Aktum

En frisk och
vlmende personal
Mnniskor, som mr
bra, arbetar bra.
sid 8
Ume School of
Education
Integrering och sam-
ordning i hst
sid 12
Uthllig i bde
forskning och lpning
Mt proflen Ludvig
Edman.
sid 14
Aktuellt vid
Ume universitet
Oktober 6/2008
Utbyte med Indien
Institutionen fr socialt
arbete samarbetar med
Cauvery College for
Women. sid 4
2 Aktum Oktober 6/2008
Aktum
I brjan av september kom 425 utlndska studenter frn 41 lnder till Ume
universitet. Rekord.
Ngra dagar senare kom ytterligare 4 000 nybrjare till ett campus, som nu
sjuder av liv och rrelse som det ska vara med andra ord. Sanningen r lika
enkel som sjlvklar: utan studenter, inget universitet.
I hst hnder det saker, som alltid kan man nog tillgga. Med spnning fl-
jer vi utvecklingen av School of Education. Om det kan du lsa i detta nummer
av Aktum.
I vrigt bjuder vi som vanligt p blandad kompott: hr lser du om friskvrd,
utbyte med Indien, upphandling, rektors tankar om den kommande forsknings-
propositionen, forskaren och lparen Ludwig Edman och en hel del annat.
Campus frndras stndigt. Att Lindellhallen r en succ, m alla hlla med
om. Att skulpturen Mirror Digital Clock i UB r makals och unik, torde
ingen sga emot. Men vad tycker du, kre lsare, om exempelvis den stora, nya
trappan i Frvaltningshuset, om hur dammen ska utvecklas, om vr konst med
mera, med mera? Skriv och bertta!
Hstens luft r klar och hg. Hr en dikt om denna rstid, en rstid som jag,
uppriktigt sagt, knner viss ambivalens infr. Troligen handlar denna kluvenhet
om balansen mellan klarhet och mrker.
Hstlig balkong
Hgt i telefontrden dallrar en stjrna som en grn jungfruslnda
Staden, vid ombytet till hsten, r en annan stad. Tecknade av kyliga vindar
str takens konturer, telegrafstolparna, skledarna, linor och stnger, mot en
solnedgngs djupa genomskinlighet.

Staden kastar loss, lttar ankar, lgger ut. Hela vrlden gr till havs? Gud r
sjfarare?

Frn den vidppna balkongen, ah, vilka perspektiv av evighet som skiftar var
sekund.
Dikt skriven av spanjoren Juan Ramn Jimnez (1881 1958), kanske mest
bermd fr prosadikten Paltero och jag frn 1917. r 1956 tilldelades han no-
belpriset i litteratur med motiveringen fr hans lyriska diktning som p spanskt
sprk bildar ett fredme av hg andlighet och konstnrlig renhet.

Trevlig lsning och trsterik hst.
Ledaren
ansvarig utgivare
sa Rudehll
adress
Informationsenheten
Ume universitet
901 87 Ume
Tel 090-786 50 00 (vx)
Texttel 090-786 59 00
Fax 090-789 99 95
www.umu.se
redaktr Stefan Lybeck
Tel 090-786 78 90
aktum@adm.umu.se
stefan.lybeck@adm.umu.se
redaktion
Carina Dahlberg, Stefan Lybeck
redaktionsrd
Kristina Sjgren, Barbro Renkel,
Gunnel Grelsson, Dan Frost,
Kjell Grankvist, Jan Mannberg
Omslagsbild Mattias Pettersson
Stefan Lybeck, redaktr
stefan.lybeck@adm.umu.se
Layout/produktion/repro
Print & Media, Ume universitet
Tryck
Taberg Media Group AB
Upplaga
5 200
Aktuellt vid Ume universitet
Nummer 6 Oktober 2008
Aktum Oktober 6/2008 3
carina.dahlberg@adm.umu.se
Fler notiser och lngre versioner fnns p <www.anstalld.umu.se>.
Stafan Uvell utsedd till rektorsrd
Rektor har beslutat att Stafan Uvell tillhr universitetsled-
ningen under perioden 2008-08-262011-06-11.
Universitetslektor Stafan Uvell avslutade sin period
som dekanus och ordfrande fr den teknisk-naturveten-
skapliga fakultetsnmnden den 30 juni 2008. Universitets-
ledningen vill knyta honom till sig fr att i ledningsarbetet
dra nytta av hans mngriga erfarenheter utifrn fakultets-
perspektivet. Uvell ska arbeta med de uppgifter som rek-
tor beslutar.
Uvell jobbar fr nrvarande bl.a. med att utvrdera
frsksverksamheten med ny ledningsorganisation inom
humanistisk fakultet. Han jobbar ocks med vissa frgor
kopplade till konstnrligt campus och Arkitekthgskolan
samt tillsammans med PoU med vergripande kompe-
tensfrsrjningsfrgor.
Nationellt projekt fr internationell marknadsfring
Vid ett mte i Stockholm den 5 juni enades representan-
ter fr 22 svenska lrosten om att tillsammans med
Svenska institutet, SI, skapa ett projekt fr koordinering
av internationell marknadsfring av hgre utbildning.
Rektor har beslutat att Ume universitet gr med i
projektet som koordineras av Svenska institutet, samt att
prorektor sa Bergenheim deltar i styrgruppen och att
Kristina Sehlin MacNeil, projektledare fr det internatio-
nella projektet, ingr i arbetsgruppen.
Nya ledamter i disciplinnmnden
Rektor har beslutat att utse generaldirektr Margareta
Bergstrm till ordinarie lagfaren ledamot i nmnden. Som
dennas ersttare utses lagman Agneta gren.
Lars Bejstam, juridiska institutionen, utses att vara ordi-
narie fretrdare fr lrarna. Som dennes ersttare utses
Lennart Edblom, institutionen fr datavetenskap. Utnm-
ningarna gller perioden 2008-10- 012011-09-30.
Regler fr universitetsgemensamma styrdokument
Rektor har fattat beslut om en ny grundstruktur fr univer-
sitetsgemensamma styrdokument. Syftet r att f en en-
hetlig terminologi, underltta uppfljning och minska ris-
ken fr verlappningar mellan dokumenten. Beslutet
innebr att alla styrdokument som faststlls av universite-
tets styrelse eller rektor ska defnieras enligt ngon av fl-
jande dokumenttyper: Policy Plan Regel samt Hand-
lggningsordning.
De universitetsgemensamma styrdokument som redan
fnns kommer antingen att revideras enligt samma struk-
tur eller, om de inte lngre gller, upphvas av rektor. Styr-
dokumenten kommer sedan att gras tillgngliga p en
gemensam webbplats.
Peer review br vara krnan
i bedmning av brittisk forskning
Expertbedmningen mste behllas som krnan i syste-
met fr att frdela anslag till forskning i Storbritannien.
Det sger ngra av de mest ansedda personerna inom
sektorn, elva av ordfrandena i de paneler som vrderar
kvaliteten i Storbritanniens forskning. Efter rets omgng
av det s.k. RAE-systemet ska ett nytt system trda i kraft.
Det bygger p en kombination av expertbedmningar
och statistiska indikatorer. Exempel p de senare r antal
citeringar i akademiska tidskrifter och antalet forskarstu-
derande vid en institution. Panelordfrandena uttrycker
oro fr en alltfr stelbent anvndning av indikatorerna
nr det gller att bedma kvalitet.
Klla: Hgskoleverkets internationella nyhetbrev
Frn Ledningen
Frn OmvrLden
Kvinnliga professorer fortfarande i minoritet
Knsfrdelningen inom hgskolan r totalt sett jmn
med 51 procent kvinnor och 49 procent mn. Men den
varierar fortfarande mycket mellan olika tjnstekategorier.
18 procent av professorerna r kvinnor trots att antalet
professorer har frdubblats de senaste 10 ren. Det visar
nya sifror frn Hgskoleverket och SCB.
Klla: Hgskoleverket
4 Aktum Oktober 6/2008
Utbyte med Indien

Socialt arbete har fitigt utbyte med omvrlden,
delvis fr att s mnga studenter grna gr praktik
eller fltstudier i tredje vrlden. Men det var mycket
en slump att man inledde ett omfattande samarbete
med lilla Cauvery College for Women i sdra Indien.
Hsten 2002 hade vi ngra studenter som var p vg till Ne-
pal, fr tredje terminens fltfrlagda studier, berttar Siv-Ing-
er Bucht, internationell koordinator p institutionen.
Den politiska oron i Nepal gjorde emellertid att man br-
jade ska alternativ och Siv-Inger drog sig d till minnes ngot
hon lst om en fltkoordinator i Indien. Efter snabb respons
frn honom kunde fem studenter ka ivg samma hst.
De blev vervldigade!

