fyndkatalogen för tegel sträcker sig till III 137, vilket inne­
bär att några bitar har försvunnit. Bland teglet finns bitar av mur- och formtegel
(bl.a. fasad-, kolonn- och valvribbstegel), golv- och taktegel samt några obestäm ­
da typer.

Av sam tliga bitar ham nar 29 inom de medeltida måtten för tegel, det vill säga Fas
1. Ett murtegel med måtten 23 x 15 x 8,5 har årtalet 1667 inristat och kan därför
föras till Fas 2 trots att måtten stäm mer med de medeltida, vilket gör det tämligen
osäkert att datera Läcköteglet utifrån storlek. Övriga bitar är så ofullständiga att
någon datering inte kan göras utifrån storlek.

Formtegel Murtegel Golvtegel Taktegel Tegel

A n ta l: 14 95 5 4 12

Fig. 19. Typ av tegel funnet p å Läckö.

Fig. 20. Tegelsten m ed inristat årtal (1667) och

datum.

Tegel med gängse medeltida mått är alla hittade i slottets nedre våningar och ger
en uppfattning om det m edeltida slottets utsträckning i plan. Flera formtegel
hittades i källare K och L, som ligger under de så kallade biskopsrum m en (rum
47, 49). Även ovanför biskopsrum m en i Rum 122 påträffades medeltida tegel.
Enligt uppgift i gamla fyndkatalogen har dylika tegel även påträffats i biskops­
rummen. Även i rum 58 och 60 i förborgen påträffades flera medeltida tegel. Ett
murtegel är hittat på ruta 51, precis där den gamla medeltida muren bryter igenom

35 A n d e rs s o n /H ild e b ra n d , 1988, s 52 ff

33
köksborgens yttervägg. M urteglet från Fas 2 saknar uppgift om var det hittats.
Övriga tegel med obestämd fas har en större spridning över slottet.

Fig. 21. Valvribbstegel, m öjligen från m ed el-

riden, funnet vid grävningarna å r 1928. M åtten:
70 mm tjock, 260 m m långt. 135 mm bred.

Kritpipor
Bruket att röka tobak spreds till Sverige på 1600-talet. De första piporna hade små
huvuden, eftersom tobaken var dyr. N är tobaken blev billigare blev piphuvudena
större. Under 1700-talet kunde pipskaften dessutom vara m ycket långa, upp till 60
centimeter. Namnet kritpipa har inte med m aterialet utan med utseendet att göra.
De tillverkades i regel av en vitbrännande lera, så kallad piplera. Till en början
tillverkades de för hand, men senare förfinades tekniken och pipan gjöts i ler- eller
mässingsformar.36 Kritpipan var en mycket skör produkt och något av en slit- och
slängvara och hittas därför ofta i stora m ängder vid arkeologiska undersökningar
av 1600-1700-tals lager.

I m aterialet finns 673 fragment av kritpipor, men ingen hel pipa. De flesta frag­
menten är delar av skaft som inte kan dateras. Pipornas huvuden kan dateras grovt
genom sin storlek. 250 av dessa är av den mindre typ som var vanlig under 1600-
talet medan 59 är betydligt större och kan troligen dateras till 1700-talet.

Glas
G lasfragmenten i materialet utgörs huvudsakligen av fönsterglas och glaskärl.
Glaskärlen kan delas upp i två huvudkategorier: Dryckeskärl och förvaringskärl.
Övriga föremål av glas är knappar, pärlor och spelmarker. Dessutom finns några
föremål som inte kunnat bestäm mas och som därför enbart benäm nts föremål.

Kategori Antal
F önsterglas 1714
D ryckeskärl 1353
Förvaringskärl 849
K napp 4
Pärla 13
Spelm ark 129
Förem ål 4

Totalt: 4066

Fig. 22. Fördelning av olika kategorier av glas i antal.

56 L ju n g /N c ls o n , 1985, s 4 ff

34
Fragment av fönsterglas har hittats i stora mängder. I fyndregistret uppgår antalet
till 1714 stycken, men den verkliga siffran är långt större då alla inte har räknats.
Fragm enten är mycket sköra och är i flera fall överdragna med en tunn regnbågs-
skimrande irisering efter att ha legat i jord en längre tid.

Förvaringskärl av glas uppgår till 849 fragment och utgörs av flaskor av olika
slag. Den vanligast förekom m ande är buteljer av kraftigt, grönt eller brunt glas.
Även pilsnerflaskor av brunt glas finns representerade, liksom några brännvins-
pluntor av tunt, vitt glas. Fem bruksstäm plar till buteljer har hittats. Tre är till
största delen oläsliga, men två har årtalen 1739 respektive 174-.

ID nr Anmärkning
1890 C irkelrund platta m ed överst en krona; därunder bokstäverna J.G .G .G .; underst årtalet
1739
1891 B okstäverna J.P.T.; årtalet 174?
1908 Rund platta m ed inskriften runt kanten: P Y R M O N T WATER; inom om skriften en i nio
fält indelad vapensköld, krönt med en krona.
1921 Rund platta m ed rest av inskrift vid kanten: -ATER; troligen sam m a stäm pel som VIII
162. Iriscerande.
1954 Rund platta med texten "PY RM O -" sam t en i nio fält indelad vapensköld. Jfr V III 162.

Fig. 23. Utdrag ur fyndregistret. Fem bruksstäm plar m ed tolkning av inskriften.

Bordskärlen av glas uppgår till 1353 fragment och utgörs av flera olika typer av
dryckeskärls. De består huvudsakligen av vitt glas, som ibland är dekorerat med
inlagda trådar i olika färger och ibland är målat. Även bitar av helt färgat glas
förekommer. I m aterialet finns även fragm ent av mer exkluäiva glas. De utgörs av
tre fragm ent av remmare, 23 fragm ent av passglas och 17 fragment av venetianskt
glas. Rem m are är ett högt servisglas som rym m er 12-15 cl och är avsett för vitt
vin av rehn- eller moseltyp. De remm are som är funna på Läckö har en blåst och
nedtill utsvängd underdel med pålagda eller i formen blåsta ringar och en halv-
sfärisk skål, vilket är det ursprungliga utseendet för remmare. Passglas är en
cylindrisk, hög dryckesbägare, som genom pålagda glasringar delats i jäm na mått,
s k pass. De dateras till Europa 1500-1600-tal.37 Det ventianska glaset framställdes
i hyttorna på ön M urano i Venedig, från 1200-talet till 1600-talets andra hälft. Den
tidiga fabrikationen känner man endast genom avbildningar. De äldsta bevarade
föremålen är från 1400-talet och består av pokaler, bägare och skålar med målade
dekorer av festtåg, porträtt, mytologiska scener o.d.; deras kraftfulla form er är
hämtade från tidens silversmide. Sina största framgångar nådde den venetianska
glaskonsten under 1500-talet och 1600-talets första hälft, då man blåste ett ytterst
tunnväggigt glas samtidigt som man excellerade i tekniskt virtuosa form er och
fantasifulla orneringar.3s Det venetianska glas som är funnet på Läckö är just av
detta tunna glas från 1500-1600-talet.

Mynt
M ynten utgör en viktig del av fyndm aterialet från Läckö. Totalt påträffades 336
mynt, vilket är ett av de största hopade fynden, som har hittats i Sverige. De

57 H e rm e lin /W e la n d e r, 19.., s 335

N a tio n a le n c y k lo p e d in 2 0 0 1 -0 2 -2 1

35
spänner över en tidsrymd av 500 år, från början av 1300-talet till början av 1800-
talet. 88 mynt är medeltida, och representerar tiden från början av 1300-talet och
fram till ca 1520.

Koppar Silver Summa:

Fas 1 - 88 88
Fas 2 24 191 215
Fas 3 14 6 20
O bestäm d 4 8 12

Summa: 43 293 336

Fig. 24. Läckö-m yntet fördelade p å de olika faserna.

M ynt innehåller en mängd tidsbunden inform ation, som gör att de kan dateras
fristående och på så sätt användas för att datera de föremål som de hittas tillsam ­
mans med. Från och med Gustav Vasas regering börjar m yntets präglingsår att
sättas ut. D etta gör att mynt från 1500-talet och framåt kan dateras med god pre­
cision. M edeltida mynt får oftast dateras till tillverkningstid under kortare eller
längre intervaller.

M ynten på Läckö är funna spridda över hela slottet och består med största säker­
het av borttappade mynt. Fynd som hittas i ett bestäm t sammanhang, i det här
fallet i eller kring slottet, men som inte har ham nat där samtidigt, utgör ett så
kallat hopat fynd. Ett fynd av två eller flera mynt som samtidigt och avsiktligt
lagts i jorden brukar kallas för depåfynd. Pä Läckö finns fyra större koncentratio­
ner av mynt. Den största är rum 80, lager III och trossbotten, där 20 st m ynt på­
träffades. I rum 47 och i källare 19 hittades vardera 14 mynt. Även i rum 93 på­
träffades ett större antal mynt. Här hittades totalt 22 mynt, men dessa var utsprid­
da i de olika lagren och har alltså ham nat där vid olika tider. När det gäller de tre
tidigare rumm en är uppgifterna kring fyndens kontext för sparsam, för att det ska
kunna avgöras om mynten verkligen ham nat där vid ett tillfälle eller ej. I rum 47,
den så kallade Silfverkammaren, hittades mynten tillsam m ans med spelpoletter av
olika slag. Ett säkert depåfynd är tre danska medeltida mynt, som hittades sam ­
m anklibbade i ruta 108.

Myntslagning på Läckö?
M yntslagning skedde på vissa platser runt om i landet. Att Läckö skulle vara en av
dem är inte känt, men i fyndm aterialet från grävningarna finns en myntstamp.
M yntstam pen hittades 1929 på ruta 62 öster om slottet, tillsam mans med några
kopparplattor, som tolkades som råäm nen till mynt. Stampen är ca 35 mm lång,
och själva stampytan har en diam eter på 20 mm. Det rör sig om en örtugstam p
från 1400-talet, som inte är förut känd.

36
Fig. 25. F yndet av en örtugstam p frå n 1400-talet väcker frå g a n om m yntslagning kan ha
förekom m it p å Läckö.

Medeltida mynt
Det vanligaste myntet i Sverige under m edeltiden var en penning av tunn silver­
plåt, präglad endast på en sida, så kallad brakteat. U nder slutet av m edeltiden
börjar även mynt präglade på båda sidor att bli vanliga. D essa är i regel även
lättare att datera. I läckömaterialet finns totalt 88 medeltida mynt av varierande
typ och datering. Det äldsta myntet är en svensk brakteat från M agnus Erikssons
regeringstid 1332-1364. Det vanligaste m edeltida myntet på.Läckö är annars
danska Hans- samt Kristian I- och Kristaian Il-m ynt med hela 46 st. Från slutske­
det av m edeltiden finns flera 1/2 örtugar från Sten Sture d.y. och Sten Sture d.ä.
Det äldsta myntet dateras till 1354-1363 och sedan komm er m ynten i tät följd,
vilket snarare tyder på att borgen uppfördes först vid mitten av 1300-talet.

Fig. 26. D et äldsta funna m yntet på Läckö. En

brakteat från M agnus Erikssons regeringstid
1332-1364.

37
70

60

50

40

30

20

10

IV A d o lf
Gustav
Fig. 27. D iagram över antalet fu n n a m ynt på Läckö, fördelat över tid.

Mynt från nyare tid

Från nyare tid har 215 mynt hittats på Läckö. I början av denna period dom inerar
Gustav Vasa-mynten, men de allra flesta mynten från den här perioden är präglade
under drottning Kristinas regeringstid 1632-1654. Det yngsta myntet funnet på
Läckö är en 1/2 skilling från 1827 och Karl XIV Johans regeringstid. I nedanstå­
ende diagram visas hur mynten fördelas i mängd över tid. Notera hur vanliga
1600-tals mynten är och särskilt då Kristina-mynten.

Fig. 28. B lyplom b m ed årtalet 1617 instäm p­

lat. Funnen i rum 93, lager I, 1934.

38
Blyplomber
Blyplom ber användes inom ylletygsproduktionen från 1300-talet och in på 1600-
talet, för att garantera varans kvalitet. Produktionen av ylletyg var en riktig "stor­
industri" under medeltiden med centrum först i Flandern och norra Italien och
därefter under slutet av 1400-talet i England. Innan tygpackarna fick lämna
tillverkningsorten kontrollerades bredd, längd och kvalitet och packarna försågs
med en blyplom b som garanti. Blyplomben bestod oftast av två runda blyplattor
förenade med en ribba. De båda plattorna böjdes mot varandra runt tygets stadkant
och därefter stäm plades plattorna med olika märken. Av dessa framgick vanligen
tillverkningsort och ibland även vem som stod för tillverkningen. Under 1500-
talet började man även använda årtal i stäm plarna.39

På Läckö hittades 45 blyplomber. Ingen av dessa har studerats närmare och där­
med inte heller kunnat ursprungsbestämmas eller dateras, med ett undantag. En
plomb har nämligen årtalet 1617 instämplat på ena sidan. De flesta är funna
spridda i olika rum och rutor, men i rum 50 påträffades 4 st och i rum 80 5 st
blyplomber.

Fig. 29. Flolkpil till armborst.

F unnen i ruta 62, 1929.

Vapen och vapendetaljer

I Läcköm aterialet finns 485 föremål som hör ihop med vapen eller vapendetaljer.
Dessa utgörs av armbortspilar, kulor av olika slag, ringbrynjefragm ent, svärd med
mera.

Armborst och pilar

I försvaret av Läckö slott har armborst använts. Ett armborstnöt hittades på ruta
111 väster om slottet, liksom flera spets och skaft till armborstpilar. Pilspetsarna är
funna spridda utanför slottet samt i några rum I rum 10, 32 och 85 hittades en pil i
varje, medan hela 12 pilspetsar påträffades i rum 50, den så kallade Rustkam ma-
ren. I rum 50 hittades även ett stort antal skaft till arm bortspilar av trä. Pilspetsar­
na har varit avsedda att användas i strid med armborst. Det rör sig om två olika
typer av spetsar. Dels om så kallade dalpilar och dels om holkpilar. D alpilarna är
runt 15 cm långa, relativt smala och försedda m ed en tånge som stacks in i pil­
skaftet. Holkpilarna är 5-8 cm långa och kraftigare än dalpilarna. De träddes med
en holk upp på pilskaftet.

39 Dahlbäck, 1982, s 271 f

39
Skaft till arm bortspilar brukar sällan hittas i någon större utsträckning vid arkeolo­
giska undersökningar, eftersom de är tillverkade av trä och ofta bortm ultnade. På
Läckö är förhållandet dock ett annat. Genom goda bevarelsebetingelser inne i
slottet har hela 166 färdiga skaft och 10 som tolkades som ämnen till eller blivan­
de skaft hittats i rum 50. Ytterligare två skaft hittades i trossbotten i rum 115. De
166 färdiga skaften är tillverkade på två olika sätt. Fenorna som ger pilen en
snurrande rörelse när den skjuts iväg är antingen skurna i samm a stycke som pilen
för övrigt (Typ A) eller skurna särskilt och sedan insatta i skaftet (Typ B). Sättet
som fenorna är skurna på baktill varierar också från svag (Grupp 1) till skarp
kurva (Grupp 2) eller rak linje (Grupp 3), se tabell nedan. Dessutom finns några
som inte kan föras till någon av ovanstående.

□ Obestämd grupp
B Grupp 3
□ Grupp 2
B Grupp 1

Fig. 30. Skaft till arm borstpilar uppdelade på de typer och grupper som gjordes i sam band m ed
undersökningarna.

Av sam tliga skaft är det bara ett som bär tydliga spår av att ha haft en spets fast­
satt. Ö vriga saknar sådana spår och verkar därför närmast ha utgjort ett lager av
färdigskurna skaft i väntan på att kom m a till användning.

Eldvapen
Att även eldvapen har använts på Läckö fram går av alla kulor som påträffats.
Även fragm ent av eldvapen, såsom delar av gevärsmynningar, har påträffats. När
det gäller kulor finns både gevärs- och kanonkulor samt några granatkulor. De är
huvudsakligen tillverkade av bly eller järn (i m aterialet finns även några gevärs­
kulor av sten). Blykulorna består av 112 gevärskulor med en diameter på 9-27
mm, där de mindre även kan tänkas vara ämnade för pistol. I materialet finns även
3 kanonkulor av bly med en diam eter på 125-130 mm, samt ytterligare en trolig
kanonkula på 46 mm. Av järn förekom m er 29 kanonkulor samt 4 granatkulor.
H uvuddelen av kulorna har hittats spridda utanför slottets murar, med undantag av
rum 20, 50, 80 och 93 där totalt 52 st har hittats. Flest, hela 17 st hittades i rum 50,
som är den så kallade Rustkam maren, där ett stort antal vapen och vapendetaljer
av olika slag har påträffats. Att åtminstone en del av kulorna har gjutits på Läckö
visar de fynd av gjutform ar av täljsten och kultänger av järn, som påträffats.
Under 1500-talet hade artelleripjäser tändrör, fyllda med m jölkrut, salpeter och
svavel. Dessa fungerade som en slags stubin och antändes då skottet avlossades

40
och ledde efter en viss tid elden till projektilens krutladdning.4" För att rengöra
loppet på eldvapen användes en viska av trä. Vid de äldre artelleripjäserna utan
patron- eller laddningshylsa var det viktigt att rensa loppet mellan varje skott, så
att inga glödrester skulle antända nästa skotts krutladdning. En sådan viska har
hittats på Läckö. Även en krutkam mare av järn till en kanon, tre gevärspipor och
tre bösskratsar finns i materialet.

Fig. 31. G jutform och kultång som visar p å fra m stä lln in g av kulor på Läckö.

Ringbrynjor och övriga vapendetaljer

Totalt hittades 45 fragment av ringbrynjor på Läckö. De flesta är funna spridda
utanför slottet med en koncentration till Ruta 60 norr om slottet där 16 fragment
hittades. Av dessa 16 fragm ent låg 11 st i rutans så kallade bottenskrap, det vill
säga det m edeltida lagret längs ner mot berget. Den långskaftade skäggyxan med
långsträckt halvmånformig klinga användes som stångvapen under medeltiden.
Fyra skäggyxor har hittats på Läckö. Andra vapendetaljer som hittades är 2 svärd,
3 pikspetsar, 2 beslag och 5 doppskor till svärdslidor samt 1 parerstång till en
dolk.

Fig. 32. En skäggyxa av m edeltida m odell

m ed en del av skaftet bevarat. Funnen i
F läskgraven 1926.

40 C e d e rlö f, 1975. s 148 f

41
Fig. 33. Ruta 60 vid utgrävningen. H är hittades hela 16 fra g m e n t av ringbrynjor. Foto: ATA.

Hästutrustning
1 fyndm aterialet finns 158 föremål som kan knytas till hästar och hästutrustning på
något sätt. Av de 25 st hästskor, som hittades var huvuddelen fragm entariska och
endast tre hela. Till hästskorna hör också sömmar och broddar, totalt 116 st. Vid
grävningarna framkom även 5 sporrar, varav endast en hel och 3 stigbyglar. Dess­
utom påträffades 6 st betseldetaljer och 3 st fragment från seldon.

Några enstaka föremål ur den här kategorin har hittats inne i rum i slottet, men
den absoluta huvuddelen har påträffats spridda utanför slottets murar. Samtliga är
funna väster och söder om slottet, vilket tydligt visar från vilka håll ridande när­
made sig. Stigbyglarna utgör ett undantag, efter som alla tre har påträffats inne i
slottet, i rum 43 II, rum 50 och källare 31.

Lås och nycklar

Lås och nycklar hade förstås en praktisk funktion för att kunna säkra hus och
förvaringsutrym men. U nder vikingatid och medeltid hade nycklar även en sym bo­
lisk funktion. De var symboler för den gifta kvinnans ställning och påträffas ofta i
vikingatida kvinnogravar. Längre fram i tiden fortsatte nyckeln att vara en viktig
symbol för makt, illustrerat av uttrycken "stadens nycklar" och "rikets nycklar".

I läcköm aterialet hittades totalt 62 olika nycklar. En av dessa var tillverkad av trä,
en av brons och resterande 60 av järn. Tre av nycklarna har hört till bultlås, som
var en vanlig låsform under medeltiden. Fyra av nycklarna utgörs av kroknycklar,

42
medan resterande har ax. Åtminstone en av nycklarna med ax är medeltida,
påträffad i bottenskrapet på ruta 106.

Fig. 34. Tre olika typer av nycklar påträffade på Läckö. Från vänster: bultlåsnyckel, kroknyckel
och nyckel m ed ax.

18 st lås och låsdelar, samtliga av järn, har påträffats på Läckö. 4 st är av den me­
deltida typen bultlås och 3 st är hänglås av senare typ. Övriga lås som har påträf­
fats är ett stort dörrlås och ett tasklås.

Föremål av skinn och läder

En hel del läderförem ål och något enstaka föremål av skinn påträffades vid gräv­
ningen. Läderförem ålen består av olika skofragment, några handskar och kniv-
slidor samt enstaka andra föremål. En stor mängd spillbitar av läder har också
påträffats, vilket tyder på någon form av tillverkning på slottet. En del läderspill
och föremål av läder hittades i rum 68, som tolkades som skomakeriverkstad.
Övriga läderföremål hittades spridda i slottets olika rum.

Skomokeri
Skinnberedning består av flera moment och inbegriper flera speciella redskap.
Först avlägsnades håren på huden, vanligen genom kalkning eller genom rötning i
rinnande vatten. Därefter skavdes hudarna rena från hår med hjälp av speciella
skinnknivar. I läcköm aterialet finns 3 fragment av vad som troligen är sådana
skinnknivar. Därefter garvades skinnen. När skinnen så var garvade och torkade
tog skom akarem ästaren själv över och skar till de skinn skulle bli skor. I arbetet
med detta användes en speciell skomakarkniv, som på grund av formen kallades
"månkniv". Det gällde att vara ekonom isk och få ut så många par skor som m öj­
ligt ur en hud. Mellan de utskurna bitarna av ovanläder och sulor återstår typiska
spillbitar i form av trekanter och smala remsor. En stor mängd sådana spillbitar
hittades på Läckö i rum 68 i porttornet, vilket visar att skom akeriverkstaden har
legat i just detta rum. N är delarna till skorna var utskurna började nåtlingsarbetet.

