Aktum Extra 2008, NR 2

aktum
a k t ue l l t v i d ume uni v e r s i t e t vre n 2 0 0 8

en t i dni ng om f orskni ng och ut bi l dni ng
Tillmpad IT med nringskivet
U-btsbyggaren frn Klaboda student
Proflen Jason Shogren kungens man
Vice statsministern inviger i Skellefte
The worst of the worst
Skdespelaren Pia Johansson kserar
Omslagsbild Mattias Pettersson
aktum
L
l e dare n
Ansvarig utgivare
Ulrika Bergfors Kristrm
Redaktrer
Anna Holmstrm, tel 090-786 65 26
anna.holmstrom@adm.umu.se
Stefan Lybeck, tel 090-786 78 90
stefan.lybeck@adm.umu.se
aktum@adm.umu.se
Tidigare nummer av Aktum Extra
www.umu.se/infoenheten/umu_internt/aktum
Adress
Informationsenheten
Ume universitet
901 87 Ume
www.umu.se
Tel 090-786 50 00 (vx)
Fax 090-786 99 95
Redaktion
Carina Dahlberg
Anna Holmstrm
Stefan Lybeck
Redaktionsrd
Kristina Sjgren
Camilla Norrbin
Barbro Renkel
Gunnel Grelsson
Tommy Ericsson
Dan Frost
Kjell Grankvist
Jan Mannberg
Layout/produktion/repro
Print & Media, Ume universitet
Tryck
Taberg Media Group
Upplaga
10 000
a k t u e l lt v i d
u me u n i v e r s i t e t
v r e n 2 0 0 8
Gran Sandberg, rektor
E
X
T
R
A
Ume universitet r i stndig utveckling
ume universitet ska bilda en school of education fr utbildningsvetenskap, pedagogik och
lrarutbildning.
lrarutbildningen mste bli hela universitetets angelgenhet. den bsta kompetensen ska
alltid stllas till studenternas frfogande. detta beslut r brjan p en frstrkning av den ut-
bildningsvetenskapliga forskningen vid universitetet. mlet r att vra studenter ska f landets
bsta utbildning och att mnga av vra forskare ska tillhra de bsta inom omrdet. ume
universitet var fregngare nr fakulteten fr lrarutbildningen inrttades r 2000 och jag vgar
pst att vi r det terigen.
Balticgruppen r ett fastighetsbolag i ume med ett fastighetsbestnd p cirka 250 000 kvadrat-
meter. dess gare har nu donerat 100 miljoner kronor till ume universitet utan villkor. detta
std till vr utbildning och vr forskning gr mig nstan rrd, likas innehllet i gvobrevet:
ume universitet har ervrat en stark stllning i vrlden inom fera krnomrden och vi inser
att det r p en global arena bde umes och ume universitets framtid kommer att avgras.
Forskningen inom tillmpad it utgr ett av vra strategiska utvecklingsomrden och tillhr
ett av vra krnomrden, dr samarbetet med nringslivet r en grundbult. i tidningen mter
du den unge, framgngrike professorn Jonny Holmstrm frn arvidsjaur.
vid den rliga s kallade kunskapsnoden under vsterbottensveckorna p Grand Htel
i stockholm diskuterades ume universitets konstnrliga campus, som om ngot r str klart
nere i centrala staden. nestor ella nilsson str fr maten. ls mer om detta.
Profl i detta nummer r Jason shogren, innehavare av Carl Xvi Gustafs miljprofessur och
tidigare rdgivare till president Bill Clinton i vita Huset. svenskttling och musiker, dessutom.
Skellefte och rnskldsvik
ume universitet har som bekant campus bde i skellefte och rnskldsvik. Hr mter du
den frn media knde u-btsbyggaren eric Westerberg, klaboda, som nu r student i skellefte.
dr dk ven vice statsminister och nringsminister maud Olofsson upp och invigde det ny-
startade Fretagarprogrammet. du kan ocks lsa om hur ingenjrsstudenter mter sina fram-
tida arbetsgivare i rnskldsvik.
de alumner du mter i denna tidning, sger en del om den bredd som fnns vid ume univer-
sitet: Jan-ke nordin r byggledare fr signalsystemet p Botniabanan och har lst elektroingen-
jrsutbildningen hr. roger karlsson studerade till psykolog fr ett antal r sedan i ume och
arbetar just nu med sexualfrbrytare och pedofler i kalifornien, den mlgrupp som over there
defnieras som the worst of the worst.
P sista sidan av aktum extra kan du njuta av ett kseri av Pia Johansson, umefdd skde-
spelare och en av landets ledande komedienner. Just nu spelar hon en av huvudrollerna i rainer
maria Fassbinders drama Petra van kants bittra trar p stockholms stadsteater.
Nu nskar jag dig trevlig och inspirerande lsning.
aktum extra VREN 2008 3
Tillmpad IT med nringslivet
Den unge professorn Jonny Holmstrm berttar om det lyckade
samarbetet med nringslivet inom omrdet tillmpad IT ett av
Ume universitets strategiska utvecklingsomrden.
Sidan 4
U-btsbyggaren frn Klaboda
Han byggde en ubt. Det fungerade i praktiken. Nu r han student
vid Ume universitet fr att lra sig hur det fungerar i teorin.
Sidan 8
Marknadsfring med magknsla
Vrt framtida konstnrliga campus var p tapeten vid Kunskapsnoden
p Grand Hotel i Stockholm. P borden serverade Ella Nilsson 43 delikata rt-
ter frn Vsterbotten.
Sidan 14
Proflen Jason Shogren kungens man
Jason Shogren innehar kung Carl XIV Gustafs miljprofessur vid Ume
universitet. Han arbetar vanligtvis vid University of Wyoming, lskar
musik och har sina rtter i Hlsingland.