Vren 2003 kte 17 studenter ivg och i skrivande stund har
mer n 300 Umestudenter gjort fltpraktik i Tiruchirapalli, i
delstaten Tamil Nadu. Trichy, som den ofta kallas, r en tradi-
tionell indisk stad med ca 900 000 invnare och mest knd fr
n Srirangam, ett enormt tempelomrde som bara kan match-
as av Angkor Wat i Kambodja.
Siv-Inger Bucht brjade bli nyfken och kte sjlv till Indien
hsten 2003 och fck veta att fltkoordinatorns fru var prefekt
fr socionomutbildningen p ett av stadens mnga college, Cau-
very College for Women. Som hittat!
Jag skte pengar frn Linnaeus-Palme-programmet till en
planeringsresa, fr att jmfra kursplaner och annat. ret dr-
p kunde vi starta ett lrarutbyte tv lrare kte hrifrn och
tv kom hit fr gstfrelsningar.
Frra lsret inledde man s studentutbytet, med tv studenter
frn vardera land, och ven nsta lsr blir det bde student-
och lrarutbyte.
I januari ker tv nya studenter hrifrn till Trichy, och
stannar i tolv veckor. Samtidigt kommer tv masters-studenter
frn Indien och stannar hela vrterminen.
Lrarna stannar kortare tid, vanligen tre veckor i Indien,
respektive fem veckor i Sverige det beror p vilka kurser som
ges och hur de passar med respektive lsrsplanering. Hr har
de svenska Indienresenrerna det ngot lttare, eftersom all
undervisning p Cauvery College sker p engelska.
Siv-Inger Bucht medger att hon var lite orolig nr hon
skulle introducera de indiska lrarna fr studenter i Ume. De
r... inte lika... artiga...
Men de indiska lrarna tyckte att det var jtteintressant
med studenter som rckte upp handen och frgade s snart de
inte frstod ngot. Snt mrker vi annars inte frrn p tentan,
och d r det ju frsent...
I Trichy har utbytet vckt stor uppmrksamhet internatio-
nella utbyten r ovanliga hr. Siv-Inger Bucht kan visa en lng
rad pressklipp frn indiska tidningar som rapporterat om hen-
nes besk och samarbetet annonseras faktiskt hgst upp p
skolans webbsida.
Men givetvis har utbytet varit msesidigt givande. Precis
som de svenska beskarna i Indien intresserat sig fr kastsys-
temet och landets oerhrda sociala klyftor, har de indiska l-
rarna och studenterna fascinerats av de svenska klimatvxling-
arna, vlfrdssamhllet och individualismen.
Ngot som ocks gjort starkt intryck p bde lrare och stu-
denter ovana som de r vid en knsblandad studiemilj r
kvinnans starkare stllning i Sverige. Frskolor, bidragssyste-
men, att kunna rra sig fritt ven kvllstid ja, redan att slippa
busvisslingar och bli tagen p allvar som mnniska beskrivs
i de festa rapporter. Och mer n en gst har ftt blodad tand
fr att jobba fr att strka kvinnans stllning i Indien.
Sdana pionjrer behvs, och de kan bli fer. Institutionen
fr socialt arbete r redan entusiasmerad av International Of-
fce att ska en trerig frlngning av det femriga utbytet.
Text Michael Nordvall
Foto Mattias Pettersson
www.cauverycollege.ac.in
Aktum Oktober 6/2008 5
6 Aktum Oktober 6/2008
Upphandling en frga om bollknsla
Ume universitet kper varor och tjnster fr cirka 600 miljoner kronor per r.
Hr en presentation av Upphandlingsenheten.
Vi har ett uttriktat arbete med varierande uppgifter. Det
fnns inte ngon typisk arbetsdag fr oss. Det roligaste r att vi
fr trffa s mnga olika typer av mnniskor i vrt yrke som
ocks ger oss ett stort kontaktnt. Upphandling r komplicerat
och det r mnga lagar och regler att hlla reda p. Vi r inte
experter inom en mngd olika upphandlingsomrden men
mste nd ha kunskap om de tjnster och produkter vi upp-
handlar. Har vi det inte, s nyttjar vi vrt kontaktnt, till exem-
pel andra universitet, och vi lr oss nytt varje dag eftersom vi
upphandlar inom vldigt varierande omrden, inleder upphand-
lingschef Lorentz Karlsson.
Fr att lyckas som upphandlare mste man vara duktig p
att kunna lyssna och frst verksamhetens behov. Genomtnk-
ta och anvndarvnliga avtal skapar avtalstrohet. Hr utgr
kunden och upphandlingsgrupperna en stor resurs.
En hockeypassning till vra leverantrer: Ls frfrg-
ningsunderlaget och det egna anbudet ordentligt! Slarva inte!
En del tycks tnka det ordnar sig. Ett dligt anbud stjl tid,
frst fr leverantren, som jobbar i ondan, och sedan fr upp-
handlaren. Ett rd frn mig: stll frgor tidigt om det r ngot
som du inte frstr eller r osker p, fortstter Lorentz Karls-
son.
Nr en upphandling ska gras skapar man frst en upphand-
lingsgrupp. En av universitetets upphandlare fungerar som
projektledare. Gruppen kommer tillsammans fram till vilka krav
man ska stlla p varor och tjnster och nr anbuden kommer
in grs en utvrdering fr att anta bsta leverantr. Samarbetet
mellan upphandlingsgruppen och upphandlingsenheten r av
mycket central betydelse fr att n bra resultat.
En stor del av vrt universitets kostnader frknippas med
kp av varor och tjnster. Eftersom det r allmnna medel som
fnansierar inkpen, ska fretagen kunna konkurrera p lika
villkor om dessa avtal. Tanken r ju att konkurrensen ska leda
till bra anbud och ge bttre villkor n vi annars skulle f. Berk-
ningar visar att vi minskar vra kostnader med ca 5060 mil-
joner kronor genom upphandling av ramavtal, frklarar Lorentz
Karlsson.
Vidare tror Lorentz att samarbetet med andra universitet/
myndigheter, nr det gller upphandlingar kommer att ka
Upphandlingsenhetens personal: Upphandlare Martin Jansson, upphandlare Jarl Stens och upphandlingschef Lorentz Karlsson.
Aktum Oktober 6/2008 7
mycket dels fr att Ume universitet ska spara pengar och dels
fr att antalet mantimmar inte fnns fr att gra en bra affr.
Risken fr att en kad samordning skulle ge fr stora affrer
och att de mindre fretagen av den andledningen inte kan vara
med, det tror han inte p. I en samordning s driver ett antal
universitet parallella processer. Varje deltagare fattar egna till-
delningsbeslut och blir formellt ansvarig fr avtalen. Den stora
frdelen fr den upphandlade myndigheten r att man inte be-
hver lgga ner kraft p hela frfrgningsunderlaget, utan bara
p de delar som man vill se som unika fr den egna organisa-
tionen. De nya direktiven ger sm och medelstora fretag str-
re mjlighet att vara med exempelvis genom en kombinatorisk
upphandling.
Just nu s jobbar regeringen och dess upphandlingsorgan
fr hgtryck. Konkurrensverket ska f kade befogenheter nr
det gller brott mot upphandlingslagarna. versynen syftar till
att genomfra Europaparlamentets och rdets direktiv nr det
gller effektivare frfaranden fr prvning av offentliga upp-
handlingar. Direktiven syftar till att sanktionera (betalningen
grs av enheten/institutionen sjlv), bland annat otillten di-
rektupphandling av upphandlingskontrakt och andra vertr-
delser av upphandlingsdirektiven. Hr gller det att vi nu hjlps
t att fr att Ume universitet ska gra bra affrer och flja alla
de regler som gller, s att inga sanktioner drabbar vrt uni-
versitet. Frn vr sida p upphandlingsenheten s ska vi springa
s fort vi kan, med glimten i gat och bollknsla fr att vara
myndighetens resurs i upphandlingsfrgor och vi ser fram emot
ett svettigt och intressant lsr, avslutar Lorentz Karlsson.
Text Lorentz Karlsson och Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Lagen om ofentlig upphandling
Upphandlingsenheten skter universitetets upphandlingar
tillsammans med berrda enheter och institutioner. Hur en
upphandling ska g till regleras i detalj i Lagen om ofentlig
upphandling, LOU.
Lagen om ofentlig upphandling. LOU reglerar hur
universitetets upphandlingar av varor, tjnster och
byggentreprenader ska g till. Lagen vilar p ngra
grundteser i EU direktiven: lika behandling, icke
diskriminering och transparens att i frvg tala om
vilka krav som stlls vid upphandling och att utvr
dera anbuden med ppenhet. Myndigheten r skyl
dig att annonsera alla inkp ver en viss prisniv
som ska gras fr att intresserade fretag ska ha
mjlighet att lmna anbud. De krav som stlls ska
tillknnages i ett frfrgningsunderlag. Anbud ska
utvrderas efter den utvrderingsmetod som ska till
knnages i frfrgningsunderlaget. Utfallet ska till
knnages i ett tilldelningsbeslut. Den som lmnat
anbud och har invndningar mot upphandlingen kan
vnda sig till lnsrtten med en begran om ver
prvning.
Fr mnga varugrupper och tjnster fnns ramavtal som
Ume universitet och Statlig inkpssamordning har upphand-
lat. Dessa avtal fnns i avtalskatalogen: <www.eavrop.com/
contract.asp>.
8 Aktum Oktober 6/2008
inbLick i handLingspLanens prOjekT 24
Mnniskor, som mr bra, arbetar bra
Vr ambition r att s mnga som mjligt av
Ume universitets anstllda ska motionera regelbundet.
De frhoppningsfulla och kloka orden kommer frn Christer
kerberg, projektansvarig fr projektet en frisk och vlm-
ende personal och utvecklingskonsult vid enheten fr perso-
nal- och organisationsutveckling (POU). Tillsammans med
Maria Olofsson, sljare av friskvrd och instruktr vid Iksu
Sportcenter, frsker han att hitta lmpliga och anpassade tr-
ningsformer fr alla mlgrupper vid vrt universitet.
Idag har 1 584 anstllda sportkort eller spakort, det frst-
nmnda kostar den enskilde 95 kronor och det sistnmnda 150
kronor per mnad via lneavdrag, vilket mste anses som vl-
digt frmnligt, fortstter Christer. Erbjudandet om motions-
kort r ett stt att frska f fer att komma igng. Vi vet ocks
att mnga tar hand om sitt vlbefnnande genom andra aktivi-
teter, exempelvis lunchpromenader och stavgng.
Maria Olofsson berttar att Iksu gr allt fr att utbudet ska
bli s varierat som mjligt. Hon vet exempelvis av erfarenhet
att ldre kvinnor ofta vljer vattengympa och att ldre mn kan
ha problem med vningar som krver koordination. Ofta fnns
det dock mnga andra aktiviteter som kan passa denna man-
liga mlgrupp. Iksu erbjuder drfr ett anpassat schema med
aktiviteter fr 55 plus och nybrjare, som frhoppningsvis pas-
sar utmrkt, med start frn sista september nu i hst. Iksu:s
slogan Frn brjan till fortsttning vill visa att det fnns ngot
fr alla, oavsett var man brjar.
Friskvrden hos Iksu r grovt sett uppdelad i fyra delar: kost,
m bra, stress och aktiviteter. Aktiviteterna frsker vi variera
s mycket som mjligt och sprida ver dagens alla tider och
veckans alla dagar. Man kan trna individuellt eller i grupp.
Utbudet ska vara s brett och varierat som mjligt. Iksu vill att
den som trnar ska bli bra bemtt och omedelbart fnna sig till-
rtta i vr fna milj, frklarar Maria, sjlv fr vrigt gammal
student och doktorand i biokemi vid Ume universitet.
Att brja trna regelbundet r inte ltt. Alla vet att frndring-
ar av vrt beteende tar tid. Av den anledningen r detta projekt
en satsning p tre r.
Vi frsker att med alla till buds stende medel flja upp
hur mnga som lser kort och som verkligen trnar. Vrt ml
r att personalen vid Ume universitet ska hitta sin motionsform
och sedan fortstta att trna kontinuerligt, tillgger Christer,
som sjlv trnar innebandy regelbundet.
En frisk och vlmende personal
Frdelning mellan forskare, lrare och TA-personalen sg
ut s hr augusti 2007 och augusti 2008:

Motionskort Motionskort
Kategori augusti 2007 augusti 2008
Forskare 304 47% 342 53%
Lrare 547 32% 675 39%
TA 533 33% 567 35%
Totalt 1 384 35% 1 584 40%
Angivna procentsatser r i frhllande till antalet anstllda inom varje
kategori. Projektet lper p tre r: 20072009.
Projekt 24 startade 2007. Det vergripande mlet med
projektet r att antalet medarbetare som motionerar re-
gelbundet ska ka. Samarbetet med en extern friskvrds-
inrttning ska ka fr att drigenom ge personalen till-
gng till bra motionsmjligheter till rimliga kostnader. Fre
r 2007 hade dvarande motionssubvention (1000:-/r)
nyttjats av i snitt ca 7800 personer per r.
Mlet fr 2007, som uppnddes, var att 1000 anstllda
skulle ha antingen sportkort eller spakort. kningen fr r
2008 och 2009 ska vara tio procent.
r du intresserad av att brja trna? Vnd dig d till receptionspersonalen vid Iksu Sportcenter
eller Iksu Spa och referera till motionskortsavtalet mellan Ume universitet och Iksu.
En frisk och vlmende personal
Aktum Oktober 6/2008 9
Rolf r idag anstlld vid Universitetsservice, som gett honom
mjligheten att f Lina Strmvall vid Iksu Sportcenter som per-
sonlig trnare via ett s kallat individuellt trningsprogram. Att
Lina dessutom r dietist, gr ju inte saken smre.
Lina och jag trffas var tredje, fjrde vecka fr att se hur
min trning fungerar. Ngot kortsiktigt ml att g ner ett antal
kilo har jag inte, dremot en lngsiktig. Att lgga p sig s mnga
kilo som jag br p, tar tid. Drfr accepterar jag att det tar
nstan lika lng tid att bli av med dessa, konstaterar Rolf med
ltt sjlvironi.
Han tillgger att trning krver disciplin. Av den anledning-
en gr han direkt frn jobbet p campus till Iksu, gr han hem,
blir det sllan trning. Men den gode Rolf ses numera ven p
helgerna i Iksu Sportcenter.
Vad var det han sa? Bttre sent n aldrig eller sent ska syn-
daren vakna.
Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Mnniskor, som mr bra, arbetar bra
Vr ambition r att s mnga som mjligt av
Ume universitets anstllda ska motionera regelbundet.
Rolf Eklund, 55+:
Bttre sent n aldrig
Numera trnar jag tv, tre gnger i veckan. Direkt efter jobbet.
Rolf r en bra representant fr vr gemensamma satsning p friskvrd och motion fr
Ume universitets anstllda, sger Christer kerberg, projektansvarig vid Ume
universitet, och Maria Olofsson, sljare av friskvrd och instruktr hos Iksu.
Naturligtvis behver man instruktioner fr att komma igng att trna,
inte minst hur vissa trningsmaskiner fungerar, sger Rolf Eklund, knd
universitetsprofl, som numera trnar regelbundet p Iksu Sportcenter.
Rolf Eklund r en vlknd profl p Ume universitets campus.
Hr har han jobbat sedan 1972 (!), bland annat som fotograf.
Ngon trningsnarkoman har Rolf aldrig varit, snarare tvrt-
om.
Nej, trning och motion har kanske inte varit min star-
kaste sida, sger Rolf med ett gott skratt. Men sedan 1990 har
jag, till och frn i vissa perioder, frskt att brja trna p Iksu,
med mycket blandat resultat. Ofta har jag gett upp. Nu har jag
ntligen kommit igng p allvar, bland annat genom sportkor-
tet och att jag har frmnen att ha en personlig trnare.
10 Aktum Oktober 6/2008
inbLick i handLingspLanens prOjekT 12
UTkning av vr inTernaTiOneLLa UTbiLdningskapaciTeT
Internationalisera mera! Men hur?
Utbytesstudenterna verkar ganska njda med den service de fr men mnga
masterstudenter knner sig bortkomna och bortglmda, det visar en under-
skning som International Ofce gjort.
Ett annat resultat av projektet r en vlkomsthrna p fygplat-
sen.
Den var bemannad med studenter under de dagar de fes-
ta internationella studenter kom hit. Den var mycket uppskat-
tad. Studenterna knde sig vlkomna och kunde genast f hjlp
med praktiska saker som var fygbussen fnns eller var man kan
hmta ut pengar, samtidigt som de fck informationsmaterial
om universitetet och kommunen.
De studenter som kommer via olika utbytesavtal r i regel
vl frberedda eftersom de fnns bra rutiner och samarbeten
mellan universiteten.
Fler utlndska studenter till Ume och fer Umestudenter som
reser utomlands r ett av universitetsledningens ml. Projekt
14 syftar till att hitta vgar fr att uppfylla det.
Per Nilsson, chef fr International Offce r projektledare
och Jenny Eriksson jobbar heltid inom ramen fr projektet med
informationsfrgor och mottagande av studenterna.
Utifrn de samtal som jag har haft med grupper av utby-
tes- och masterstudenter verkar utbytesstudenterna ganska
njda. Det som kom fram var att de ville boka sina rum sjlva
s att de kunde vlja bostadsomrde. Det har vi nu fxat genom
ett on-line bokningssystem, berttar Jenny Eriksson.
Aktum Oktober 6/2008 11
Det strsta problemet r hur man ska fnga
upp masterstudenter och s kallade freemover-
studenter som p egen hand sker sig till uni-
versitetet. Nr de hr studenterna jmfr sig
med avtalsstudenterna tycker de att de fr
mycket mindre std. Mnga av dem knner sig
dligt informerade innan de har kommit hit.
Drfr har vi lagt ut studenthandboken p
webben med extra information fr freemover-
studenterna. Vi har ocks tagit fram en infor-
mationsfolder och ett rektorsbrev som institu-
tionerna kan skicka till masterstudenterna.
Att ta emot internationella studenter handlar
om s mycket mer n att erbjuda bra utbild-
ning, konstaterar Jenny.
De ska leva ocks. Det r inte alltid s ltt
att komma ensam till ett frmmande land. En
masterstudent kan bo hr i tv r. Bara att fxa
bostad och mat kan vara svrt och att hitta
kompisar och ett socialt sammanhang r nnu
svrare.
Vi har ppnat upp fr freemoverstuden-
terna. Till introduktionsveckan var alla vl-
komna. Problemet r att vi brjar n vrt ka-
pacitetstak. Det gller bland annat vrt
buddyprogramme som omfattar 500 svens-
ka och internationella studenter. Det brjar
vara svrt att hitta lokaler fr gemensamma
arrangemang, frklarar Per Nilsson.
En annan svr nt att kncka r hur alla
internationella anskningar ska tas emot och
behandlas. Inte ens i dag fnns det kapacitet
att klara av alla som kommer in till universi-
tetet.
Projektet handlar ocks om att ka antalet
utresande studenter, som blir allt frre i hela
landet. I fjol reste 231 avtalsstudenter ut frn
Ume universitet medan 670 kom hit.
Varfr s f svenska studenter vill resa ut
fnns det inget entydigt svar p, frklarar Per
och Jenny.
Den 1720 november genomfrs Interna-
tional Week, med en mngd frelsningar och
aktiviteter som r ett frsk att ka internatio-
naliseringen p hemmaplan.
International Offce erbjuder ocks alla in-
stitutioner som hr av sig att komma ut och
bertta om vilka mjligheter som fnns att stu-
dera utomlands.
Tyvrr r det bara fyra som har nappat
hittills. Samtidigt som vi informerar vill vi
grna veta vilket std institutionerna vill ha av
oss. Vi hoppas verkligen att fer hr av sig, sger
Jenny.
Per Nilsson tror att ett stt att vnda tren-
den r att uppmuntra fer lrare att ka ut.
Jag tror att de i sin tur kan stimulera sina
studenter . Hittills har 18 lrare beviljats bidrag
fr utlandsvistelse av internationella kommit-
tn. Vi hoppas p att f in fer anskningar.
Text Carina Dahlberg
Bild Mattias Pettersson
Ume universitets internationaliseringsml:
600 utresande studenter
1 000 inresande utbytesstudenter
3 000 inresande freeemoverstudenter
100 utresande lrare/forskare
150 inresande lrare/forskare