43
d.v.s. att sy ihop ovanlädret och sedan återstod endast bottningen av skon. Vid
bottningen, då sulan fästes med ovanlädret användes en läst, för att spänna skin­
net. En läst med längden 26 cm, vilket m otsvarar ungefär storlek 43 i moderna
skostorlekar, hittades inom slottet, dock utan närmare precision av fyndplatsen.
Vid handsöm ning av skor kunde becktråd användas för att det skulle bli starkt.
Becktråd är en lintråd bestruken med beck. På Läckö hittades 98 små runda bitar
av beck, som möjligen kan ha varit avsedda att användas till becktråd. De hittades
dock inte i rum 68 utan i rumm en 49 och 50.

Skor, handskar och diverse föremål

De flesta fragmenten av skor består av delar av sulan. Samtliga sulor är asym m e­
triska och har rundat bakparti. Det finns även ett par klackar tillverkade delvis av
näver. Det finns däremot inget helt ovanläder bevarat. I m aterialet finns sulor
tillhörande två olika skor i barnstorlek. Precis som hästarna fick skor av järn
kunde m änniskor förstärka sina skor med klackjärn. De smiddes av järn, var runt
5 cm breda och 7 cm långa och fästes på ytterkanten av klacken. Av de tio klack­
järnen från undersökningarna hittades 9 st utanför slottets m urar och av dem 4 st
på ruta 48-93 vid den södra fasaden.

Fig. 35. B land de fra g m e n t av skor som hittades p å Läckö återfinns den här barnskon m ed en
längd på 11 cm.

I rum 68, där den största mängden läderspill också påträffades, hittades även fem
fragment av handskar. Det ena fragmentet utgörs av en krage till en handske,
medan övriga fyra bitar tillhör en och samm a handske. Handskar har till utseende
och form sett liknande ut under en lång tid. G enom om byggnader av just rum 68 i

44
porttornet vet vi dock att de föremål som påträffades i detta rum är äldre än 1650-
tal och det gäller således för dessa handskar.

Fig. 36. Ett av de klackjcirn

som hittades på ruta 48-93
vid slottets södra fasad.

Ö vriga läderföremål i m aterialet är åtta knivslidor, en del av en piska, tre fragment

av en rem med ornament och tre stycken striglar. Dessutom finns några föremål av
okänd användning. Det är dels fyra tunna plattor av läder, dels ett antal föremål
sam m ansatta av trä och läder. De tunna, runda läderplattorna liknar andra påträf­
fade tunna, runda plattor av ben. Benplattorna skulle enligt Noreen kunna vara
någon form av spelpoletter och i så fall skulle det kunna gälla även för de runda
läderplattorna. Föremålen sam m ansatta av trä och läder är svårare att tolka. Trä­
bitarna är 2-3 cm stora och ca 8 mm tjocka. Runt ena kanten av dem är läder
fastsatt. Vissa av bitarna har en nedskuret jack i den kant där lädret sitter. Samtliga
är funna i rum 93, de flesta i de övre lagren. I rum 93 har i övrigt flera föremål
med textil anknytning påträffats, så möjligen har även dessa små föremål haft
något med textilt hantverk att göra. De har dock stora likheter med metallstift som
användes som styrstift till tangenter på klavikord under 1700-1800-tal. Kanske är
därför även dessa träbitar med läderskoning sådana styrstift, antingen till ett
klavikord eller möjligen till en orgel.

Förutom läderföremålen finns även ett föremål av skinn. Det är en del av ett klä­
desplagg, vikt dubbelt och samm anfogat med en söm. Troligen är det ärmen till en
tröja.

45
Fig. 37. VIII n r 286 H andske av läder, och bitar av -. Fyndplats: P orttornet rum 68 i trossbotten.
Fyndår: 1932. Sm ärre bitar av dylik handske sam lade i en låda under detta nummer. 1 p orttornet
torde ha varit skom akareverkstad (rum 68), enär m assor av läderskärvor hittades här.4'

Föremål av ben och horn

Vid undersökningarna tillvaratogs 90 föremål av ben och horn samt ytterligare
ämnen eller råmaterial till föremål. En stor del av föremålen av ben och horn
utgörs av fragment som inte har kunnat identifieras. Av de förem ål som kunnat
identifieras återfinns kammar, nålar, knappar, spelm arker och ytterligare några
andra föremål.

I läcköm aterialet finns några några bearbetade bitar av horn, som närmast kan
kallas för råmaterial eller ämnen till föremål. Det rör sig om både horn från både
hjort och nötboskap. Det gick inte att avgöra vad de var ämnade att bli, men tyder
ändå på att en viss tillverkning av föremål av horn har ägt rum på slottet.

Totalt 10 kam m ar och fragment av kam m ar finns i materialet. Kamtyperna utgörs

av dubbelkam m ar samt samm ansatta dubbelkammar. Dubbelkam mar har en
dubbel uppsättning tandrader. De samm ansatta dubbelkam m arna är sammansatta
av olika komponenter, såsom ändskivor, m ellanskivor och skenor. Dubbelkam mar
förekom m er redan under 1000- och 1100-talen, men blir vanligare från 1200-talet
och fortsätter sedan att finnas långt fram i tiden. Ett fragment av en kam har hittats
i m edeltida lager, medan övriga hittades i yngre eller odaterbara lager.

41 ATA, Läckö 1933

46
De nålar av ben som hittades består av olika typer. Den ena typen saknar nålsöga
och kan ha använts för att fästa ihop klädedräkten. Den andra mer vanliga typen
har ett öga och kan ha använts till sömnad, nätbindning och liknande. I m aterialet
finns tre knappar av ben. Den mest utsirade är funnen i Riddarsalen.

Fig. 38 I N r 355-356? Funna i rum 93 1 i trossbottenfyllnadens yta, å r 1934. Träbitar skurna enligt
teckningen fig . I. M ed läderskoning enligt fig. 2. E tt stort antal dylika bitar ha hittats i gam bla
Fruntim bret. I de fle sta fä ll har lädret ram lat av. I några fa ll har lädret genom skurits, så som fo to
nr 355 visar, nr 355. Dim. utom lädret 2 7 x 21 x 8 mm. n r 356. Dim utom lädret 29 x 28 x 8 mm. I
allm änhet ä r träet naggat under läderskoningen. N ågra bitar h a r intryckta ränder i träet i den
änden, lädret suttit. Några bitar äro rakt skurna i båda ändarna = Typen och utförandets nog­
grannhet varierar fö r övrigt liksom träslaget. I de fle sta fa ll är d et lövträ - ek har kunnat konsta­
teras! - i några fa ll furu. 1 vissa fa ll kan m an se, att den ovan om talade naggningen av träet under
lädret skett genom lädret. B itarna ha påträffats genom hela fyllnaden. D et ojäm förligt största
antalet låg ify lln a d e n s övre d e l A n ta l bitar och läderskoningar 135 st. sam m anlagt.42

I m aterialet finns flera dekorerade benbitar, som med största sannolikhet har suttit
som beslag på kam mar eller knivskaft. Andra föremål av ben och horn är en
kompass samt en lupp. I fyndregistret finns följande beskrivning av kompassen:

"VIII N r 225 Kompass. Fyndplats: Väster om slottet (rutan 111) bottenskrap.

Fyndår: 1932. Kom passen ä r av ben. Nålen och skydds g la se t äro borta. Den är
fö rs e d d m ed lock p å gångjärn, vilket hållits igen m ed en hake. H aken fin n e s i behåll,
m en den ögla (el.dyl.), som den gripit i, ä r borta. R unt nålens svängningsom råde ä r
en gradskeda liksom även p å lockets insida (solklocka?). Fattningens längd 2,3 cm.
B redd 1,9 cm, höjd hopfälld 0,7 c m ."

42 ATA, 1935

47
Luppen är gjord av horn. Den har en diameter på 23 mm och är 17 mm lång. Övre
delen är något trasig, men glaset finns kvar. En ornam enterad pärla av ben hittades
på ruta 111 och på ruta 114 hittades en visselpipa av ben.

Fig. 39. F ragm ent av

en kam funnen på
n ita 117 II.

Fig. 40. En bennål

fu n n en på ruta 61 III.

Fig. 41. K om pass av

ben och lupp av horn.

48
Textilier
Vid utgrävningarna på Läckö gjordes även en del textila fynd. Från grävningarna
tillvaratogs samm anlagt 269 textilier. De flesta av dessa är fragm entariska och har
inte blivit närmare bestäm da vare sig till material eller teknik. Dessa har helt
enkelt registrerats som textil, totalt 188 fragment. En del fragm ent är dock mer
hela, så att användning, material och teknik har framgått.43

Klädedräkten
9 bitar utgör delar av olika klädesdräkter av ylle. 5 av dessa är gjorda i tuskaft och
2 i passpoal. Det finns också delar av två strumpor, stickade av ull, och 2 vantar.
En av vantarna är stickade av ullgarn, medan den andra är gjord i nålbindning av
ullgarn och förstärkt eller lagad med vadmal på insidan. En stor del av textilierna
är tillverkade i ylle, men i m aterialet finns även en del finare material, såsom linne
och siden. Av linnetyg finns samm anlagt 9 fragment, alla gjorda i tuskaft. Frag­
menten av sidentyg är 8 st i olika tekniker, såsom tuskaft, lampas och rips. Brokad
är ett visst slags tjockt siden med invävda (blom)mönster, som oftast är genom ­
vävt (inbroscherat) med guld- eller silvertrådar. Två fragm ent av brokad hittades i
rum 9, lager II1I, år 1933. Den ena med silvertrådar och den andra med guldtrådar.

Till klädedräkten hörde en mängd söljor, hyskor, knappar och ibland även små
beslag av metall, oftast av mässing och koppar, men även av brons och silver.
Hyskor, häktor med m era användes för att fästa samman klädedräkten. Totalt 21 st
sådana har hittats. D essutom har hela 175 stycken söljor hittats. Knappar utgör en
också en stor grupp, 50 st har hittats. K nappar kan fästas på olika sätt. I läcköma-
terialet är knappar med en fästögla på baksidan vanligast, medan det bara finns
några enstaka med genom brutet hål. Flera av knapparna är mönstrade på olika sätt
och har utgjort en prydnad för klädedräkten. A ndra prydnader för klädedräkten är
5 små dräktbeslag, vars fyndkontext har fallit bort.

■ ylle
□ sid e n |
■ linne i

Fig. 42. D iagram över de textila

m aterial och tekniker som
förekom m er i läcköm aterialet.

43 Vissa av textilierna har bestämts av SHM:s textilav­

delning, andra av Västergötlands museums
textilkonservator Johanna Austrin.

49
Sömnad och annat textilt hantverk
Vid undersökningarna på Läckö hittades 405 föremål med anknytning till sömnad
eller annat textilt hantverk. Huvuddelen av dessa föremål utgörs av knappnålar av
mässing, varav hela 282 stycken hittades. De föremål som, förutom knappnålar,
har med sömnad att göra är fingerborgar och nålar. I materialet finns hela 48
fingerborgar. Fingerborgarna förekom m er i två olika modeller, en mindre och en
större. De mindre tenderar att förekom m a i de äldsta fyndlagren, men även den
större modellen har påträffats i samma lager. De är huvudsakligen tillverkade av
kopparlegering och har olika orneringar. En fingerborg är dock tillverkade av
silver och är så använd att orneringen nästan har utplånats.

Fig. 43. K nappar och dräktbeslag utgjorde m ånga gå n g er en p ryd n a d fö r

klädedräkten.

Fig. 44. Till vänster två fin g erb o rg a r av koppar, till höger en av silver.

De nålar som har hittats är av olika typer. K nappnålarna är tillverkade av mässing

och har mycket små huvuden. De har huvudsakligen hittats i rummen 80 och 115

50
på andra våningen. En särskilt typ av nål är trädnålen. Det är en trubbig nål som
används vid trädning, det vill säga brodering av m önster med trädstygn på genom ­
bruten botten. Synålarna har ett genom brutet öga och har förstås använts till söm ­
nad, men det finns även 3 nålar utan öga, som snarast kan ha använts att fästa
samman klädedräkten med.

Ett stort antal föremål tyder också på andra textila hantverk. I m aterialet finns
flera föremål som har anknytning till vävning. Det är sländtrissor, vävtyngder och
olika delar till vävstolar. V ävtyngderna är dock tämligen osäkra. De är hittade i
källare 19 och kan ha helt andra användningsom råden, till exempel som sänken.
Bandknivar används vid vävning på en bandvävstol, för att lyfta eller sänka ned
osolvade varptrådar samt för att slå till inslaget. På Läckö har fyra bandknivar
påträffats. Tre stycken i rum 93 och en i rum 50.

Fig. 45. K nyppelpinnar funna på Läckö. Till vänster en knyppelpinne av sam m a typ som
har hittats i Ö stergötland. Till höger knyppelpinnar av sam m a typ som fortfarande
används i Dalarna.

Förutom söm nad och vävning har även strum pstickor och knyppelpinnar hittats på
Läckö. Knyppelpinnarna är utskurna i trä och utgörs av två modeller. Den ena hat­
en mer rundad form och liknar ett fynd av en knyppelpinne från omkring år 1600,
som påträffades under reparationsarbeten i Vadstena slott.44 Den andra är rakare
och liknar en typ av knyppelpinnar som används i Dalarna än idag. Knyppling
uppstod troligen i Italien på 1400-talet, men utvecklades sedan i Flandern. Under
1500-1600-talet spred sig hantverket över Europa, för att nå sin kulmen under

44 Johansson, s 5. 1983

51
 1700-talet. Vid knyppling används knyppelpinnar av trä, för att flytta tråd och på
så sätt åstadkom ma en mönstrad spets. Till arbetet krävs en knyppeldyna, men
någon sådan har inte påträffats på Läckö. I Sverige är fram för allt Vadstena och
D alarna känt för sina knypplingsarbeten och det finns inga tidigare belägg för att
knyppling förekom m it i Västergötland.

Av alla textilredskap har 148 stycken hittas i rum 93, det så kallade Gambia
Fruntim bret. Textilt hantverk har huvudsakligen bedrivits av kvinnor, vilket visar
att nam net på rum m et är väl valt. Rum 93 är oerhört fyndrikt, vilket har påvisats
tidigare, men den enskilda förem ålskategori som dom inerar rummet är utan tve­
kan textila redskap.

Ben Bergart Bly Brons Horn Järn K oppar M ässing Silver Trä Täljsten Sum m a

Bandkniv 4 4
Bindnål 1 1
Fingerborg 27 1 19 1 49
Kil, till vävstol 1 1
K nappnål 282 282
K nyppelpinne 13 13
Nål 2 1 3
Pryl 3 4 7
Sax 2 2
Skyl 1 1
Sländtrissa 5 4 ... 1 10
Spröt 8 8
Strum psticka 2 2
Strykjärnslod 4 4
Syl 1 1
Synål 5 2 1 1 1 1 12
Trädnål 2 2
V ävkam 1 1
V ävtyngd 1 1 2
Sum m a: 405

Fig. 46. Tabell över de redskap fö r textilt hantverk som hittats på Läckö.

Smycken och personliga föremål

I läcköm aterialet finns även föremål för den personliga utsm yckningen. Vid
grävningarna hittades 3 fingerringar, en av mässing och två av guld samt ett
vackert örhänge av korall och guld. Totalt har även 42 st pärlor av olika material,
de flesta av trä och glas, hittats. De enklare pärlorna av trä och även rödgods är
radbandskulor. 9 träkulor hittades även uppträdda på en skinnsnodd i rum 93.
lager IV. Pärlor av övriga material är i huvudsak halsbandspärlor. Pärlorna har
huvudsakligen hittats utspridda i slottets rum. Mindre koncentrationer påträffades

52
dock i rum 80 III, där fyra träpärlor och en glaspärla hittades, samt i rum 93 där
hela 19 pärlor hittades, de flesta i lager IV. Pärlorna i rum 93 var mestadels enkla
radbandspärlor av trä, men här hittades även fyra vackra halsbandspärlor av
korall.

Fig. 47. D iagram över antalet p ä rlo r som

hittats p å slottet fö rd ela t efter material.

En annan typ av personliga föremål är hårnålar. Totalt 8 stycken hårnålar är hit­

tade på Läckö. 3 stycken av dessa är hittade i rum 114 och 115.

Till de personliga föremålen kan även två m iniatyrsvärd räknas. Det ena påträffa­
des väster om gamla kolkällaren (rum 31) och har daterats till ca 1400-tal. Det är
ca 13 cm långt och tillverkat av koppar. Det andre är 6,4 cm långt och tillverkat av
silver. Det har hittats i trossbottnen till rum 122 och kan ha burits som en amulett.
A ndra personliga föremål är 5 st hårnålar, en pincett och en örslev. Örsleven
hittades i bottenskrapet på ruta 45 och är med största sannolikhet medeltida. Den
är tillverkad av koppar och fint utsirad med en hand som griper om en sked i ena
änden. A ndra änden är avbruten.

Fig. 48. E tt litet m iniatyrsvärd och en örslev.

Lek och spel

Att spel och dobbel utgjort ett viktigt nöje på Läckö visas av alla de spelmarker,
spelpoletter och spelkort som har hittats. En stor del av spelm arkerna har hittats i
rum 47, som på grund av detta kallades för "slottets spelhåla" redan vid undersök­
ningarna.

53
Speimarker och räknepenrtingor
Totalt hittades 212 spelm arker av olika material. Glas är vanligast, följt av metall,
ben, horn och trä. Eventuellt är även de små runda plattor av läder som hittats
spelmarker. Av ben och horn hittades 18 stycken. De består av platta skivor med
en diameter på 15-28 mm och utgörs av två typer. Den ena (typ I) är något tjock­
are och har olika m önster utskuret på ovansidan. Den andra (typ II) består av helt
släta, tunna skivor utan några utskurna m önster och har stora likheter med spel­
marker av glas. Typ I har påträffats i rum 80 samt utanför murarna väster om
slottet. Typ II har enbart påträffats i rum 93, lager III-V. Spelm arkerna av typ I kan
ha används till att spela bräde (backgammon) eller dam.

Både bräde och dam är tärningsspel och i på Läckö hittades tre tärningar av ben
och horn. De är samtliga kubiska med en sida som varierar i storlek från 7 till 13
mm. Två tärningar har ögon medan en har utskurna skåror i olika antal. Det finns
ytterligare två kubiska föremål i samma storlek, men helt utan markeringar. Dessa
kan möjligen utgöra ämnen till två tärningar som av någon anledning aldrig fär­
digställdes. Tärningarna har hittas i rum 50, rum 32 och väster om slottet.

Fig. 49. A tt döm a av fy n d en fö r e ­

kom en hel del spel och dobhel på
L äckö slott. H är några fy n d av
spelm arker och tärningar, till­
verkade av ben och horn.

De 15 spelm arkerna av trä, består av runda, svarvade plattor. Tre av dessa har
hittats i Riddarsalen, medan övriga är funna i rum 93. Tre av dem har. i likhet med
spelm arkerna av ben och horn, någon form av inskurna mönster.

I läcköm aterialet finns 46 runda, släta plattor av koppar eller mässing. Diam etern
varierar från 18 till 25 mm. De flesta hittades i silfverkammaren, rum 47, och tol­
kades som spelm arker eller spelpoletter. I fyndregistret finns även två präglade
plattor upptagna (VIII B 17, VII B 34), beskrivna som tyska spelpenningar av
mässing.

54
A ndra präglade plattor är 8 tyska räknepenningar, präglade i Niirnberg på 1600-
talet. Harald W idéen beskriver dem utförligt 1931:

5 7 ,5 8 . "Räknepenningar". N um berg. 1600-talet(-s mitt). A. W O LFF L A V (FER

RECH E) NPFEN1G M c macher. R. G O TTE S SE (G E N M A C H T )T REICH.
N eum an 32339.
59-61. Dylik. A. Var.ex. av M atheus Laufer.
62. Dylik. A. IG A LLIC V S D E LP H IN V S R1INER SP IN A S E TIA M
L IL IA F L O R E T I R E C H E P F E C:L - C ornelius eller C onrad Laufer (= känd
"R echenpfennigm acher"-fam ilj i N um berg).
63. Dylik. A. FO RTVNA VARIABILIS. Satyr sittande på ett hjul hållande en lie
och i ett band en annan satyr m ed händerna på ryggen. D ärunder H K =
H ans K ranw inchel i N um berg. R. PLVTANVS. Pluto och cerberus.
N eum ann 32294.
64. 65. D essa äro fö r hårt skurna fö r a tt m edgiva läsning p å m er än en sida:
C A M E R A E C O M P TV R R EG IO R U M = det fra n ska fin a n siella
äm betsverkets cham bre des com ptes. Skulle alltså vara en av detta
äm betsverks jettoner. E m ellertid äro även räknepenningarna m ed denna
inskrift slagna i N u m b erg (Neum. 29425 rev).4’’

Spelkort
I Europa har kortspelet anor ända tillbaka till medeltiden. I Sverige förekom
kortspel åtminstone på 1500-talet, men det tillverkades inga spelkort i Sverige
före 1731 då Johan Gottlob Zim m erm ann startade sin produktion i Stockholm.461
läcköm aterialet finns totalt 27 spelkort, som samtliga kan dateras till slutet av
1700-talet.47 De flesta av dessa har hittats i rum 116 och 120. Flera av korten är
sönderklippta i mindre delar, ett kort är uppenbart omvandlat till ett pussel, andra
kort har olika inskrifter ditskrivna för hand på baksidan.

Fig. 50. Till vänster: ett spelkort från slutet av 1700-talet. Kortet ä r klö ver kung,
m ed "A L E X A N D ", skrivet i kanten, och det ä r sönderklippt till pusselbiten:

45 ATA. Läckö 1931

4(1 Jerremalm m.fl, 1933, s 6 ff
47 1 Lundblad, 1997-03-05

55
Snurror
Förutom de föremål som använts till spel och dobbel har även några leksaker,
kanske använda av barn på slottet, påträffats. Det rör sig om 6 stycken snurror
som alla hittades i rum 50. Snurrorna är svarvade av trä med en diameter på ca 4,5
cm. De är dekorerade med olika m önster och en del är målade i olika färger.