Sidan 18
Jan-ke bygger Botniabanan och fyger ultraltt
Mt alumnen Jan-ke Nordin som r byggledare fr Botniabanans
signalsystem och nyligen tagit fygcertifkat.
Sidan 27
Roger Karlson arbetar med sexualfrbrytare och pedofler p fngelser
i Kalifornien, kallade the worst of the worst. Norrbottningen Roger lste till
psykolog vid Ume universitet p 1980-talet.
Sidan 30
Nringsminister Maud Olofsson invigde Fretagarprogrammet
Vice statsminister Maud Olofsson har varit i Skellefte.
Sidan 22
Skdespelaren Pia Johansson kserar: Var inte rdda!
Pia Johansson r fdd och uppvuxen i Ume. Nu r hon skdespelare vid
Stockholms Stadsteater och en av landets frmsta komedienner.
Sidan 36
I
i nne Hl l
4 aktum extra VREN 2008
Tillmpad IT r ett av Ume universitets strategiska utveck-
lingsomrden. Enligt Jonny Holmstrm r visionen att bilda
fer nya bolag baserade p forskares och studenters ider, och
att strka omrdet Tillmpad IT, nationellt och internationellt.
Samspelet mellan mnniskor med ider ska fungera nnu btt-
re, och forskningen och utbildningarna ska strkas.
Vi mste ha utbildningsprogram som attraherar interna-
tionella studenter, och kunna locka internationellt ledande fors-
kare att komma hit, det r fenomenalt viktigt. Och vi mste
hjlpa fretag ut p den internationella marknaden, sger Jon-
ny Holmstrm, professor vid institutionen fr informatik.
Han menar att det aldrig r ngon brist p bra ider frn
forskare och studenter, och tycker att Uminova Innovation, in-
kubatorn p Uminova science park, och enheten fr nrings-
liv och samhlle (ENS) r alla bra p att ta tillvara affrsmj-
ligheter. Men potentiella produkter och tjnster mste fngas
upp p ett mer systematiskt stt.
Vi r ledande inom IT tack vare ett nra samarbete mel-
lan forskare, studenter och nringsliv, men vi kan bli nnu btt-
re. Det fnns vldigt mycket att gra eftersom till exempel vra
industrier hr uppe i norr r beroende av IT-kompetens, sger
han.
Extra starka tillmpningsomrden inom Tillmpad IT r
just industriell IT, hlsa/sjukvrd och eScience. Att just de tre
r starka omrden beror, enligt Jonny Holmstrm, p ett stort
antal disputerade forskare och att det fnns en frmga att dra
till sig externa medel.
Man kan sga att eScience r forskning (inom i stort sett
alla vetenskapsomrden) med stora behov av IT-resurser. Det
Visionen r fer nya bolag
Vr vision r att fer nya bolag ska bildas, och att vi mer effektivt
ska ta till vara forskares och studenters ider, sger professor Jonny
Holmstrm, ordfrande fr Tillmpad IT vid Ume universitet.
Projektet strcker sig till 2009 och innefattar cirka 150
forskare och 1500 studenter frn universitetets alla
fakulteter. ls mer om tillmpad it p <www.ucit.se>.
kan vara datorer, lagringsutrymme och ntverk och yttra sig i
till exempel simuleringar, berkningar och skningar i stora
databaser.
Ett annat tillmpningsomrde p Tillmpad IT r inom hl-
sa/sjukvrd. Det kan vara att rntgenbilder tagna i inlandet
skickas digitalt fr bedmning p Norrlands universitetssjuk-
hus (NUS). P s stt behver inte patienten ka till NUS fr
att rntgas. Men det r industriell IT som Jonny Holmstrm
sjlv brinner fr.
Nr man applicerar IT i industrimiljer ger det viktiga
resultat, sger han ivrigt. Produktionsplanering kan gras ef-
fektivare och integreras med bde kunders och leverantrers
verksamheter. Inom till exempel pappersindustrin kan IT vara
till stor nytta. Ny teknik i lyftkranar kan gra att de automa-
tiskt lmnar ifrn sig data som visar nr det r dags fr service
och reparationer. Istllet fr att underhll utfrs efter ett givet
tidsschema, grs det efter behov.
Tillmpad IT r otroligt viktigt regionalt. Vi har redan en
etablerad samverkan med aktrer inom till exempel sjukvrd
och skola, men vi mste ska oss nnu nrmre varandra, sger
Jonny Holmstrm.
TEXT MARIA HEDIN
BILD MATTIAS PETTERSSON
Visionen r fer nya bolag
Derny Hggstrm, vd fr Oryx Simulations och Jonny Holmstrm, professor vid institutionen fr informatik.
Jmstlldhetens pris
eller glappet mellan vision och vardag
Jmstlldhet r ngot som mnga svenskar ser som ngot sjlvklart.
Men hur ser det ut om man skrapar lite p den retoriska fernissan?
Hur fungerar det egentligen i familjen och i arbetslivet? Bygger de
politiska besluten fr att frmja jmstlldheten p rtt antaganden?
Vad hnder nr idealen krockar med vardagsslitet?
Det r ngot som de tio forskarna bakom den
populrvetenskapliga antologin Jmstlldhe-
tens pris har studerat. I boken, som vckt stor
uppmrksamhet, sammanstlls fera av de cen-
trala resultaten frn forskningsprogrammet
Familj och arbete, ett program som fnan-
sierats av FAS, forskningsrdet fr arbetsliv
och socialvetenskap.
Titeln har skapat en del reaktioner, men
vr slutsats r att jmstlldheten faktiskt har
ett pris. Alla svenskar r fr jmstlldhet och
just drfr r det ocks viktigt att synliggra
och diskutera de problem som fnns, sger
Anne Grnlund, forskare i sociologi och en
av antologins redaktrer.
Bokens frfattare r forskare i sociologi, na-
tionalekonomi och socialt arbete. De festa
fnns vid Ume universitet, andra vid Mitt-
universitetet och Gteborgs universitet.
Det visar sig att mnga av de par som fors-
karna intervjuat inte har tyckt att den jm-
stllda lsningen alltid har knts som den rt-
ta, den mest rationella.
Paren vljer inte aktivt ojmstlldheten men
de vljer inte heller aktiv jmstlldhet. Det
fnns en frestllning om att par frhandlar i
jmstlldhetsfrgor men det har visats sig inte
stmma, sger Charlott Nyman som tillsam-
mans med Lars Evertsson just har studerat fr-
handlingar inom familjen.
Vi funderade p om det pgick frhand-
lingar och hur de i s fall sg ut och vilka kon-
sekvenser de fck. Det svar vi mnga gnger
fck nr vi frgade var att det bara blev s.
Ett par fyttade till exempel frn sdra till nor-
ra Sverige utan att det egentligen fattat ngot
beslut om det, det bara blev s.
Charlott och Lars blev nyfkna och brjade
underska vad som lg bakom.
Vardagen i familjen handlar snarare om
samordning n om frhandling. De festa gr
med autopiloten p fr att f allt att fungera,
konstaterar Lars Evertsson.
Bland de intervjuade paren utkristallisera-
des tre punkter som har betydelse fr jm-
stlldheten. Det handlar om de frvntning-
ar som vi har p varandra beroende p vilket
kn vi tillhr, yttre faktorer som begrnsar
handlingsutrymmet och att mnga upplever
sig vara eniga om arbetsfrdelningen.
De festa tycker att de har en rttvis ar-
betsfrdelning och att de inte har ngot be-
hov av eller utrymme fr frhandling. De styrs
till stor del av krav frn arbetslivet, dagishmt-
ningar och liknade, berttar Lars.
Frhandling upplevs ofta som ondigt
men ocks som ngot riskfyllt som kan leda till
konfikter som kan stta frhllandet p spel.
Det r oftast kvinnans projekt att frndra och
f upp nya saker p dagordningen. Det r hon
som driver p och det kan uppfattas som att
hon ifrgastter parrelation och utmanar den.
Gr mannen med p det kan det ocks bli fr-
handling, fortstter Charlott Nyman.
Charlott och Lars menar att myten om den
frhandlande familjen dljer vad som egent-
ligen sker.
Forskningen och jmstlldhetspolitiken
utgr till stor del ifrn att folk frhandlar. Om
man ndrar frutsttningarna fr pappaledig-
heten s tnker sig politikerna att man gr hem
och frhandlar om det, men det fungerar rik-
tigt inte s, konstaterar Anne Grnlund.
Statistiskt sett r det fortfarande s att kvin-
nor gr dubbelt s mycket hushllsarbete, ven
nr dckbyten och reparationer rknats in.
Trots det upplever mnga par att de gr
lika mycket, sger Anne Grnlund.
Det visar sig ocks att medan kvinnor gr
ner p deltid nr mannen tjnar mest gr mn
Bjrn Hallerd, Lars Evertsson, Charlott Nyman
och Anne Grnlund r fyra av forskarna bakom
antologin Jmstlldhetens pris.
tvrtom: nr de tjnar mindre n sina fruar
ser de istllet till att jobba mer. Det gr att
bara 18 procent av svenska kvinnor tjnar mer
n sina mn, trots att 30 procent faktiskt har
en hgre timln.
Att mnnen i detta lge ser till att jobba
mer beror frmodligen p hur de traditionel-
la frvntningarna ser ut, att mnnen ska vara
familjens huvudfrsrjare, menar Bjrn Hal-
lerd, antologins andre redaktr.
Ytterligare ett intressant frhllande r att
ju mindre kvinnan tjnar jmfrt med man-
nen desto mer hushllsarbete gr hon. Mn
som tjnar mindre n sin partner gr dremot
mindre hushllsarbete n om bda tjnar lika
mycket.
Tidigare forskning visar att det r frst nr
mannen r heltidsarbetsls och kvinnan hel-
tidsarbetande som hushllsarbetet frdelas lika,
fortstter Hallerd.
Forskarna konstaterar att om man gr det
som frvntas av knsrollen vinner man i sta-
tus hos omgivningen.
Det leder ocks till att vi uppmuntrar
varandra att behlla vra traditionella kns-
roller.
Men det verkar som om lagom r bst, ef-
tersom riktigt traditionella frhllanden, dr
pappan tar ut lite frldraledighet, separerar
oftare. Trots det r det paren som strvar efter
jmstlldhet som ocks brkar mest. Det fnns
ocks en klassaspekt p jmstlldheten.
Det r frmst bland de hgutbildade, dr
bda ska gra karrir, dr frhandlingarna sker
och dr konfikterna r strst. Bland de lgut-
Fakta om Jmstlldhetens pris:
Bokens tio kapitel handlar ocks om jmstlldhetsaspekter p barnafdande, separatio-
ner, ekonomi, arbetsliv, konfikter, fergenerationsfamiljer och vlfrdsstaten.
Medverkande forskare: Karina Nilsson, sociologiska institutionen, Anne Grnlund, sociolo-
giska institutionen, Bjrn Hallerd, sociologiska institutionen, Charlott Nyman, sociologiska
institutionen, Lars Evertsson, institutionen fr socialt arbete, Magnus Wikstrm och Magdale-
na Norberg-Schnfeldt, institutionen fr nationalekonomi, Mikael Nordenmark, institutionen
fr hlsovetenskap och Majen Espvall, institutionen fr socialt arbete, Mittuniversitetet, Peter
Dellgran, institutionen fr socialt arbete, Gteborgs universitet.
Bora bokfrlag
b o r a
VISSTE DU ATT...
Mn tar strre ansvar fr hem och
familj sedan deras barn blivit vuxna.
www.borea.nu
Vem som har huvudansvaret hemmet frndras
under livscykeln. Varfr r det s? Ls mer om
det i boken Jmstlldhetens pris!
VISSTE DU ATT...
Arbetslsa mn hushllsarbetar
mindre n arbetande kvinnor.
Hur gr det
med maten,
lskling?
Hur legitimerar par en ojmlik frdelning
av hushllsarbetet? Det kan du lsa om
om i boken Jmstlldhetens pris.
www.borea.nu
VISSTE DU ATT...
Kvinnor r beredda
att avst frn
jmlikhet om det
innebr mer frihet
och oberoende.
Nu r det
min tur!!!
Varfr tar kvinnor strre ansvar fr familjens
gemensamma konsumtion, trots att de tjnar mindre?
Det kan du lsa om i boken Jmstlldhetens pris.
www.borea.nu
bildade ser vi inte samma mnster. Drfr tror
jag ocks att de politiska initiativen till fr-
ndring tas olika vl emot. Det r inte lika s-
kert att kvinnor som inte har mjlighet att
gra karrir uppskattar frsken att dela upp
frldraledigheten och gra den individuell
fr frldrarna. Min hypotes r att vi kommer
att se strre och strre klasskillnader i instll-
ningen till jmstlldheten, menar Bjrn Hal-
lerd.
Han varnar ocks fr en annan utveckling.
Det fnns en tendens att vi bygger upp
mnnens vrld som ideal. Att alla kvinnor ska
bli mn. Som om allt mnnen traditionellt
gjort r bra medan det arbete som kvinnorna
gjort inte vrdestts.
TEXT CARINA DAHLBERG
BILD GSTA wENDELIUS
nu student vid Ume universitet i Skellefte
Nr han sjsatte sin egen byggda ubt i Sike hamn,
slog han hela Sverige med hpnad.
Ubten r 6,2 meter lng, 2,6 meter hg och vger 8 500 kilo. Dpt av vice statsminister och nringsminister
Maud Olofsson till Isabell. Skepparen Eric westerberg r 27 r och far till tv sm barn, den yngsta heter Isabell.
Ubtsbyggaren
i Klaboda
Detta utspelade sig i september ifjol. Nu
lser han teknisk-naturvetenskapliga basr-
et vid Ume universitet i Skellefte.
Aktum Extra har haft frmnen att trf-
fa uppfnnaren, konstruktren, ubtsbyg-
garen och studenten Eric Westerberg frn
Brnde, utanfr nset i mellersta Vster-
botten. Vi fck ocks ran att klttra in i
den unika ubten, som idag str i Wester-
bergs Smidesverkstad i Klaboda.
Frgan r given: Varfr bygger man
en ubt?
Eric Westerberg, som aldrig varit sr-
skilt intresserad av btar och sjfart, skru-
var p kepsskrmen, ler och funderar en
stund:
Tanken slog mig fr ngra r sedan, nr
jag fskade med en kompis: Kanske skul-
le man bygga en ubt? Optimist som jag
r, tnkte jag att det kan inte vara omj-
ligt. I hela mitt liv har jag mixtrat och
byggt specialgrejer, s en ubt tycktes
vara en hrlig utmaning. Sedan gick det
ngra r. Inget hnde p ubtsfronten.
Familjen fck barn. Men s dk tanken
upp igen och nu gjorde jag slag i saken.
Frst frskte jag hitta information och
fakta p ntet, men det jag fann och ls-
te var alltfr ytligt. S jag frskte fnna
egna lsningar.
Cirka 2500 arbetstimmar senare stod
ubten klar. Kostnaden vill Eric Wester-
berg inte tala om. Vid den frgan svarar
han, likt potentater inom politik, kultur,
sport och media Inga kommentarer.
Skrovet r gjort av sltplt i varierande
tjocklek, mellan 15 och 40 mm. Allt har
han gjort p egen hand: mekanik, el, in-
stallationer och innovationer.
Grannarna i byn hjlpte mig med
lastbilar och traktorer, nr vi skulle kra
ner ubten till havet och Sike hamn.
Dr fck jag skriva p ett specialavtal, fr
kranen i hamnen var inte frskrad fr
lyft av ubtar, berttar Eric Westerberg
med ett leende.
Media med Vsterbottensnytt (SVT),
Vsterbottens-Kuriren, Norra Vsterbot-
ten och mnga andra var p plats i sep-
tember, nr Isabell, dpt av vice statsmi-
nister och nringsminister Maud Olofs-
son efter Erics och Jennies yngsta dotter,
gjorde sin lyckade jungfrutur.
Den lilla lokaltidningen Vsterbot-
tens Mellanbygd, som ges ut i omrdet
mellan Robertsfors och Bure, var frst
att skriva om ubten Isabell. Sedan har
mediadrevet gtt frn hela Sverige. Tid-
ningar frn Norge och Finland har ock-
s varit hr. Uppmrksamhet har jag verk-
ligen ftt. Och erbjudanden om att fgu-
rera i olika reklam- och marknadsfrings-
sammanhang.
Jungfruturen i Sike hamn gick med
den ran. Eric gjorde sex dyk med sin
ubt.
Nervs var jag. Frmst fr hur ba-
lansen skulle fungera, hur vikt och vo-
lym skulle samspela. Men allt gick bra.
Nr vi gjort ngra dykningar, kndes det
bara fnt. Som lngst var vi nere i tta