Fakta internationella studenter:
Nrmare 27 900 inresande studenter frn andra
lnder studerade under 2006/07 vid svenska
lrosten, 16 700 freemover- och 11 200 utbytes-
programstudenter. Det r nio procent fer n ls-
ret innan och tre gnger fer n fr tio r sedan.
Nstan alla inresande studenter studerar p frist-
ende kurser. Endast fem procent p utbildnings-
program.
Den vanligaste mnesinriktningen r samhllsve-
tenskap och humaniora. Nstan hlften av alla in-
resande studenter studerade inom dessa omrden.
Tv av tre inresande studenter till Sverige kommer
frn Europa. Tyskland r det enskilt strsta ur-
sprungslandet.
Flest inresande studenter hade KTH, drygt 3 200.
Drefter kommer i fallande ordning universiteten
i Lund, Uppsala, Linkping, Stockholm och Gte-
borg med mellan 1 600 och 3 000 inresande stu-
denter vardera.
Totalt utgjorde de inresande studenterna 7,3 pro-
cent av samtliga studenter i Sverige. Relativt sett
var andelen inresande hgst vid Blekinge tekniska
hgskola, 19,7 procent. Vid ytterligare tio lrosten
var andelen inresande tio procent eller hgre.
Ume universitet tog emot 1 496 studenter, 6,3
procent av alla studenter.
Klla: Hgskoleverket samtliga sifror gller 2006/07
Fakta utresande studenter:
Under lsret 2006/07 hade fer n 25 600 svenska
studenter studiemedel fr studier utomlands. Det
var knappt tv procent frre n ret innan.
Under de senaste lsren har antalet utlandsstu-
derande p egen hand minskat. Sedan toppret
2002/03, en minskning med 15 procent.
Antalet som reser ut inom ramen fr ett utbytes-
program har ocks minskat, minus 3 procent det
senaste lsret
Klla: Hgskoleverket samtliga sifror gller 2006/07
Alla svenska lrosten strvar efter att ka
internationaliseringen av sina utbildningar.
12 Aktum Oktober 6/2008
Ume School of Education
Det har varit rtt snabba ryck. Under vren och sommaren togs bland annat beslut
om att lgga ned lrarfakulteten, att fytta ut fakultetens fem institutioner till nrmast
berrd fakultet samt att utse en ny styrelse och en frestndare. Och den 26 augusti
utsgs nuvarande dekanus fr lrarfakulteten, Bjrn strand, till rektor fr Ume
School of Education fr den kommande trersperioden.
Aktum Oktober 6/2008 13
Under hsten har mottagande fakulteter
ett viktigt ansvar fr att ta emot och integ-
rera lrarinstitutionerna. Vi har ocks tillsatt
en grupp under ledning av professor Rune
berg som ska samordna det hela ur ett uni-
versitetsgemensamt perspektiv. Allt ska ter-
rapporteras till universitetsstyrelsen i no-
vember, sger universitetsdirektr Lars
Lustig
En annan arbetsgrupp, ledd av professor
Johan Lithner, ser ver forskningen inom
omrdet infr en stor forskningssatsning
inom omrden som bedmts som starka el-
ler lovande.
Dels fnns en trend att satsa p excel-
lens, men vi mste ocks skerstlla forskning
om vsentliga delar av vad lrarutbildningen
berr. Forskningen mste allts ha bde
bredd och spets, konstaterar Lars Lustig.
Landets lrarutbildningar str verlag infr
utmaningar de kommande ren. Vid Hg-
skoleverkets utvrdering ifrgasattes exa-
mensrtten vid hela 10 av de 26 lrosten
som bedmts (Ume klarade sig dock bra).
I skrivande stund utreds lrarutbildningen
dessutom av Sigbrit Franke, som ska lmna
sitt frslag senare i hst ett frslag som
kan innebra att alla lrosten mste anska
om examensrtt p nytt. Hon lr inte heller
nja sig med krav p forskningsanknytning,
utan vill se en forskningsbaserad lrarutbild-
ning.
kultur
p campus
Per Olov Enqvist, Veronica Maggio och
Pump up the Jam r ngra av artisterna
i hst. Hll dig uppdaterad p vad som
hnder genom att prenumerera p
nyhetsbrevet!
www.umu.se/umu/kulturpacampus/
Frutom Ume r det svitt jag vet bara i
Stockholm ngra mer radikala frndringar
gjorts. Dr fyttades Lrarhgskolan in i
Stockholms universitet i samband med sist-
lidna rsskifte. Fretrdare fr Stockholms
universitet var p studiebesk hos oss fr
ett par veckor sedan, och man var klart im-
ponerad av vrt arbete, berttar Lars Lus-
tig.
Nsta viktiga hllpunkt fr frndringen r
rsskiftet, den 1 januari 2009. D lggs l-
rarfakulteten ned, School of Education star-
tas och institutionerna fyttar till sina nya
fakulteter.
Hur mycket frndringarna kommer att
mrkas under hsten r svrt att sga, me-
nar Lars Lustig.
ena sidan fr vi en frndring, men
andra sidan har vi att ta hnsyn till en av
Ume universitets strsta utbildningar, som
mste fungera. Studenterna ska inte behva
mrka ngot negativt.
Vi ska frsts ocks ta hnsyn till den
oro som kan uppst bland personalen, ven
om det inte r aktuellt med ngra neddrag-
ningar. Detta r ju inte framsprunget ur
ngot behov av besparingar tvrtom kom-
mer vi inom kort att lansera en av de abso-
lut strsta forsknings- och kompetenssats-
ningar Ume universitet gjort ngonsin, alla
kategorier!
Text Michael Nordvall
14 Aktum Oktober 6/2008
mnadens prOFiL
Namn: Ludvig Edman
Aktuell: har ftt en av Kungliga
Vetenskapsakademiens forskar-
tjnster r 2008
lder: 40 r
Yrke: docent och forskarassistent
vid institutionen fr fysik
Intressen: familjen, jobbet, resor,
idrott och lpning
Uthllig i bde
forskning och lpning
Lpningen har gett honom uthllighet. Detta r en av anledningarna till att han nu,
i hrd konkurrens, ftt en av Kungliga Vetenskapsakademiens tolv eftertraktade
forskartjnster 2008. Mt forskaren, fysikern och lparen Ludvig Edman.
Kungliga Vetenskapsakademiens forskartjnst innebr att jag
har min forskning fnansierad p heltid i fem r framt, vilket
r helt fantastiskt. Dessutom r det en veritabel drrppnare
fr vr framtida forskning, inleder Ludvig Edman, nr Aktum
trffar honom, efter ett lppass, p ett soligt campus.
Ludvig Edman r docent i fysik vid Ume universitet. Hans
forskning omfattar omrdet organisk elektronik, dr mlet r
att komplettera, och i vissa fall erstta, traditionella och hrda
elektronikmaterial som kisel med mjuka och fexibla, organiska
plastmaterial. Visionerna r stora och innefattar bland annat
ihoprullbara bildskrmar, klder med invvda solceller som kan
ladda mobiler och mp3-spelare i dagsljus, och miniatyriserad
elektronik som p plats inne i kroppen kan vervaka och kont-
rollera olika sjukdomstillstnd. Ludvigs forskargrupp studerar
och utvecklar tv typer av organisk elektronik:
Fr det frsta ljus-emitterande elektrokemiska celler, som
kan snda ut ljus med hgre effektivitet n en gldlampa.
En begrnsad livslngd har hittills varit det stora problemet,
men gruppen har nyligen satt ett rekord p 40 dagar och
dessutom lyckats tillverka fexibla ljuskllor som kan tcka
stora ytor. En mjlig framtida tillmpning r en tapet som
kan ndra frg och mnster vid behov!
Fr det andra handlar det om transistorer, hjrtat i all elek-
tronik. Forskargruppen frsker trycka detaljerade elektro-
nikmnster utan att frstra de organiska materialens attrak-
tiva egenskaper. Gruppen har nyligen lyckats med att
tillverka transistorer med en storlek som motsvarar en tjug-
on del av tjockleken p ett hrstr och som fungerar ut-
mrkt.
16 Aktum Oktober 6/2008
mnadens prOFiL
Forskning r spnnande och ofrut-
sgbar. Sjlv har jag bytt omrde tre
gnger. Frsta steget var hgtrycksforsk-
ning, dr jag skrev min licentiatavhand-
ling. Drefter bytte jag inriktning och
disputerade r 2001 med en doktorsav-
handling om polymera litiumbatterier.
Efter disputationen valde jag att foku-
sera p organisk elektronik, och jag hade
frmnen att under tre r forska inom
detta omrde vid University of California
at Santa Barbara.
Ludvig Edman r en mlmedveten
man. Om detta vittnar inte minst hans
idrottskarrir, som brjade med oriente-
ring under skoltiden. Ludvig var sedan
framgngsrik medel- och lngdistansl-
pare under 1980- och 1990-talen. Han
tillhrde Sverige-eliten. 5 000 meter och
10 000 meter var Ludvigs bsta distanser.
1991 hade han den bsta tiden i Sverige
p 10 000 meter infr SM, vilket pas-
sande nog gick i Ume. Tyvrr s gjorde
en hlseneskada att det blev operation
istllet fr SM-start.
Gamla idrottsmn har i vissa fall en
frmga att glorifera sina karrirer, vilket
inte minst friidrottsoraklet A. Lennart
Julin brukar ppeka. Men n s lnge
tycker jag mig minnas mina resultat, och
hjdpunkten i min idrottskarrir var nog
att jag representerade Sverige i EM i ter-
rnglpning 1996.
Ludvig r uppvuxen p stadsdelen
Haga i Ume. P stra gymnasiet lste
han naturvetenskaplig linje. Efter diver-
se smjobb och lumpen p idrottspluton
p I 20 i Ume blev det civilingenjrstut-
bildningen i teknisk fysik vid Ume uni-
versitet. Han tillhrde den allra frsta
kullen med andra vlknda personer som
Patrik Norqvist, TV-profl och rymdfysi-
ker.
Frn den tiden minns jag den starka
lrarproflen Magnus Cedergren, som fck
oss studenter att knna oss utvalda, uni-
ka och privilegierade. Efter slutfrda stu-
dier, som dock avbrts av en tv rs tr-
ningsperiod i lpning i Houston, Texas,
antogs jag som doktorand i fysik. Och p
den vgen r det. Nu har jag, frutom min
forskning, ocks njet att undervisa stu-
denter under deras sista r. Min kurs
handlar om avancerade material och hr
kan jag bland mina studenter upptckta
vilka som har talang och uthllighet att
g vidare till forskarstudier. Tjurskallighet
r ocks en utmrkt egenskap i forskar-
vrlden.
Aprop uthllighet och tjurskallighet,
s fck Ludvig sin uppmrksammade fors-
kartjnst av Kungliga Vetenskapsakade-
mien vid tredje frsket. Tidigare hade
han varit kallad p slutintervju bde dr
och vid Stiftelsen fr strategisk forsk-
ning.
Infr en av intervjuerna hade vi en
trff med rektor Gran Sandberg fr att
g igenom taktiken. Ett lyckat drag up-
penbarligen.
Ludvig Edman jobbar mycket. Hemma
i huset p Berghem, som str under re-
novering, fnns hustru Victoria och barnen
Jonathan, 7 r, och Benjamin, 4 r. Dess-
utom frsker han hinna ngra lppass i
veckan. Hur Ludvig fr tiden att rcka till,
vet kanske bara hustru Victoria