Musikinstrument
Föremål som kan kategoriseras som musikinstrument, eller åtminstone som före­
mål som anbringar ljud, utgörs av en bjällra, en flöjt, två visselpipor, en vinare
(eller brumm are) samt fragment av en orgel. Flöjten är utskuren av trä och avbru­
ten, så det inte går att se hur många fingerhål den har haft. Vinaren består av en
benpipa med ett hål och har frambringat ett surrande ljud när den har snurrats.
Orgelfragmenten hittades i rum 160. De består av små skurna träbitar i varierande
storlek och har suttit i orgelpiporna på läktaren i Riddarsalen. M öjligen kan även
de läderklädda små träföremålen som påträffades i rum 93 tillhöra en orgel eller
klavikord (se ovan under föremål av läder).

/ v)

s mm ■
r.-m

Fig. 51. B itar frå n orgelpiporna på läktaren i Riddarsalen.

Skrivdon, brev och böcker

Sättet och m etoderna att skriva har varierat under åren. Under medeltiden var det
vanligt att man skrev på vaxtavlor med en stylus. En stylus har en spetsig ände att
skriva med och en trubbig ände att radera text med för den händelse att man skrev
fel. I läckömaterial finns inte någon vaxtavla bevarad, men väl en stylus. Den be­
står av en spets av järn med tånge som sitter instucket i ett handtag av trä. Tyvärr
har dess fyndnumm er fallit bort och därmed även dess kontext.

56
För att bekräfta att ett brev under medeltiden var riktigt, krävdes inte en personlig
underskrift utan ett sigillavtryck i vax. Sigillavtrycken fästes i vaxet med en
sigillstamp eller en signetring (kallas även sigillring). På Läckö har två sigill­
stampar och två signetringar påträffats. Stam parna är båda tillverkade av brons.
Den ena har två plana ytor med vapen/bomärken och en inskription, som inte har
blivit uttytt. Den andra har endast en plan yta där inskriptionen "S:NICOLAI:
RO SENKA:TEN PPO M :IRO SlEI" kan läsas, samt ett litet handtag med hål för en
läderrem eller en snodd, för att ägaren alltid skulle kunna bära med sig stampen.
Den förstnäm da stampen hittades på ruta 111 väster om slottet och den andra på
yttre borggårdens östra sida framför ingången till kyrkan. Signetringarna användes
på samma sätt som stamparna. En av de funna stam parna på Läckö hittade i de
nedre lagren på ruta 46-97 söder om slottet. Den är tillvriden och inskriptionen
oläslig. Den andra ringen hittades öster om slottet. Den är tillverkad av silver och
har en inskription bestående av ett bomärke inom en vapensköld och bokstäverna
"S B" ovan skölden.

Fig. 52. Signetring m ed ett bom ärke inom en vapensköld och bokstäverna "S B " ovan skölden och
sigillstam p m ed där inskriptionen "S.N IC O L L R O S E N K A : T E N P P O M .IR O S IE I”.

Övriga skrivdon som har funnits vid grävningarna är ett ritstift och en passare,
båda troligen av ganska sent datum, samt ett bläckhorn. Bläckhornet beskrivs så
här i fyndregistret:

"VIII N r 37 Bläckhorn. Av mässing m ed klädsel av trä och läder. En hylsa av läder

fa sthåller proppen. L ädret är ornerat m ed ränder. H ylsan har antagligen fa sth å llits
av en rem. H ål fö r en dylik finnes. H öjd m ed hylsa 60 mm. Själva bläckhusets höjd
30 mm. Diam. 25 mm. F unnet i trossbotten i rum nr 122 år 1 9 3 0 ."4X

4S ATA, 1931

57
I läcköm aterialet finns flera fragment av brev, skrivna för hand på papper. Totalt
handlar det om 40 fragment, som framför allt har hittats i trossbottnar till olika
rum på slottet. De flesta bitar är ytterst fragm entariska och det är bara möjligt att
uppfatta ord här och var. Ett brev är skrivet 1769, ett annat är undertecknat Stock­
holm 1770. Ytterligare ett annat brev är undertecknat Läckö.

Även papperssidor med tryckt text är funna på Läckö. Det gäller sidor ur olika
böcker, varav en med illustration möjligen komm er ur en bibel, en inventarieför­
teckning samt en kungörelse av något slag daterad den 17 mars 1772.

Bland fyndmaterialet finns även en del föremål med anknytning till böcker. Det är
flera små bokbeslag och bokspännen, tillverkade av koppar eller mässing. Besla­
gen och spännena kan ha suttit på bokband eller på de läderremm ar som höll den
stängda boken samman.

Fig. 53. Eri bokspänne m ed inskriptionen

"Ave M aria ”.

Byggnadsdetaljer, möbler och inredning

Vid en arkeologisk undersökning av en stående byggnad kom m er en stor del av
fyndmaterialet oundvikligen att bestå av byggnadsdetaljer och så är fallet även på
Läckö. Vid undersökningarna tillvaratogs över 2000 föremål, som kan föras till
kategorin byggnadsdetaljer. Den största posten av dessa utgörs dock av över 1700
bitar av fönsterglas. A ndra byggnadsdetaljer är stenportaler, vindflöjlar och ba-
lusterdockor, samt dörr- och fönsterbeslag. Även invändiga detaljer som målade
brädtak, tapeter och m öbler tillvaratogs vid undersökningarna.

Stenportaler, vindflöjlar och balusterdockor

Flera av ytterdörrarna liksom en del öppna spisar på Läckö slott har idag dekora­
tiva överstycken av kalksten. Tidigare bör dock fler dörrar och spisar ha haft det,
för i fyndm aterialet från slottet finns delar av ytterligare 14 dekorativa portaler
och friser. De flesta kan dateras till renässansen, utifrån form och dekorationer,
men en är från Jacob de la Gardies tid. Flera av dem hittades i källarrumm en, där
de antagligen har blivit undanställda, då de plockades ner från sin tidigare plats,
antagligen vid en av de mänga om byggnationerna på slottet.

58
Fig. 54. D ekorativa överstycken av kalksten, till dörrar eller spislcir. Vänster och m itten 1500-tal.
H öger första hälften av 1600-talet.

Andra utsm yckningar på slottet är och har varit gjorda av järn. I fyndmaterialet
finns fyra vindflöjlar av järn. En av dessa har en krona och initialerna AF utstansat
i plåten som kungligt namnschiffer; A dolf Fredrik 1751. En annan bär initialerna
GV och årtalet 18_8.

Även utsm yckningar av trä har funnits på slottet. På taket av förborgen fanns
under 1600-talet en öppen terass, omgärdad med svarvade balusterdockor. Två
sådana balusterdockor finns bevarade. Det finns också två balusterdockor från
barriären vid terassen på stora borggården. De påträffades vid barriären vid under­
sökningarna. Alla fyra är rödmålade.

Beslog, gångjärn och ankarjärn

I läcköm aterialet finns flera typer av beslag till fönster och dörrar. En speciell typ
av beslag är de kraftiga spikar, som bl a satt inslagna i dörren till fängelsehålan (se
ovan under Fängelsehålan). Ytterligare fyra sådana spikliknande dörrbeslag har
påträffats. De två största har en diam eter på 7-8 cm och har hittats i fängelsehålan
(källare I). Ett par med något mindre diam eter har även hittats i rum 50 och de kan
möjligen ha haft någon annan användning. Gångjärn och gångjärnsbeslag till
dörrar och fönster har också hittats i olika modeller, till ett totalt antal av 33
stycken. Ett av de mer speciella är ett gångjärnsbeslag av bockhornsm odell från
1600-talet.

Fig. 55. En av alla de byggnadsdetaljer som

finns i fy n d m a teria let är ett gångjärnsbeslag
av bockhornsm odell fr å n 1600-talet.

59
Ankarjärn bestående av ett dragjärn och ett ankarslut används för att förankra
dragbjälkar i fasadlivet pä byggnader. Utvändigt synliga ankarslut har förekomm it
sedan senmedeltiden. De bestod då ofta av raka eller kryssform iga ankarslut som
var hopsm idda med dragjärnet. Vid m itten eller senare delen av 1500-talet sker en
förändring. Ankarjärnet slogs då istället in genom ett hål i dragjärnets bredsida.
Ankarjärnen börjar även bli mer utsirade och dekorativa. Under senare delen av
1600-talet blir ändras konstruktionen åter, så att dragjärnet smids runt ankarslu­
tet.49 I fyndmaterialet från Läckö finns ett ankarjärn tillvarataget. Det består av ett
rakt ankarslut som är nedslaget genom en utsmidd ögla i dragjärnet. Det kan alltså
dateras till slutet av 1500-talet - början av 1600-talet. Inga uppgifter om fyndkon­
texten finns bevarade.

Må tade brädtak och tapeter

Dekorationer sattes som en egen kategori i den gam la fyndkatalogen, kategori V.
Till den räknas utsm yckningar av olika slag, främst dekormålade brädtak. Det
dekormålade brädtaket var ett av tre vanliga innertak under renässansen (de övriga
två var bjälk- och kassettak). Det hade ofta påspikade profilerade lister i olika
geom etriska mönster och kunde ibland närm a sig kassettaket i tekniken. Vid
mitten av 1600-talet läggs tvär- eller snedställda bräder mellan bjälkarna samtidigt
som underpanel blev vanligt. De mest praktfulla rummen under barocken hade
stucktak. Stuckdekorationen kunde även im iteras i målning på brädtak.50

Fig. 56. V nr 12 lim färgsdekorerat trätak. Fyndplats: Korridoren m ellan m atsalen och furstinnans
sängkamm are. F yndår 1928. Taket upptäcktes vid konserveringsarbetena under den nuvarande d e ­
korationen på väv. D et är friskt, lustigt och skickligt m ålat i glada färger, m otiven äro b lad och blom
m or och fåglar. D et torde härstam m a frå n förra hälften av 1500-talet. Finnes uppspikat i rum 146."

4MAndcrsson/Hildebrand, 1988, s 140 ff

511 Andersson/Hildebrand, 1988. s 149 ff
51 Efter fyndkatalogen. ATA. 1929

60
Brädtaken från Läckö kan dateras efter sin stil till olika perioder på slottet och till
slottets innehavarna. Sålunda kom m er 65 fragment av brädtak från Jacobs och
hans son M agnus Gabriel de la Gardies tid. Från Carl G ustaf Tessins tid på slottet
komm er en plafond och en papperstapet.52

Större delen av de målade brädtaken, liksom plafonden och tapeten är hittade i

slottets parad våningar. Tre tak är påträffade i Furstinnans sängkam m are (rum 172)
och angränsande rum. Ett tak, som troligen är från 1500-talet, hittades söndersågat
i 51 bitar i trossbottnen i Grevens matsal (rum 179).

I finare hus kunde det under 1600-1700-talen, även finnas väggbeklädnader i tyg,
så kallade franska tapeter. I läcköm aterialet finns nio fragm ent av franska tapeter.
De består av randigt av ylle. Åtta är gjorda i tuskaft och en i kypert. D et finns inga
uppgifter om var på slottet de är hittade, men i 1675 års inventarieförteckning
omtalas att följande rum; 224, 161, 185,186, 178, 171, 167 samt 190, är beklädda
med "Nya fransöska Rcindiga Tapeter". Rum m en som kallas "Höghborne Frök-
nernes Cammar", "Höghborne Fröcknernes Cabinet", "Cammaren Innanföre
(efter Lilla M atathsahlen)" samt "Förm aaket, Emellan föregående och denne
understående Cam mar" skall därem ot vara beklädda med "Gemena gambla
Fransöske Tapeter".57, I inventarieförteckningen omtalas ibland även var i rum ­
men som tapeterna är uppsatta. I de flesta fall verkar tapeterna ha varit uppsatta på
alla väggar runt rummet. Ibland omtalas det särskilt att tapeterna även gick över
och under fönstren samt över spisen, så detta var nog inte det vanliga. I m m 181
fanns även "6 st Bardisaner m ed guld och Silkestopfsserpå" och väggarna i m m
185 och 186 var förutom med franska tapeter även klädda med grönt kläde, medan
m m 167 och 171 var klädda med rött kläde.54

Stolar och möbeldekorationer

De senaste åren har N ationalm useum i Stockholm börjat m öblera upp Läckö slott.
Sam tliga möbler som finns på slottet idag kom m er dock någon annanstans ifrån
och av de orginalm öbler som en gång m åste ha stått på slottet finns inget kvar.
Eller? Jo, i fyndm aterialet finns några fragm ent av äkta läckömöbler. Det rör sig
om sam m anlagt 12 fragm ent från olika möbler. Fyra av dessa är delar av ben till
olika möbler, varav 3 st är stolsben. 5 bitar har fungerat som dekorationer på olika
möbler, t ex möbelknoppar. 2 av stolsbenen är funna i m m 58, m edan övriga är
funna spridda över slottet. Ingen möbeldel har påträffats i något daterbart lager
och fynden är allt för fragm entariska för att kunna dateras.

Belysning
För att få belysning inomhus användes, förutom öppen eld, ofta levande ljus, som
kunde fästas i väggar och bord med en ljushållare. Denna består av en holk där
ljuset sätts fast och en spets som kunde fästas i bjälkar, väggar eller i bordsskivor.
Totalt har 18 ljushållare hittats på Läckö, alla smidda av järn. En ljushållare har
hittats i rum 9, övriga har hittats på förborggården och utanför murarna. För att
göra upp eld kunde ett eldstål användas. Det slogs an mot flinta eller något annat

52 Dateringarna bygger på uppgifter i gamla fyndkatalogen, ATA 1926-1940

53 Ur 1675 års inventarieförteckning
54 Ur 1675 års inventarieförteckning

61
hårt, för att framkalla en gnista som sedan kunde antända fnöske. Ett sådant eld­
stål hittades på Läckö.

Övriga hantverk
I samband med redogörelsen för förem ålsfynden ovan har en hel del hantverk
åskådliggjorts. Förutom dessa finns även fynd som tyder på att ett visst metall-
och trähantverk har bedrivits på Läckö.

M etallhantverk såsom smide har med största sannolikhet bedrivits utanför slottets
m urar med hänsyn till brandrisken. Trots detta har flera fynd av järnslagg och
smidesavfall hittats på slottet. Totalt har ca 1,7 kg järnslagg påträffats. Slaggen har
hittats huvudsakligen i rum 50 och på ruta 121 lager I1II. En mindre del har även
hittats i källare 13 och på ruta 60 III. Även en slaggbit med innehåll av koppar har
påträffats i rum 50. Smidesavfallet har påträffats söder om slottet på ruta 48-93
lager V och inne på stora borggården på ruta 22.

Fynd av fyra blysm ältor visar att även tillverkning av blyförem ål har förekommit.
De föremål av bly som har hittats på slottet utgörs fram för allt av fönsterspröjsar,
men även en stor mängd kulor, knappar, beslag med mera finns i fyndmaterialet.
Att åtminstone blykulor har tillverkats på slottet styrks av de stöpformar och
kultänger som också har hittats (se ovan under Vapen och vapendetaljer). En
fragment av vad som kan vara en degel av gråbränt rödgods, funnen på ruta 60 II,
visar också att m etallhantverk har bedrivits på Läckö.

Fig. 57. A tt m etallhantverk har fö reko m m it

p å L äckö visas b la n d a nnat av denna degel
a v g råbränt rödgods, som hittades p å ruta 60
I I 1935 och gjutform en f ö r kulstöpning som
hittades i källare 12 1930.

Trähantverket på Läckö syns indirekt i alla de träföremål som finns i materialet,

men det är förstås svårt att avgöra exakt vilka föremål som är tillverkade på slot­
tet. M er direkta spår av trähantverket syns istället i de redskap för trähantverk som
hittades. I fyndmaterialet finns några direkta snickeriverktyg. Det är delar av två
hammare, en listhyvel, en fil, 11 mejslar, tre skedjärn och 20 borr av järn. 1 rum 80
II hittades även flera borrspån. Vid undersökningarna hittades även 134 knivar
eller delar av knivar. Alla knivar har inte använts vid träbearbetning, två stycken
är bordsknivar och flera andra kan ha haft andra användningsom råden. För att
skärpa knivarna användes brynen. 11 brynstickor av trä och 11 brynen av sandsten
har hittats på slottet. De påträffade redskapen för träbearbetning har hittats spridda

62
över slottet med mindre koncentrationer till rum 36, rum 50, rum 93 och ruta 107.
I rum 89 påträffades vid undersökningarna tjocka lagren av stickor och hyvelspån,
vilket tolkades som att rumm et var slottets snickeriverkstad (se ovan). I detta rum
påträffades dock inga redskap för träbearbetning, som stöder teorin om snickar­
verkstad. De enda föremål som hittades i rum 89 och tillvaratogs är tre större
bågar av trä med genomborrade hål i ändarna och av okänd användning.5'1

Fig. 58. N ågra av de verktyg som använts vid

träbearbetning på Läckö. Till vänster m ejsel
till höger kniv och nedan bon:

Mat & dryck

Vad åt man på slottet och hur införskaffades födan? Läckös slottsherrar har under
åren genomgående endast använt slottet under kortare perioder av året. För att
sköta underhåll och förbereda inför slottsherrens nästa besök krävdes en stor
mängd m änniskor på slottet under hela året. Dessa behövde förstås mat och när
slottsherren sedan med sitt hov dök upp krävdes en stor mängd mat, som både
skulle anskaffas och tillredas. Större delen av födan som förtärdes på slottet be­
talades in i natura av godsets avradsbönder, men i fyndm aterialet finns också
föremål som tyder på att en hel del föda producerades i direkt anslutning till
slottet.

Ja kt och fiske
Det finns inga jaktredskap eller typiska jaktvapen i läcköm aterialet, men att vilt
ändå har stått på matsedeln syns i djurbensm aterialet. Då detta inte är analyserat
kan det här bara konstateras att det förekom m er framför allt horn från vilda djur
såsom hjort. Att åtminstone M agnus Gabriel de la Gardie ägnade sig åt jakt fram ­
kom m er även i skriftliga källor. Han hade flera lusthus/jaktslott på Läckös ägor
och i ett M emorial från 1662 sägs att 24 st rådjur skulle sättas ut i Lilla Djurgår­
den.56

Att fisk har utgjort ett viktigt födoämne under medeltiden vet man från skriftliga
källor, men det visar sig även i arkeologiskt material från utgrävningar. På Läckö
finns det dels direkta fynd i form av fiskben och ostronskal, dels mer indirekta
fynd i form av olika redskap som har med fiske att göra.

55 ATA 1940. Föremål 1 949 i gamla fyndkatalogen

56 Läckö vårdprogram, 2000, s 65

63
Fiskben är oftast mycket små och tunna och har inte så hög bevarandegrad. Det
gör att de ofta kan vara svåra att ta tillvara vid arkeologiska undersökningar. För
att de ska uppm ärksam m as vid sållning krävs ett mer finm askigt såll än vad som
användes på Läckö. De fiskben som ändå har hittats utgörs av ryggkotor från olika
fiskar. Ryggkotorna är större och kraftigare än övriga ben och är därmed bättre
bevarade och lättare att se vid en undersökning. Eftersom djurbensm aterialet inte
är analyserat så är det oklart från vilken sorts fisk kotorna stammar. När det gäller
ostronskal har ungefär 8,1 kg tagits tillvara. Ostronskalen har alla hittats runt
västra delen av Köksborgen med en hög koncentration till rutorna 115-181, 116-
182 och ruta 121. Det finns även enstaka fynd av blåmussleskal och kräftskal i
materialet.

Att fisk har varit vanligare som födoämne än fynden av fiskben kanske visar, syns
istället på de redskap för fiske som har hittats på Läckö. Totalt har 75 olika före­
mål som har m ed fiske att göra hittas. En stor del av dessa har hittats i slottets
olika rum. De vanligaste fiskeredskapen är m etkrokar av järn och flöten av bark.
näver eller trä. Det finns även fragm ent av fisknät av hampa, samt nätstickor och
sänken till nät. Ett av sänkena består av näver som rullats ihop och fyllts m ed sten.
Att näten även har framställts på Läckö visas av de fynd av bindkavlar som har
gjorts. Bindkavlar används vid tillverkning av fiskenät. Det är ett handredskap av
trä som är lika brett som den maskstolpe man önskar erhålla. Fem bindkavlar har
påträffats på Läckö, sam tliga i rum 93. En svirvel, som är en äldre typ av rote­
rande fiskedrag, och spetsar till två ljuster har också hittats.

M tälj sten
i l trä
H n ä ve r
H järn
■ horn
□ hampa
■ brons
□ bergart
■ bark

Jordbruksprodukter
Det jordbruk som hör till Läckö slott ligger vid Kungsgården, ca 1 km söder om
slottet. Det är därför lite förvånande att jordbruksredskap har hittats även på
slottet. Det rör sig om blad till skäror och delar av en eller flera plogar. Skäran
som redskap har funnits sedan bondestenåldern då den tillverkades av skarpa
flintavslag fastsatta på ett skaft av trä. M ed järnets introduktion blev skäran mer
effektiv och det var först under medeltiden som lien ersatte skäran vid spannm åls­
skörden. På Läckö har ett helt blad och fyra delar av blad till skäror hittats. De

64
plogdelar som har hittats består av ett skaft och en rist. De behöver dock inte
härstam m a från samma plog. Förutom plogen och årdret var spaden ett viktigt
redskap i jordbruket. De äldsta spadarna var tillverkade helt i trä. Under m edelti­
den blir spaden mer effektiv genom att bladet skos med järn. En sådan spadsko-
ning av järn finns i läckömaterialet. N är järnet blir billigare under 1700-1800-talet
kan spadar tillverkas helt i järn och i materialet finns även en del från en sådan
spade tillverkad helt i järn.

Fig. 60. D iagram över de fra g m e n t a v jordbruksredskap som hittats p å Läckö.