minuter p 5,5 meters djup. Nsta gng
ska jag ner p 50 meter...
Kustbevakningen var p plats i Sike
hamn. Tjnstemnnen undrade var Isa-
bell hade sin nationsfagga (den hade blst
bort) och hur det var med lanternorna.
I vrigt var man lika nyfkna och impo-
nerade som alla andra.
Jag tror att det fnns sex ubtar i lan-
det. Frsvarsmakten ger fyra. Anders
Ljung i smlndska Mnsters har en
egen och s har jag Isabell. Anders Ljung
har kontaktat mig, likas ubtssllskapet
Nordkaparen i Gteborg, som erbjudit
mig medlemskap, berttar Eric.
Nu lser Erik och hans sambo Jennie
Hultman teknisk-naturvetenskapliga bas-
ret vid Ume universitet i Skellefte.
Syftet r att Jennie s smningom ska stu-
Motorn r en Volkswagen 1,6 liter turbodiesel.
Kameran r monterad fr att se nert, d
slipper man ha s stort glas. Ett strre glas r
ju knsligare fr sttar...
Min frhoppning r att g ner med Isabell till 50 meters djup,
sger ubtsbyggare Eric westerberg.
Frn instrumentpanelen manvreras elmotor,
dieselmotor, ventiler till ballasttankar m.m.
Propellern roterar med samma varvtal och
rotationsriktning, sedan ndras vinkeln p
propellerbladen fr att ndra hastighet
och frdriktning.
dera vid receptarieprogrammet (180 hg-
skolepong) och att Erik ska lsa antin-
gen hgskoleprogrammet i maskinteknik
(180 hp) eller civilingenjrsprogrammet
i teknisk fysik (300 hp).
Nu har jag byggt en ubt rent prak-
tiskt, nu blir jag student fr att se hur det
gr till teoretiskt, sger Eric med ett gott
skratt.
Under de senaste fem ren har Eric
drivit fretaget Westerbergs Smide i K-
laboda. Fretaget ligger nu i malpsen,
nr garen bestmt sig fr att studera.
I grunden har Eric en gymnasieutbild-
ning p fordonsprogrammet, inriktning
maskinteknik.
Eric har byggt sin ubt. Nu brjar han
studera fr att bli ingenjr. Vi undrar
stillsamt om ubten Isabell ska rknas
som hans examensarbete. Vidare undrar
Aktum Extras utsnde om det r ngot
speciellt med Klaboda, eftersom det ryk-
universitetsdirektr Jan-erik gren citerade den knde
radiomannen Gert Fylkings numera klassiska replik, d
svenska akademiens stndige sekreterare Horace engdahl
tillknnagav namnet p nobelpristagaren i litteratur fr
ett antal r sedan.
nu var det invigning av den nya receptionen i samver-
kanshuset, dryga tre r efter den offentliga invigningen av
sjlva huset. numera sitter ocks universitetsledningen
i detta hus, nrmare bestmt p plan sex. P plan fem
terfnns enheten fr nringsliv och samhlle (ens) och
p plan fyra informationsenheten.
TEXT STEFAN LYBECK
Bi l drutan
R
B
invigning av ny reception
i samverkanshuset
ntligen!
Date of prod. 070912.
tas att en annan innovatr dr byggt en
egen sj till sina frldrar...
En sak r helt klar. Ubtsbyggaren
och studenten Eric Westerberg blir en
fantastisk ambassadr fr Ume univer-
sitet. Tnk nr han kommer i sin ubt
lngs Umelven p vg till frelsning p
campus.
TEXT STEFAN LYBECK
Eric westerberg sitter sknt i ett Volvo-ste nr
han kr sin ubt.
Cirka 2 500 timmar har Eric westerberg lagt
ner p sitt ubtsbygge.
Jag r oerhrt glad ver denna dona-
tion. Det r ett villkorslst std till forsk-
ning och utbildning vid vrt lroste. Det
r ovanligt eftersom donationer nstan
undantagslst ges till specifka ndaml.
Mig veterligt r detta en av de strsta fr-
utsttningslsa donationerna ngonsin
till ett svenskt universitet, sger Gran
Sandberg, rektor vid Ume universitet.
Balticgruppen r ett fastighetsbolag
som valt att gra samtliga sina satsning-
ar och investeringar i Ume. Fastighets-
bestndet omfattar omkring 250 000 m2
och bestr i huvudsak av kommersiella
fastigheter, fastigheter fr Ume univer-
sitet samt bostder dr det senaste till-
skottet trivselboende fr ldre umebor
nu r under konstruktion.
Drutver stttar fretaget sedan fe-
ra r ngra av Umes frmsta kulturin-
stitutioner som Norrlandsoperan, same-
kulturen genom den rliga sameveckan,
gastronomiutbildningen vid universite-
tet fr att nmna ngra exempel samt
Umedalens skulpturpark vilken man
ger.
Fretaget bidrar sedan tidigare till
bde diabetesforskning och forskning
kring hjrt- och krlsjukdomar med be-
tydande belopp.
Vr verksamhet har varit framgngs-
rik och det r ngot vi r bde glada och
tacksamma ver. Vi har drfr beslutat
oss fr att verfra en del av fretagets
vinst till samhllet. Vr donation r rik-
Umefretag donerar 100 miljoner
kronor till Ume universitet
Balticgruppens gare donerar 100 miljoner kronor till Ume universitet.
Pengarna r inte dedicerade till ngot speciellt vetenskapsomrde utan
till forskning och utbildning vid universitetet i stort. Donationen r en av
de strsta som ett svenskt universitet erhllit.
Balticgruppens huvudgare
Krister Olsson och Ume
universitets rektor Gran
Sandberg.
tad till det som varit och inom verskd-
lig framtid fortfarande kommer att vara
motorn i Umes utveckling, Ume uni-
versitet, sger Krister Olsson grundare
och huvudgare till Balticgruppen.
I gvobrevet som Balticgruppen ver-
lmnat str det bland annat: Ume uni-
versitet har ervrat en stark stllning i
vrlden inom fera krnomrden och vi
inser att det r p en global arena bde
Umes och Ume universitets framtid
kommer att avgras.
Brevet innehller mnga formule-
ringar som vrmer. Jag r speciellt glad
ver donatorernas argumentation dr
man anser att det som r bra fr Ume
universitet r bra fr Ume och fr Ume-
s nringsliv. Vi brinner fr vr uppgift
och jag hoppas att Balticgruppens dona-
tion blir den frsta i en rad bidrag frn
det regionala nringslivet som ger oss
mjlighet att skapa internationella spets-
miljer som bidrar till framtida regional
tillvxt, fortstter en mycket glad Sand-
berg.
TEXT CARINA DAHLGREN
BILD SAMUEL BENGTSON
Genom Konstnrligt campus skapas
stora mjligheter till samarbete och in-
tegrering av universitetets verksamheter.
En unik, kreativ milj baserad p arki-
tektur, design och konst som kommer
att gynna svl universitetet som Ume,
Konstnrligt campus i fokus under
Kunskapsnoden p Grand Htel
Fr elfte ret i rad bjd Ume universitet in till
Kunskapsnoden, ett evenemang i samband med
Vsterbottensveckorna p Grand Htel. Ume
universitets planer p att etablera ett Konstnrligt
campus var temat fr rets arrangemang.
Peter Kopelman, vd Microsoft AB.
I vimlet under Kunskapsnoden syntes bland andra Kay Pollack,
regissr, Staffan Ling, Balticgruppen, och Ella Nilsson, ansvarig
fr Vsterbottensbuffn.
Lena Hjelm-walln, ordfrande Stiftelsen fr
strategisk forskning och hedersdoktor vid Ume
universitet, och Krister Olsson, Balticgruppen
och hedersdoktor vid Ume universitet.
Eva Nygren, vd SwECO Sverige, och Carl Kempe,
Kempestiftelserna.
Olof Johansson, ordfrande KK-stiftelsen, Lena Treschow-Torell,
vd Ingenjrsvetenskapsakademien, och Gran Sandberg, rektor.
I bakgrunden sa Bergenheim, prorektor.
Ulf Dahlsten, European Commission, och
Anders Flodstrm, universitetskansler.
sger Ume universitets rektor, Gran
Sandberg.
Kunskapsnoden inleddes med ett
seminarium och avslutades med en Vs-
terbottensbuff. Bland de inbjudna gs-
terna fanns fretrdare fr nringsliv,
offentlig frvaltning, medier, politik och
andra med intresse fr kunskap, utveck-
ling, forskning och utbildning.
Under rets nod talade Bengt Palm-
gren, rektor vid designhgskolan, Ume
universitet, om design som en mjlighet,
Ingo Vetter, professor vid universitetets
konsthgskola, frelste under rubriken
The Functional Sculpture, Eva Nygren,
vd SWECO Sverige, talade om den hll-
bara staden. Seminariet avslutades med
att Gran Sandberg berttade om univer-
sitetets framtida planer och satsningar.
BILD MIA KERMARK, ORASIS FOTO
Det fnns behov av en arkitektutbild-
ning med en tydlig konstnrlig profl, s-
ger sa Bergenheim, prorektor vid Ume
universitet. Med det nytnkande och den
gedigna kompetens som fnns vid vrt
universitet har vi unika frutsttningar
fr att skapa en utbildning som ger gen-
klang ocks internationellt.
Hstterminen 2009 r det tnkt att
de frsta 45 arkitektstudenterna ska br-
ja sin utbildning.
Bygglovet fr huset som ska inrym-
ma utbildningen r redan beviljat.
S fort vi fr klart med examensrt-
ten r det tnkt att byggprojektet ska star-
ta, frhoppningen r att huset ska invi-
gas hstterminen 2010, berttar Ingemar
Ericson, rektors rdgivare.
Byggnaden kommer att vara den fr-
sta pusselbiten i att utvidga omrdet dr
Design- och Konsthgskolan i dag ligger
till ett Konstnrligt campus. En ny bygg-
Arkitektutbildning
snart en verklighet vid Ume universitet
Fre mars mnads slut ska Ume universitets anskan om att f
starta en arkitektutbildning med konstnrlig profl vara inlmnad
till Hgskoleverket om allt gr planenligt.
Peter Kjaer, Ingemar Ericson och Thomas Olofsson r ngra av de som arbetat
med att forma en ny, modern arkitektutbildning med konstnrlig profl.
Eva Nygren, vd SwECO Sverige, och Johan Berglund, Bartlett
School of Architecture, var tv av deltagarna i seminariepanelen
som gav sin syn p framtida arkitektoniska utmaningar.
nad fr Konsthgskolan, en konsthall
med Bildmuseet, utstllningslokaler, res-
taurang och fk samt inkubator fr kre-
ativa fretag r andra verksamheter som
s smningom ska fnnas p omrdet.
Under arbetet med att utveckla den
nya arkitektutbildningen har universite-
tets arbetsgrupp haft ett nra samarbete
med arkitektbranschen, genomfrt semi-
narier och beskt fera framstende eu-
ropeiska arkitektutbildningar. Fr att lg-
ga grunden till en s bra utbildning och
anskan som mjligt har ven Peter Kjaer,
tidigare rektor vid arkitekthgskolan i
rhus, fungerat som resursperson.
I samband med Kunskapsnoden p
Grand Htel hlls seminariet Arkitek-
tens utmaningar i ett globalt perspektiv.
I panelen deltog Eva Nygren, vd SWECO
Sverige, Laila Strunke, ordfrande i Sve-
riges Arkitekter, Johan Berglund, Bart-
lett School of Architecture, London och
Erik Eken, NCC. Diskussionen som
bland annat handlade om att bygga hll-
bart, grnt byggande, leddes av Peter
Kjaer.
Vi har ftt input till utformningen
av utbildningen p mnga olika stt. I
Sverige fnns det sedan tidigare ingen ar-
kitektutbildning med en tydlig konstnr-
lig profl. Vi vill skapa en ny, modern ut-
bildning som ska kombinera det funk-
tionella och estetiska och utbilda arki-
tekter som kommer att efterfrgas ver
hela vrlden, sger sa Bergenheim.
Intresset fr utbildningen r stort.
Det har ocks varit ltt att f nationellt
och internationellt mycket kompetenta
personeratt engagera sig tillgger Tho-
mas Olofsson, universitetslektor vid Ume
universitet.
Att propagera fr mat lagad av prima r-
varor, grna lokalt och smskaligt produ-
cerade, och framfr allt tillagade med om-
sorg har varit Ella Nilssons mission genom
livet. Ella r nog den frmsta matambas-
sadr som Vsterbotten ngonsin har haft.
Ursprungligen r hon hushllslrare frn
Storuman. Men 1987 blev hon knd i
Caf Ume som en av de frsta tv-kock-
arna. Mnga minns nog hur hon stndigt
fresprkade det fettsnla och tillagade
maten i genomskinliga glaskrl.
Jag har alltid jobbat fr att minska
fettintaget, dremot har jag aldrig gillat
lightprodukter. Jag var ganska illa om-
tyckt av industrin eftersom jag vgrade
anvnda salva (lttmargarin) p brdet.
Jag menade att lightprodukter bara r ett
stt att lura oss sjlva. Mnga av mina
kollegor tyckte att jag var antik i min
uppfattning, berttar Ella.
Men man fr vl sga att tiden till stor
del har gett henne rtt.
Under tv-perioden 19871996 var Ella
van att fgurera i media. Hon var hem-
konsulent p hushllningssllskapet med
uppgift att marknadsfra smskaliga pro-
dukter. Hon var en efterfrgad frelsa-
re och kte landet runt och berttade om
hur man kunde m bttre genom att ta
bttre. Hon gav ut kokbcker och hade
bara erfarenhet av positiva mediekontak-
ter. Drfr blev kontrasten stor d hon
Marknadsfring
med magknsla
Vsterbottensveckorna p Grand Htel i Stockholm r frmodligen
lnets mest populra marknadsfringssatsning ngonsin. Ella Nilsson
r kvinnan bakom den strsta succn maten. I 18 r har hon kom-
ponerat menyn till Vsterbottensbuffn och ikldd Vsterbottensdrkt
bjudit gsterna p renchips.
2000 fyttade till Stockholm och tilltrd-
de som vd fr Svensk kttinformation.
Efter tv veckor brt galna ko-sju-
kan ut och jag blev ett jagat villebrd i
media. Det var en fruktansvrd tuff
start.
Klimatdebatten har gjort att hon ter
igen har hamnat i hetluften.
Jag sger inte att vi ska ta mer ktt
men NR vi ter ktt ska det vara svenskt.
Svenska djur hller landskapet ppet. Vi
vet ocks att kttet r kontrollerat och vi
kan vara trygga nr vi ter det. Men svens-
ka kttproducenter mste ocks frbtt-
ra kvalitn genom att lta kttet mras
lngre och sortera det s konsumenterna
vet om det r kalv eller gamla Rosa man
kper, menar Ella.
Mnga blev frvnade nr hon tog job-
bet p Svensk kttinformation.
Det festa trodde att jag skulle vl-
ja grnsaksfrmjandet. Eftersom jag all-
tid pratat om hur viktigt det r att ta
grnsaker, sger hon med ett skratt.
Helt kan hon inte slppa lrarrollen.
Hon har i mnga r undervisat p Ume
universitets Restauranghgskola om norr-
lndsk matkultur. Sedan 2006 gr hon
det som lektor.
Det r fantastiskt roligt. Jag kan pra-
ta frn morgonen till sena kvllen, s
lnge studenterna orkar lyssna. Jag ser
hur de suger i sig det jag berttar.
Ella r ocks medlem i, och har ocks va-
rit med om att bilda, Norrlands gastro-
nomiska akademi som Ume universi-
tets dvarande rektor Sigbrit Franke tog
initiativ till. Hon r ocks ledamot i kung-
liga skogs- och lantbruksakademien,
KSLA.
Under tre veckor i slutet p januari och
brjan av februari r det Vsterbotten
som stter sin prgel p, ja nstan tar
ver, det anrika Grand Htel. Och Ella
har stor del i att Vsterbottensveckorna
blivit en mngrig succ.
Hotellets restaurang p Verandan r
uppbokad veckor i frvg och kn till
eventuellt avbokade bord r lng. Sam-
tidigt bjuder lnets kommuner, organi-
sationer och fretag in till olika evene-
mang. Till Verandan r alla som hinner
boka bord vlkomna medan evenemang-
en riktar sig till speciellt inbjudna gs-
ter.
Det hela startade 1989, d dvarande
landshvding Sven Johansson drev kam-
panjen Vsterbotten det kompletta l-
net.
Mlet var att locka tillbaka vlut-
bildade personer till lnet. Cirkus p
Djurgrden hyrdes under en vecka och