Text Stefan Lybeck
Bild Mattias Pettersson
Ludvigs personbsta i lpning
5 000 meter: 14,11. Svenskt rekord: 13,17, Anders Grderud, 1976. 10 000 meter: 29,46. Svenskt rekord: 27,55, Jonny Danielsson, 1989.
Aktum Oktober 6/2008 17
I vras skrev jag att drmmar om 10 mil -
jarder i forskningspropositionen r orea-
listiska och att vi ska vara glada om det
blir hlften. Nu vet vi: det blir hlften.
En resursfrstrkning fr svensk forskning
med 5 miljarder, nr satsningen r fullt
utbyggd 2012. Tyvrr gissade jag fel, jag
trodde att universiteten och hgskolorna
skulle f hlften och forskningsrden
hlften. Utbildningsministern meddelar
att universi teten fr 1,5 miljarder, forsk-
ningsrden en halv miljard och 1,8 mil-
jarder avstts fr strategiska satsningar
inom medicin, teknik och milj.
Jag har full respekt fr vra politikers
rtt att prioritera vilken forskning som
ska fnansieras men mste nd beklaga
denna utveckling. Universiteten behver
stora frstrkningar av basan slagen,
detta fr att kunna ta ansvar fr fri och
obunden forskning. Tanken p fristende
universitet r populr i dagens debatt.
Fria universitet r i och fr sig en god
tanke men det krver lrosten med sund
ekonomi och stabil basfnansiering. D
rcker det inte med de resurstillskott som
nu aviseras, dessa medel tcker i och fr
sig kostnadskningarna men ger inget
strre utrymme fr kvalitetssatsningar.
Departementet skickar dessutom sig-
naler om att universitetens forskningsre-
surs ska vara kvalitetsrelaterad med an -
del externa medel och publikationer/
cite ringar som underlag. Dessutom verkar
det som om man kommer att vikta upp
pub licering inom humaniora, samhllsve-
tenskap och naturvetenskap ver medicin
och teknik. Vad detta betyder fr Ume
universitet terstr att se. I sann norr-
lndsk anda ska vi nog vara frsiktiga
och inte spendera eventuella resurstill-
skott innan pengarna sitter p vrt konto.
Gran Sandberg, Rektor
rekTOrns rUTa
THE MAP
12.10 - 8.2 2009
aktuellt i bildmuseet
Besksadress: Gammlia Sommmarppet: tislr 1216, sn 12-17
mn stngt. Fri entr, tel 090-786 52 27 www.bildmuseet.umu.se
Karlo-Andrei Ibarra
Flesh Map, 2007
NAVIGATING THE PRESENT
18 Aktum Oktober 6/2008
Vill du vara vrd fr utlndska studenter?

Vi sker personer till vrdprogrammet fr utlndska studenter vid Ume universitet.

KLIMATFRNDRINGEN:
Vtt blir vtare torrt blir torrare
ken norr om Medelhavet
Kalfjllet frsvinner
Fler tropiska cykloner
50 procent minskade skrdar i Afrika
Scenariot fr framtiden var inte direkt lysande,
nr Helen Johansson, vlknd metereolog vid
Sveriges Television, frelste vid Ume uni-
versitet under rubriken Hur ser vr framtid
ut Vad hnder med klimatet?
Vrt enda hopp fr att motverka en alltfr
drastisk temperaturhjning p vr planet, r
att dmpa utslppen av koldioxid och s kal-
lade koldioxidekvivalenter, det vill sga koldi-
oxid, metan och dikvveoxid (lustgas). Dessa
utslpp skapar den s kallade vxthuseffekten,
vilken gr att energin frn jorden inte kan fr-
svinna ut i atmosfren.
Helen Johansson konstaterade krasst att
fljande konsekvenser kommer att uppst p
olika kontinenter, om vi inte fr stopp p ut-
slppen:
Nordamerika: Fler tropiska cykloner, nr
Atlantens ytvatten r varmare n 26 gra-
der.
Afrika: Drabbas hrdast, smsta lget, ver-
svmningar, 50 procent minskade skrdar
fram till r 2020, 75 250 miljoner mn-
niskor berrs.
Asien: De stora glacirerna i Himalaya
smlter, 20 procent mindre skrdar, kolera
i sder, 1 miljard mnniskor pverkas.
Europa: ken norr om Medelhavet, Skan-
dinavien gynnas av varmare vder, kal-
fjllet frsvinner om temperaturen kar
med tv grader. Trdgrnsen fyttas d 500
meter uppt.
Ume: Varmare somrar, mer vrmesk-
vder, sex veckor lngre skrdetid, inga
riktigt kalla vinterdagar, snn ligger tv, tre
mnader kortare tid, versvmningar, nya
vxter och djur.
Den koldioxid vi slpper ut frn vra bilar
r utslpp frn olja som legat i jorden under
miljoner r. Koldioxiden frn den allra frsta
bilen ligger fortfarande kvar i luften. Sedan
dess har mngden koldioxid bara kat och kat.
Av den anledningen mste vi dmpa vra ut-
slpp, lra oss att tnka nytt och hllbart, av-
slutade Helen Johansson.
Ekologiska avtryck r Carina Borgstrm Hans-
sons specialitet. Hon arbetar vid Vrldsnatur-
fonden, WWF, och har disputerat i humaneko-
logi vid Lunds universitet. Enligt Carina
Borgstrm Hansson skulle det rda balans i
vrlden om varje mnniska hade tillgng till
en yta, ett ekologiskt fotavtryck, p 1, 8 hektar.
S gynnsamt r dock inte lget fr nrvarande,
d det idag krvs tre jordklot fr att skapa de
resurser som vrldens befolkning behver.
Frenade Arabemiraten leder ligan ver eko-
logiska avtryck p 11,9 hektar, tva kommer
USA p 9,6 hektar, Sverige ligger p ttonde
plats med 6,1 hektar. De tv vxande lnderna
Kina och Indien krver idag 1,6 respektive 0,8
hektar.
Mer skrmmande fakta om ekologiska fotav-
tryck:
I USA slngs 106 000 aluminiumburkar
varje minut.
I USA genomfrs 111 000 reguljra fyg-
ningar under tta timmar.
1,2 miljarder mnniskor p vr jord lever
p mindre n en dollar per dag.
300 miljoner mnniskor r verviktiga.
Kttproduktion som r oerhrt resurskr-
vande har kat fem gnger sedan r 1950
Frndring r dock mjlig. Se bara p avskaf-
fandet av slaveriet, apartheid och Berlinmuren,
avslutade Carina Borgstrm Hansson fr att
ge oss goda exempel och skapa hopp fr fram-
tiden.
Text Stefan Lybeck
Som vrd ansvarar du fr att trffa tv utlnd-
ska studenter vid tv tillfllen under en termin.
Det frsta tillfllet, tisdagen den 4 november,
ordnas av universitetet och det andra tillfllet
ordnar du sjlv. Du kan bjuda dem p middag,
ta en fka p stan eller visa dem ditt favorit-
stlle i Ume. Trivs ni ihop fr ni givetvis trf-
fas fer gnger, men varken vrdar eller stu-
denter har skyldighet till fortsatt engagemang
om de inte vill.
Vi sker dig som r anstlld eller stude-
rande vid Ume universitet eller anstlld vid
Ume kommun, du kan ha familj eller vara
ensamstende. Vi vlkomnar alla som vill vara
med och ge vra utlndska studenter en trevlig
upplevelse!
Mer information hittar du p <www.umu.se/
infoenheten/vardpersonprogrammet.html >
Har du frgor? Kontakta Ann-Katrin Bjrner
p informationsenheten, e-post <ann-katrin.
bjorner@adm.umu.se>, tel 090-786 51 30.
SL
Aktum Oktober 6/2008 19