En viktig del av födan kom förstås från boskapen. Svaret på hur djurhållningen
och kosten på slottet har tett sig under åren finns till stora delar i det omfattande
djurbensm aterial som har hittats på slottet. Totalt har över 80 kg djurben tillvarata­
gits på Läckö. D jurbensm aterialet har inte analyserats, men vid en snabb överblick
verkar detta till största delen bestå av nöt, svin och höns.57

Drycker
U nder m edeltiden och även senare var ölet den viktigaste drycken. Det behövdes
för att skölja ned maten, som var hårt saltad, torkad eller rökt, och det användes
för att fira årets och livets högtider. Det finns uppgifter om att ölkonsumtionen
uppgick till 3-5 liter per person och dag.58 Den här stora ölkonsum tionen märks
även i arkeologiskt material från medeltiden och även fynden på Läckö talar
sam m a språk. Det syns i alla skärvor av dryckeskärl i keram ik och delar av lagg-
kärl. För att tillsluta tappningshålet i laggkärl användes en liten konisk propp av
trä, kallad svicka, och på Läckö hittades 52 stycken. Ett speciellt fynd med an­
knytning till öldrickande är en kran av mässing, en så kallad ölhane. Ölhanar slogs
in i tunnor, för att det skulle gå lättare att tappa upp ölet. Den ölhane som hittades
på Läckö har formen av en tupp, vilket är mycket vanligt. Tupp heter på tyska Der
Flahn och det är det som har gett tappkranarna dess namn.

En speciell form av kärl, som användes vid festliga tillfällen, var de stora träkå-
sorna med vackert utsnidade handtag. Dessa kåsor hade sin storhetstid under
1500-talet, visserligen förekom m er de även under 1600-talet, men blir då klum ­
pigare till sitt utförande.59 Det har inte hittats någon hel kåsa på Läckö, men väl 12
delar. De är alla utskurna ur tunt trä och målade med röd färg. Delarna hittades i
rum 93 III och rum 50.

57 Vretemark, 1997-10-10
5S Dahlbäck, 1982, s 253
59 Kjellberg, 1936. s 98

65
 Fig. 61. Ö lhanar användes f ö r a tt lättare
tappa upp ölet ur tunnorna. D en här
hittades i d et nedre lagret p å ruta 46-97.

Fyndspridning
Vid analyser, särskilt av äldre arkeologiskt material, gäller det att ha några källkri­
tiska aspekter i minnet. Läcköm aterialet är stort och omfattande och vid en första
anblick verkar slottet vara totalundersökt. Vid en närmare studie visar det sig
emellertid att det finns flera vita fläckar, som helt saknar förekomst av föremåls-
fynd. Om dessa vita fläckar verkligen inte är undersökta eller om de bara inte är
rapporterade är svårare att avgöra. En annan källkritisk aspekt är att det till stor
del rör sig om hopade fynd. det vill säga fynd som kan ha följt med fyllnadsm as­
sor och anbragts från olika ställen, vilket ibland men inte alltid framgår av gräv-
ningsbeskrivningarna. Trots vita fläckar och andra brister i rapporteringsarbetet
kan föremålsfyndens spridning över slottet belysa och ge svar på flera frågor.

Vid grävningarna på 1920- och 1930-talen gjordes försök att sam m anställa sprid-
ningsbilder över slottet. 1933 upprättades "Fyndplan N:o 1 - plan för angivande av
fyndplatserna för olika kategorier av fynd".60 Förem ålsgrupper som visades på
planen var bland annat blyplomber, blykulor, spelpenningar och mynt. Någon
sådan plan för samtliga förem ålsfynd efter avslutade grävningar upprättades inte.
M ed ett så stort fyndm aterial som från Läckö hade ett sådant arbete hade också
varit i stort sett ogenom förbart vid den tiden. Idag när datorer finns till hjälp i
analyseringsarbetet står helt andra m öjligheter till buds. I det här avsnittet ska
föremålsfynden presenteras i form av spridningsbilder. Spridningsbilder i tid och
rum kan förhoppningsvis svara på frågor som gäller slottets olika utvecklingsfaser
och särskilt det äldsta slottets utseende.

I arbetet med spridningsbilder av föremålsfynden har fram för allt planen över
slottets bottenvåning samt rutnätsplanen används. Detta beror på att största delen
av fynden är funna här till en följd av att bottenvåningen samt borggårdar och
femmeters rutan närmast slottets ytterm urar är mest noggrant undersökta. I vå­

60 ATA, Otterstad. Läckö 1933

66
ningarna högre upp har rummen undersökt m er sporadiskt i samband med restau­
rering. Vissa undantag dock av några rum pä första våningen som är mycket väl
undersökta, exem pelvis rum 93.

Fig, 62. Spridningsbild över sam tliga förem ål som har hittats
i rutnätet eller på slottets bottenvåning. Notera särskilt
koncentrationer och ytor utan fyndförekom st.

Vid en spridningsöversikt av samtliga fynd i rutnätet och på bottenvåningen

fram träder både fyndkoncentrationer och områden tom ma på fynd. När det gäller

67
rummen finns fyndkoncentrationer i rum 50, källare 17 och rum 43. Rum 50
uppm ärksam m ades redan vid undersökningarna, eftersom det var så rikt på fynd.
Här hittades en mängd vapendetaljer och rumm et kallas redan i äldre inventarie­
förteckningar för Rustkam maren. Källare 17 utm ärker sig genom att en stor
mängd av allt kakel påträffades här. Rum 43 däremot har ett m er blandat fynd­
innehåll. När det gäller rutnätet runt slottet finns koncentrationer av föremål söder
om slottet, på förborggården och på köksborggården samt väster och norr om
köksborgen. Vissa luckor eller vita fläckar där fynd helt saknas fram går också.
Dessa är väster och öster om förborgen. Det fram går inte av grävbeskrivningarna
huruvida dessa områden är undersökta eller ej. 1928 grävdes öster om slottet och
1932 väster om slottet utan närmare precisering. M öjligen kan dessa grävningar
även ha inbegripit de områden som nu verkar tom ma (i spridningsbilderna redovi­
sas uppgifterna väster, öster etc 0111 slottet med en förekomst utanför rutnätet på
respektive sida).

På våningen 1 trappa upp koncentreras föremålsfynden främst till rum 93, även
kallat Det G am bia Fruntim bret, på grund av alla föremål med kvinnlig anknytning
som hittats här. A ndra ram på den här våningen med en ökad koncentration av
fynd är ram m en 94, 85, 80, 115. På våning 2 är det i ram 160 eller Riddarsalen
som flest fynd har hittats. På slottets översta våning har endast ett fåtal fynd
tillvaratagits, flest av dessa i rum 199 med totalt 40 fynd.

Det medeltida Läckö

För att försöka se vad fyndspridningen kan säga om det m edeltida Läckö har de
föremål som kan dateras till Fas 1 (1298-1527) valts ut. De flesta av fynden i Fas
1 har hittats utanför slottets murar med undantag av rum 50. Huvuddelen av alla
vapendetaljerna i ram 50 kan dateras till Fas 1. Fynd i Fas 1 förekom m er även i
rum 47 och 49, de så kallade biskopsrum m en där även biskop B rynolf Gerlaks-
sons vapen sitter på en dörr. Spridda fynd förekom m er även i några andra ram.
Tittar man på spridningen utanför m urarna syns några mindre koncentrationer.
Dels väster och öster om slottet, dels norr om Köksborgen. Det förekom m er även
fynd söder om slottet och i rum både i köksborgen och i förborgen, vilket bekräf­
tar teorin om att slottet om fattar huvudborgen, köksborgen och förborgen redan
under m edeltiden.61 Frågan är dock om inte hela denna utbyggnad har skett efter
branden pä 1470-talet. Fyndm aterial som direkt kan dateras till tiden före 1470 är
mycket sparsamt, men det förekom m er några mynt som är från denna tid. En
spridningsbild över mynt äldre än 1470 ger en något annorlunda bild än den över
samtliga fynd från Fas 1. Före 1470 finns inga fynd inne i något rum eller på
någon av borggårdarna. 4 mynt är funna öster om rum 47 och 49 medan övriga är
spridda runt murarna.

61 Sigsjö, 1999, s 83

68
 Alla_fas1_rb.dbf
■ 1-4
• 5 -8
. 9 - 13
• 14-26
• 27 - 194
\ / Bottenvån2.shp
□ Rutnät2.shp

Fig. 63. Fynden fr å n fa s I är spridda

runt hela det nuvarande slottet m ed
m indre koncentrationer väster om rum
12, 17, 18, öster om rum 47, 49 och söder
om slottet sam t i rum 50.

Före1470.dbf
1
* 2
. Bottenvån2.shp
| Rutnät2.shp

Fig. 64. D e m ynt som h ar daterats till tiden

fö r e branden p å 1470-talet ä r sam tliga
hittade utanför slottets m urar m ed en m indre
koncentration över om rum 4 7 och 49.

69
Fyndm aterialet från 1470-1520 visar en något annorlunda spridning. Nu återfinns
föremål i källare 17 och i de så kallade biskopsrum m en 49 och 50. U tanför m u­
rarna har de flesta fynden påträffats väster om källare 12 och 17 samt öster om
rum 47 och 49, men fynd från den här tiden har även hittats utanför köksborgen.
Fynd från Fas 2 har påträffats i samtliga nuvarande, undersökta rum.

Fyndm aterialet tyder på att den äldsta borgen begränsades av yttermuren i dagens
huvudborg och att denna således är den ursprungliga ringm uren, vilket också Jan-
Erik Augustsson har föreslagit.62 Det finns inga fynd med datering före 1470 i
något av nuvarande rum i slottet. Detta tyder närmast på att samtliga nuvarande
rum är uppförda efter branden 1470. D etta gäller alltså även för de så kallade
biskopsrummen, som enligt tidigare forskning skulle vara ursprungliga. Som
Augutsson redan har påpekat ligger dessa rum i ett mindre bra läge, ner i en
svacka där regn-vatten skulle få lätt att samla sig. Augustsson föreslår istället att
de äldsta rumm en skulle ligga i borggårdens norra del. Detta läge är mer gynn­
samt med tanke på vädersträck och borgklippans topografi och styrks av de murar
som hittades vid grävningarna.63 Efter branden skulle i så fall även förborgen och
köksborgen delvis ha uppförts. Förborgen skulle då bestå av Porttornet, som del­
vis är av så ålderdom lig karaktär att det bör ha uppförts vid denna tid, och en yttre
mur med några rum i sydöstra hörnet. Köksborgen kan vid denna tid ha bestått av
en öppen gård omgiven av en yttre mur, såsom Noreen föreslagit, se ovan. För att
få säkra svar på hur det m edeltida Läckö har sett ut krävs dock en genom gående
murverksanalys i samband med en om putsning av slottets yttre fasader.

Vägar och ingångar till borgen

Vissa fyndkategorier är sådana att de speglar rörelser av olika slag. Det gäller
exem pelvis mynt, delar från hästutrustning och blyplomber. Dessa föremål tappas
lätt och genom att se var fynden är gjorda kan en bild av var m änniskor har vistats
och hur de har rört sig erhållas. D essa rörelser i sin tur avslöjar var vägar/ingångar
till borgen har funnits.

På Läckö har totalt 336 m ynt hittats. D essa är funna spridda runt i stort sett hela
slottet eller åtminstone på de ställen som med säkerhet är undersökta. M ynt date­
rade till tiden före 1470 har som ovan redan påpekats hittats enbart utanför slottets
ytterm urar med en mindre koncentration öster om rum 47 och 49. När det gäller
mynt från hela Fas 1, 1298-1520, finns m yntfynd även inne i några rum. Fynden
utanför m urarna visar två tydliga koncentrationer. Dels väster om rum 12, 17, 18
och dels öster om rum 47, 49. M yntfynden i Fas 2 är till största delen gjorda inne i
slottet med koncentrationer till rum 19, 43, 50 och 47 i huvudborgen och rum 57,
58 och 61 i förborgen. Utanför m urarna finns en mindre koncentration till rutorna
söder om rum 26, 27 där den mindre ingången till köksborgen finns idag. En hel
del mynt har även påträffats söder om förborgen där slottets huvudingång finns
idag. M yntfynden i Fas 3 är för få för att kunna visa på några koncentrationer
överhuvudtaget.

62 A u g u s ts s o n , 1999, s 63 ff
M A u g u s ts so n , 1999. s 58 ff

70
D etaljer från hästutrustning visar också på människors rörelser. På Läckö har
hittats sporrar, hästskor samt söm m ar och broddar till hästskor. Huvuddelen av
hästutrustningen har påträffats söder om slottet, men spridda föremål finns även
väster om huvud- och köksborgen samt öster om rum 47, 49. De här föremålen är
inte fasbestäm da och kan därför inte säga något om olika rörelsem önster över tid,
men visar ändå att ridande har närmat sig slottet dels från söder in på förborggår­
den och dels längs med slottets västra sida.

Vid undersökningarna hittades samm anlagt 45 plom ber av bly, använda för att
försegla och säkra kvalitetet på framför allt textila varor. Endast en av dessa är
daterad till 1617, medan övriga kan förmodas härröra från 1500-1600-talet. 1 rum
80 hittades 5 st blyplomber, i rum 50 4 st och i rum 43 hittades 3 st. 1 övrigt på­
träffades de flesta blyplom berna väster om slottet och då främst väster om köks­
borgen. En mindre koncentration hittades utanför källare 12 och 17. Spridningen
av blyplom berna visar att varor togs in till slottet på den västra sidan, vilket även
stäm mer med att slottets hamn ligger i Kungsviken på den västra sidan fram till ca
1670, då M agnus Gabriel de la Gardie låter flytta över ham nen till Stallviken öster
om slottet.64

Fig. 65. M ynten från Fas 1 har huvudsakligen

påträffats väster om nuvarande källare 12 och 17
sam t ö ster om nuvarande rum 47 och 49.
Så länge hamnen är på västra sidan är det även naturligt att föra in varor till slottet
denna väg. Att ha en ingång på västra sidan är även fördelaktigt rent försvarsm äs-
sigt. Det innebär att eventuella fiender som närmar sig ridande tvingas rida sista
biten intill m urararna med den oskyddade svärdssidan mot borgens försvarare.
Jan-Erik Augustsson har föreslagit att det är den igenmurade öppningen i källare
17 som är den ursprungliga ingången till borgen, med en mindre öppning högre
upp i m uren.65 Att en ingång har varit placerad just här styrks av fyndmaterialet
som uppvisar tydliga koncentrationer, fram för allt av tidiga mynt, till rutorna
väster om källare 12 och 17. M edeltida borgar har i regel två in-/utgångar, efter­
som det är viktigt att ha en utfallsport att fly ut igenom. Augustsson föreslår att en
sådan port är att finna i borgens norra mur.66 Om så vore fallet visar inte sprid­
ningen av fynden. De visar istället en koncentration öster om slottet utanför rum ­
men 47 och 49. M arken nedanför rum 47 och 49 sluttar brant neråt och det kan
nog inte ha varit läge för någon huvudport på denna sida, men därem ot mycket väl
för en utfallsport som kunde användas när det var bråttom att ta sig ut från borgen.

H ästsko shp

H ästskobrodd.shp
* 1
A. 3
A 4
A 5-6
H ästsko sö m .sh p
* 1
* 2 -3
* 4
* 5
* 6-8
Sporre, shp
* 1- 5
/\J Bottenvén2.shp
f ] Rutnät 2. shp

Fig. 66. Spridningen av hästutrustning visar att

ridande har närm at sig slottet frå n söder in på
förborggården och ridit längs m ed slottets
västra sida.
65 A u g u s ts so n , 1999. s 63
A u g u s ts so n . 1 999, s 64

72
 Fig 67. H uvuddelen av blyplom berna
har hittats väster om slottet.

I rum 47 finns en igenmurad öppning i ytterm uren som, via någon form av upp-
hissningsbar trätrappa, skulle kunna vara denna utfallsport.

I Fas 2 övergår fyndspridningen på slottets västra sida från koncentrationen vid

källare 12 och 17 till att sträcka sig längs med hela sidan upp mot köksborgen.
Fortfarande hittas en stor andel fynd öster om rum 47 och 49, men det är påtagligt
att en stor m ängd fynd nu hittas söder om förborgen och porttornet. Fyndsprid­
ningen från Fas 2 tyder således på att de nuvarande ingångarna till köksborgen
och genom porttornet fanns vid denna tid.

En annan förem ålsgrupp som kan förväntas säga något om tänkbara ingångar är
lås och nycklar. Samtliga lås och nycklar är spridda runt slottets nuvarande ytter-
murar, med en klar dominans på den västra sidan. Spridningsbilden för medeltida
bultlås och bultlåsnycklar visar en något annan bild. De flesta bultlås och bultlås-
nycklar är hittade väster om källare 12, 17 och 18 samt några öster om rum 47 och
49, vilket stärker hypotesen att slottets äldsta huvudport finns i källare 17 på
västra sidan med en utfallsport i rum 47 på den östra sidan.
Fig. 68. F ördelningen av m edeltida bultlås och bultlåsnycklar stöder hypotesen m ed en huvudport
i nuvarande källare 17 på västra sidan och en utfall sport på östra sidan där rum 4 7 fin n s idag.

Anfall och försvar

Totalt har 461 vapen och vapendetaljer påträffats på Läckö, varav de flesta är
hittade utanför slottets murar. De vapen som hittats inne i rum kan tänkas utgöra
depåer av vapen färdiga att användas vid försvar av borgen. Den tydligaste sådan
depå är som redan nämnts rum 50, den så kallade Rustkam maren, där ojäm förligt
flest antal vapen och vapendetaljer påträffats. Några av dessa, till exem pel skaften
till armborstpilar, påträffades halvfärdiga vilket stöder teorin om att de har tillver­
kats på plats för att användas i borgens försvar. A ndra rum där en större mängd
vapendetaljer påträffats är rum 20, 32 och 43.

74
Det finns uppgifter om att Läckö angreps av danskarna under 1500-talet, men helt
säkra belägg för detta eller för andra anfall saknas. Att en så stor del av vapen och
vapendetaljerna ändå har påträffats utanför m urarna tyder dock på att borgen har
blivit anfallen. Framför allt pilspetsar och kulor utanför m urarna visar att borgen
har anfallits och kan dessutom ge en bild av vilka delar av borgen som främst
utsattes för anfall.

De pilspetsar som är funna på Läckö utgörs av två typer, dels kraftiga holkpilar
och dels mer långsm ala dalpilar. Holkpilar har påträffats inne på förborggården
och i rum 10. Utanför murarna har några holkpilar hittats utanför köksborgen och
söder om förborgen, men de flesta har påträffats öster om rum 47 och 49. När det
gäller dalpilarna har 5 st påträffats i rum 50 och 1 st i rum 32. Dalpilarna uppvisar
en m er jäm n spridning runt hela slottet med en något ökat koncentration på slot­
tets västra sida, dels väster om källare 12 och 17, dels söder om det nordvästra
tornet.

Fig. 69. F ördelningen av arm borstpilspetsar runt Läckö.

75
Fördelningen av kulor till eldvapen uppvisar en något annorlunda spridning än
den för armborstpilspetsarna. Ett flertal kulor, både gevärs- och kanonkulor har
påträffats inne i slottets rum, varav de flesta i rum 50. Utanför m urarna har kulor
påträffats främst söder och väster om slottet, och endast ett fåtal kulor har påträf­
fats öster om slottet.

Spridningsbilderna för pilspetsar och kulor bekräftar den tidigare kända bilden av
rum 50 som slottets rustkam mare och vapendepå. Vid ett antagande att de pil­
spetsar och kulor som hittats utanför m urarna har avfyrats i anfall mot slottet (det
är förstås möjligt att de har hamnat där på andra sätt, särskilt som mycket av
innehållet runt murarna är fyllnadsmassor), uppvisar pilar och kulor skilda sprid-
ningsmönster. Pilspetsarna är funna jäm nt spridda runt hela slottet med en ökad
koncentration öster om rum 47 och 49. K ulorna däremot är funna främst söder och
väster om slottet och saknas nästan helt på slottets östra sida. Den här skillnaden
visar även en skillnad i tid. M ot slutet av medeltiden och under 1500-talet när
eldvapen blir vanligare är det Läckös södra och västra sida som blir utsatta för
anfall. A lltså de sidor där ingångarna till slottet finns än i dag. Tidigare under
medeltiden har slottet blivit anfallet öster om rum 47 och 49, vilket ytterligare
stärker hypotesen att det vid denna tid fanns en ingång/utfallsport där.

Fig. 70. F ördelningen av kulor runt slottet.

76
Grundandet av borgen
Det finns inget i fyndm aterialet som tyder på att en borg har funnits före 1298, då
den äldsta skriftliga källan om näm ner Läckö. Det vendeltida spänne som hittades i
källare 25 1932 har sannolikt förts dit på under senare tid. Det äldsta myntet
funnet vid grävningarna dateras till 1354-1363 och därefter kom m er m ynten i tät
följd. Att mynt helt saknas under första halvan av 1300-talet är märkligt. M ynt­
produktionen var lika stor då som senare under 1300-talet och m yntfynd från
denna tid är vanliga i till exem pel kyrkor.67 Om borgen fanns till redan 1298 borde
några mynt från denna äldsta tid ha påträffats. Nu tyder istället m aterialet på att
borgen Läckö uppförs först vid mitten av 1300-talet. Att Läckö nämns i skriftliga
källor redan 1298 behöver inte innebära att det finns en borg vid den tiden. Läckö
kan istället ha varit en gård i biskopens eller kyrkans ägo, möjligen placerad där
kungsgården ligger idag. U nder andra hälften av 1300-talet finns m ånga exem pel
på att ägare till större gårdar bygger en försvarsborg en bit ifrån gårdens byggna­
der och i ett m er lättförsvarat läge. Det är m öjligt att även Läckö utgör ju st ett
sådant exempel. Ytterligare studier av de äldsta skrifliga källorna och förhållandet
mellan gården/jordbruket och borgen krävs för att klarlägga Läckö slotts äldsta
historia.