fylldes med arrangemang och mat frn
Vsterbotten. I personalmatsalarna p
Karolinska institutet, Handelshgskolan
och andra stora utbildningsenheter bjds
det ocks p Vsterbottensmat samtidigt
som man kunde lsa broschyrer om l-
net och f jobberbjudanden.
Den enda krog som serverade Vster-
bottensmat under den veckan var Wer-
ner Vgelis Operakllaren.
Samtidigt satt Tore Wretman i
Grands styrelse och han tyckte att det hr
var ngot fr Grand Htel, berttar Ella
Nilsson.
Sagt och gjort. Ella konfererade med
kockar i lnet och p Grand och kom-
ponerade en buffmeny. Lnsturistnmn-
den och Lnsstyrelsen satte ihop det v-
riga programmet. Nr det blev dags fr
invigning klippte prins Bertil banden och
hela svenska mateliten var p plats.
Det var bokstavligen som att kliva in
i en del av Vsterbotten. Vi hade konst-
hantverkare och lnsartister p plats. Lob-
byn var omgjord till ett fjllandskap med
kta, renar, ripor och konstgjord sn. Jag
stod dr och bjd p renchips och slde in
buffn till Grands gster, berttar Ella.
Succn var ett faktum och ngra m-
nader senare ringde Grands ledning och
undrade om VI inte kunde komma till-
baka.
Det ville vi frsts och d utkades
det direkt till tv veckor.
Grand och vriga lnet ville dock tona
ner sameprgeln i lobbyn. Mnga mena-
de att lnet har mer n det att visa, De-
signhgskolan kopplades bland andra in
fr presentationen av lnet. I r var till
exempel lnet representerat med en ele-
gant multimedievgg.
Det tog lite tid innan olika aktrer i l-
net sg Vsterbottensveckornas potenti-
al men efter fyra r var det s mnga som
ville vara med att man utkade tiden till
tre veckor.
Det r en kombination av ett fan-
tastiskt arrangemang och engagemang
men jag tycker fortfarande att man kun-
de nyttja arenan nnu bttre, fer skulle
skert kunna gra nnu mer, menar Ella
Nilsson.
Flera ln, bland andra Vrmland, Sk-
ne och Gotland, har frskt kopiera Vs-
terbottensveckorna.
De fck komma en gng, men vari-
ationen av menyerna rckte inte till. Gs-
terna och Grand tyckte att det var fr
smalt, fr fett eller fr tunt. Det r f som
kan mta sig med den bredd som Vs-
terbotten och Norrland kan visa upp,
konstaterar Ella Nilsson.
43 rtter, eller byttor som Ella sger,
fnns p det Vsterbottniska buffbor-
det.
D r de rrrda lingonen och andra
tillbehr inrknade, frklarar Ella.
Madelpotatissoppan, den peppargra-
vade lgfln, rdingtartaren och Vster-
bottensostglassen tillhr Ellas favoriter.
Antingen lskar man eller avskyr
glassen. Det fnns inget mellanlge.
Rtter som under ren har plockats
bort r harfln som blev fr dyr, laxque-
neller som tog fr mycket tid att gra
och klappgrten, ja, vad ska man sga?...
som passerat sin glansperiod.
Trots att det r 18:e ret i rad och trots
att hon jobbar heltid p Svensk kttin-
formation under dagen och sedan p
Grand Htel frn klockan 18 till 22, s
r hon fortfarande inte less p Vsterbot-
tensveckorna.
Jag mter hela tiden nya gster och
stamgster som endast besker Grand
denna period, och alla r s glada och
njda. Jag har sagt att jag tminstone ska
hlla p till 20-rsjubileet. Min drm r
att f gra en bok om Vsterbottens 20
r p Grand.
Mandelpotatissoppa
600 g mandelpotatis
100 g purjolk
1 msk smr
1 liter grnsaksbuljong
150 g palsternacka
150 g morot
50 g rotselleri
50 g klrot
salt, peppar
100 g rimmat sidfsk, fnhackat, eller
suovas i tunna skivor
salt, peppar och rtkryddor
1 dl grdde
skala potatis, sklj purjolk. skr i bitar.
Frs i smr och hll p buljong.
lt koka tills potatisen r mjuk.
mixa till en slt pur.
sklj, skala och fnfrdela rotsakerna
i sm, sm trningar.
Bryn fsket, blanda med purn och
ge rotsakerna en snabb upphettning
i stekpannan.
Blanda alltsammans och lt koka tills
rotsakerna r lagom mjuka.
krydda.
runda av med grdde.
servera soppan med ett gott brd.
R
re Ce P t e t
Aktum Extra stllde ngra frgor:
Hur ser det nya anslagssystemet ut?
Enligt utredningens frslag skulle hlf-
ten av basanslaget till grundutbildning-
en vara fast ver en lngre tid, tta r.
Det skulle ge en strre trygghet jmfrt
med dagens system, dr anslagen ompr-
vas varje r. Hlften av anslaget skulle ut-
sttas fr konkurrens. Dessutom skulle
prislappen inte flja mnena, utan hg-
skolorna ges en strre frihet att sjlva lg-
ga ut pengarna.
Forskningsanslagen d?
Principen hlften fast, hlften konkur-
rensutsatt gller ven forskningsanslagen.
Varfr nytt anslagssystem, Dan Brndstrm?
Dan Brndstrm, knd Ume-profl
och riksbekant utredare, har lagt
fram ett frslag till en modell om hur
statliga medel ska frdelas till uni-
versitet och hgskolor.
Intkterna av externa medel och produk-
tionen i form av publikationer skulle av-
gra merparten av storleken p den de-
len som utstts fr konkurrens.
Frslaget kommer att ge Ume
universitet och andra stora lro-
sten mer medel, medan sm
hgskolor fr mindre pengar?
Korrekt uppfattat. Om systemet infrs,
kommer det att leda till att hgskolekar-
tan p sikt ritas om. En del mindre hg-
skolor kommer att lggas ner, eller fusio-
neras, inte av tvng utan som en naturlig
fljd av utvecklingen.
Hur ska den utvecklingen underlttas?
Hr freslr jag en strukturfond fr att
underltta den hr omstllningen. Men
det skulle fortfarande fnnas utrymme fr
s kallad nischad forskning p mindre hg-
skolor, som r speciellt duktiga p ngot
eller ngra vetenskapsomrden.
Varfr ska systemet ndras?
Drfr att det ger ett kvalitetsdrivande sys-
tem. Den stora frdelen r att staten kan
lgga ut pengarna, dr de ger mest vrde.
Pengar som nu anvnds p mindre kvali-
tativa hgskolor skulle med frdel kun-
nas satsas p sdana hgkvalitativa en-
heter, som producerar mest kvalitet in-
om bde utbildning och forskning. Fr
sanningen r den att vi inte kommer att
kunna upprtthlla forskning med kon-
kurrenskraftig kvalitet p dagens 39 hg-
skolor.
TEXT STEFAN LYBECK BILD JONAS BERGGREN
Det berttar Karolina Lindgren, dietist,
och Jeanette Lundberg, folkhlsovetare,
vid Studenthlsan, Ume universitet.
Studenthlsan arbetar fr att frmja
och frbttra studenternas hlsa svl fy-
siskt, psykiskt som socialt. I projektarbe-
tet med Hlsodag p campus utgr arbe-
tet ifrn Studenthlsans egen verksam-
het i nra samarbete med studentprster-
na och studentkrerna.
Studenternas hlsa i fokus
Studenthlsans ml och frhoppning
med Hlsodagen r att studenter
uppmuntras och inspireras att gra
egna hlsosamma val som frmjar
deras egen hlsa.
Vi har tilldelats pengar frn Stiftelsen
studenthlsan vilket gett en extra skjuts
i arbetet, d det underlttar marknads-
fring av Hlsodagen samt att skapa inne-
hll av programmet fr dagen. Studen-
terna kommer att erbjudas ett brett och
varierat utbud genom frelsningar, work-
shop, monterutstllningar samt prova p-
aktiviteter. Vi hoppas att utbudet ocks
tilltalar de internationella studenterna.
Det varierade utbudet beror p att vi sam-
arbetar internt p campus med olika in-
stitutioner och verksamheter samt ex-
ternt med exempelvis kommun, landsting,
fretag och freningar.
Fr att lyfta ngot ur programmet kan
nmnas att kostekonom Gabriella Karls-
son ska hlla i fredraget Bttre ta lite
rtt n helt fel och Linda Nederberg
coachar studenter under en frelsning
hur de blir ledare av sitt eget liv. Sjuk-
gymnaststudenter och dietiststudenter
liksom Iksu och Korpen kommer att er-
bjuda aktiviteter under dagen. Krleks-
akuten ska bl.a. arrangera speed-dating
fr studenter som vill f fer kompisar p
campus.
TEXT STEFAN LYBECK
ILLUSTRATION RALF ELO, PRINT & MEDIA
Lrarutbildningen mste bli hela
universitetets angelgenhet. Den bsta
kompetensen ska alltid stllas till studen-
ternas frfogande. Mlet r att vra stu-
denter ska f landets bsta utbildning och
att mnga av vra forskare ska tillhra de
bsta inom omrdet. Ume universitet
var fregngare nr en fakultet fr lrar-
utbildningen inrttades och jag vgar p-
st att vi r det terigen, sger Ume uni-
versitet rektor Gran Sandberg.
Fr att hja den vetenskapliga kom-
petensen planerar universitetet bland an-
nat att tillstta sju professurer dr skan-
de ska lockas med ett resurspaket som
inkluderar tv doktorandtjnster och tv
postdoktorandtjnster per professur.
En motsvarande lika kraftfull sats-
ning har hittills inte gjorts inom omrdet
i Sverige, konstaterar Gran Sandberg.
Ume universitets lrarutbildning fung-
erar i stora delar vl, men samtidigt har
utvrderingar visat att det ocks fnns p-
tagliga kvalitetsbrister bde vad gller ut-
bildning och forskning. Mot bakgrund av
detta beslutade drfr universitetsstyrel-
sen om den strategiska inriktningen fr
ett kommande utvecklings- och reform-
arbete. Ett arbete som kommer att inklu-
dera stora delar av universitetet i syfte att
hja kvaliteten inom lrarutbildningen
och den anknytande forskningen.
Till grund fr det aktuella inriktnings-
beslutet ligger i huvudsak tv underlag.
Den av rektor bestllda utvrderingen av
den utbildningsvetenskapliga forskning-
en som under fjolret genomfrdes av tre
mycket namnkunniga och internationellt
respekterade forskare: professorerna Ulf
P. Lundgren, Roger Slj och Sigrid Blu-
meke.
Utvrdering gav en del berm men
den kritik som riktades mot delar av den
Ume universitet ska bilda
en School of Education
Ume universitets rektor fck universitetsstyrelsens
uppdrag att skapa en organisation enligt modellen
School of Education fr utbildningsvetenskap,
pedagogik och lrarutbildning.
utbildningsvetenskapliga forskningen,
inklusive forskningen i pedagogik, i ter-
mer av svag output och lg vetenskap-
lig kvalitet kan inte negligeras. Den
andra utvrderingen r den som Hg-
skoleverket fr ett par r sedan presen-
terad angende utbildningen, som bland
annat pekade p bristen av forsknings-
anknytning och p att kompetensen
inom universitetet inte utnyttjas p s
stt att den kommer studenterna bst
till del.
Problemen som vi mste lsa p ut-
bildningssidan r bland andra att den
inte r tillrckligt vl integrerad i det v-
riga universitetet, den alltfr svaga forsk-
ningsanknytningen, att de mest kvalif-
cerade personerna inte medverkar i ut-
bildningen och att rekryteringen av per-
sonal r fr intern. P forskningssidan
handlar det om fragmenterade forsknings-
profler, allt fr sm och svaga miljer
med allt fr svaga resultat. Det saknas
helt enkelt en sammanhllen forskning,
konstaterar Gran Sandberg.
Samtidigt har lrarfakultetens arbete
med forskarutbildning varit framgngs-
rikt. Fakulteten har gtt frn 5 procent
till snart 30 procent disputerade lrare
och har dessutom 25 adjunkter i forskar-
utbildning.
Det r mycket lovande fr den fort-
satta utvecklingen. Men det rcker inte.
I dag har vi en enhet, fakulteten fr l-
rarutbildning, som ansvarar fr lrarut-
bildningen samtidigt som vsentliga de-
lar av utbildningen utfrs av andra delar
inom lrostet. Vi vill nu skapa en led-
ningsorganisation, School of Education,
som ansvarar fr utbildningen samtidigt
som den ska utfras av olika enheter inom
lrostet dr den bsta kompetensen fnns,
sger Sandberg.
Kortfattat om planerna
p School of Education:
Enbestllarutfrarmodell
Ansvarafrgrundutbildningochfr
forskning inom det utbildnings-
vetenskapliga fltet
Hasomfrmstamlattutveckla
och kvalitetsskra utbildning och
forskning
Frfogaversamtligaekonomiska
resurser fr detta
Intengraegnainstitutioner
Enstyrelsemedexternordfrande
Ettutbildningsutskottsombestller
utbildning
Ettforskningsutskottsomutvrderar
anskningar och utfrd forskning
och frdelar resurser fr forsknings-
tid
Storaresurserkommeratttillfras
fr forskningsutveckling
Organisationen kommer att ha likhe-
ter med vad som tillmpas vid tekniska
hgskolan samt vid lkarutbildningen
som tillsammans har omkring 3 000 stu-
denter. Men School of Educations posi-
tion kommer att vara betydligt starkare
inom universitetet i och med att styrel-
sen fr den nya organisationen sorterar
direkt under universitetsstyrelsen och ge-
nom att ett totalt budgetansvar ligger i
organisationen, frklarar Sandberg.
Mina slktingar lmnade Sverige fr ver 100 r sedan. Min
gissning r att de aldrig drmt om att vr familj skulle tervn-
da till hemlandet fr att beska den svenske kungen i det kung-
liga slottet. I maj mnad ska jag hlla en frelsning om svensk
miljekonomi fr kungaparet och unga forskare i slottet.
Givetvis r detta en stor ra fr mig och min familj, inleder Ja-
son Shogren, som nu r verksam som professor i miljekono-
mi vid institutionen fr nationalekonomi vid Ume universi-
tet.
Jason Shogrens fder kommer frn den lilla byn Hybo ut-
anfr bandyfstet Ljusdal i Hlsingland. Hans farfars far emi-
grerade till USA, kom frst till Chicago och Minneapolis, men
fann dessa stder fr befolkade och skte sig till en liten by i
norra Minnesota, strax intill den kanadensiska grnsen.
Hr fck man stora landomrden, om man lovade att stan-
na en lngre tid. Min ttling gillade landsbygd och stannade
namn: Jason shogren
lder: 49 r
Yrke: Professor of natural resource
Conservation and management,
university of Wyoming
aktuell: innehar Carl Xvi Gustafs
professur i miljvetenskap vid ume
universitet
intressen: musik mitt andra liv
PP rOF i l e n
Jason Shogren
kungens man
Rtter i Hlsingland, uppvuxen i norra
Minnesota, rdgivare i Vita Huset,
musiker och nu innehavare av kung
Carl XVI Gustafs miljprofessur
i miljvetenskap vid Ume universitet.
Jason Shogren har en del att bertta.
Nr bensinen i USA blir lika dyr som den r i Sverige, d kommer det amerikanska folket
p allvar att engagera sig i debatten om miljn och klimatfrndringarna, menar Jason
Shogren, innehavare av kung Carl XVI Gustafs miljprofessur vid Ume universitet.
kvar dr. Sjlv r jag uppvuxen i staden Duluth vid Lake Su-
perior, en stad i Umes storlek. Men i Duluth r det bde kal-
lare och blsigare, sger Jason, som inte r speciellt djupt im-
ponerad ver rets vinter i Ume.
Miljekonomi har Jason gnat sig t i ver 20 r. Redan ren
1984 och 1985 beskte han Sverige fr frsta gngen. Sedan
dess r han bekant med profler inom den svenska national-
ekonomiska forskningen som professorerna Karl-Gustav Lf-
gren, Runar Brnnlund, Thomas Aronsson och Bengt Kri-
strm.
Nationalekonomin vid Ume universitet har ett gott in-
ternationellt rykte och det med all rtt, konstaterar Jason, sjlv
Strook professor of natural resource conservation and mana-