Nu kan jag bara hlla tummarna fr att medarbetarenk-
ten besvarats av tminstone 80 procent av alla anstllda
vid vrt universitet. Det tekniska kring enkten har funge-
rat mycket bttre n frra gngen. En del tolkningspro-
blem har kunnat rttas till, t.ex. vem man ska relatera sig
till nr man svarar p frgor om ledningsfunktioner. Vi har
noterat spontana positiva reaktioner. Nu terstr analys
och tolkning av resultaten. Det som kommer fram ska
fungera som std fr vrt stndiga frbttringsarbete.
Chefer p olika niver ansvarar fr hur resultaten omstts
fr detta syfte. Universitetsstyrelsen kommer att f en
presentation av resultaten i jmfrelse med den mtning
som genomfrdes 2006. Vidare ska en redovisning ske
om hur vi jobbar vidare med frbttringsfrslagen p de
olika arbetsenheterna.
I vr strvan p POU att bidra till att frverkliga tanken
p Ume universitet som ett universitet jobbar vi vidare
med att utveckla och frtydliga delprocesserna inom per-
sonalomrdet. Vi har nu ocks kommit en bit p vg fr
att f fram ett planeringsverktyg fr institutionerna fr
bemanningsplanering och fr att skapa tjnstgrings-
scheman. Vidare har ett projektfrslag, Ume universitets
chefs- och ledarutvecklingscenter, arbetats fram om en
vidareutveckling av chefs- och ledarutbildningen. Samtli-
ga tre aktiviteter syftar till att ge bttre frutsttningar
fr att arbeta efektivt och med hg kvalitet. Det under-
lttas om vi jobbar p samma stt med vra processer,
att vi har samma systemstd fr planerandet av arbetsti-
den vid institutionerna samt att cheferna fr mjlighet till
en strukturerad utbildning fr att n dessa syften.
Johnny Karlsson, personalchef
POU
30 r i statens tjnst?
Om du har arbetat 30 r i statens tjnst,
s ska du hra av dig till Mona Lundgren.
Kartlggandet av universitetsanstllda berttigade till utmrkel-
sen Fr nit och redlighet i rikets tjnst r i full gng.
Kravet r att man ska ha varit statligt anstlld i 30 r eller
25 r vid pensionsavgng, frklarar Mona Lundgren vid lneadmi-
nistrationen. De som fr utmrkelsen i r ska ha uppfyllt kraven
under r 2008. Vi har inte ngon samlad uppgift fr universitetets
anstllda om anstllningar vid andra statliga myndigheter. Drfr
r det viktigt att den enskilde individen sjlv medverkar i vr
kartlggning.
Med andra ord: Om du uppfyller kraven ovan, hr av
dig snarast till Mona Lundgren, telefon 786 55 82, e-post
<mona.lundgren@adm.umu.se> eller till din lneadministratr.
Text Stefan Lybeck Bild Jonas Ericson
RIS-konferens
i Ume
RIS redaktrer i samverkan har nyligen haft
sin rliga konferens vid Ume universitet.
Ett 40-tal redaktrer frn landets universitet och hgskolor har
deltagit i konferensen som bar temat: Journalistik och redaktr-
skap ur ett genusperspektiv. Frelsare har bland annat varit
Kerstin Engstrm och Hans Wiechel frn institutionen fr kultur-
och medievetenskaper samt Brita Lundgren, Genusforskarskolan
och Gunnar Falck, nattchef p Vsterbottens-Kuriren. Vrdar vid
Ume universitet var Jonas Ericson och Stefan Lybeck frn infor-
mationsenheten.
SL
0e konferensen eller feslen en nolurlig inromning
p sodro 0n, med ulsikl over Umeolven. Hor fnns
molesplolser i vormo, mysigo |olleklor, oppno
eldor, underhllning och norrlondsko smok-
upplevelser.
En naturlig
mtesplats
-bde avskilt och centralt
Boko oll onnorlundo orrongemong
O7O-53 13 2/ infoOsydon.se www.sydon.se
20 Aktum Oktober 6/2008
Tv invigningar
p samma klockslag
Tv viktiga invigningar vid Ume universitet
gde rum samtidigt p campus.
biLdrUTan
Ume centrum fr genusstudier invigdes av integrations-
och jmstlldhetsminister Nyamko Sabuni, rektor Gran
Sandberg och Jonas Sjstedt.
Ume universitet r en fregngare och en frebild nr
det gller genusforskning och genusvetenskap, sa minister
Nyamko Sabuni, och tillade att regeringen satsar 400 miljo-
ner kronor p jmstlldhetsarbete av olika karaktrer.
Nya psykologmottagningen invigdes av verksamhetschef
Britt Wiberg.
I nya psykologmottagningen bedriver vi utbildning,
kliniskt arbete och klinisk forskning. Mottagningen r knuten
till det femriga psykologprogrammet. Hr fr psykolog-
kandidaterna och utbildningsterapeuterna handledning varje
vecka av legitimerade psykoterapeuter och erfarna handle-
dare. Vi tar emot cirka 800 patienter per termin, frklarade
Britt Wiberg, universitetslektor vid institutionen fr psyko-
logi.
Hsten brjar starkt p vrt campus.
Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson
Fabriken r en annorlunda byggnad, med
spnnande lge vid Gimostrand fr konfe-
rens, disputationsfest eller utstllning.
Vi kan duka upp fr
10150 gster i den gamla
anrika maskinhallen och
mitt i lokalen nns Jstas
kk och bar.
Hr nns stor scen, dansutrymme och all
teknik du behver.
Torbjrn Harr 070-899 92 60, eller Mikael
Tannemyr 070-593 39 39, ger dig grna
konkreta frslag.
Fabrikens fest- & eventlokal
Gimostrand
Tegelbruksvgen 12, 907 42 Ume
www.fabriken-umea.se
Ostrt lge
fr fest & konferens
Aktum Oktober 6/2008 21
Uminova Innovation AB
Tel 090-15 48 40
contact@uminovainnovation.se
www.uminovainnovation.se
Iddrop-in
Brja ett nytt liv p torsdag kl 15
Har du en affrsid som vuxit fram ur universi-
tetsstudier eller forskning? Kom till Iddrop-in
p Uminova Innovation och testa idn under full
sekretess.
Vi vet att visioner kan bli verklighet. Hos oss
hnder det dagligen. Vi vet ocks att du och din
drivkraft r minst lika viktiga som din affrsid.
Drfr har vi skapat en inspirerande innova-
tionsmilj, dr du kan utveckla din id med std
av vra affrscoacher. Vi ger dig frutsttningar
fr att n rtt ntverk, skaffa kompetens och
skapa affrer.
Vlkommen till Iddrop-in torsdagar kl 15-17
p Uminova Innovation, Tvistevgen 47
Namn: Peder Tjderborn
Kommer frn: uppvuxen i Ume, i huvudsak p
lidbacken (numera Klintvgen) och lidhem
Nyanstlld vid: Universitetsfrvaltningen
Arbetsuppgifter: Som enhetschef p Studentcentrum
har jag det ver gripande ansvaret fr verksam heten
och dess utveckling fr att n vr vision Vi r knda
och efterfrgade fr att vi underlttar studentens vg
genom universitetet.
Bakgrund: Ofcer, rekordkort karrir som gymnasie-
lrare i historia och samhllskunskap innan jag brjade
jobba som rektor i Ume kommun p tv av de skolor,
Mimer och stra gymnasiet, som jag sjlv gick p
i min ungdom.
Viktigaste frgan just nu: Att utveckla Student-
centrum mot vr vision.
Dold talang: Researrangr. Sger jag mer s r ju
talangen inte lngre dold!
nyansTLLningen
Lars Nyberg
invald i Kungliga
Vetenskaps-
akademien
Vid sammankomsten den 10
september valdes tre svenska
och tre utlndska framstende
forskare in i akademien.
Deras forskningsomrden
strcker sig frn biokemi,
geoveten skaper och astro-
nomi till neurovetenskap
och ekonomi.
En av dessa r Lars Nyberg.
Han r professor i neuroveten-
skap p institutionen fr inte-
grativ medicinsk biologi vid
Ume universitet och ny leda-
mot av akademiens klass fr
samhllsvetenskaper.
22 Aktum Oktober 6/2008
ST
Vet du varfr du har den ln du har?
Vet du varfr du fck den lnekning
som du fck? Har du blivit lovad en
satsning av din chef som sedan ute-
blivit i revisionen? Detta r vlknda
problem fr oss som fackfrbund
och vi har stndiga diskussioner
med arbetsgivare p alla niver om
detta. Som ett resultat har de tre
fackliga organisationerna och Ume
universitet tillsammans skt, och
ftt, pengar av Utvecklingsrdet fr
att utarbeta ett webb-baserat verk-
tyg fr befattningsvrdering. Pro-
jektet gr under benmningen L-
nebildningsprojektet, och vi hoppas
att alla anstllda vid det hr laget
knner till det. Syftet r att ge che-
fer bttre frutsttningar att gra
lite mindre subjektiva bedmningar
av sina medarbetares arbetsinnehll,
prestation och hur det verensstm-
mer med verksamhetens ml. Det
ska ocks underltta fr medarbe-
tarna att f bttre svar p de stora
VARFR-frgorna som alltid tycks
prgla varje diskussion om ln.
Under hsten ska alla institutioner
och enheter arbeta med detta och
vrdera samtliga medarbetares ar-
betsuppgifter. Syftet med ett webb-
baserat verktyg r att det ska an-
vndas kontinuerligt och stndigt
uppdateras. D kan man lttare flja
frndringar i arbetsinnehll och
diskutera om arbetet ocks blivit
mer kvalifcerat. Drfr r det i fort-
sttningen nnu viktigare att delta i
de utvecklings- och lnesamtal som
arbetsgivaren r skyldig att erbjuda.
Tnk p att det r din rttighet som
anstlld, och chefens skyldighet.
Anvnd formulren som utarbetats
som ett diskussionsunderlag vid
nsta lnesamtal.
Maria Persson
Fackfrbundet ST
Lsret 2006-2007 fljde den knde fotografen
Jens Assur verksamheten vid Ume universitet.
Han levde bland studenter, fljde forskare och
undervisning. Detta resulterade i den mycket
omtalade och omdebatterade utstllningen I
can see the world from here. Nu fnns allts
21 av Assurs bilder i Samhllsvetarhusets lro-
salar och uppehllsrum.
Redan har vi ftt uppskattning av de stu-
denter som rr sig i huset, vilket r mycket
gldjande, sger Brita Tljedal, museiintendent
vid Bildmuseet, som hngt Assurs bilder.
Text Stefan Lybeck Bild Jens Assur
Jens Assur
i Samhlls-
vetarhuset
21 bilder av fotografen
Jens Assur hnger nu
i Samhllsvetarhuset.
Aktum Oktober 6/2008 23
Hyr porslin
till festen
Vi levererar, hmtar och diskar.
Enklare blir det inte.
Strst i Norrland. Ring 070-593 13 24. www.sydon.se