Skara i oktober 2001

M arita Sjölin

67 J o n s so n , 2 0 0 1 . e -p o st

77
Sammanfattning
Under åren 1996-1999 gjordes en digital registrering av de föremål som hade
hittats vid arkeologiska undersökningar på Läckö slott under 1920- och 30-talen.
Arbetet med registreringen skedde huvudsakligen inom ram en för projektet SE­
SAM - öppna musiesamlingarna. SESA M -projektet var ett statligt finansierat
projekt som genom fördes på ett stort antal m useer och arkiv runt om i Sverige,
med syfte att bevara och öppna kulturskatterna i m useer och arkiv. När SESAM-
medlen på Läckö tog slut efter två år, bekostade Statens Fastighetsverk, en fort­
sättning under sex månader, så att registreringen kunde slutföras.

I samband med de arkeologiska undersökningarna på slottet dokumenterades

grävningarna varje år med beskrivningar och tolkningar över arbetet samt rit­
ningar och foton, men någon egentlig rapport skrevs aldrig. Vid registreringen av
gravfynden väcktes därför tanken att gå vidare med m aterialet och försöka sam ­
m anställa en något försenad grävrapport över undersökningarna. Statens Fastig­
hetsverk ställde sig positiva till detta och bekostade erforderlig rapporttid för en
arkeolog vid Västergötlands museum i Skara.

Syftet med rapporten är att redovisa fältdokum entationen och de tolkningar som
gjordes i sam band med undersökningarna på Läckö slott åren 1926-1939. Det
tillvaratagna fyndm aterialet om fattar en stor mängd föremål av skiftande slag och
ålder. Sam tliga föremål har registrerats digitalt och presenteras i rapporten, men
inga fördjupade analyser har genomförts. Genom gången av materialet i rapporten
kan därför m ycket ses som en presentation av m aterialgrupper som på sikt och
med mer m ålm edvetna frågeställningar kan analyseras djupare. Det prim ära syftet
med rapporten har varit att åstadkom m a en redovisning för den som vill ha en
inblick i grävningsresultatet.

De arkeologiska undersökningarna på Läckö slott skedde i samband med att

slottet genom gick en om fattande restaurering. Det stora undersöknings och
restaureringsprojektet, som leddes av arkitekt Ärland Noreen, började 1926 och
pågick ända till 1939.

Redan 1927 iordningställdes ett m useum på slottet där fynden visades. M useet
öppnade 1928 och då kunde besökaren låta sig imponeras av den ståtliga sam ­
lingen med kakel, pumpinrättningen från Fläskgraven eller förfasas över en fånges
villkor i slottskällaren. N ågra speciella fynd sändes direkt till H istoriska museet i
Stockholm, men för övrigt förvarades fynden på slottet fram till 1960-talet. Då
upptäcktes det att framför allt m etallförem ålen for illa och som en räddningsaktion
skickades en stor del av fynden till Historiska museet där de konserverades och
har förvarats sedan dess. De fynd som blev kvar på slottet förvarades huvudsakli­
gen i gamla socker- och margarinlådor av trä.

78
De arkeologiska undersökningarna på Läckö slott skedde i samband med att
slottet genom gick en omfattande restaurering. Samtliga borggårdar och i stort sett
hela om rådet 10 m utanför m urarna undersöktes. Inne i slottet är de nedersta
våningarna så gott som helt undersökta medan det blir m er sporadiskt högre upp.
Ett av huvudsyftena med grävningarna var att fastställa den medeltida borgens
utsträckning i plan och därför koncentrerades mycket av de tidiga undersökning­
arna på att finna läm ningar av äldre skans- och yttermurar. Vid grävningarna på
borggårdarna och inne i rumm en påträffades en del rester av äldre murar, som har
med äldre byggnader och rum sindelningar inne i slottet att göra. Vid undersök­
ningar inne i slottet påträffas en del lämningar, som avslöjar detaljer om hur de
olika rumm et kan ha sett ut tidigare. Vid undersökningar ute på borggårdarna
hittas några anläggningar, som tolkas som eldstäder av olika slag. Vid grävning­
arna undersöks särskilt intressanta rum som Rustkam m aren där en mängd vapen­
detaljer påträffas, Gambia Fruntim bret med fynd som har med kvinnlig slöjd att
göra hittades, Silfverkammaren där m ynt och spelpenningar hittades samt den
utsprängda brann i borgklippan som kallas Fläskgraven.

Vid undersökningarna på Läckö tillvaratogs ett stort antal föremål som om fattar
allt från små knappnålar till stora trästockar. Föremålen rengjordes, fotograferades
och katalogiserades vid undersökningarna i nio olika avdelningar. I den digitala
registreringen finns totalt 7559 fyndnum m er från undersökningen, fördelat på än
fler objekt, eftersom till exem pel ett 20-tal keram ikskärvor kan rymmas under
samma nummer. Keramik och lergods utgör de största förem ålskategoriem a från
undersökningarna. De uppgår till cirka 398 kg eller 24835 skärvor. Även mynt
utgör en stor fyndkategori. Totalt påträffades 336 mynt, som spänner över en
tidsrym d av 500 år, från början av 1300-talet till början av 1800-talet. Av dessa är
88 mynt medeltida. Ett intressant fynd på Läckö är en m yntstam p, tolkad som en
örtugsstam p från 1400-talet. I fyndm aterialet från Läckö finns även 45 varuplom-
ber av bly varav en har årtalet 1617 instämplat på ena sidan.

Vid grävningarna på 1920- och 1930-talen gjordes försök att sam m anställa sprid-
ningsbilder över blyplomber, blykulor, spelpenningar och mynt. Någon sådan plan
för sam tliga föremålsfynd efter avslutade grävningar upprättades inte. M ed ett så
stort fyndmaterial som från Läckö hade ett sådant arbete hade också varit i stort
sett ogenom förbart vid den tiden. I det nuvarande rapportarbetet har däremot ett
stort antal spridningsbilder tagits fram. Ett av syftena har varit att se vad fynd­
spridningen kan säga om det äldsta Läckö. För att få svar på detta har bl a de
föremål som kan dateras till 1298-1527 valts ut. Dessa har hittats runt det nuva­
rande slottets murar, vilket stöder teorin om att slottet om fattar huvudborgen,
köksborgen och förborgen redan under medeltiden. Frågan är dock om inte hela
denna utbyggnad har skett efter branden pä 1470-talet. Fyndm aterial som direkt
kan dateras till tiden före 1470 är mycket sparsamt, men det förekom m er några
mynt som är från denna tid. Av dessa finns inga fynd inne i något rum eller på
någon av borggårdarna.

79
Fyndmaterialet tyder på att den äldsta borgen begränsades av yttermuren i dagens
huvudborg och att denna således är den ursprungliga ringmuren. Det finns inga
fynd med datering före 1470 i något av nuvarande rum i slottet. Detta tyder när­
m ast på att samtliga nuvarande rum är uppförda efter branden 1470. D etta gäller
alltså även för de så kallade biskopsrum m en, som enligt tidigare forskning skulle
vara ursprungliga. Dessa rum i ett mindre bra läge, ner i en svacka där regnvatten
skulle få lätt att samla sig. De äldsta rumm en kan istället ha legat i borggårdens
norra del. Detta läge är m er gynnsamt med tanke på vädersträck och borgklippans
topografi och styrks av de murar som hittades vid grävningarna på 1930-talet.
Efter branden skulle i så fall även förborgen och köksborgen delvis ha uppförts.
Förborgen skulle då bestå av Porttornet och en yttre m ur med några rum i sydöstra
hörnet. Köksborgen kan vid denna tid ha bestått av en öppen gård omgiven av en
yttre mur.

D et finns inget i fyndm aterialet som tyder på att en borg har funnits före 1298, då
biskop B rynolf A lgotsson skall ha anlagt Läckö. Det äldsta myntet dateras till
1354-1363 och sedan kom m er mynten i tät följd, vilket snarare ger intryck av att
borgen uppfördes först vid mitten av 1300-talet.
Referenser

Otryckta källor
ATA, A ntikvarisk-Topografiska arkivet, Riksantikvarieäm betet, Stockholm:
Akter, Otterstad sn, Läckö slott, 1926-1939.
Fotosam lingen, Otterstad sn, Läckö slott, 1926-1939.
Ritningar/planer, Otterstad sn, Läckö slott, 1926-1939

Berglund, Anders & Holmström , Erik: Rapport 1998:9. U ndersökningar av läm ­

ningar kring Läckö slott. Skaraborgs länsm useum 1998

Lantm äteriverkets forskningsarkiv, Gävle: Lantmäteriakter: Akt nr: P 163-16:3,

P163-16:4, P 163-16:8, P163-16:9

Lars Hasselbergs bildarkiv, Vara: Läckö slott

N ationalencyklopedin 2001-02-21: http://www.ne.se/jsp/search/

article.jsp?i_art_id=340991

Statens Fastighetsverk: Läckö. V årdprogram för slottets omgivningar. Statens

Fastighetsverk 2000

Tunnander, Ingemar: PM gällande utställningen fajans och lergods på Läckö,

M ars 1996

Valfridsson, M arita: Rapport 1999:9. Fornläm ning 69 och 228, Otterstad socken,
Lidköpings komm un, Västergötland. A rkeologisk undersökning 1999.
Västergötlands m useum 1999

Valfridsson, M arita: Rapport 2000:25. K ulturhistorisk förstudie av Läckö 1:5,

Otterstad socken, Lidköpings komm un, Västergötland

Muntliga källor
M aria Vretemark, osteolog Västergötlands museum, 1997-10-10

Anna M arkgren, föreläsare på Raä:s Sesamutbildning i Stockholm, 1996-10-04

Inga Lundblad, Statens H istoriska M useum , 1997-03-05

Jonsson, Kenneth, professor, N um ism atiska Forskningsgruppen, Stockholms

universitet, 2001-05-21 (e-post)

81
Tryckta källor & litteratur
Liten intervju om Läckö slotts medeltid. Dagens N yheter 19/9 1934.

Läckö gamla slottskyrka kom m er åter till heders. Svenska Dagbladet 4/11 1927
Andersson, Karin & Hildebrand, Agneta: Byggnadsarkeologisk undersökning. Det
murade huset. Underrättelser från riksantikvarieäm betet och Statens historiska
m useer 1988:1. U ppsala 1988.

Augustsson, Jan-Erik: Läckö som m aktcentrum och bostad. Läckö, landskapet,

borgen, slottet. Red: L eif Jonsson: Falköping 1999.

Berg, Konstantin: Glasmynten på Läckö. W estgöta-Posten 1933.

Berg, Konstantin: M useiarbetet på Läckö slott. W estgöta-Posten 28/2 1930.

Broberg, Birgitta & Hasselmo, M argareta: Keramik, kam m ar och skor från 7
m edeltida städer. (RAÄ & SHM Rapport, M edeltidsstaden 30). Stockholm
1981.

Cederlöf, Olle: Vapenhistorisk handbok - historiens plogbillar. Stockholm 1975.

Danielsson, M ärta-Stina (red): Svenskt glas. Växjö 1991.

Folin, N ina & Tegnér, Göran (Red): M edeltidens ABC (Historia i fickformat).
Stockholm. 1985.

Hallbäck, Sven Axel: Läckö slott. Svenska fornm innesplatser 12. Uddevalla 1978.

Hermelin, Carl F & Welander, Elsebeth: Glasboken - Historia, teknik och form.
Borås 1980.

Jerrem alm , Ali; Lundström , Inga; Wiséhn, lan: Trum f på hand - en historia om
svenska spelkort. Uddevalla 1993.

Johansson, Sally: Knyppling i Östergötland : tradition och nyskapande.

Fören G am la Vadstena, Vadstena 1983.

Kjellberg, Sven T.: Tre kåsor och tre sturedöttrar. Kulturen - en årsbok. Lund
1937.

Landahl, Kristina (Red): Outline. Ä m nesklassifikationssystem för svenska mu­

seer. N ordiska museet. Uddevalla 1993.

Ljung, Jan-Åke & Nelson, Per: Pipfyndet. K ritpipor - historien kring ett fynd vid
Södermalmstorg. Stockholms stadsmuseum. Trångsund 1985.

82
M årtensson, Anders W (Red): Uppgrävt förflutet för PKbanken i Lund. En inves­
tering i arkeologi. (A rchaeologica Lundensia Investigationes de antiqvitatibus
urbis Lundae VII). Lund 1976.

Noreen, Ärland: Fläskgraven på Läckö. Fornvännen 1929.

Noreen, Ärland: Läckö slott. Svenska fornm innesplatser 12. Kungl Vitterhets
historie och antikvitets akademien. Stockholm 1929 eller 30 (?).

Rosell, Ingrid: Ham nanläggning och skeppsbyggeri på De la Gardies Läckö.

Forum Navale 50/97.

Sigsjö, Ragnar: Läckö biskopsborg - en medeltida hägring. Läckö, landskapet,

borgen, slottet. Red: L eif Jonsson: Falköping 1999.

Skoglund, Lars-Olof: Ägare och brukare av Läckö slott - en kom m enterad inne-
havarlängd. Läckö, landskapet, borgen, slottet. Red: Leif Jonsson: Falköping
1999.

Wahlöö, Claes: Keramik 1000-1600 i svenska fynd. Lund 1976.

W idéen, Harald: Biskop Brynolfs källare på Brunnsbo och hans byggnadsarbeten

på Läckö biskopsborg. Fornvännen 1937.

W idéen, Harald: Ett processionskors från biskopstidens Läckö och några ord om
Väners betydelse för det västsvenska kulturlivet i äldre dar. Västergötlands
Fornm innesförenings Tidskrift 1937. Lidköping 1937.

W idéen, Harald: Läckö slotts m edeltid i nytt ljus. Skaraborgs Läns Tidning 18/9
1934.

W idéen, Harald: M yntfynd på Läckö. Skaraborgs Läns Tidning 10/11 1933.

83
 Bilaga 1

Administrativa uppgifter

Fastighet: Läckö 1:5

Fornläm ning nr/art: 69 / Bebyggelseläm ning
Socken: O tterstad
Kommun: Lidköping
Län: Västra Götaland
Landskap: Västergötland
Ekonom iska kartan: 9C lj "
Tidpunkt för undersökningen: 1926 - 1939
Ansvarig för undersökningen: Ä rland Noreen, arkitekt Kungl
Byggnadsstyrelsen
Digital föremålsregistrering: M arita Sjölin, arkeolog/antikvarie,
Västergötlands museum, 1996-1999
Analys och tolkning: M arita Sjölin, arkeolog/antikvarie,
Västergötlands museum, 1999-2001
Dviv~ 3S7/ö !
Arkivmaterial
Förvaring: ATA, Riksantikvarieämbetet, Stockholm

Fynd
Fynden har registrerats digitalt på 7482 fyndnum m er och förvaras på Historiska
m useet (SHM ) och Kungl M yntkabinettet (KM K) i Stockholm samt på Läckö
slott. Vilka fynd som förvaras var fram går av det digitala fyndregistret.

D et digitala fyndregistret förvaras på Västergötlands museum. Kopia av registret

m edföljer denna rapport när den skickas till Statens Historiska museer.

84
 Bilaga 2

Tekniska uppgifter

Orienteringsritningar

Rittindelning. E fter Noreen 1941, ej skalenlig.

Plan av källaren. Efter Noreen 1941, ej skalenlig
 . vfti.
SEPT.1941
n n
si
LÄCKÖ J L O T T Plan av bottenvåningen. Efter Noreen 1941, ej skalenlig.
S.H
P
5L0TT
la c k o itr unn Efter Noreen 1941, ej skalenlig-
Plan av vamngen 3 tr upp• £-/
 Plan- och profilritningar

Orienteringsplan fö r grävningsarbetena 1926-1938.

E j skalenlig. U rsprunglig skala 1:50.
D etalj av Ä rla n d Noreens rekonstruktion av det m edeltida Läckö. "Läckö under m edeltiden,
S to c k h o lm i m ars 1939. Ä. Noreen. E j skalenlig. U rsprunglig skala 1:200. D ubbel skraffering =

bevarad m edeltida mur. E nkel skraffering - rekonstruktion. Streckad linje = nuvarande Läckö.

P rofilritning ö ver lagerförhållanden

i rum 93 (digitalt renritad).
E j skalenlig.
Förteckning över rum och rutor

Rummen följer en äldre rum sindelning som kan spåras till 1600-talens inventarie­
förteckningar medan rutornas numrering konstruerades vid grävningarna (se plan­
ritningar). I grävbeskrivningarna kallas flera av rummen i bottenvåningen för
källare, t ex källare 12. D essa har i förteckningen istället betecknats som rum och
endast källare med bokstavsbeteckning har fått behålla prefixet källare. Åtgärd
bygger på uppgifterna i grävbeskrivningarna för varje år. När det gäller förhållan­
det för rutor är fler undersökta än vad som först verkar vara fallet. De är dock inte
alltid redovisade som enskilda rutor utan som "öster om slottet" eller "Stora borg­
gårdens nordöstra kvadrat", vilket inte fram går av nedanstående förteckning.

F y n d p la ts L ager Å tg ä rd Fyndår
Köksborggården Ruta 1 Arkeologiskt undersökt 1932
Köksborggården Ruta 2 Arkeologiskt undersökt 1932
Köksborggården Ruta 3 - Arkeologiskt undersökt 1932
Köksborggården Ruta 4 Arkeologiskt undersökt 1932
Köksborggården Ruta 5 Endast lösfynd
Köksborggården Ruta 6 Endast lösfynd 1933
Köksborggården Ruta 7 II Arkeologiskt undersökt 1933
Gången till Köksborggården Ruta 8 Endast lösfynd
Stora borggården Ruta 9 IV Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 10 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 11 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 12 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 13 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 14 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 15 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 16 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 17 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 18 I Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 19 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 20 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 21 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 22 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 23 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 24 Arkeologiskt undersökt 1926
Stora borggården Ruta 25 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 26 Arkeologiskt undersökt 1929
Stora borggården Ruta 27 Arkeologiskt undersökt 1926
Gången till Stora borggården Ruta 28 Endast lösfynd 1931
Förborggården Ruta 29 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 30 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 31 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 32 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 33 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 34 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 35 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 36 Arkeologiskt undersökt 1931

93
Förborggården Ruta 37 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 38 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 39 B Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 40 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 41 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 42 Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Rula 43 B Arkeologiskt undersökt 1931
Förborggården Ruta 44 Arkeologiskt undersökt 1931
Gången till Förborggården Ruta 45 B Arkeologiskt undersökt 1931
Söder om slottet Ruta 46 VIII + B Arkeologiskt undersökt 1936
Söder om slottet Ruta 47 VI + B Arkeologiskt undersökt 1936
Söder om slottet Ruta 48 VI +B Arkeologiskt undersökt 1937
Söder om slottet Ruta 49 VI + B Arkeologiskt undersökt 1936
Norr om slottet Ruta 50 I Arkeologiskt undersökt 1926, 1927
Norr om slottet Ruta 51 Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Norr om slottet Ruta 52 II Arkeologiskt undersökt 1926, 1927
Norr om slottet Ruta 53 V Arkeologiskt undersökt 1926. 1927
Norr om slottet Ruta 54 IV Arkeologiskt undersökt 1926, 1927
Norr om slottet Ruta 55 v +B Arkeologiskt undersökt 1935
Norr om slottet Ruta 56 I Arkeologiskt undersökt 1935
Norr om slottet Ruta 57 II Arkeologiskt undersökt 1935
Norr om slottet Ruta 58 v Arkeologiskt undersökt 1935
Norr om slottet Ruta 59 V+B Arkeologiskt undersökt 1935
Norr om slottet Ruta 60 IV + B Arkeologiskt undersökt 1935
Öster om slottet Ruta 61 III + 3 Arkeologiskt undersökt 1935
Öster om slottet Ruta 62 Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Öster om slottet Ruta 63 IV Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Öster om slottet Ruta 64 IV Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Öster om slottet Ruta 65 Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Öster om slottet Ruta 66 Arkeologiskt undersökt 1928. 1929
Öster om slottet Ruta 67 Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Öster om slottet Ruta 68 Arkeologiskt undersökt 1928. 1929
Öster om slottet Ruta 69 I Arkeologiskt undersökt 1937
Öster om slottet Ruta 70 Arkeologiskt undersökt 1937
Öster om slottet Ruta 71 II Arkeologiskt undersökt 1926, 1927
Öster om slottet Ruta 72 III Arkeologiskt undersökt 1926, 1927
Öster om slottet Ruta 73 III Arkeologiskt undersökt 1937
Öster om slottet Ruta 74 Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Öster om slottet Ruta 75 Arkeologiskt undersökt 1937
Öster om slottet Ruta 76 I Arkeologiskt undersökt 1928. 1929
Öster om slottet Ruta 77 I Arkeologiskt undersökt 1928, 1929
Öster om slottet Ruta 78 V+B Arkeologiskt undersökt 1937
Öster om slottet Ruta 79 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 80 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 81 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 82 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 83 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 84 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 85 IV Arkeologiskt undersökt 1939
Lilla slottsträdgården Ruta 86 Arkeologiskt undersökt 1927

94
Lilla slottsträdgården Ruta 87 Arkeologiskt undersökt 1927
Lilla slottsträdgården Ruta 88 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 89 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 90 I Endast lösfynd 1936
Söder om slottet Ruta 91 B Endast lösfynd
Söder om slottet Ruta 92 VI + B Arkeologiskt undersökt 1936
Söder om slottet Ruta 93 VI + B Arkeologiskt undersökt 1936
Söder om slottet Ruta 94 IV + B Arkeologiskt undersökt 1935,1936
Söder om slottet Ruta 95 Arkeologiskt undersökt 1935,1936
Söder om slottet Ruta 96 VI + B Arkeologiskt undersökt 1936
Söder om slottet Ruta 97 VIII + B Arkeologiskt undersökt 1936
Väster om slottet Ruta 98 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 99 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 100 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 101 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 102 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 103 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 104 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 105 Arkeologiskt undersökt 1931
Väster om slottet Ruta 106 i+B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 107 B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 108 B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 109 B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 110 B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 111 B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 112 B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 113 IV Arkeologiskt undersökt 1926, 1927
Väster om slottet Ruta 114 Arkeologiskt undersökt 1931
Väster om slottet Ruta 115 VII + B Arkeologiskt undersökt 1934
Väster om slottet Ruta 116 VIII + B Arkeologiskt undersökt 1934
Väster om slottet Ruta 117 II Arkeologiskt undersökt 1926. 1927
Norr om slottet Ruta 118 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 119 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 120 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 121 V Arkeologiskt undersökt 1926, 1927
Norr om slottet Ruta 122 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 123 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 124 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 125 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 126 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 127 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 128 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 129 Uppgift saknas
Norr om slottet Ruta 130 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 131 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 132 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 133 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 134 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 135 Arkeologiskt undersökt 1929
Öster om slottet Ruta 136 Uppgift saknas