gement vid University of Wyoming.
Vita Huset har ocks ftt ta del av professor Shogrens kun-
skaper och kompetens. Han var rdgivare t president Bill Clin-
ton under ret 1997.
Skillnaden mellan den akademiska vrlden och den poli-
tiska vrlden r enorm. Inom vetenskapen strvar man efter
vara saklig, korrekt och framfra sina argument p ett logiskt
och objektivt stt. Man ger sig tid att trnga djupare in i fr-
gorna. Inom politiken gller det att hitta snabba lsningar och
ett par brande argument, som man stndigt ska upprepa in-
fr media och vljare. Huvudsaken r att budskapet r enkelt
och klart, om det r rtt p lng sikt r mindre viktigt. Hr
fnns inte tid och plats fr djuplodande analyser eller komplexa
argument. Subjektiva vinklingar r viktigare n objektiva san-
ningar.
Bra frga, sger Jason, nr han fr frgan om vem som vin-
ner det frestende amerikanska presidentvalet. Som de festa
av oss tror han ocks att John McCain blir kandidat fr repu-
blikanerna och att kampen inom demokraterna mellan Barack
Obama och Hillary Clinton blir mycket jmn och oviss in i
det sista.
Viktigaste fr mig personligen r att milj- och klimat-
frgorna ntligen har kommit upp p allvar p den amerikan-
ska politiska agendan. Detta beror naturligtvis ocks p Al Go-
res prisbelnta flm An Inconvenient Truth. Tidigare har det
amerikanska folket och de amerikanska politikerna unisont
rstat emot att skriva under Kyoto-avtalet och sklet har varit
att de tv stora lnderna Kina och Indien inte skrivit under.
Men nu har milj- och klimatfrgan kommit i ett annat ljus.
Jason betonar dessutom att priset p bensin och olja ocks
r en mycket viktig och avgrande faktor fr milj- och kli-
matintresset i USA. Bensin kostar idag i USA i stort sett en
tredjedel av vad den kostar i Sverige. Den dagen bensinpriset
over there nr den svenska nivn, kommer det att bli ett rama-
skri ver den amerikanska kontinenten.
Sverige r ett fredme nr det gller milj- och klimat-
frgor. Landet har lett utvecklingen inom dessa omrden myck-
et lng tid. Personligen har jag alltid trivts bra hr och speci-
ellt i Ume.
Musiken r en mycket viktigt del i Jason liv. Det andra livet,
sger han sjlv. Den musikaliske husguden lystrar till artist-
namnet Bob Dylan. Jason skriver egna ltar och har ett eget
band. Hr, p hans egen hemsida <http://jshogren.com>, kan
du njuta av hans musik.
Till sist: Jason pratar svenska p torsdagar. Det har ingen-
ting att gra med vare sig rtsoppa eller pannkaka, utan mer
med att han vill lra sig att tala bttre svenska. Jason r enligt
egen utsago ingen hejare p det svenska sprket. Dock gillar
han poeten Tomas Transtrmer:
Underbart sprk, men jag frstr inte riktigt hans bud-
skap eller meningen i hans dikter, sger Jason med ett snett le-
ende.
Tomas Transtrmer drabbades som bekant av en hjrnbld-
ning i mitten av 1990-talet. I dikten April och tystnad, som
ingr i diktsamlingen Sorgegondolen frn 1996, fnns en strof
som med all sannolikhet syftar p poetens hjrnbldning:
Det enda jag vill sga
glimmar utom rckhll
som silvret
hos pantlnaren.
TEXT STEFAN LYBECK
Att pbrja en utbildning nrmare tusen
mil hemifrn r ett stort steg, men i In-
dien fnns ett starkt intresse bland stu-
denter att frbttra sina karrirmjlighe-
ter. Ett stt r att studera utomlands.
I dag vljer de festa studenterna univer-
sitet i USA eller Storbritannien.
Vi vill locka en del av dessa studen-
ter till Ume universitet och vra inter-
nationella masterprogram. Under resan
har vi ftt en vldigt positiv respons frn
bde studenter och lrare som r intres-
serade av att samarbeta med oss, sger
Rupali Bhalerao, flosofe doktor i bio-
teknik och internationell rekryterare vid
den teknisk-naturvetenskapliga fakulte-
ten.
Under tv hektiska veckor beskte de-
legationen i genomsnitt tv institutioner
per dag i orter som New Delhi, Pantna-
gar, Hyderabad, Pune och Mumbai.
Satsning p samarbete med Indien
I Sverige fnns problem med att fylla utbildningsplatserna till master-
programmen. I Indien har studenterna svrt att komma in trots toppbetyg.
Med samarbete i sikte beskte representanter frn den teknisk-natur-
vetenskapliga fakulteten ngra utvalda universitet i Indien.
De kontakter som vi ftt under resan
r ovrderliga och vi kommer att f hjlp
med att skerstlla att studenter som s-
ker vra program har rtt frkunskaper.
Dessutom har vi ftt en bttre insyn i det
indiska utbildningssystemet, sger Ru-
pali Bhalerao.
Laborationer r till exempel inte lika
vanliga vid de indiska lrostena och dr-
fr fnns planer p att vidareutveckla en
frberedande laborationskurs fr utlnd-
ska studenter.
Vissa program ser det ocks som en klar
konkurrensfrdel att kunna erbjuda svens-
ka studenter ett utbyte med indiska uni-
versitet.
Miljproblem r globala och det
vore fantastiskt om vra svenska studen-
ter kunde bredda sin utbildning till ex-
empel genom att gra fltstudier i Indien
som en del av deras examensarbete, s-
ger Lars berg, programansvarig fr mas-
terprogrammet i miljkemi.
Frutom studentutbyte fnns ocks
intresse bland lrare att kunna fortbilda
sig vid Ume universitet, och fera lro-
sten vill grna att Umelrare ska un-
dervisa i Indien.
Nu brjar det riktiga arbetet. Vi har
valt ut tre lrosten som vi vill fortstta
diskussionerna med, med mlet att skri-
va avtal. Ambitionen r att vi ska kunna
ta emot fem indiska studenter per pro-
gram frn vra framtida partneruniver-
sitet i Indien, sger Rupali Bhalerao.
Fr de indiska lrostena innebr ett
samarbete ocks en efterfrgad mjlig-
het att klttra p landets rankninglista
ver de bsta universiteten.
TEXT KARIN wIKMAN
BILD LARS BERG
Delegationen fck mjlighet att trffa svl
rektorer som lrare och studenter under sin
resa. P bilden syns bl.a. Petter Gustafsson,
Tekniska hgskolans ordfrande (lngst till
vnster), Lennart Johansson, internationell
koordinator vid institutionen fr molekylrbio-
logi (andra till vnster) och Tord Hagervall,
studierektor vid institutionen fr molekylrbi-
ologi (andra frn hger sida). P resan deltog
ven Rupali Bhalerao, internationell
rekryterare vid teknisk-naturvetenskapliga
fakulteten, Lennart Edblom, prefekt vid
institutionen fr datavetenskap, Lars berg,
programansvarig fr masterprogrammet i
miljkemi och Karin Ljung, Ume Plant
Science Centre.
Vice statsminister och nringsminister Maud Olofsson var i
det nrmaste lyrisk, nr hon invigde det nya Fretagarprogram-
met vid Ume universitet i Skellefte.
Fretagarprogrammet ligger helt rtt i tiden och knns
mycket inspirerande. Fretagande r grunden fr vrt lands
vlstnd och vlfrd. Gldjande nog har antalet fretag i lan-
det kat med cirka nio procent det senaste ret.
Maud Olofsson menade att elever i den svenska skolan som
r entreprenrer, ofta upplevs som strande och besvrliga. Den
enskilde individen som gr egna vgar uppmuntras inte.
Av den anledningen behvs en sdan hr utbildning som
Fretagarprogrammet, fr vi behver ta tillvara de elever och
studenter som vill starta egna fretag. Tidigare har jag sagt att
det ska bli enklare, roligare och lnsammare att driva fretag i
vrt land och det vidhller jag. Vi behver en vxling av vr-
Nringsminister Maud Olofsson
invigde Fretagarprogrammet
sverige behver fer hjltar, fer fretagare.
Samarbetet med vra mentorfretag r guld
vrd, tycker studenterna Caroline Kristrm och
Ronny Tedestedt, bda lser andra terminen
vid det nyinvigda Fretagarprogrammet.
deringar i Sverige: det ska lna sig att arbeta, det ska vara fnt
att vara fretagare, det ska vara fnt att anstrnga sig och det
ska vara fnt att vara framgngsrik och tjna pengar, fortsatte
Maud Olofsson. Vi har ett innovationsklimat i vrldsklass, men
vi r lngt ifrn i samma klass nr det gller att kommersiali-
sera vra ider och innovationer.
Nringsminister Olofsson pekade ocks p behovet av kvinn-
liga frebilder bland fretagare. Idag ligger Sverige bara p 23:e
plats nr det gller kvinnligt fretagande. Drfr har regeringen
nu satsat 100 miljoner kronor p just kvinnligt fretagande.
Strlande initiativ, tyckte studenten Caroline Kristrm,
som anser att kontakten med mentorfretagen och verklighe-
ten r det bsta med det nyinvigda Fretagarprogrammet.
TEXT STEFAN LYBECK
Fretagarprogrammet invigdes med en klassisk triple helix, det vill sga att en representant frn akademien,
en frn samhllet och en frn nringslivet knt ihop ett blgult band. Frn vnster: Lars Lindbergh, rektor fr
USBE (Handelshgskolan vid Ume universitet), Maud Olofsson, vice statsminister och nringsminister, och
Anna Karin Johansson, fretagare frn Skellefte.
nYHe t e r F rn CamP us ske l l e F t e
Prisutdelningen skedde i den nydpta
Sammes trappa i Ume universitets lo-
kaler i Skellefte.
Stiftelsen, som funnits i tio r, r i
frsta hand till fr familjens Lindmarks
barn och barnbarn, men emellant delar
den ut bidrag till god forskning, bert-
tade en av prisutdelarna, Annica Greve,
dotter till Samme Lindmark.
Sammes trappa r ett tack frn uni-
versitetet till en ny stiftelse: Sammes stif-
telse, som presenterades s sent som i ok-
tober r 2007. Sammes stiftelse ska frm-
Nringsminister Maud Olofsson
invigde Fretagarprogrammet
Tre forskare frn USBE
fck pris i Sammes trappa
Per Nilsson, Hkan Bohman och Jan-Erik Jaensson, alla lrare och forskare
vid Handelshgskolan vid Ume universitet (USBE), fck motta 50 000 svenska
kronor vardera ur Maud och Samme Lindmarks familjestiftelse.
Per Nilsson, Jan-Erik Jaensson och Hkan Bohman, alla tre forskare och lrare vid USBE (Handelshgskolan vid Ume universitet) fck motta
vardera 50 000 svenska kronor i stipendium ur Maud och Samme Lindmarks familjestiftelse. Utdelare var den fre detta entreprenren och
fretagaren Samme Lindmark och dennes dotter Annica Greve.
Sammes trappa p Campus Skellefte. Ett tack till den nybildade
Sammes stiftelse, som ska frmja utbildning och forskning inom
fretagande vid Ume universitet i Skellefte. Stiftelsekapitalet
r p fem miljoner kronor.
ja utbildning och forskning mot freta-
gande och utdela stipendier fr inrikt-
ning mot fretagande inom hgskolan i
Skellefte kommun. Stiftelsekapitalet r
fem miljoner svenska kronor.
Entreprenrer och fretagare i all
ra, men allt brjar med goda lrare, slog
den legendariske entreprenren och f-
retagaren Samme Lindmark fast i sitt
tal.
TEXT STEFAN LYBECK
Underbart tillflle att trffa de fretag
man r intresserad av att jobba i ngon
gng i framtiden, sger studenten Carlos
Hernandez, hemmahrande i Husum.
Bsta sttet fr oss att rekrytera per-
sonal och trygga framtiden, replikerar
personalchef Nils Hrnstrm frn Akzo
Nobel, ett fretag med 62 000 anstllda
i 80 lnder och som verkar inom affrs-
omrdena lkemedel, frg och kemi.
I Sverige har Akzo Nobel omkring
4 500 anstllda, varav 130 arbetar i rn-
skldsvik.
Studenterna hade infr mtet med f-
retagen trnats av Ume universitets kar-
rirvgledare att skriva CV och personli-
ga brev. De fck mta sina arbetsgivare un-
der 20 minuter. Varje student gavs tillfl-
le att mta minst fyra fretag. Frsta ste-
get fr studenterna r att skaffa en prak-
tikplats omfattande fem veckor i slutet av
vrterminen, vilket frmodligen leder till
sommarjobb p samma fretag.
Personligen r jag vertygad om att
denna dag gr att praktiktiden blir btt-
re och mer innehllsrik fr bde studen-
ter och fretag. Bda parter fr en inblick
i varandras behov och kompetenser, vil-
ket gr att frvntningarna frn bda hll
blir mer realistiska och sansade. Natur-
ligtvis r vi vldigt glada och tacksamma
ver att de hr tolv fretagen satsar tid
och resurser p att genomfra detta ar-
rangemang, sger Lars-Olof hman, pro-
gramansvarig fr processoperatrspro-
nYHe t e r F rn CamP us rnskl dsvi k
viksstudenter i mte
med sina framtida arbetsgivare
I rnskldsvik har 22 studenter frn hgskoleprogrammet till
processoperatr vid Ume universitets tekniska hgskola ftt
mta sina framtida arbetsgivare, d ett antal fretag gjorde
verkliga anstllningsintervjuer med dem.
grammet och professor i kemi vid Ume
universitet, som med emfas vill pong-
tera vikten av den lokala frankringen
bland fretagen i rnskldsviksomr-
det.
Vi r engagerade i planeringen av ut-
bildningen till processoperatr och det ska
bli spnnande att se resultatet av detta. Jag
ser fram emot att kunna anstlla den fr-
sta processoperatren frn Ume univer-
sitet, kommenterar Henrik Westling, per-
sonalchef vid M-real Sverige AB.
David Albertsson, personalutveckla-
re vid Boliden AB, Rnnskrsverken, til-
lgger:
Fretag i hela Norrland samarbetar
fr att frndra kompetensproflen p
processoperatrer och skapa personal fr
framtidens behov.
Anna Mannelqvist, samordnare vid Ume
universitet Campus rnskldsvik, sam-
manfattar:
De hr anstllningsintervjuerna r
en fantastisk mjlighet fr vra studen-
ter. Dels fr de handgripligen lra sig hur
det gr till att ska jobb, dels knyter de
vrdefulla kontakter med framtida ar-
betsgivare. Intervjuerna r ett av fera n-
ringslivsinslag i den hr utbildningen,
som har en nra koppling till arbetslivet.
Stora pensionsavgngar under de nrms-
ta ren kar efterfrgan p processopera-
trer. Framtiden ser med andra ord ljus
ut fr vra studenter.
TEXT STEFAN LYBECK
De fretag som fanns p plats under dagen var fljande:
Akzo Nobel, Expancel, Stockvik, Akzo Nobel, Surfactans
Europ, Stockvik, Akzo Nobel Functional Chemicals, rnskldsvik
Boliden Mineral, Boliden Rnnskrsverken
Domsj fabriker, rnskldsvik
Dragon Mining Sweden, Svartliden, Storuman
Eka Chemicals, Ljungaverk
Mondi Dyns AB, Kramfors
M-real, Husum
SCA Graphics Sundsvall
Ume Energi
Aningen nervs var jag infr min frsta
intervju med Akzo Nobel, men sedan slppte
det, sger studenten Carlos Hernandez, som
ocks skulle trffa fretagen M-real, Boliden
och Ume Energi.
Studenten Frans wikberg pratar bland annat arbetstider, arbetsuppgifter och skiftgng med Monika Nygren och Kjell Arogn frn Mondi Dyns i Kramfors.
Tidigare har jag sommarjobbat vid M-real
i Husum, s jag vet lite vad det handlar om,
menar studenten Frans wikberg.
Studenten Sandra Granberg, med fretagssponsrad jacka,
diskuterar framtid med personalrekryterare Monika Nygren
frn massa- och pappersbruket Mondi Dyns AB i Kramfors.
A
al umnkOOrdi natOrn Har Orde t
B
I
L
D