UPC
Undervisar du p tvren?
I s fall skall du genast stta dig ner och skriva ihop ett bidrag
till vr nya Universitetspedagogiska konferens. Boka in 25-
26 februari 2009 fr vr nionde pedagogiska konferens. Frn
och med nu kommer konferensen att genomfras i samarbete
med ngon av UmU:s fakulteter. Denna frsta gng har vi p
UPC gldjen att samarbeta med den humanistiska fakulteten.
En annan nyhet r att Du som presentatr har mjlighet
att vlja om du vill bidra i ppet spr dr alla kan delta,
eller om du vill f ditt bidrag refereegranskat (av en nationell
refereegrupp). Vi infr mjligheten att f konferensbidraget
refereegranskat fr att skapa fer mjligheter till kvalifcerad
pedagogisk meritering.
Temat Att undervisa p tvren r ppet fr undervisnings-
aktiviteter som t.ex: att undervisa ver mnesgrnser, att be-
driva utbildning som frenar konstnrlig och vetenskaplig
grund, blended learning, ntburen utbildning, lrande och
undervisning under verksamhetsfrlagd utbildning (VFU) och
utbildning fr internationella studenter. Du kan bidra med
paper, verkstad, rundabords-diskussion eller poster.
Vi vill ha en frsta anmlan av Ditt bidrag 1 december 2008.
D skall Du ange rubriken fr Ditt bidrag, vilken presenta-
tionsform (paper, poster etc.) Du valt och om Du vill bli
refe reegranskad. Sista dag fr inlmnande av abstrakt r
9 januari 2009.
Mer information fnns inom kort p Din institution och
p UPC:s hemsida <www.upc.umu.se>.
Vi ses i februari/Mona Fjellstrm
Hstens samverkan
Hgskoleverket har utsett Ume univer-
sitet som ett av fyra lrosten som mel-
lan 2004 och 2007 har haft den starkas-
te utvecklingen av sitt arbete med
samverkan med det omgivande samhl-
let. Den fna utmrkelsen gller omrdet
demokratiutveckling och det knns nu
verkligen inspirerande att ta upp kam-
pen om utmrkelsen ven inom de
andra omrdena av samverkan kun-
skapsutveckling och tillvxt samt bttre
utbildning. P ENS har vi mnga egna
satsningar som tar avstamp eller fortst-
ter under hsten och vi r ocks inblan-
dade i mnga spnnande projekt p
universitetet i syfte att utveckla vr
samverkan inom alla tre omrdena.
Vid vrens lyckade studiebesk p
Indexator, Cranab och Vimek i Vindeln,
ENS
skapades kontakter fr frdjupad samver-
kan. Designhgskolan r nu frst ut och bju-
der in fretagen till ett besk i sina lokaler.
ENS fortstter i vanlig ordning att ge-
nomfra fretagsbesk i regionen under
hsten. Vr roll r att fnga upp vilka ut-
vecklingsbehov fretagen har och vilket
std de behver t.ex. nr det gller att ta
fram nya produkter eller tjnster. Fretags-
besken ger ocks kunskap om hur Ume
universitets utbildningar i framtiden ska
inriktas.
Efter de 53 institutionsbesk ENS ge-
nomfrde frra hsten, identiferade vi ett
behov av att fortstta utveckla och frdju-
pa kontakterna med (och mellan) institu-
tionerna och startade drfr ENS Samver-
kanscaf. Under hsten arrangeras tv nya
cafer med teman som Nyckelaktrspro-
grammet och Decentraliserad utbildning.
Institutionsbesken ledde ocks till att vi
har dragit igng ett ntverk fr upp-
dragsutbildning och det har en frsta
trf i slutet av september. Intresset har
varit vldigt stort vi r mnga som vill
diskutera hur vi kan ka efterfrgan p
vra uppdragsutbildningar.
Med start 30 september anordnar EU-
funktionen vid ENS en praktisk 4-dagars
kurs i hur man skriver anskningar och
bygger ett europeiskt/internationellt
ramprogramsprojekt.
Kontakta oss om du vill veta mer eller
besk vr hemsida dr du kan lsa mer
om vad vi planerar fr hsten, <www.
ens.umu.se>.
Ingrid Fngmark
24 Aktum Oktober 6/2008
WOrds FrOm
The vice-chanceLLOr
During the past spring, I wrote in this
space that the dreams of SEK 10 billion
in research funding were unrealistic and
that we should be pleased to receive
half that amount. Now we know that it
will indeed be half, an improvement of
resources for Swedish research totalling
engLish page
nancial base. It does not sufce with the
resource contributions that have been
announced, as these funds only cover
our cost increases and leave minimal ca-
pacity towards improving quality. Fur-
thermore, the ministry convened signals
that research resources for universities
will be quality-related with allotted ex-
ternal funding and publications/citations
as a basis. It also appears that they are
placing greater weight towards publish-
ing within humanities, social sciences
and natural sciences over medicine and
technology. It remains to be seen what
this implies for Ume University. In the
true spirit of Norrland, we must be cau-
tious and avoid spending contingent f-
nancial resources before the funds are
deposited in our bank account!

Gran Sandberg
Vice-Chancellor
News for faculty and staf is available in English online at: <www.umu.se/umu/eng>.
Ume University ushered in the autumn 2008
term with 425 exchange students from all over
the world, marking a new record. The eager
students from 41 countries arrived during the
end of August and participated in an orienta-
tion programme arranged by the International
Offce. Nations representing the most students
include: Germany (96), United Kingdom (47),
France (45), Spain (23), Turkey (20), Vietnam
(20) and Poland (18).
Additionally, the number of international
students admitted outside of an exchange pro-
gramme is expected to exceed well over 1,000.
Many of these students were the frst to use the
new on-line application procedure for single-
subject courses and degree programmes via the
studera.nu web site. The central application
procedure system was implemented for interna-
tional students in December 2007. The Inter-
na tional Admissions Offce has worked diligently
with a tremendous increase in applications
compared to the previous year. More accurate
SEK 5 billion when the funding campaign is
fully expanded in 2012. Unfortunately, I
guessed incorrectly when I assumed that all
institutes of higher education and the
Swedish Research Councils would split the
resources evenly. The Ministry of Education
and Research has informed that universities
will receive SEK 1.5 billion, Research Coun-
cil SEK 500 million and SEK 1.8 billion is al-
located to the strategic areas of medicine,
technology and climate. I have complete
respect for our politicians and they have
the right to prioritise the types of research
fnancing, but nevertheless, I regret these
developments. Universities require tremen-
dous research improvements in their core
funding, in order to guarantee free and in-
dependent research. The concept of an au-
tonomous university is popular in the cur-
rent debate. Independent universities are in
and of themselves a good notion but they
require a sound economy and a secure f-
statistics regarding the total of admitted non-
exchange students or free movers will be
available at a later date, but this group repre-
sents a vast majority of the international stu-
dents at Ume University.
New word list for higher education now avai-
lable Are you having diffculty fnding the best
translation for a certain academic term, such
as course syllabus or research grant? Your
struggles are now over. The Swedish Agency
for Higher Education (Hgskoleverket) has
developed an English-Swedish word list for the
higher education sector in order to assist non-
Swedish speakers obtain a better understand
for higher academic terminology used in Swe-
den. It was produced with the assistance of re-
presentatives from all of Swedens universities
and university colleges, including Lars Hbi-
nette from the Department of Language Studies.
The list of terms can be downloaded online at
the faculty and staff page at <www.umu.se/
umu/eng/staff> under the heading Resources.
A Swedish to English search engine is available
at the Swedish pages of <www.hsv.se>.
Tuition fees for non-European students pro-
posed for 2010 A controversial plan by the
Swedish government to introduce a system of
fees in 2010 for students coming from non-
European countries was announced in June.
The proposal will be presented in a bill to the
Swedish Riksdag this autumn. The plan called
for fees to be based on the costs incurred by
the universities themselves. Additionally, a
system of stipends will be implemented for
students lacking suffcient funds to pay tuition.
Students from the 30 European Economic Area
(EEA) countries and Switzerland would con-
tinue to pay no fees under the plan. It was also
established that studies in Sweden will remain
free of charge for Swedes. When further infor-
mation becomes available, it will be promptly
updated on the university web site.
Record number of international students on campus
Aktum Oktober 6/2008 25
synpUnkTen
Part of my job over the past 18 months has
been to visit students across the campus to help
them with their writing in English. In my po-
sition as visiting tutor, Ive read hundreds of
remarkable papers about fnding cures, fxing
systems, measuring catastrophes and uneart-
hing new challenges. But when I meet these
smart people for tutorials, I often meet anxious
writers who need direction, not simply about
their sentences and paragraphs, but about the
writing process, limitations of translation,
changing style guidelines, rhetorical analysis
and handling antiquated advice about good
writing. Here Id like to describe a few general
problems I have come to identify concerning
writing research in English at our university.