95
Öster om slottet Ruta 137 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 138 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 139 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 140 V+B Arkeologiskt undersökt 1937
Öster om slottet Ruta 141 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 142 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 143 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 144 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 145 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 146 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 147 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 148 Uppgift saknas
Öster om slottet Ruta 149 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 150 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 151 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 152 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 153 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 154 Uppgift saknas
Lilla slottsträdgården Ruta 155 Uppgift saknas
Söder om slottet Rula 156 Uppgift saknas
Söder om slottet Ruta 157 Uppgift saknas
Söder om slottet Ruta 158 Uppgift saknas
Söder om slottet Ruta 159 Arkeologiskt undersökt 1935
Söder om slottet Ruta 160 Arkeologiskt undersökt 1935
Söder om slottet Ruta 161 Uppgift saknas
Söder om slottet Ruta 162 Uppgift saknas
Söder om slottet Ruta 163 Arkeologiskt undersökt 1935
Väster om slottet Ruta 164 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 165 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 166 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 167 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 168 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 169 Endast lösfynd
Väster om slottet Ruta 170 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 171 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 172 Arkeologiskt undersökt 1931
Väster om slottet Ruta 173 Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 174 B Arkeologiskt undersökt 1932
Väster om slottet Ruta 175 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 176 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 177 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 178 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 179 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 180 V Arkeologiskt undersökt 1931
Väster om slottet Ruta 181 VII + B Arkeologiskt undersökt 1934
Väster om slottet Ruta 182 VI Arkeologiskt undersökt 1934
Väster om slottet Ruta 183 Uppgift saknas
Väster om slottet Ruta 184 Uppgift saknas
Rum 1 Uppgift saknas
Rum 2 Uppgift saknas

96
 Rum 3 Endast lösfynd
Rum 4 Uppgift saknas
Rum 5 Uppgift saknas
Rum 6 Uppgift saknas
Rum 7 Uppgift saknas
Rum 8 Arkeologiskt undersökt 1931
Rum 9 IV + B Arkeologiskt undersökt 1933
Rum 10 11 Arkeologiskt undersökt 1933
Rum 11 Endast lösfynd 1933
Rum 12 Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 13 Endast lösfynd (?) 1930, 1931
Rum 14 Uppgift saknas
Vedboden Rum 15 Uppgift saknas
Rum 16 Uppgift saknas
Rum 17 Arkeologiskt undersökt 1926
Rum 18 I Arkeologiskt undersökt 1936
Rum 19 11 Arkeologiskt undersökt 1936
Rum 20 II Arkeologiskt undersökt 1935
Rum 21 Uppgift saknas
Rum 22 Uppgift saknas
Rum 23 Uppgift saknas
Rum 24 Uppgift saknas
Trädgårdskällaren Rum 25 I Endast lösfynd 1933
Rum 26 Endast lösfynd 1934, 1935
Rum 27 Endast lösfynd 1936
Bagarestugan Rum 28 Arkeologiskt undersökt 1927,1930
Kammaren innanför köket Rum 29 11 Arkeologiskt undersökt 1938
Stora köket Rum 30 Arkeologiskt undersökt 1931
Vedboden Rum 31 Endast lösfynd
Brygghuset Rum 32 III + B Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 33 Endast lösfynd 1933
Förstugan till trappan Rum 34 Endast lösfynd 1926, 1937
Rum 35 I Arkeologiskt undersökt 1933
Badstuga Rum 36 II + B Arkeologiskt undersökt 1927,
1931, 1937
Förstuga Rum 37 Arkeologiskt undersökt 1927
Rum 38 Uppgift saknas
Stora köket Rum 39 Endast lösfynd 1926
Rum 40 Uppgift saknas
Rum 41 Uppgift saknas
Rum 42 Uppgift saknas
Nya lilla köket Rum 43 V Arkeologiskt undersökt 1934
Yttersta fataburen Rum 44 Endast lösfynd 1926
Innersta fataburen Rum 45 Endast lösfynd 1926
Rum 46 Uppgift saknas
Biskop Brynolfs kammare Rum 47 Arkeologiskt undersökt 1931
Förstuga Rum 48 Uppgift saknas
Biskopens kök Rum 49 Arkeologiskt undersökt 1934
Innersta rustkammaren Rum 50 II Arkeologiskt undersökt 1933. 1934
Vapenhuset Rum 51 Uppgift saknas

97
Kyrkan Rum 52 Uppgift saknas
Rum 53 Endast lösfynd 1935
Rum 54 11 Arkeologiskt undersökt 1931
Rum 55 Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 56 Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 57 Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 58 V Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 59 Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 60 Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 61 Arkeologiskt undersökt 1930
Rum 62 Uppgift saknas
Rum 63 Uppgift saknas
Rum 64 Uppgift saknas
Rum 65 Uppgift saknas
Rum 66 Uppgift saknas
Rum 67 Uppgift saknas
Rum 68 Uppgift saknas
Rum 69 Uppgift saknas
Rum 70 Endast lösfynd 1933,
Rum 71 Uppgift saknas
Rum 72 Uppgift saknas
Rum 73 Uppgift saknas
Rum 74 Endast lösfynd 1933
Rum 75 Uppgift saknas
Rum 76 Uppgift saknas
Rum 77 Uppgift saknas
Rum 78 Uppgift saknas
Rum 79 Uppgift saknas
Rum 80 III + B Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 81 Uppgift saknas
Rum 82 Uppgift saknas
Rum 83 I Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 84 III Arkeologiskt undersökt 1939
Rum 85 II Arkeologiskt undersökt 1938
Rum 86 Arkeologiskt undersökt 1939
Rum 87 Arkeologiskt undersökt 1939
Rum 88 Arkeologiskt undersökt 1939
Rum 89 Arkeologiskt undersökt 1939
Rum 90 1 Arkeologiskt undersökt 1934
Rum 91 Uppgift saknas
Trumpetaregången Rum 92 Uppgift saknas
Gambia Fruntimbret Rum 93 V Arkeologiskt undersökt 1934
Folkets spisestuga Rum 94 II Arkeologiskt undersökt 1934
Hovmästarekammarens förrum Rum 95 Endast lösfynd 1929
Hovmästarekammaren Rum 96 Endast lösfynd 1936
Rum 97 Uppgift saknas
Rum 98 Uppgift saknas
Rum 99 Uppgift saknas
Rum 100 Endast lösfynd 1938
Rum 101 Uppgift saknas

98
 Rum 102 Endast lösfynd 1938
Rum 103 Endast lösfynd 1938
Rum 104 Uppgift saknas
Rum 105 Endast lösfynd 1938
Rum 106 Arkeologiskt undersökt 1937
Badstugskammaren Rum 107 Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 108 Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 109 Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 110 Uppgift saknas
Rullestuga Rum 111 Endast lösfynd
Rum 112 Uppgift saknas
Rum 113 Uppgift saknas
Rum 114 Arkeologiskt undersökt 1935
Jungfrukammare Rum 115 Arkeologiskt undersökt 1937
Fruntimberssalen Rum 116 Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 117 Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 118 Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 119 Uppgift saknas
Rum 120 Arkeologiskt undersökt 1937
Rum 121 Arkeologiskt undersökt 1934,
Brahesalen Rum 122 Arkeologiskt undersökt 1930
Kammaren innanför Brahesalen Rum 123 Uppgift saknas
Kämpasalen Rum 124 Uppgift saknas
Gyllenstiernas gemak Rum 125 Uppgift saknas
Gyllenstiernas kammare Rum 126 Uppgift saknas
Rum 127 Uppgift saknas
Rum 128 Uppgift saknas
Rum 129 Uppgift saknas
Rum 130 Uppgift saknas
Rum 131 Uppgift saknas
Rum 132 Uppgift saknas
Rum 133 Uppgift saknas
Rum 134 Uppgift saknas
Rum 135 Uppgift saknas
Rum 136 Uppgift saknas
Rum 137 Uppgift saknas
Rum 138 Uppgift saknas
Rum 139 Uppgift saknas
Rum 140 Uppgift saknas
Rum 141 Uppgift saknas
Rum 142 Endast lösfynd 1931,
Rum 143 Uppgift saknas
Rum 144 Uppgift saknas
Rum 145 Uppgift saknas
Rum 146 Uppgift saknas
Rum 147 Uppgift saknas
Rum 148 Uppgift saknas
Rum 149 Uppgift saknas
Rum 150 Uppgift saknas
Rum 151 Uppgift saknas

99
 Rum 152 Uppgift saknas
Rum 153 Uppgift saknas
Rum 154 Uppgift saknas
Rum 155 Uppgift saknas
Rum 156 Uppgift saknas
Trapprum Rum 157 Uppgift saknas
Rum 158 Uppgift saknas
Kungssalsförmaket Rum 159 Uppgift saknas
Kungs- el Riddarsalen Rum 160 Endast lösfynd 1931
Rum 161 Uppgift saknas
Fredssalen Rum 162 Uppgift saknas
Passage Rum 163 Uppgift saknas
Tomkammare Rum 164 Uppgift saknas
Österrikiska salen Rum 165 Uppgift saknas
Förmaket till Österrikiska salen Rum 166 Endast lösfynd
Gamla Kungskammaren Rum 167 Uppgift saknas
Passage Rum 168 Endast lösfynd 1933
Rum 169 Uppgift saknas
Rum 170 Uppgift saknas
Furstinnans förmak Rum 171 Uppgift saknas
Furstinnans sängkammare Rum 172 Endast lösfynd 1926
Furstinnans bönekammare Rum 173 Uppgift saknas
Konfektkammaren Rum 174 Uppgift saknas
Rum 175 Uppgift saknas
Rum 176 Uppgift saknas
Rum 177 Uppgift saknas
Passage Rum 178 Uppgift saknas
Grevens matsal Rum 179 Uppgift saknas
Hovjunkaresalen Rum 180 Endast lösfynd 1928
Drabantsalen Rum 181 Uppgift saknas
Grevens förmak Rum 182 Endast lösfynd 1928
Grevens audienskammare Rum 183 Endast lösfynd
Rum 184 Uppgift saknas
Grevens sängkammare Rum 185 Endast lösfynd 1929
Grevens sängkammare Rum 186 Endast lösfynd 1938
Rum 187 Uppgift saknas
Rum 188 Uppgift saknas
Rum 189 Uppgift saknas
Grevens skrivrum Rum 190 Uppgift saknas
Rum 191 Uppgift saknas
Rum 192 Uppgift saknas
Rum 193 Uppgift saknas
Rum 194 Uppgift saknas
Rum 195 Endast lösfynd 1929
Rum 196 Uppgift saknas
Rum 197 Uppgift saknas
Rum 198 Uppgift saknas
Förmaket vid trappan Rum 199 Endast lösfynd 1934,
Rum 200 Uppgift saknas
Fransyska salen Rum 201 Uppgift saknas
Kungen av Frankrikes kammare Rum 202 Endast lösfynd 1930

100
Kungen av Englands kammare Rum 203 Endast lösfynd 1930
Drottningen av Frankrikes
kammare Rum 204 Uppgift saknas
Kungen av Polens kammare Rum 205 Uppgift saknas
Jaktsalen Rum 206 Uppgift saknas
Storfursten av Moskvas kammare Rum 207 Uppgift saknas
Trapphus Rum 208 Uppgift saknas
Pragiska salen Rum 209 Uppgift saknas
Gängen till tornkammaren Rum 210 Uppgift saknas
Tomkammaren innanför pragiska
salen Rum 211 Uppgift saknas
Löjtnantssalen Rum 212 Uppgift saknas
Fänrikssalen Rum 213 Uppgift saknas
Nordöstra tomkammaren Rum 214 Uppgift saknas
Förmaket till fänrikssalen Rum 215 Endast lösfynd 1933
Trapphus Rum 216 Uppgift saknas
Greve Sparres kammare Rum 217 Uppgift saknas
Passage Rum 218 Uppgift saknas
Greve Axel de la Gardies kammare Rum 219 Endast lösfynd 1928
Passage Rum 220 Uppgift saknas
Greve Pontus de la Gardies
kammare Rum 221 Uppgift saknas
Rum 222 Uppgift saknas
Drottning Kristinas sängkammare Rum 223 Uppgift saknas
Kungliga majestätets förmak Rum 224 Uppgift saknas
Audienssalen / Trojanska salen Rum 225 Endast lösfynd 1926.
Musiksalen Rum 226 Endast lösfynd 1936
Rum 227 Uppgift saknas
Rum 228 Uppgift saknas
Rum 229 Uppgift saknas
Källare a Arkeologiskt undersökt 1930
Källare b Arkeologiskt undersökt 1930
Källare c Arkeologiskt undersökt 1930
Källare d Uppgift saknas
Källare e Uppgift saknas
Källare g Uppgift saknas
Källare h Endast lösfynd 1933
Fängelset i nordöstra tornet Källare i Arkeologiskt undersökt 1926
Vinkällaren Källare k Endast lösfynd 1926
Vinkällaren Källare 1 Endast lösfynd 1926
Vattenkällaren Källare ni Uppgift saknas
Källare 0 Uppgift saknas
Källare P Uppgift saknas
Källare q Uppgift saknas
Källare t Uppgift saknas
Källare n Uppgift saknas
Fläskgraven Arkeologiskt undersökt 1926
Håltornet Endast lösfynd 1926
Sydöstra triangelkällaren Arkeologiskt undersökt 1926
Vallgrav Endast lösfynd 1933

101
Lagerbeskrivning och fasindelning
Tabellen visar en samm anställning över vilka fyndplatser som är grävda i lager
(egentligen tekniska stick, se M etod - fältarbetet) och de uppgifter som finns kring
de olika lagren. N är det gäller kolum nen Fas har endast lager B ("bottenskrap")
direkt kunnat dateras till Fas 1. Fasindelningen för övriga lager bygger helt på
daterbara föremål. De fyndplatser som ej omnämns i beskrivningarna och som ej
har kunnat fasindelats har ej m edtagits i samm anställningen.

Fyndplats Lager Djup (cm) Beskrivning Fas

Fläskgraven 2-3
Håltornet 1
Sydöstra triangelkällaren 3
Källare h 2-3
Källare i 2
Rum 8 2
Rum 9 1 30 2
Rum 9 II 50 1-2
Rum 9 III 100 1-2
Rum 9 IV 150 1-2
Rum 10 I Kalk. sten 1-3
Rum 10 II Muravfall 2
Rum 11 2
Rum 12 50 Svartmylla 2-3
Rum 13 2
Rum 17 2
Rum 18 I Mylla, muravfall 2
Rum 19 11 Mylla, muravfall 2
Rum 20 I 2
Rum 20 II 1-2
Rum 21 1-2
Rum 25 I 2
Rum 28 Murbruk, tegelflis 2
Ruin 29 I Sand 1-2
Rum 29 11 1-2
Rum 29 III 1-2
Rum 30 2
Rum 32 I 2
Rum 32 II 2
Rum 32 III 1
Rum 33 I 2
Rum 34 2
Rum 35 1 2
Rum 35 II 2
Rum 36 II + B 1-2
Rum 37 2
Rum 39 2
Rum 43 I 1-2

102
Rum 43 II 1-2
Rum 43 III 1-2
Rum 43 IV 1-2
Rum 43 V 1-2
Rum 44 2
Rum 45 2
Rum 47 2
Rum 49 1-2
Rum 50 1-2
Rum 54 II Murbruk, tegelflis 2
Rum 55 Murbruk, tegelflis 2
Rum 56 Murbruk, tegelflis 2
Rum 57 Murbruk, tegelflis 2
Rum 58 V Murbruk, tegelflis 2-3
Rum 59 Murbruk, tegelflis
Rum 60 TB Murbruk, tegelflis 1-2
Rum 61 Murbruk, tegelflis 2
Rum 68 TB 1-2
Rum 69 TB
Rum 70 2
Rum 80 I 1-2
Rum 80 II 1-2
Rum 80 111 1-2
Rum 83 TB 1-3
Rum 84 1 Sopor 1-2
Rum 84 II 1-2
Rum 84 III 1-2
Rum 85 1 Sopor 3
Rum 85 II 2-3
Rum 86 Överst sopor, därunder muravfall
Rum 87 TB Överst sopor, därunder muravfall 2
Rum 88 Överst sopor, därunder muravfall
Rum 89 Överst sopor, därunder muravfall
Rum 90 I 1-2
Rum 90 II 2
Rum 93 I 2-3
Rum 93 II 2
Rum 93 III 2
Rum 93 IV 2
Rum 93 V 2
Rum 94 II 2-3
Rum 114 2-3
Rum 115 TB 1-3
Rum 116 2-3
Rum 118 3
Rum 120 3
Rum 122 50 Muravfall 2
Rum 160 TB 2-3
Rum 168 3
Rum 170 2

103
Rum 171 2
Rum 172 2-3
Rum 179 2
Rum 183 3
Rum 195 TB 2
Rum 203 2
Rum 215 2-3
Ruta 2 2
Ruta 3 2-3
Ruta 4 2-3
Ruta 5 2-3
Ruta 6 2
Ruta 7 1 2
Ruta 7 11 2
Ruta 9 1 30 2
Ruta 9 11 50 2
Ruta 9 III 100 2
Ruta 9 IV 150 2
Ruta 11 2
Ruta 14 2
Ruta 17 2
Ruta 18 I
Ruta 20 11 2
Ruta 21 1-3
Ruta 22 2
Ruta 25 2
Ruta 26 2
Ruta 28 2
Ruta 31 2-3
Ruta 33 1-2
Ruta 35 2-3
Ruta 39 B 2
Ruta 43 B 2
Ruta 45 B 2
Ruta 46 VII 30 Svartmylla, inslag av träkol
Ruta 46 VIII 30 Kalkbruk
Ruta 46 B Ursprunglig matjord
Ruta 46 I 10-15 Murbruk 2
Ruta 46 II 30 Murbruk 2
Ruta 46 III 30 Svartmylla 2
Ruta 46 IV 30 Svartmylla 2
Ruta 46 V 30 Svartmylla 2
Ruta 46 VI 30 Svartmylla 2
Ruta 47 VI, B Svartmylla, sprängtlisor
Ruta 47 I Lera uppblandat med kalkbruk 2
Ruta 47 II Lera 2
Ruta 47 III Kalkbrukslager 2
Ruta 47 IV Kalkbrukslager 2
Ruta 47 V Kalkbrukslager. inlag av träkol 2
Ruta 48 B

10 4
Ruta 48 1
Ruta 48 11
Ruta 48 111 2
Ruta 48 IV 2
Ruta 48 V 2
Ruta 48 VI 2
Ruta 49 B Mylla, inslag av sprängsten
Ruta 49 I 2
Ruta 49 11 2
Ruta 49 III 2
Ruta 49 IV 2
Ruta 49 V 2
Ruta 49 VI 2
Ruta 50 I 2
Ruta 50 II 2
Ruta 51 I 25 2
Ruta 51 II 50 2
Ruta 51 III 100
Ruta 51 IV 150 2
Ruta 52 III 100
Ruta 52 1 25
Ruta 52 II 50 2
Ruta 53 I 2
Ruta 53 II
Ruta 53 III 2
Ruta 53 IV 2
Ruta 53 2
Ruta 54 I 2
Ruta 54 II 2
Ruta 54 III 2
Ruta 54 IV 2
Ruta 55 I 2
Ruta 55 11 2
Ruta 56 II 2
Ruta 57 1 2
Ruta 57 II 2
Ruta 57 III 2
Ruta 57 IV 2
Ruta 58 1 2
Ruta 58 11 2
Ruta 58 III
Ruta 58 IV
Ruta 58 V
Ruta 58 VI 2
Ruta 59 I 2
Ruta 59 II 2
Ruta 59 III 2
Ruta 59 IV 2
Ruta 59 V
Ruta 59 B

105
Ruta 60 B
Ruta 60 I 2
Ruta 60 11 2
Ruta 60 III 2
Ruta 60 IV 2
Ruta 61 I 2
Ruta 61 II 2
Ruta 61 III 2
Ruta 62 2
Ruta 63 IV 2
Ruta 64 2
Ruta 64 IV 2
Ruta 65 2
Ruta 69 I 2
Ruta 69 II 2
Ruta 70 I 2
Ruta 71 I 30
Ruta , 71 II 50
Ruta 72 I 30 2
Ruta 72 II 50 2
Ruta 72 III 100 2
Ruta 73 I 1-2
Ruta 73 II 1-2
Ruta 73 III 1
Ruta 74 1-2
Ruta 75 1-2
Ruta 76 I _ 2
Ruta 77 I 2
Ruta 78 B
Ruta 78 I 2
Ruta 78 11 1-2
Ruta 78 III 1-2
Ruta 78 IV 1-2
Ruta 78 V 1-2
Ruta 79 2
Ruta 85 I 2
Ruta 85 II 2
Ruta 85 III 2
Ruta 85 IV 2
Ruta 90 I 1-2
Ruta 91 B
Ruta 91 1-2
Ruta 92 B
Ruta 92 I 2
Ruta 92 II 2-3
Ruta 92 III 2
Ruta 92 IV 2
Ruta 92 V 2
Ruta 92 VI 2
Ruta 93 B

106
Ruta 93 I 2
R uta 93 11 2
R uta 93 111 2
R u ta 93 IV 2
R u ta 93 V 2
Ruta 93 VI 2
R uta 94 B
R uta 94 I 2
R uta 94 11 2
Ruta 94 III 2