M
A
T
T
I
A
S

P
E
T
T
E
R
S
S
O
N
Det r Ume universitets studenter och
forskare som med sin kunskap och sina
resultat r Ume universitet. Ringarna
p vattnet r mnga efter snart 50 rs
verksamhet p campus. Vi har utbildat
mnga alumner som har fretrdande
positioner i samhllet men framfrallt r
det mnga av samhllets byggstenar i
form av lrare, sjukskterskor och lka-
re som r utbildade hr. Alumner har och
har haft en viktig roll att spela i univer-
sitetets utveckling och varumrket Ume
universitet. Att ha frmnen att jobba
med alumnrelationer p Universitetet
innebr att jag, frutom att jobba i en
inspirerande och hgintellektuell milj,
fr ta del av en mngd intressanta perso-
ner och deras personliga historier.
Dagliga kontakter med universitets
alumner vittnar om att vra fd studenter
r eftertraktade p arbetsmarknaden och
Vilken r din historia?
att vra nuvarande studenter kommer
att f intressanta karrirer och yrkesliv.
Varje alumn har en viktig och personlig
historia att bertta. En speciellt intres-
sant historia har alumnen Roger Carls-
son frn San Jose i Kalifornien att bert-
ta. Han jobbar med att karaktrisera
vldsbrottslingar med utgngspunkt i s
kallad profling knd frn TV-serier
som CSI.
Roger bygger sin karrir p den kun-
skap han inhmtade vid Ume universi-
tet och drivs av en passion till att lra sig
nya saker hela tiden. P s vis r hans his-
toria en frebild fr oss alla, d han drivs
av en nyfkenhet och en framtidstro som
r fredmlig. Karrirvalen vi stlls in-
fr r dock s mycket mer angenma nr
man br p en historia som inbegriper
en gedigen utbildning och en vilja till att
fortstta att lra sig. Det r fantastiskt att
tnka p vilka spnnande val som Roger
och alla vra andra studenter och alum-
ner har framfr sig.
ANNA HOLMSTRM, ALUMNKOORDINATOR
Som chef p enheten fr nringsliv och
samhlle (ENS) vid Ume universitet ar-
betar Ingrid Fngmark med mnga oli-
ka samverkansfrgor mellan universite-
tet, nringslivet och det omgivande
samhllet. En central del i ENS arbete r
de fretagsbesk som grs varje r.
Fretagsbesken handlar om att vi
vill lyssna in fretagens behov och vilja
till samarbete med universitetet och be-
rtta om vad vi kan erbjuda. ENS ska p
s vis fungera som en drrppnare ka
mjligheterna fr samverkan.
Varje r gr ENS cirka fyrahundra f-
retagsbesk, frn Kramfors i sder till Ki-
runa i norr. Fretagsbesken r viktiga
fr att identifera olika behov av exem-
pelvis utbildning, forsknings- och utveck-
lingsprojekt, gstfrelsare, examensjobb
och praktikplatser.
Fretagsbesk som
grund fr samverkan
Vi vill p universitetet fnga upp vilka
utvecklingsbehov fretagen har och vad
de behver fr std nr det gller att ta
fram nya produkter eller tjnster. Fre-
tagsbesken ger ocks kunskap om hur
vi ska inrikta Ume universitets utbild-
ningar. Det kanske fnns behov av att vi
startar nya utbildningar eller att vi tar
fram uppdrags- eller decentraliserade ut-
bildningar. P det hela taget handlar det
bde om forsknings- och utbildningsfr-
gor, sger Ingrid.
Det viktigaste r att vi r lyssnan-
de. Vi kommer inte till fretagen fr att
slja universitetets kompetens utan vi
kommer dit fr att lyssna p fretagens
behov fr ett msesidigt utbyte och en
msesidig utveckling.
Ingrid Fngmark r doktor i milj-
kemi och kommer nrmast frn FOI:s
Ume-avdelning, CBRN skydd och s-
kerhet, dr hon arbetat i ett fertal roller;
forskare/ projektledare, institutionschef,
marknadsfrare och som bitrdande chef
fr hela avdelningen. Innan hon kom till
dvarande FOA arbetade hon p LKABs
laboratorium i Kiruna.
TEXT MALIN VIKSTRM
Ingrid Fngmark, chef p enheten fr nringsliv
och samhlle, ENS, vid Ume universitet
Jan-ke bygger Botniabanan
och fyger ultraltt
Botniabanans signalsystem, fem barn hemma i Sollefte,
nytt fygcertifkat Jan-ke Nordin har mycket p gng just nu.
Ja, visst r det mycket att tnka p. Men det gller att ta en
sak i taget, inleder Jan-ke med ett skratt.
Vi gr det samma, tar en sak i taget.
Jan-ke Nordin arbetar som byggledare fr signalsystemet p
Botniabanan. Signalsystemet br beteckning ERTMS, vilket
betyder European Railway Traffc Management System (niv
2). Detta innebr att inga optiska signaler kommer att fnnas
efter jrnvgen. Lokfraren fr istllet via radio (GSM-R), di-
rekt till en panel i loket, all den information han behver fr
att kra tget.
ERTMS r en standard fr hela Europa och ett system som
alla nya jrnvgar mste ha. Signalsystemet r i princip sista
steget i ett jrnvgsbygge.
Jan-ke r dessutom ansvarig fr de teknikhus och kiosker
som fnns lngs banan. Teknisk utrustning, som tele- och sig-
nalsystem, ryms inom dessa teknikhus och teknikkiosker.
Botniabanan gr bra rent byggmssigt. Sedan vet ju alla,
att det frekommer en del diskussioner om Umelvens delta
och fgellivets framtid. I nulget byggs det fram till Stcke, se-
dan vntar en del kompensationstgrder innan vi kan fortst-
ta mot Umelven, frklarar Jan-ke Nordin.
Den hr delen av Botniabanan kommer
att tas i bruk den 15 oktober i r, d tgen
mellan Husum och rnskldsvik kommer
att rulla, berttar Jan-ke Nordin.
Namn: Jan-ke nordin
lder: 41 r
Kommer ifrn: sollefte
Yrke: Byggledare fr signalsystemet
ertms (european railway traffc
management system) p Botnia-
banan.
Familj: Fru och fem barn, fdda
mellan 1995 och 2006. de tv ldsta
r pojkar, de tre yngsta fickor.
Bor: sollefte
Utbildning: elektroingenjrsutbild-
ning vid ume universitet, 120 pong,
r 1998 till 2001.
Hur minns du Ume universitet:
trivdes vldigt bra och jobbade hrt.
en lrare frn institutionen fr tillm-
pad fysik och elektronik, tFe, minns
jag speciellt: Per-axel Persson, en
profl frn vsterbottens inland.
Drivkrafter: eftersom jag hade arbetat
i 15 r och sedan brjat studera, var
jag vldigt fokuserad och mlmedve-
ten i mina studier. Jag sg studierna
som en mjlighet och en stimulans.
Intressen: Flugfske och fske med
barnen p sommaren, slalom p
vintern. mC. Flygning, har just tagit
fygcertifkat.
Jan-ke Nordin, alumn och byggledare fr
signalsystemet ERTMS vid Botniabanan, p
plats vid banan strax norr om rnskldsvik,
nrmare bestmt i Arnsvall.
Fr ett par veckor sedan fattades beslutet
att den anslutande dalsbanan, som gr
mellan Sundvall och Kramfors, kommer
att bli klar r 2011. Detta innebr ett rs
frsening. Botniabanan, som ska trafke-
ra strckan frn ngermanlven till Ume,
str klar i sin helhet i augusti r 2010.
(Strckan vik-Husum ska vara klar i ok-
tober 2008, strckan Vsterasby vid ng-
ermanlven vik oktober 2009.)
Frseningarna av Botniabanan kom-
mer att kosta cirka 55 miljoner kronor i
mnaden, s det r inte konstigt att folk
reagerar ver detta. Men, som sagt, det
rent byggmssiga gr helt enligt ritning-
arna. vrigt kan vi som bygger banan
inte pverka.
Jan-ke var ver 30 r, nr han brjade
plugga till elektronikingenjr vid Ume
universitet. ret var 1998.
Innan dessa hade jag arbetat i ns-
tan 15 r, vilket gjorde att jag var myck-
et fokuserad och motiverad infr studi-
erna. Vi var mnga ldre studenter i
min grupp, gemensamt fr oss alla var
att vi hade jobbat en lngre tid innan stu-
dierna, vilket gav oss motivation att plug-
ga hrt. De yngre studenterna gick ofta
kldda i frgglada overaller, det hade vi
ldre redan gjort tidigare under arbets-
tid. Min tid i Ume minns jag med gld-
je. En sak jag kommer ihg r att Ume
har mycket bra frutsttningar fr cy-
klister. Cykelbanorna plogades till exem-
pel mycket snabbt.
Jan-ke hade arbetat som installa-
tionselektriker och signaltekniker, innan
han tog chansen att brja studera.
Komvux och Arbetsfrmedlingen
gjorde i mitten av 1990-talet en satsning
p naturvetenskap och teknik, dr man
kunde lsa p heltid och fnansiera sitt
uppehlle. Detta medfrde att jag vga-
de satsa p studier, som s smningom
ledde till Ume universitet och vidare till
ett jobb p Botniabanan. Frsta tiden p
Komvux var hrd, p ett r skulle man
som gammal praktiker lsa in trerig
teknisk linje.
Hemma i Sollefte har Jan-ke en stor
familj, som bestr av hustru Eva, utbildad
socionom vid Ume universitet, och fem
barn i ldrar frn tv till tolv r. De tv
ldsta r pojkar och de tre yngre fickor.
Nu pendlar jag varje dag mellan hem-
met i Sollefte och kontoret i rnsklds-
vik. Strckan r 10 mil enkel resa. Fre-
dagar arbetar jag hemifrn. Givetvis
frsker jag gra s mycket som mjligt
med familjen. Flugfske p sommaren,
slalom och pulkakning p vintern har
hg prioritet.
I somras tog Jan-ke fygcertifkat vid
Mellansels fygklubb. Certifkatet gller
ultraltta fygplan och omfattar fygning
med maximalt en passagerare. Vikten fr
vara totalt 450 kilo.
Drmmen om att fyga till mnen
har mnga. Fr min del har den realise-
rats i att jag nu fyger ultraltta fygplan.
Detta har kostat mig cirka 25 000 kro-
nor, vilket inte r ngon frmgenhet.
Vid frgan om Jan-ke r rdd nr
han fyger, svarar han lugnt.
Rdd? Nej, men frberedd. Flyg-
ning handlar oerhrt mycket om plane-
ring och framfrhllning. Skulle ngot
hnda, nr man r uppe i luften, gller
det att hlla utkik efter krar och ngar
Det hr r hjrtat av Botniabanan, hrifrn
styrs tgen via GSM-Railway, frklarar
byggledare Jan-ke Nordin.
I detta stllverk styrs bland annat radiotrafken,
RBC, till lokfrarna, informerar Jan-ke Nordin.
att ndlanda p. Planets glidtal r 12 p
1, vilket innebr att om jag fyger p 1000
meters hjd, s har jag 12 kilometer p
mig att hitta en landningsplats. Sedan
ska man komma ihg att fre fygning
ska planen genomg daglig kontroll. Var
25:e timme fr dessutom planet fullser-
vice.
Slutligen berttar Jan-ke att han un-
der sin tid som student i Ume, bodde
inackorderad hos legendariska Dagmar
Johansson p Generalsgatan p Haga.
Dagmar Johansson, som gick bort
98 r gammal, hade studenter inneboen-
de nda sedan mitten av 1950-talet, d
tandlkar- och lkarutbildningen starta-
de i Ume. Mnga r de studenter som
bott hos Dagmar p Haga.
Jan-ke har med andra ord goda min-
nen frn Ume. Och nu fr framtiden
utvisa nr tgen p hans Botniabana
rullar in i Bjrkarnas stad.
TEXT STEFAN LYBECK
Roger arbetar med de vrsta av de vrsta.
Vldtktsmn och pedofler r hans mlgrupp,
de kallas the worst of the worst.
Namn: roger karlsson
lder: 40 r
Kommer ifrn: Fdd i den lilla byn
dokkas, strax utanfr Gllivare.
Bor i: san Jose, kalifornien, usa. mitt
i silicon valley, kr frbi hgkvarteren
fr Google, Yahoo, e-bay, macaffe och
Hewlett-Packard p vg till jobbet.
Utbildning: Psykologexamen vid
ume universitet 1992, psykoanaly-
tiker vid svenska Psykoanalytiska in-
stitutet 1998, Phd i klinisk psykologi
vid university of California, Berkeley,
2005, Postdoctoral Fellowship in Fo-
rensic Psychology, Patton state Hos-
pital, 2006, fl.lic. i tillmpad psykologi
vid ume universitet 2006.
Yrke: svP-evaluator fr staten kalifor-
nien. kort uttryckt: jag utvrderar om
sexbrottslingar som sitter i fngelser
kan teranpassas till samhllet eller
ska frbli inlsta.
Drivkrafter: Har alltid lskat kunskap
i sig och viljan att ervra ny kunskap
r ngot som jag haft med mig se-
dan barnsben. Psykologi var ett natur-
ligt val fr mig eftersom jag vxte upp
med personer som ofta var excentris-
ka och berttade fantastiska historier
om sina liv.
Intressen: med tanke p att jag bor
i kalifornien, gr det inte att undvika
att bli vinlskare. s ofta jag kan, be-
sker jag vindistrikten napa, sonoma,
Santa Cruz och Santa Barbara.
Senast lsta roman: the Correc-
tions av Jonathan Franzens.
Lyssnar till: Just nu jobbar jag stn-
digt till tonerna av den amerikanska
vissngaren regina spektor.
Filmer: Gillar flmer som utspelar sig
i san Francisco. dessutom dricker jag
grna ett vin frn Francis Coppolas
vingrd i napa, medan jag ser ngon
av hans flmer.
Mina arbetsuppgifter r meningsfulla, men mycket svra. Jag bedmer framtiden
fr en mnniska. Fr att klara det knslomssigt r humorn en bra ventil, berttar
Roger Karlsson, alumn frn Ume universitet, som idag arbetar med att bedma
framtidsutsikterna fr sexualfrbrytare i Kaliforniens fngelser.
Roger Karlssons vg frn den lilla byn
Dokkas utanfr Gllivare i Norrbotten,
via studier till psykolog vid Ume univer-
sitet, till expert p utvrdering av sexual-
brottslingar i Kaliforniens fngelser och
mentalsjukhus r minst sagt spnnande.
Idag arbetar jag som SVP-Evalua-
tor SVP betyder Sexually Violent Pre-
dators fr staten Kalifornien. Detta
innebr i korthet att jag, p uppdrag av
kaliforniska domstolar, utvrderar om
sexbrottslingar som sitter i fngelser, upp-
fyller vad som i kalifornisk lag defnieras
som SVP. SVP innebr att de r vldsam-
ma sexualbrottslingar med psykiska str-
ningar, som gr dem bengna att uppre-
pa sina brott, nr de r ute i samhllet
igen, inleder Roger Karlsson.
De personer som bedms, r oftast svrt
strda pedofler eller serievldtktsmn.
De har blivit dmda fr sina brott och nr
det nrmar sig slutet av strafftiden, blir de
utvrderade av en grupp specialister, som
bedmer om de uppfyller kriterierna fr
att vara en SVP. Roger Karlsson, utbildad
psykolog vid Ume universitet, r en av
dessa specialister som utfr utredningar
och framtrder som expertvittne vid dom-
stolsfrhandlingarna.
Om en fnge anses uppfylla krite-
rierna fr SVP, blir han, istllet fr att bli
frislppt, placerad p ett mentalsjukhus
i stort sett fr resten av livet fr att
skydda samhllet. De som identiferas
som SVP utgr bara en liten fraktion av
alla sexbrottslingar, de cirka en till tv
procent mest farliga, the worst of the
worst, fortstter Roger Karlsson.
Han betonar att man i Kalifornien har
en helt annan attityd till sexualbrott n
i Sverige. Enkelt uttryckt: I Sverige fr-
sker man genom rehabilitering f brotts-
lingarna tillbaka till samhllet, medan
man i Kalifornien betonar samhllets rtt
att skydda sig mot sexualfrbrytarna.
Naturligtvis r jag mycket ambiva-
lent i mitt yrke, d jag kan se bda sidor
av detta svra problem. Detta hoppas jag
dock gr mig till en bttre utvrderare.
Jag r stndigt orolig fr att jag ska gra
ngon till en SVP, som egentligen inte
har s hg bengenhet fr terfall att han
behver vara inlst resten av livet. Sam-
tidigt r jag orolig fr det motsatta: att
jag bedmer risken fr terfall fr lg och
att den frislppte utfr nya vldsdd, nr
han kommer ut i friheten. Arbetet inne-
br med andra ord ett mycket stort an-
svar, s jag r glad att vi r fera utvrde-
rare som samarbetar, nr vi bedmer om
en person r SVP eller inte, konstaterar
Roger Karlsson.
Kalifornien r en fantastisk trakt att bo
i, berttar Roger Karlsson, som bor i San
Jose, med cirka 1,5 miljoner innevna-
re. San Francisco ligger en timmes bil-
frd norrut. Han har Redwood-skogar
och Stilla Havet 40 minuter vsterut. Av-
stndet till nrmaste vingrd r fem mi-
nuter. Avstndet frn Rogers kontor till
nrmaste palm r fem meter. Hr r sn
och kyla oknda begrepp.
Roger Karlsson minns psykologiska
institutionen vid Ume universitet med
nostalgi och vrme. Han kommer ihg
lrarna Britt Wiberg, Eva Magnusson och
TEXT STEFAN LYBECK
BILD BP
Bengt-ke Armelius som engagerade,
kompetenta och omtnksamma.
Tiden vid Ume universitet var fr-
trollande. Jag kom frn en icke-akade-
misk bakgrund och hade knappt varit ut-
anfr Norrbotten, nr jag kom till Ume.
Bjrkarnas stad var min stora krlek, tills
jag fyttade till Kalifornien. Hr r det
underbart att bo och leva. Men jag kan
formulera det s hr: Norra Kalifornien
r den enda plats som kan konkurrera
med Ume. Trots solen, beachen och pal-
merna kan jag dock ibland sakna norr-
skenet, kylan frn de norrbottniska vint-
rarna och blodpalten.
Roger Karlsson har gjort en klassisk
klassresa. Han var den frste i sin slkt
frn Norrbotten som tog en teoretisk ex-
amen p gymnasiet och den frste som
brjade studera vid ett universitet. Ro-
ger upplevde detta som ett stort steg och
han sger att det tog mnga r, innan han
knde att han verkligen hrde hemma
inom akademien.
Uppriktigt sagt, tror jag inte att
mnniskor som vxer upp i akademiska
hem riktigt kan frst inte ens intel-
lektuellt vilken avgrund man mste
klttra ver fr att brja studera, nr man
kommer frn glesbygden och en icke-
akademisk bakgrund. Dessutom r det
svrt att motivera detta steg med en fak-
tor som lnen. I Sverige r lnen inget
incitament fr att studera, medan man
hr i USA har bde hgre ln och status
om man har en akademisk examen.
naturligtvis r jag mycket
ambivalent i mitt yrke, d jag
kan se bda sidor av detta
svra problem. detta hoppas
jag dock gr mig till en
bttre utvrderare.
aktuellt i bildmuseet
Besksadress: Gammlia ppet: tislr 1216, sn 12-17, mn
stngt. Fri entr, tel 090-786 52 27 www.bildmuseet.umu.se
Joachim Schmid - Photoworks 1982-2007
Rosa Barba Urban Concerns
3.2 - 27.4 2008
9.3 - 13.4 2008 3.2 - 27.4 2008
Outwardly from Earths Center Mella Jaarsma
Daniel Peltz
RACA
Begrepp som ska diskuteras p mng-
faldsdagen den 23 april. S hr s-
ger projektledare Stina Lindholm:
Det handlar om att vi ska vara
ett tilltande universitet, ett univer-
sitet med hgt till tak dr ven icke
traditionella studentgrupper ska kn-
na sig vlkomna och kunna utveck-
las. Eller br vi vara s tilltande?
Kanske r redan Ume universitet
anpassat fr de studentgrupper som
vi vill ha? Om nu universitetet inte
r anpassat fr vissa grupper av stu-
denter vilka r det anpassat fr?
Vad har vi att vinna p detta fan-
tastiska med bredd, mngfald och
internationalisering?
Deltag sjlv i diskussionen ons-
dagen den 23 april, den brjar klock-
an 13.00. Leila Falsaf, legitimerad
psykolog och rdgivare i mngfald-
srelaterade frgor r ocks p plats.
TEXT STEFAN LYBECK
mngfaldsdag
p campus:
Fr vem
r Ume
universitet
anpassat?
Mngfald, breddad rekryte-
ring, jmstlldhet, interna-
tionalisering r alla begrepp
som gr hand i hand.
Stina Lindholm, projektledare fr
mngfaldsdagen.
Uninova nnovalion AB
Tel 09015 43 40, conlacl@uninovainnovalion.se
www.uninovainnovalion.se
dedropin
Borja ell nyll liv pa lorsdag kl 15
Har du en affrside son vuxil fran ur universi
lelssludier eller forskning? Kon lill dedropin
pa Uninova nnovalion och lesla iden under full
sekreless.
Vi vel all visioner kan bli verklighel. Hos oss
hnder del dagligen. Vi vel ocksa all du och din
drivkrafl r ninsl lika vikliga son din affrside.
Drfor har vi skapal en inspirerande inno
valionsniljo, dr du kan ulveckla din ide ned
slod av vara affrscoacher. Vi ger dig forulsll
ningar for all na rll nlverk, skaffa konpelens
och skapa affrer.
VIkommen tiII Iddrop-in torsdagar kI 15-17
p Uminova Innovation, Tvistevgen 47
Roland Spolander, professor i konstvetenskap
vid Ume universitet, hll inte igen nr han
invigningstalade vid den hgtidliga ppning-
en av Lindellhallen, som ligger mellan Sam-
hllsvetarhuset och Universitetsbiblioteket.
Betydelsen av Lage Lindells mlning kan
inte verskattas. Vi ska vara oerhrt stolta ver
att vi har det hr unika konstverket hr vid
Ume universitet.
Lindellhallen har hjts elva meter, frn en
till fyra vningar. En fantastisk glasfasad p to-
talt 700 kvadratmeter ser till att ljuset fdar
ver hela hallen. Lage Lindells muralmlning,
ibland kallad Ume-vggen, lper 95 meter
Lindellhallen invigd
Ett av Sveriges viktigaste konstverk har ftt
en imponerade och vrdig inramning.
Studenterna vljer givetvis sjlva var de har sina
mtesplatser. Men jag r helt vertygad om att de
kommer att trivas utmrkt i vr nya Lindellhall,
sger rektor Gran Sandberg.
runt fyra hrsalar. Ovanfr hrsalarna fnns
nu ett caf med 250 platser. Hela projektet
har kostat cirka 37 miljoner kronor.
Hr skapar vi nu en makals mtesplats
fr vra studenter, konstaterar en njd Sand-
berg, rektor vid Ume universitet.
r 1970 pbrjade konstnren Lage Lindell sin
minst sagt kontroversiella och omdebatterade
vggmlning vid Ume universitet. Mlning-
en r Umes strsta konstverk och en av Sveri-
ges mest omfattande och omtalade offentliga
utsmyckningar. Muralmlningen var frn fr-
sta brjan freml fr intensiv debatt frn de
mycket politiskt intresserade och engagerade
studenterna i Ume. Enligt ryktena ville mnga
skicka hem konstnren till kungliga huvudsta-
den, skicka honoraret till FNL i Vietnam och
gra vggen till ett klotterplank...
TEXT STEFAN LYBECK
BILD SAMUEL BENGTSON
P
e nGl i sH PaGe
E
By royal appointment of the king
Professor Jason shogren, of the
university of Wyoming, usa, is cur-
rently working at the department of
economics at ume university by
appointment of king Carl Xvi Gustaf as
a visiting professor of environmental
science for 2007-2008. this prestigious
professorship was established in 1996
as a 50th birthday gift to the king, and
gives a distinguished foreign scholar the
opportunity to spend time at a swedish
university or college, with the purpose
of stimulating swedish research in en-
vironmental science. this is a tremen-
dous honour for me and my family, he
says. shogren has ancestral roots in a
village outside of ljusdal in Hlsingland,
sweden. His great-grandfather immi-
grated to america over 100 years ago.
additionally, music plays a signifcant
roll in his life. He has a band and writes
his own songs (available at http://
jshogren.com). in may, he will deliver
a lecture on swedish environmental
economics before the royal couple and
young researchers in the royal palace.
He has over 20 years experience in his
feld and was an economic advisor to
President Bill Clinton in 1997. in regards
to the environmental challenges in usa,
shogren foresees a day when the cost
petrol reaches the same level as that in
sweden. then, the american people
can seriously take part in the debate on
global climate change, he maintains.
Alumni Profle:
Jan-ke builds the Bothnia Line
and soars the skies
ume university alumnus Jan-ke
nordin is currently the Construction
manager for the signalling system of the
Bothnia line, the largest railway project
of its kind in the nordic region. it is a
high-speed, single-track railway that will
be 190 km long, with 140 bridges and 25
km of tunnels stretching from nyland,
north of sundsvall, to ume. the railway
will become operational in 2010 and is
valued at 1.3 billion sek. the signalling
system is a radio-based system called
european railway traffc management
(ertms), which facilitates cross-border
Highlights of selected articles in Aktum Extra for our international readers
recipe from the ume university school
of restaurant and Culinary arts
Almond Potato Soup
Ingredients:
600 g almond potatoes
100 g leeks
1 tbsp butter
1 litre vegetable stock
150 g parsnip
150 g carrots
50 g celery root
50 g swede (yellow turnip)
100 g pickled pork, fnely chopped, or
souvas (smoked reindeer meat) in thin
slices
salt, pepper and herbs
1 dl cream
To Prepare:
Peel potatoes, rinse leeks. Cut into
pieces.
melt the butter and pour the vegetable
stock in large saucepan.
Bring to a boil until the potatoes
are tender.
Blend to a smooth pure.
rinse, peel and fnely chop the celery
root and swede into very small cubes.
Brown the pork, add the pure and
quickly saut the root vegetables
in a skillet.
stir all ingredients and boil until the root
vegetables are at desired tenderness.
season, to taste.
top with cream and serve with good
bread.
railway traffc within europe. ertms
is a standard throughout europe and a
system that all new railways must have,
says nordin. He was in his thirties when
he began studying electronic enginee-
ring at ume university in 1998 and had
nearly 15 years work experience as an
installation electrician and signal techni-
cian. He resides in sollefte with his
wife eva, also an ume alumna, and fve
children between the ages of 2 and 12.
this past summer he fulflled a lifelong
dream and earned a fight certifcation
for ultralight aircraft, single passenger
planes weighing only 450 kg. Jan-ke
nordin has fond memories from ume
and highly anticipates the day when
trains come rolling on his Bothnia
line in through the city of birches.
Dedication of Lindell Hall
the ceremonial opening of lindell Hall
on campus, situated between the social
sciences Building and university libra-
ry, was marked by an inaugural speech
on 18 January by roland spolander,
Professor of art History at ume univer-
sity. the signifcance of lage lindells
mural painting cannot be overestimated.
We should be tremendously proud that
we have this unique artwork here, he
said. the hall is now 11 metres higher
and has a colossal glass facade allowing
masses of light to pass inside the
entire vicinity. additionally, a caf with
a capacity for 250 now stands above the
four lecture halls, which are surrounded
by lindells wall painting, sometimes
referred to as the ume wall. the entire
project amounted to approximately 37
million sek. lindell began work on the
mural in 1970, and his artwork has been
controversial and well-debated through
the years.
Applied IT a vision for more
new businesses
applied information technology is one
of ume universitys areas of strategic
development and concerns the organi-
sational issues involved in the adoption
of it. Our vision is that more new busi-
nesses are established and that we will
better utilise the ideas of our researchers
and students, says Jonny Holmstrm,
Chairman of applied it and Professor
of informatics at ume university. the
goal is to further strengthen the trade-
mark of applied it both nationally and
internationally. it is vitally important
that we have educational programmes
that attract international students and
draw leading international researchers,
and we must help companies enter the
international market, he continues. Pro-
fessor Holmstrm is currently investiga-
ting how organisations in the process
industry sector can develop sustainable
competitive advantages through the
mindful use of it, and how they can de-
velop effective partnerships to cultivate
such use.
HF -08
A
S
K
U
N
G
E
N
NOBLESS PROBLEM ISBRYTARGUD ARBETSFISK UTDELAS
ENHETSTYP
M
O
R
G
O
N
T
I
D
B
T
N
O
S
FAROGRAD
G
R
U
V
T
O
R
N
NRSAMHLLET
GRUNDLAG
F
A
L
L
E
R
M
A
N
FREML GULD VID TID
G
R
N
I
N
G
V
E
R
S
M
T
T
O
B
E
B
O
D
D
F
O
R
N
T
I
D
A
H
U
N
D
T
Y
P
TRDSAML.
"KAGGEN"
K
N
I
V
T
Y
P
FILMADE LINNA
K
O
R
T
F
A
K
T
I
S
K
T
M
E
J
R
E
D
S
K
A
P
B
I
B
E
L
D
E
L
G
R
A
B
B
CIVILSTND SINADE
RUNTOM
G
E
R
S
H
W
I
N
TRYCKMTT
G
N
G
C
H
E
F
D
R
Y
C
K
M
N
E
A
V
K
O
M
M
A
F
.
D
.
V
A
R
U
H
U
S
SKPMAT
KIN. FILOSOFI
TOMSKRYT
LITEN BOKSTAV
F
R
R
T
T
N
I
N
G
L
O
C
K
B
E
T
E
I
D
E
K
A
L
O
G
R
A
M
L
A
I
H
O
P
F
R
B
A
N
D
V
A
S
S
B
T
O
R
E
D
A
SMSJUK STRECKKOD HLL LDA TRGTEMPO RAR
D
U
O
C
H
J
A
G
KOORDINATION KUNDERLAG
Ume universitet
informationsenheten
Svarspost
kundnummer 900020100-4
908 11 ume
nstan si st
N
S
skicka din korsordslsning till aktumredaktionen senast fredagen den 4 april 2008.
den frst ppnande rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor frn akademibokhandeln.
namn _____________________________________________________ arbetsplats __________________________________________________
knner du ngon som skulle uppskatta att f aktum extra hem i brevldan? eller har du kanske
ndrat adress? Fyll i s fall i och skicka in! du kan ven mejla till <aktum@adm.umu.se>.