R uta 94 IV 2

R uta 95 2
Ruta 95 2
Ruta 95 2
Ruta 96 VI, B Svartm ylla, sprängfhsor
Ruta 96 I L era uppblandat m ed kalkbruk 2
Ruta 96 11 Lera 2
R uta 96 III K alkbrukslager 2
R uta 96 IV K alkbrukslager 2
Ruta 96 V K al k b r u k s l a g e r , inlag av träkol 2
Ruta 97 VII 30 S v a r t m y l l a , in slag av träkol
R uta 97 VIII 30 K alkbruk
Ruta 97 B U r s p r u n g l i g m a t j o rd
Ruta 97 I 10-15 M urbruk 2
Ruta 97 II 30 M urbruk 2
R uta 97 III 30 Svartm ylla 2
Ruta 97 IV 30 Svartm ylla 2
R uta 97 V 30 Svartm ylla 2
Ruta 97 VI 30 Svartm ylla 2
R uta 106 2
R uta 106 B 2
R u ta 107 2
R uta 107 B 2
R uta 108 2
R uta 108 B 2
Ruta 109 2
R uta 109 B 2
R uta 110 2
R uta 110 B 2
R uta 111 2
Ruta 111 B 2
R u ta 112 1-2
Ruta 112 B 2
R u ta 113 1-2
Ruta 114 2

R uta 115 I 2

Ruta 115 II 2
Ruta 115 III 2
R uta 115 IV 2
Ruta 115 V 2

107
R uta 115 VI 2
Ruta 115 VII 2
Ruta 115 VIII
R uta 115 B 2
R u ta 116 I 2

Ruta 116 11
R u ta 116 III 100 m u r a v fa l l 2
Ruta 116 IV 2

Ruta 116 V 2
R uta 116 VI 2
Ruta 116 B 2

R uta 117 I 2
Ruta 117 II 50 2
R uta 117 III 100 2
R u ta 121 I 2
Ruta 121 11
R uta 121 III
R uta 121 IV 2
Ruta 121 V 2
R uta 135 2
R uta 140 B
Ruta 140 I 2
R uta 140 11 2
R uta 140 III 2
R uta 140 IV
Ruta 140 V
Ruta 148 V
Ruta 163 2
R uta 172
R u ta 173 1
R uta 174 B 2
Ruta 174 2

Ruta 180 2
R uta 180 V + B 1

R uta 181 I 2
Ruta 181 II 2
R uta 181 III 2
Ruta 181 IV 2
Ruta 181 V 2
Ruta 181 VI 2
Ruta 181 VII 2
Ruta 181 VIII 2
Ruta 181 B 2
Ruta 182 I 2
R u ta 182 II 2
R u ta 182 III 100 2
R u ta 182 IV 2

R uta 182 V 2
Ruta 182 VI

R u ta 182 B 2

108
Fyndtabell
Fyndtabellen redovisar m ängden fynd i sakordsföljd på ett sådant sätt att man får en
uppfattning om mängd föremål av ett visst slag, fördelat på de olika faserna så långt
det är möjligt. Den kom pletta listan kan av utrym m esskäl inte redovisas i sin helhet i
denna rapport. För osteologiskt material och en m er detaljerad lista över myntfynden,
se nedan

Sakord Material Fas 1 Fas 2 Fas 3 Ej fasbestämd

ankarslut järn - - - 1
armborstnöt horn 1 - - -
ask mässing - - - 1
axnyckel brons - - - 2
axnyckel järn - - - 41
balusterdocka trä - 4 - -
bandkniv trä - - 4
barkkniv järn - - - 1
beslag bly - - - 1
beslag brons - 24
b e s la g järn 2 - 67
b e sla g koppar - - - 9
b e s la g mässing - - 2
b e s la g silv e r - - - 3
b etsel jä r n - - - 6
b in d k a v e l trä - - - 5
bm dnål trä - - - 2
b jä llra brons - - - 1
bleck järn - - - 125 g
bleck koppar - - - 18
bleck silver - - - 1
block trä - - 2
bläckhorn brons - - 1 -
bokbeslag brons - - 11 -
bokbeslag koppar - - 3 -
bokbeslag mässing - - 1 -
boksida papper - - 24 1
boksida pergament - - 1 -
b o k sp ä n n e brons - - 7 -
b o k sp ä n n e koppar - - 1 -
b o rd sk n iv jä r n - - 37
borr trä - - - 20
borrspån trä - - - 9
brev papper - 39 1
brodd järn - - - 42
brokadtråd textil - - - 1
brokadväv guld - - - 2
brokadväv silver - - - 1
bruk kalkbruk - - - 93 g
b ra k s s p a d e trä - - 1

109
brynsten sandsten 11
brynsticka trä 7
bräde trä 8
brädtak trä 65 4
brödspade trä 4
bult järn 4
bultlås järn
bultlåsnyckel jäm
bältesbeslag brons
bältesbeslag jäm 1
bösskrats jäm 3
dekoration brons 1
dekoration koppar 4
dekoration mässing 1
dekoration silver
dekoration trä 7
disk trä 12
dolk jäm 1
doppsko bly 1
doppsko jäm
dräktbeslag brons 6
dörrbeslag jäm 5
dörrhake jäm 1
dörrhandtag jäm 2
dörrhandtag trä 1
dörrklinka jäm 6
dörrkrok jäm 1
dörrlås jäm 1
dörrspegel trä 2
eldstål jäm 1
fil järn 1
fingerborg brons 27
fingerborg jäm 1
fingerborg koppar 19
fingerborg silver 1
fingerring brons 1
fingerring guld 2
fingerring mässing 1
fisknät hampa 8
flinta flinta 2
flöjt trä 1
flöte bark 11
flöte näver 2
flöte trä 10

fransk tapet ylle 9

fris kalksten 3
fäll kniv jäm 1
fästanordning för gaffelrigg trä '1
fönsterbeslag jäm 8
fönsterglas glas 1278 436

110
fönstergångjäm jäm - - 1
fönsterhasp jäm - 6
fönsterkarm trä - 6
fönsterspröjs bly - - 102
föremål bark - - 1
föremål beck - 50
föremål ben - 27
föremål bergart - - 3
föremål bly - - 118
föremål brons - - 28
föremål glas - - 4
föremål glimmerskiffer - - - 1
föremål granit - - 1
föremål hom - - 16
föremål jäm 871
föremål koppar - 128
föremål lergods 4
föremål läder - - 12
föremål mässing - - 7
föremål näver - - 9
föremål okänt - - 2
föremål papper - 19 3
föremål sandsten - 5
föremål textil - - 36 g
föremål trä - 707
föremål täljsten - - 3
förstärkningsring jäm - 1
gaffel jäm - 1
gevärspipa jäm 3 -
gjutform täljsten - - 4
gjutmassa gjutmassa - - 34
glasögonbåge jäm - - 1
grepe brons - 1
grytkrok järn - - 4
gångjärn jäm 1 - 12
gångjärnsbeslag järn - 2
gångjämshake järn - 17
gängtapp jäm - - 1
hake brons 5
hake jäm - 6
hammare jäm - 2
handske läder 5 -

handskrift papper - 2
handtag brons -
handtag järn
handtag trä -
hank jäm
hasp jäm - -
huggare horn - -
hyska brons - -

111
hyska järn - - - 7
hyska koppar 2
hyvel trä - - - 1
hårnål järn 6
hårnål koppar 2
häkta silver 1
hänge järn 1
hänglås jäm - - - 3
hängprydnad brons - - - 1
hängprydnad jäm 5
hängprydnad silver 1
hästsko järn 25
hästskobrodd järn - - - 62
hästskosöm jäm 54
hörnlist trä - - - 4
inventarieförteckning papper 1
isbrodd jäm 9
kakel lergods 512 4821
kalkbruk kalkbruk - - - 172g
kam ben - - - 9
kam hom 1
kedja brons 3
kedja jäm 1
kedjelänk jäm 4
kil jäm - - - 10
kil trä - - - 14
klack näver - - - 1
klackjäm jäm - - - 10
klockkläpp jäm 1
klockvev järn 1
klubba trä - - - 1
klädesdräkt ylle 9
klädhängare trä - - 1
knapp ben 5
knapp bly - - 9
knapp brons 24
knapp glas - - - 4
knapp horn 4
knapp koppar - - - 10
knapp läder 2
knapp mässing 2
knapp silver 4
knapp tenn 1
knapp trä 28
knappnål mässing - - - 282
kniv ben 5
kniv brons 8
kniv horn - - - 5
kniv järn - - - 112
kniv trä 5

112
knivslida läder 8
knyppelpinne trä - - - 13
kompass ben - - - 1
kork kork 1
korphacka järn 1
krampa järn 5
krampa mässing 1
kntpipa lergods - 250 59 354
krok brons 2
krok jäm - - - 18
krok trä 1
kroknyckel jäm - - - 5
krutkammare jäm 1
kula bergart 3
kula bly - 115
kula trä 32 - 2
kultång järn 2
kungörelse papper - 2
kvam kalksten 2
kåsa trä - 12
kärl brons - - - 10
kärl glas - 121 887 1196
kärl järn - - - 26
kärl koppar - - - 33
kärl trä 48
kärl täljsten 2
kärl BI keramik 44
kärl Bil keramik - 18110
kärl C keramik - 18 - 220
kärl Dl keramik - 8 23 189
kärl D2 keramil - - 16 73
lekare järn 1
list jäm 1
list trä - - 35
ljushållare järn - - - 18
ljusredskap brons 1 - 1
ljussax järn 1
ljusstake brons 1
ljuster jäm 2
lupp horn 1
läs brons 1
lås jäm 8
låskolv jäm 1
låsöverfall järn 2
läst trä 1
malmbit koppar - - - 91g
mejsel järn - - - 12
metkrok jäm 23
miniatyrsvärd brons 1
miniatyrsvärd silver 1

113
murslev jäm 1
mynt koppar - 24 15 4
mynt silver 88 191 6 8
myntstamp jarn 1 - - -
myntvikt silver - 2 - -
målning textil 7
måttsticka trä - - - 8
märla jäm - - - 13
mässingstråd mässing 2
möbel trä - - - 12
möbeldel trä - - 4
nit jäm 72
nit koppar 7
nitbeslag järn 1
nitbricka jäm - - - 10
nitbricksband jäm - - 1
nyckel jäm - - - 14
nyckel trä - - 1
nyckelskylt brons 1
nyckelskylt jäm - - - 10
nål ben - - - 2
nål trä 1
nätsticka hom 1
nätsticka trä - - 9
nötskal nötskal - - - 10
orgelpipa trä - - - 5
passare brons - - 1
pikspets järn 3
pilskaft trä 179
pilspets järn 59 1
pincett jäm 1
pinne trä - - - 404
piska läder 1
plafond textil - - 1 1
plog trä - - 1
plåt järn 1
plåt koppar 74
plåt mässing 1
portal kalksten - 7 - 3
portal sandsten - 1 - -
processionskrucifix trä 1
pryl hom 3
pryl järn 5
pärla ben I
pärla bärnsten 2
pärla glas - - - 12
pärla korall - - - 4
pärla lergods 1
pärla trä - - - 1
ramlist trä 2

114
rem läder - 3 -

rembeklädnad järn - - 1
remändesbeslag brons - - 1
remändesbeslag järn - 5
remändesbeslag tenn - 1
ring ben - - 2
ring bly - 4
ring brons - - - 4
ring järn - - 22
ring mässing - - 1
ringbrynja brons 1 - -
ringbrynja järn 44 - -
rist järn - -
ritstift brons - - 1
rivjärn brons - - -
rivjärn järn - - -
ryktskrapa jäm - - -
räknepenning brons - -
rör jäm - -
sax jäm -
seldon jäm
seldon trä - -
selpinne trä -
sigill lack -
sigillstamp brons 2 - -
signetnng bly- 1 - -
signetring silver 1 -
sked jäm - - i 2
sked silver - - - 1
sked trä - - - 17
skedjäm järn - - 3
skinnkniv jäm - - 3
skinnplagg skinn - 1
sko läder 17
sko näver - 1
skopa järn - - 1
skruv järn - - - 4
skruvpropp jäm - - -
skulptur lergods - 3 -
skulptur trä -
skyl trä - -
skära jäm - - - 5
slagg järn - - 3684 g
slaskgaller jäm - - 1
sländtrissa bergart - - - 5
sländtrissa bly - 4
sländtrissa täljsten - - 1
smälta bly - 4
smörkärna trä - - 1
snurra trä . 6

115
snöre textil 1
snörskoning brons - - - 13
snörskoning koppar 2
spackel trä 2
spade järn 1
spade trä 2
spadskoning järn 1
spatel järn - - - 1
spatel trä 1
spelkort papper - - 31 12
spelmark ben - - - 14
spelmark brons 3
spelmark glas - 124 - 5
spelmark horn 4
spelmark koppar 44
spelmark mässing 2
spelmark trä - - - 16
spelpenning mässing 2
spets järn 1
spik brons 1
spik järn - - - 797
spik koppar 2
spik mässing I
spill läder - 568 g - 3400 g
sporre brons I
sporre järn 4
sprint järn - - - 15
sprint trä - - - 15
spröt trä - - - 10
spänne brons 1
spänne järn 1
spärrhake järn - - - 1
spärrhjul järn I
sticka trä - - 6
stigbygel jäm 3
stock trä 4
stormjärn jäm - - - 8
strigel trä 5
strumpa ylle 2
strumpsticka trä 2
strykjämslod jäm 4
stylus järn 1
styrstift horn 1
styrstift trä S
stångjärn jäm 2
stånka trä 5
svavel svavel 2
svicka trä 52
svirvel brons 1
svärd järn 2

1 16
syl järn 1
synål ben 5
synål brons 1
synål horn 1
synål järn 1
synål koppar 1
synål mässing 1
sänke bergart 1
sänke horn 2
sänke näver 1
sänke täljsten - - - 1
sölja brons 46
sölja jäm - - - 126
sölja koppar - - - 1
sölja mässing 1
sölja silver 1
taklist trä - - 6
takspik koppar - - - 15
talja trä - - - 3
tapet papper - - 1 13
tapp trä 1 3
tasklås jäm - - - 1
tegel lergods 29 1 - 101
ten jäm 2
textilie bomull 1
textilie linne 9
textilie siden 1 6
textilie textil - - - 179
textilie ylle 30
tina trä 2
tomspira järn I
trissa trä - - 1
tråd koppar 7
tråd textil 4
trådblomma siden 1
trädnåi järn 2
träplugg trä - - - 128
träränna trä - - - 4
träsko trä - - - 1
tröja ylle 7
tröskelbräde trä 2
tunna trä - - - 14
tunnlapp trä 4
tvättbräde trä 2
tång järn 1
tändrör järn 2
tä rn in g b en 4
tä rn in g h o rn 1
tä rn in g trä - - - 1
v a g n sh ju l trä 1

117
vante ylle - - - 3
varuplomb bly - 1 44
vaxkula vax - - 1
verktyg ben - - - 2
verktyg horn - - - 1
verktyg järn - - - 4
verktyg trä - - 11
vev jäm - - - 1
vidja trä - 1
viktsats brons - 5
viktsats jäm - 1
viktsats silver - - 1
vinare ben - - 1
vindflöjel järn - - 3 1
vindjäm jäm - - 2
visselpipa hom - - - 1
visselpipa vass - - 1
vävkam trä - - - 1
vävtyngd järn - - 1
vävtyngd täljsten - - 1
yxa jäm 1 - 3
ändbeslag brons - 1
ögla järn - - 5
ölhane mässing 1 -
örhänge korall - - - 1
örslev brons - . . 1

118
Osteologiskt material
Det osteologiska m aterialet uppgår till ca 88,9 kg, varav inget är påträffat i fas­
bestäm da lager.

Sakord Vikt
Djurben 80683,3 g
Fiskben 1,6 g
Horn 1641 g
O stronskal 8191,4 g
Snäckskal 8g

Mynt
M ynten redovisas här sorterade efter tid. Beskrivn bygger på den beskrivning som
Harald W idéen gjorde i sam band med utgrävningarna, i vissa fall kompletterat
med Kungl M yntkabinettets anmärkningar.

Datering Beskrivn Material

i 300-1400-tal Tjurhuvudbrakteat. silver
1300-1400-tal Tjurhuvudbrakteat. silver
1300-1400-tal Liibeck? Brakteat med krönt huvud. silver
1300-1400-tal Fragment av brakteat, ej närmare bestämbar. silver
1300-1400-tal Tyskland? Pfennig? 1300/1400-tal. Sammanfogad av 2 delar. silver
1300-tal Tjurhuvudbrakteat. ^ silver
1319-1364 Magnus Eriksson. Brakteat med E, str. silver
1363-1389 Albrekt av Meckelburg (1363-1389) Brakteat med krönt framåtvänt huvud
med lockar inom slät ring. silver
1396-1439 Erik av Pommern. Sthlm. Örtug silver
1396-1439 Erik av Pommern. Sthlm. Örtug silver
1424-1434 Livländska orden. Reval 1424-34. silver
1430-1470 ca Albrekt av Mecklenburg och tiden närmast efter honom. Brakteat med
krönt A. Thordemans grupp XXII! silver
1439-1448 Christopher af Bayern 1439-48. Malmö, hvid. Silver
1439-1448 Danmark. Kristoffer. Malmö hvid silver
1440-1448 Kristoffer. Sthlm Örtug silver
1440-tal Gotland. Visby, Gote, liten. silver
1448-1470 Karl Knutsson (1448-1470). Sthlm. Örtug. silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Skånsk hvid Silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Malmö Hvid. silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Malmö hvid (159,160, 161 hittades sammanklibbade.) silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Malmö hvid. (159,160, 161 hittades sammanklibbade.) silver
1448-1481 Danmark. Kristian i. Malmö. Hvid. silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Malmö. Hvid. silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Malmö hvid silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Malmö hvid silver
1448-1481 Danmark. Kristian I. Malmö hvid silver
1448-1481 ca Danmark. Kristian I. Malmö. Hvid.Urbruten silver

119
1448-1513 Danmark. Malmö hvid ? Två fragment (Kristian eller Hans) silver
1461-1498 Frankrike. Ludvig XI eller Karl VIII. Liard. A:Delfin—
(FRANCORUM)REX.: Kors m två liljor o. 2 kronor i vinklarna
(SIT)nomen(DNI BENEDICT). silver
1463-1507 Sachsen-Lauenburg. Johan IV 1463-1507. silver
1470-1503 Sten Sture d.ä. _ örtug. Västerås. silver
1470-1503 Sten Sture d.ä. Västerås 1/2 örtug silver
1470-1503 Sten Sture d.ä. Sthlm. 1/2 örtug u.å. silver
1470-1503 Sten Sture d.ä. Sthlm 1/2 örtug u.å. silver
1470-1503 Sten Sture d.ä. Västerås. 1/2 örtug u.å. silver
1481-1513 Hans 1481-1513. Malmö, hvid. silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö sex.penn. u.å. silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö hvid silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö hvid. (159, 160, 161 hittades sammanklibbade.) silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö. Hvid. silver
1481-1513 Danmark. Hans. Aalborg. Hvid silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö. Hvid. silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö. Hvid. silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö hvid u.å. silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö hvid silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö hvid silver
1481-1513 Danmark. Hans. Malmö hvid silver
1481-1513 Danmark. Hans Malmö hvid silver
1497-1501 Johan II (Hans; 1497-1501). Västerås 1/2 örug u.å. silver
1497-1501 Hans. Västerås 1/2 örtug u.å. silver
1504-1511 Svante Sture. Västerås. 1/2 örtug. silver
1504-1512 Svante Nilsson 1504-12. Västerås, 1/2 örtug. Sammanlimmad. silver
1510-1522 Norge. Erik Valkendorf. Nidaros. brakteat. silver
1512-1520 Sten Sture d.y. Sthlm 1/2 örtug u.å. silver
1512-1520 Sten Sture d.y. Sthlm 1/2 örtuf silver
1512-1520 Sten Sture d.y. Sthlm 1/2 örtug Lik nr 143 silver
1512-1520 Sten Sture d.y. (1512-1520). Stockholm 1/2 örtug u.å. silver
1512-1520 Sten Sture d.y. (rf 1512-1520) Sthlm 1/2 örtug u.å. silver
1512-1520 Sten Sture d. y. Sthlm. 1/2 örtug u.å. silver
1512-1520 Sten Sture d.y. Sthlm 1/2 örtug u.å. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Klipping u.å. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Billonklipping u.å. Malmö silver
1513-1523 Kristian II. Malmö. Billon-klipping silver
1513-1523 Danmark. Kristian II Billon-klipping. Malmö silver
1513-1523 Danmark. Kristian 11. Malmö Billon-klipping silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Billonklippning u. å. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Billonklippning u.å. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II: Billonklipping u.å. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II (1513-23) Malmö Billonklipping. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II (1513-23) Malmö Billonklipping. silver
1513-1523 Danmark. Kristian 11 (1513-23) Malmö Billonklipping. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Malmö skilling u.å. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Billonklipping u.å. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II, Malmö? Billonklipping. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II, Malmö? Billonklipping. silver