Jag har bytt adress

Jag vill att fljande person ska f aktum extra

Jag vill inte f aktum extra i fortsttnigen
namn
adress
tidigare adress (vid fytt)
Postadress
e-post
Frankeras ej
Adressaten
betalar portot
vinnare av korsordstvlingen i aktum nummer 1/2008 blev Berndt-Ola lundstrm frn ume kommun.
ditt presentkort frn akademibokhandeln r p vg.
avsndare:
ume universitet
901 87 ume
K
kse ri e t
B

2
0
0
7

F
O
T
O
G
R
A
F
A
N
N
A
-
L
E
N
A
A
H
L
S
T
R
M
S str det p en vgg p en frikyrka, som jag
gr frbi p Sder i Stockholm, varje dag, p
min vg till dagens teaterrepetition.
Just nu repeterar jag en frestllning som
heter Allt vi aldrig fck gra tillsammans med
Katrin Sundberg (Hxan Surtant... frga era
barn.)
Jag blir alltid lika verraskad nr jag run-
dar hrnet och upptcker uppmaningen. Tex-
ten griper tag i mig, pminner mig om ngot
djupt och mnskligt.
Jag tycker det r s rrande och krleksfullt
att ngon har satt upp den stora skylten p en
vgg. Frst trodde jag att det var kommunen,
som hade godheten att ingjuta mod och livs-
kraft i sina kommunmedborgare. Tnk om
det lite var stans stod uppmaningar som: Ge
inte upp! Bravo! Du r viktig! Tack! Frlt!
Hur underbar r inte du!
Grt ut! Kom igen! Krlek! Skyltar som p-
minner oss om det vsentliga i vr strvan i
detta livet, mittemellan frbudsskyltar som;
frbjudet att betrda grsmattan och enkel-
riktat...
Var inte rdda r en bra uppmaning,
Pia Johansson Umefdd
skdespelare och en av Sveriges
ledande komedienner.
Var inte rdda!
Nr jag brjade improvisera, frstod jag hur
viktigt det var att slppa taget om rdslan. Ef-
tersom improvisation handlar om att vara i
nuet, kan du inte vara rdd samtidigt!
Rdslan r ju ett signalsystem, som vi ska
vara tacksamma fr att vi har, som vi behver,
nr det verkligen r fara vi r utsatta fr, som
gr att vi kan springa fortare, reagera snabbt
o.s.v.
Men fr det mesta gnar vi vr vakna tid
t att vara rdda fr det som inte har hnt!
T.ex att frlora jobbet, att tentan inte kom-
mer att g bra, att killen jag vill dejta inte ska
tycka om mig, att det inte ska g bra fr bar-
nen i skolan, att jag ska f cancer, fstingar, el-
ler rynkor...
Vi oroar oss fr nt som har hnt eller kom-
mer att hnda...
Och d kan vi inte heller vara i nuet.
De festa mnniskor r rdda fr att gra
bort sig, att folk ska skratta t en, att man ska
verka dum, ointelligent, m.m. (Allt som jag
livnr mig p...) Man vill ha kontroll. Kunna
styra och stlla. Vi sger Nej vldigt ofta till
frslag som kommer i vr vg.
Ja visst. Ibland kan det vara vldigt sknt att
sga nej. Det kan f oss att knna oss trygga.
Men det kan x vara en falsk trygghet. Att
vga sga ja till det oknda, tvingar ut oss p
ventyr. Jag menar ju naturligtvis inte att man
ska sga ja till lnesnkningar, trakasserier, och
annat trkigt, utan jag pratar om de kreativa
tillfllena.
Tacka ja om din granne bjuder p fka, g
en annan vg till jobbet, ha lite festligare kl-
der p dig, en annan frg n du brukar ha.
Har du ett jobb dr du tvingas ha uniform,
eller kostym, s kan du ha roliga underklder
p dig. Som bara du vet om. Bls upp en bal-
long, ge berm till ngon, skriv en krleks-
dikt, ring det dr jobbiga telefonsamtalet och
sg frlt, byt plats i fkarummet. Utmana dig
sjlv! Och om du r riktigt modig, kan du g
vidare och ta tag i de stora rdslorna i dig. El-
ler som den uppmaning som jag lste klottrat
p en toalettvgg p Universitetet i Umes Hu-
maniorahus;
Mod r inte orddhet hos en som brinner,
mod r bara mesighet som man vervinner
Var inte rdda!

Aktum Extra 2008, NR 2

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Aktum Extra 2008, NR 2

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Aktum Extra 2008, NR 2

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

aktum

a k t ue l l t v i d ume uni v e r s i t e t vre n 2 0 0 8

You might also like