120
1513-1523 Danmark. Kristian II. Malmö? Billonklipping. silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Malmö. Billon-klippingar silver
1513-1523 Danmark. Kristian II (Malmö) Billon-klipping silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Billon-klipping silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Billon-klipping silver
1513-1523 Danmark. Kristian II. Billon-klipping silver
1517-1525 Gotland. S0ren Norby 1517-25, skillins u å. silver
1518-1522 Malmö, klipping 1518-22 silver
1518-1522 Malmö, klipping 1518-22 silver
1518-1522 Malmö, klipping 1518-22 silver
1518-1522 Malmö, klipping 1518-22 silver
1521-1560 Gustav I ? Sthlm 1/2 örtug silver
1521-1560 Gustav I Sthlm 1/2 örtug (fyrk) silver
1521-1560 Gustav I. Sthlm. Örtug silver
1521-1560 Gustav Eriksson, Riksföreståndare, Sthlm. 1/2 örtug u.å. silver
1521-1560 Gustav Eriksson, Riksföreståndare, Sthlm. 1/2 örtug u.å. silver
1521-1560 Gustav Eriksson, Riksföreståndare, 1521-1523. Hedemora, Söderköping,
Västerås (?). 18 penningars klipping. Oerhört sällsynt. silver
1521-1560 Gustav I. Sthlm. 1/2 örtug (fyrk) silver
1521-1560 Början av Gustav I:s tid. Sthlm. 1/2 örtug (fyrk). u.å. silver
1521-1560 Början av Gustav I:s tid. Sthlm. 1/2 örtug (fyrk) silver
1521-1560 Gustav Eriksson (Vasa) Hedemora, Söderköping (eller Västerås)
18 penningar klipping. Appelgrens typ I silver
1521-1560 Gustav I. Sthlm 1/2 örtug silver
1523-1560 Gustaf I. Sthlm 1/2 örtug (fyrk). silver
1529 Gustav I. Västerås 1/2 örtug 1529 (fyrk) silver
1530 Gustaf I. Sthlm. Örtug 1530 silver
1531 Gustaf I. Sthlm 1/2 örtug (fyrk) 1531 silver
1531 Gustav I. Västerås. Örtug 1531. silver
1532 Gustaf I. Sthlm Öre 1532. silver
1532 Gustaf 1 Sthlm Öre 1532 silver
1534-1559 Danmark. Kristian III. Hulpenning (brakteat) u.å. silver
1541 Gustav I. Svartsjö 1/2 mark 1541 silver
1546 Gustaf I. Svartsjö 4-penning 1546 silver
1547 Gustav I. Svartsjö 4 penningar 1547. silver
1556 Danmark. Kristian III. 1 skili. dansk 1556 silver
1557 Gustav I. Sthlm 2 öre 1557. silver
1560 Gustav I. Sthlm. 4-penning (1560 ?). Rar silver
1564 Erik XIV Sthlm 1/2 öre 1564 silver
1564 Erik XIV Sthlm. 1/2 öre 1564 silver
1564 Erik XIV. Sthlm. 1/2 öre 1564 silver
1568-1592 Johan III. Reval. Solidus u.å. L.typLXIV silver
1568-1597 Johan III. Sthlm 1/2 öre m. otydligtårtal silver
1570 Mecklenburg. Storhertigd. Gustrowska linjen. HertigUlrik (1547-1603),
Skärv 1570. silver
1571 Johan III. Sthlm 4 öre klipping 1571 silver
1573 Johan III. Sthlm 2 öre 1573 silver
1573 Johan III. Sthlm 2 öre 1573 silver
1573 Johan III. Sthlm 2 öre 1573 silver
1573 Johan III. Sthlm 2 öre 1573 silver

121
1573 Johan III. Sthlm 2 öre 1573 silver
1574 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1574 Silver
1574 Johan III. Sthlm. 2 öre 1574 silver
1575 Johan III. Sthlm Öre 1575 silver
1575 Johan III. Sthlm öre 1575 silver
1578 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1578 silver
1579 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1579 silver
1580 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1580 silver
1580 Johan III. Sthlm. 1/2 öre 1580 silver
1581 Johan III. Sthlm. 1/2 öre 1581 silver
1583 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1583 silver
1584 Johan III. Sthlm. 1/2 öre 1584 silver
1584 Johan III. Sthlm. Fyrk 1584 silver
1585 Johan III. Sthlm. Fyrk 1585 silver
1585 Johan III. Sthlm Fyrk 1585 silver
1585 Johan III. Sthlm. Fyrk 1585 silver
1585 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1585 silver
1585 Johan III. Sthlm. 1/2 öre 1585 silver
1585 ? Johan III. Sthlm Fyrk 1585? Fragmentarisk silver
1589 Johan III. Sthlm Fyrk 1589 silver
1590 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1590 silver
1590 ? Johan III. Sthlm Örtug 159..., troligen 1590 silver
1591 Unger. Kejsar Rudolf. Obekanta präglingar med årtalet 1591. Räknepenning ? silver
1591 Unger. Kejsar Rudolf 1591 silver
1591 Johan III. Sthlm 2 öre 1591 silver
1592 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1592 fSEC (sic!) REX] silver
1592 Johan III. Sthlm 1/2 öre 1592 silver
1593 Sigismund (Interregnum) 1593. Sthlm 1/2 öre 1693 silver
1597 Sigismund. Sthlm 1/2 öre 1597. silver
1601 Karl IX. Sthlm 1/2 öre 1601 silver
1606 Karl IX. Sthlm 1/2 mark (4 öre) 1606. Rar silver
1606-1618 Hertig Johan av Östergötland. Söderköping 1 öre u.å. silver
1609 Karl IX. Sthlm Öre 1609 silver
1610 Karl IX. Sthlm. Öre 1610. silver
1610 Johan III. Sthlm. 1/2 öre 1610. Fragmentarisk. silver
1610 Karl IX Sthlm. Öre 1610 silver
1610 Karl IX. Sthlm. Öre 1610 silver
1610 Karl IX. Stockholm. Öre 1610 silver
1610 Erik XIV. Sthlm Öre 1610 silver
1611 Karl IX. Sthlm Öre 1611 silver
1611-1632 Gustav II Adolf. Säter 1/2 öre, årtalet osynligt silver
1611-1632 Gustav II Adolf. Sthlm. Öre. Årtal oläsligt. silver
1615 Gustav II Adolf. Sthlm 1/2 öre 1615 silver
1617 Hertig Johan av Östergötland. Söderköping 1 öre 1617 silver
1617 ? Hertig Johan av Södermanland. Söderköping. Öre u.å. (1617) silver
1618 Gustav II Adolf. Sthlm. Öre 1618. silver
1618 Gustav II Adolf. Sthlm Öre 1618 silver
1620 ? Gustav II Adolf. Sthlm. Öre 1620 ? silver
1623 Gustaf II Adolf. Reval 1 öre weissen 1623 el. 21 silver
1624 Gustav II Adolf . Säter. Fyrk klipping 1624 koppar

122
1625 Gustav 11 Adolf. Säter 1 öre klipping 1625 silver
1625 Kurfursten av Brandenburg. Georg Wilhelm 1619-40, Schilling 1625. koppar
1626 Gustav 11 Adolf. Reval 1 öre 1626 silver
1628 Gustav 11 Adolf. Säter 1 öre 1628 silver
1628 Gustav 11 Adolf. Nyköping 1 öre 1628 silver
1629 Gustav 11 Adolf. Säter Öre (runt) 1629. koppar
1629 Gustaf 11 Adolf. Säter. Öre 1629 koppar
1630 Kristina. Sthlm 1 öre 1630 silver
1630-tal Kristina. Nyköping. 1/4 öre 163- . Sönderfrätt koppar
1630-tal Kristina. Troligen 1630-talet och Säter koppar
1632-1654 Kristina. Nyköping 1/4 öre 16-5 silver
1632-1654 Kristina. 1/4 öre, oläsligt årtal silver
1632-1654 Kristina. Nyköping ? 1/4 öre silver
1632-1654 Kristina. Avesta 1/4 öre obest. silver
1632-1654 Kristina. Sthlm Öre 16-3. (otydl. årtal) Silver silver
1632-1654 Kristina. 1/4 öre med otydligt årtal (1653 ?) koppar
1632-1654 Kristina. 1/4 öre m. otydligt årtal koppar
1632-1654 Kristina. Säter 1/4 öre årtalet oläsligt. silver
1632-1654 Kristina. Säter 1/4 öre, årtalet oläsligt. silver
1632-1654 Kristina. Säter 1/4 öre årtalet oläsligt. silver
1632-1654 Kristina. Nyköping 1/4 öre årtalet oläsligt. silver
1632-1654 Kristina. Obestämt 1/4 öre. koppar
1632-1654 Kristina. 1/4 öre med oläsl. årtal silver
1633 Kristina. Nyköping. 1/4 öre 1633? koppar
1633-1642 Kristina. Säter. 1/4 öre 1633-1642 silver
1634 Kristina. Nyköping 1/4 öre 1634 ? koppar
1634 Kristina. Sthlm Öre 1634 silver
1634 Kristina. Nyköping 1/4 öre 1634 koppar
1634 Kristina. Sthlm Öre 1634 silver
1634 Kristina. Nyköping 1/4 öre 1634 koppar
1634 Kristina. Sthlm. Öre 1634. silver
1634 Kristina. Nyköping 1/4 öre 1634. koppar
1634 Kristina. Nyköping 1/4 öre 1634 silver
1634 Kristina. Nyköping. 1/4 öre 1634 silver
1634 Kristina. Nyköping. 1/4 öre 1634 silver
1635 Kristina. Sätetr 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Säter 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Säter 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Säter 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Säter 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Nyköping el. Säter 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Nyköping el. Säter. 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Säter. 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Säter. 1/4 öre 1635 silver
1635 Kristina. Säter. 1/4 öre, troligen 1635 silver
1635? Kristina. Säter ? 1/4 öre 163(5?) silver
1636 Kristina. Sthlm Öre 1636 silver
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 silver
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 silver

123
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 silver
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 silver
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 silver
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 silver
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 (?) silver
1636 Kristina. Sthlm Öre 1636 silver
1636 Kristina. Säter 1/4 öre 1636 silver
1637 Kristina. Sthlm Öre 1637 [SVE i åts. omskr.] silver
1637 Kristina. Sthlm. Öre 1637. silver
1637 Kristina. Sthlm. Öre 1637 silver
1637 Kristina. Säter. 1/4 öre 1637 silver
1637 Kristina. Säter 1/4 öre möjl. 1637 silver
1637 Kristina. Säter. 1/4 öre 1637 silver
1638 ? Kristina. 1638 (?) Säter (?) 1/4 öre koppar
1641 Kristina. 1/4 öre 1641 silver
1641 Kristina. Säter 1/4 öre 1641 silver
1642 Kristina. Säter 1/4 öre 1642 silver
1642 Kristina. Säter. 1/4 öre 1642 silver
1642 Kristina. Säter. 1/4 öre 1642 silver
1644 Kristina. Avesta. l/4öretro l. 1644 silver
1645 Kristina. Avesta 1/4 öre 1645 ? silver
1648 Danmark. Kristian IV 2 skill. d. 1648 silver
1650 Kristina. Reval Öre 1650 [SVEC1E och Cl VIT REVAL] silver
1651 Kristina. Reval. Öre 1651 silver
1653 Kristina. Avesta 1/4 öre 1653 silver
1653 Kristina. Avesta 1/4 öre 1653 silver
1653 Kristina. Sthlm. Öre 1653. silver
1653 Kristina. Sthlm. Öre 1653 silver
1653 Kristina. Avesta 1/4 öre 1653 silver
1654 Erik XIV. Sthlm 1/2 öre 1564 silver
1654 Kristina. Avesta 1/2 öre 1654 silver
1654 Kristina. Avesta 1/4 öre 1654. silver
1655 Karl X Gustav. Avesta 1/4 öre 1655 koppar
1656 Karl X Gustav. Sthlm Öre 1656 silver
1659 Karl X Gustav. Avesta 1/4 öre 1659 koppar
1659 Karl X Gustaf. Avesta. 1/4 öre 1659 koppar
1659 Karl X Gustav Sthlm Öre 1659. S. 1569 men av år 1659 silver
1660 Karl X Gustav. Sthlm Öre 1660 silver
1660 Danmark. Fredrik III. 1 skill. dansk 1660 koppar
1660-1697 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. med otydligt årtal silver
1661 Karl XI. Avesta 1/2 öre k.m. 1661 koppar
1661 Karl XI. Avesta 1/2 öre k.m. 1661 koppar
1661 Karl XI. Avesta. Öre k.m. 1661 koppar
1662 Karl XI. Avesta 1/2 öre k.m. 1662 koppar
1663 Karl XI Avesta 1/2 öre k.m. 1663 koppar
1664 Karl XI. Sthlm 2 öre 1664 ? silver
1664 Karl XI. Sthlm. 2 öre 1664. silver
1664 Karl XI 1664 silver
1665 Karl XI. Sthlm Öre 1665 silver
1665 Karl XI. Sthlm. 2 öre 1665. silver

124
1665 silver
1666 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. silver
1666 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI Avesta 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI Avesta 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI Avesta 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI. Avesta 1/2 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI. Avesta. 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI. 1/4 öre 1666. Avesta. silver
1666 Karl XI. Avesta. 1/6 öre s.m. 1666 silver
1666 Karl XI Avesta 1/6 öre s.m. 1666 silver
1667 Karl XI Avesta 1/6 öre s.m. 1667 silver
1667 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1667 silver
1667 Karl XI. Sthlm Öre 1667 silver
1667 Karl XI. Reval. 2 öre 1667 silver
1668 Karl XI. Sthlm. Öre 1668. silver
1668 Karl XI. Reval 1 öre 1668 silver
1668 Karl XI. Sthlm Öre 1668 silver
1671 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1671 silver
1671 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1671 silver
1671-1679 Karl XI Avesta 1/6 öre s.m. 167? silver
1672 Karl XI. Avesta. 1/6 öre s.m. 1672 silver
1673 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1673 silver
1676 Karl XI. Sthlm 4 öre 1676 silver
1676 Karl XI. Avesta 1/6 öre s.m. 1676 silver
1677 Karl XI Avesta 1/6 öre s.m. 1677 silver
1716 Karl XII. Sthlm. Öre 1716 koppar
1719 Ulrika Eleonora. Sthlm Öre k.m. 1719 koppar
1719 ? Ulrika Eleonora. Avesta och Sthlm 1 öre k.m. 1719? Präglad på
mynttecknet Mercurius koppar
1724 Fredrik I. Sthlm. Öre k.m. 1724 koppar
1725 Fredrik I. Sthlm 1 öre k.m. 1725 koppar
1725 Fredrik I. Sthlm Öre k.m. 1725 koppar
1743 Fredrik I. Avesta 2 öre s.m. 1743 silver
1748 Fredrik I. Avesta 2 öre s.m. 1748 silver
1750 Fredrik I. Avesta 2 öre s.m. 1750 silver
1758 Adolf Fredrik. Avesta Öre s.m. 1758 silver
1759 Adolf Fredrik. Avesta 2 öre s.m. 1759 silver
1763 Adolf Fredrik. Avesta. 2 öre s.m. 1763 silver
1799 Gustaf IV Adolf. Riksgäldskontorets pollett å 1/2 skil. 1799 koppar
1802 Gustav IV Adolf. Riksgäldskontorets polett å 1/2 skilling 1802 koppar
1806 Gustav IV Adolf. Avesta 1/4 skilling 1806 koppar
1806 Gustav IV Adolf. Avesta 1/4 skilling 1806. koppar
1806 Gustav IV Adolf. Avesta. 1/4 skilling 1806. koppar
1806 Gustav IV Adolf. Avesta 1/4 skilling 1806. koppar
1807 Gustav IV Adolf . Avesta 1/4 skilling 1807 koppar
1818-1844 Karl XIV Johan. 1/2 skilling koppar
1827 Karl XIV Johan. Avesta 1/2 skilling 1827 Koppar

1 25
Ej mynt? Bränt silverfragment. silver
Fragment av obestämbar, liten brakteat av dåligt silver. silver
Hittat vid Läckö kungsgård. Skänkt av biträdet i Läckö slottsmuseum.
Karl Karlsson.
Hittat vid slaskledningens nedläggande i vaktmästarens bostad.
Obestämbar dansk korsvid. Defekt silver
Obestämbara metalliska fragment, stundom av rund och platt mynt-
liknande form. silver
Obestämbara metalliska fragment, stundom av rund och platt mynt-
liknande form. silver
Obestämbara metalliska fragment, stundom av rund och platt mynt-
liknande form. koppar
Obestämbara metalliska fragment, stundom av rund och platt mynt-
liknande form. koppar
Obestämbara metalliska fragment, stundom av rund och platt mynt-
liknande form. koppar
Obestämbart silvermynt 18 mm. Defekt i tre delar. silver
Obestämt silver
Obestämt utländskt silvermynt av ringa halt. koppar
Utplånat mynt av dålig silverhalt, tunt 15 mm. silver

126
Rapporter 2000
2000:01 A rkeologisk utredning inom del av Tim boholm s industriom råde, kv K arlslund m .m ., Skövde socken och
kom m un, V ästergötland 1999.
2000:02 A rkeologisk utredning vid vägskäl Skarstad E20/2551, Skarstad socken, V ara kom m un, V ästergötland.
1999-2000.
2000:03 Lurö kyrkoruin, F ornläm ning 21, Eskilsäter socken, Säffle kom m un, V ärm land.
2000:04 A rkeologisk utredning 1999 inför om byggnad av vägskäl vid Jung, E 20/väg 2623, Jungs socken, V ara
kom m un, V ästergötland.
2000:05 K ulturhistorisk förstudie år 2000 inför om byggnad av väg 200, delen B jörkulla - H ova, Ä lgarås och H ova
socknar, Västergötland.
2000:06 Inför om byggnad av väg 2637 A rdala-S kara, sträckan G rå h u s- N ybygget, M arum s socken, Skara
kom m un, V ästergötland. Särskild utredning 1999.
2000:07 U tbyggnad av korsningen väg 2714 och V änervägen i Källby, Källby socken, G ötene kom m un,
V ästergötland. Särskild utredning 2000.
2000:08 Planerad G C-väg m ot Ekudden, Leksbergs socken, M ariestads kom m un, V ästergötland. Särskild utredning
2000 .
2000:09 Fornläm ning raä nr 19, Å kleby 1:9, Frösve socken, Skövde kom m un, V ästergötland. A rkeologisk
förundersökning 2000.
2000:10 Fornläm ning nr 79, L illa V äring 1:23, V äring socken, Skövde kom m un, V ästergötland. A rkeologisk
förundersökning 2000.
2000:11 Planerat detaljplaneom råde för fjärrvärm ecentral, V ästerby 1:281, G ötene socken, G ötene kom m un,
V ästergötland. Särskild utredning 2000.
2000:12 F järrvärm earbeten i H jo stad, H jo socken, H jo kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning
1999.
2000:13 A rkeologiska provundersökningar i H usaby by och B iskopsborg 1998. H usaby socken, G ötene kom m un,
Västergötland.
2000:14 A rkeologisk utredning av utbyggnadsom råde för Falköpings golfbana i T orbjörntorps socken, Falköpings
kom m un, V ästergötland.
2000:15 Skara dom kyrka, S kara socken, S kara kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 1999.
2000:16 A rkeologisk utredning 1999 inom utvidgat täktom råde för Cem entas dagbrott i V åm b socken, Skövde
kom m un, V ästergötland.
2000:17 Fornläm ning nr 51 och 52, G ötene socken, G ötene kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förunder­
sökning 2000.
2000:18 Fornläm ning, raä nr 54, N orra V ing socken, Skara kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning
2000.
2000:19 Kv. M ontören m .fl., V ilhelm sroom rådet, F alköpings socken och kom m un, V ästergötland. A rkeologisk
utredning 2000.
2000:20 Kv. G ylfe 9, Skövde stad och socken, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2000.
2000:21 K ällby 35, Källby socken, G ötene kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2000.
2000:22 M aijarps industriom råde, Friggeråkers socken, Falköpings kom m un, V ästergötland. A rkeologisk
utredning 2000.
2000:23 Inför uppförande av dam m byggnad på fastigheterna H ägnen 1:3 och O densåker 5:1, O densåkers socken,
M ariestads kom m un, V ästergötland. A rkeologisk utredning 2000.
2000:24 N eolitisk boplats i H orns industriom råde, Leksbergs socken, M ariestads kom m un, V ästergötland.
A rkeologisk förundersökning 2000.
2000:25 K ulturhistorisk förstudie av Läckö 1:5, Otterstad socken, L idköpings kom m un, V ästergötland.
2000:26 Kv. R ättvisan 10, fornläm ning 17, H jo socken och kom m un, V ästergötland. A rkeologisk
förundersökning 2000.
2000:27 K ulturhistoriskt underlag inför ny- och om byggnad av stridsfordonsstråk på övnings- och skjutfält inom
P4. Skövde, V ästergötland.
2000:28 K abeldragning vid S:ta H elenas kyrka, fast fornläm ning raä nr 73, Skövde socken, Skövde kom m un,
V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2000.
2000:29 Inför exploatering av industriom rådet H asslum , Skövde socken och kom m un, V ästergötland. Särskild
arkeologisk utredning 2000.
Rapporter 2001
2001:01 Förrom ersk boplats, raä nr 59, inom bergtäktsom råde för C em enta p å fastigheten V åm b 30:10, V åm bs
socken, Skövde kom m un, V ästergötland. A rkeologisk förundersökning 2000.
2001:02 E fterundersökning av fyndplats för bronshalsring, fastigheten Bäck 9:5, V alstads socken, T idaholm s
kom m un, V ästergötland.
2001:03 U tdrag ur skötselplan över T orp 1:1, Eggby socken, Skara kom m un, V ästergötland. K ulturhistorisk del.
2001:04 N yfynd och flyttning av runsten, raä nr 30:2, N orra Å sarps socken, F alköpings kom m un,V ästergötland
2001:05 Inför nydragning av E20, sträckan L undsbrunn-H olm estad, G ötene kom m un, V ästergötland. A rkeologisk
utredning 2001.
2001:06 Inför planering av fotbollsgolfbana vid Ekudden, Leksbergs socken, M ariestads kom m un, V ästergötland.
Särskild utredning 2001.
2001:07 Inför utvidgad grustäkt p å fastigheten M obolet 1:1, Ransbergs socken, T ibro kom m un, V ästergötland.
A rkeologisk utredning 2001.
2001:08 Inför nytt planom råde i H ene, V åm bs socken, Skövde kom m un, V ästergötland. Särskild arkeologisk
utredning 2001.
2001:09 Inför bergtäkt på fastigheten K avlås 1:3, H öm b socken, Tidaholm s kom m un, V ästergötland. A rkeologisk
utredning 2001.
2001:10 A nalys och tolkning 1996-2001 av arkeologiskt m aterial från Läckö slott åren 1926-1939. F ornläm ning
raä nr 69, O tterstad socken, L idköpings kom m un, V ästra G ötalands län.