Supervisor tentativeness
Most young researchers can speak English well,
often better than their older supervisors, which
can lead to an awkward relationship when it
comes to supervising the researchers writing
in English. Supervisors can feel intimidated
with their students English skills and decide,
perhaps unconsciously, to subtly step back
from advising about the writing. These super-
visors are in an unenviable position. It is un-
derstandable that they might protect themsel-
ves by disengaging from the writing part of the
research task. For novice researchers, however,
this gap in their training is stressful, which is
what I see when I meet their uncertain gazes.
Misidentifying the maxi problems
Key results hidden in obscure phrases, defni-
tions that make no sense, processes that are
ordered haphazardly these are examples of
big problems of poor research writing. Prepo-
sitions at the end of a sentence, starting a sen-
tence with a coordinator, bickering over the
necessity of a defnite article these are ex-
amples of little problems. Many people dont
practice triage when they are asked to look at
a paper written by a second language user, but
will redline little errors. On getting a paper
returned, the writer may get the impression
that she is simply using the wrong verb form
here and there when actually, her paper makes
no sense. The reader of her paper may have
genuinely wanted to help, but didnt know how.
I am not suggesting that it is a waste of time to
insist researchers know when to use that or
which, but limited time requires that we focus
our teaching on big writing problems. Since
supervisors are not hired on the basis of their
English writing pedagogy, they should get help
with this advising when they ask for it.
Myths about Good Writers
When I go bowling, which is about once every
two years, I never know if Ill score 150 or 50.
Its completely random. When I play against
someone who gets 200 I think, that was lucky,
or he must have a knack for it. I dont think,
he must practice. Deep down I realize that
this is ridiculous, that actually, good bowlers
simply bowl a lot. They practice. I notice that
many people think about writing like I think
about bowling. Every once in a while they luck
out and write something acceptable, but they
dont know why. When they meet someone
who writes well regularly, they think the person
has a knack for it. It doesnt occur to many
people that good writers simply write a lot.
They practice. Researchers need to write and
need to have guidance with their writing from
the beginning of their programs all the way
through, especially when they have to write in
a second language. Until students and resear-
chers write in English regularly, most of them
will write poorly.
Our university needs to develop a program
to help our researchers write competently in
English. There are a variety of ways this might
happen, but the frst step is to recognize the
seriousness of the problem. In my work, I
scratch my pencil across theses and papers,
one paper at a time, one researcher at a time.
I ask those who use the tutorial where else they
get help with their writing. They look at me
blankly. As far as I know, I am the extent of
the campus effort to help students with their
research writing in English. I am writing this
to announce, that I am most defnitely not
enough of a solution.
Karyn Sandstrm is an adjunct in The Department of Language Studies and runs the English Langu age
Tutorial Lab, a free service for students on campus. <karyn.sandstrom@engelska.umu.se>
SACO/SULF
Lnerevision
Det r dags fr revisionsperiod tv
inom RALS-avtalet. Perioden omfat-
tar tiden 2009-01-01--12 31. Frhand-
lingarna brjar i slutet av november
och r planerade att vara avklarade
fre jul. De nya lnerna betalas ut
frn januari 2009.
Lnekriterier som beskriver hur
lnen stts ska fnnas fr varje insti-
tution eller motsvarande. De ska
vara knda av alla medarbetare och
ocks fnnas tillgngliga fr alla.
Ume universitets lnepolitik fnns
p <www.umu.se/personal/umu_in-
ternt/lonepolicy2.html#principer>.
Hr fnns exempelvis lnesamta-
let beskrivet. Kanske har din prefekt
eller motsvarande redan inbjudit till
lnesamtal. Om du inte kallas till en
sdan dialog av prefekt eller mot-
svarande, st p dig och krv ett
samtal. Mnga bra tips p hur man
genomfr ett lnesamtal fnns ofta
p de olika frbundens hemsidor. Ett
exempel hittar du i skriften Rd in-
fr ditt lnesamtal som fnns p
SULF:s medlemssidor<www.sulf.se>.
Du som r frldraledig eller sjuk fr
inte diskrimineras p grund av detta.
Du omfattas av lnerevisionen precis
som andra anstllda.
Ny diskrimineringslagstiftning
En ny diskrimineringslagstiftning
infrs frn 2009-01-01. Samtidigt
bildas en myndighet, Diskrimine-
ringsombudsmannen. Tv nya diskri-
mineringsgrunder infrs. Den frsta
r knsverskridande identitet eller
uttryck och den andra r lder. En
annan frndring r att arbetsgiva-
ren ska gra en lnekartlggning
vart tredje r och med ledning av
den upprtta en handlingsplan fr
jmstllda lner. En jmstlldhets-
plan ska upprttas vart tredje r nr
en arbetsgivare har fer n 25 an-
stllda. Mer information fnns p
<www.do.se/t/Page____1989.aspx>.
Kerstin Abbing och Berit Aronsson
26 Aktum Oktober 6/2008
synpUnkTen
Anvnd det alternativa urvalet!
Nyligen togs de behrighets- och urvals-
regler som premierar arbetslivserfarenhet
bort. Den s kallade 25:4-regeln som gav
grundlggande hgskolebehrighet till
den som var 25 r, arbetat i minst fyra r
och hade kunskaper i svenska och engel-
ska motsvarande ett fullfljt gymnasie-
program, r borta. Borttagen r ocks
urvalsgruppen hgskoleprov i kombina-
tion med arbetslivserfarenhet. Resultatet
r att de erfarenheter och kunskaper per-
soner skaffats sig i arbetslivet inte alls
rknas vid steget in p hgskola eller uni-
versitet.
Mnga universitetslrare vittnar dr-
emot om att de erfarenheter som personer
har gjort i arbetslivet r av stort vrde fr
utbildningen och tillfr andra perspektiv
vilket ocks gynnar de vriga studenter-
nas lrande.
Lrostena har nu sjlva mjligheten att
genom de av hgskolan bestmda ur-
valsgrunder premiera arbetslivserfaren-
het. Det s kallade alternativa urvalet ger
lrostet mjlighet att anta upp till en
tredjedel av studenterna med hnsyn till
andra meriter n betyg och resultat frn
hgskoleprov.
TCO anser att det alternativa urvalet
br anvndas fr att vrdera fer erfaren-
heter och kunskaper dr s r relevant
fr utbildningen. Vi ser att arbetslivser-
farenhet r en sdan merit och samma
sak gller fr sprkkunskaper.
Kunskaper i vissa sprk, srskilt de
som brukar rknas till de stora invand-
rarsprken i Sverige, oavsett om sprket
r frvrvat i skola utomlands, r den
skandes modersml eller om sprket
frvrvats p annat stt br vara merite-
rande vid urvalet till hgskolan.
Sprkkunskaper r viktiga av fera
anledningar. De gr det mjligt fr stu-
denten att ta del av vsentlig vetenskap-
lig litteratur och kllmaterial p andra
sprk och frn andra lnder. Det ger till-
trde till kllor som annars inte skulle
vara tillgngliga fr studenten eller hg-
skolan. Detta vidgar perspektiven och
frbttrar utbildningen. I urvalet till de
utbildningar som har kontakt med vrd-
tagare och klienter br skande premieras
som har sprkfrdigheter som kommer
till nytta under de verksamhetsfrlagda
momenten i utbildningen.
Nio hgskolor och universitet, dri-
bland Uppsala universitet och KTH har
brjat anvnda det alternativa urvalet fr
att premiera arbetslivserfarenhet. I Ume
rknas arbetslivserfarenhet som en merit
vid antagning till lkarprogrammet. TCO
tycker att det r mycket gldjande att
hgskolor och universitet inom ramen fr
det alternativa urvalet vljer att se arbets-
livserfarenhet som en merit. Vi hoppas
att fer lrosten fljer efter dessa hg-
skolors och universitets goda exempel och
ocks arbetar fr att fnna en modell fr
att premiera sprkkunskaper.
Sture Nordh
Ordfrande TCO
Mjligheterna att tillgodorkna sig arbetslivserfarenhet
fr att komma in p hgskolan har frsmrats. Men Ume
universitet r ett av de universitet som utnyttjar mjlig-
heten att anvnda alternativt urval p lkarprogrammet.
Det r bra, tycker TCOs ordfrande Sture Nordh, som
grna ser att det blir fer utbildningar som anvnder det
alternativa urvalet fr att premiera arbets livserfarenhet
och sprkkunskaper.
Aktum Oktober 6/2008 27
Vinnare i korsordstvlingen i Aktum 5 blev Margareta Lundstrm, Universitetsservice. Grattis!
Ditt presentkort frn Akademibokhandeln r p vg.
Skicka din korsordslsning till Aktumredaktionen senast fredagen den 24 oktober.
Den frst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor frn Akademibokhandeln.
Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________
nsT sisT
HF -08
EN AV FYRA
O
B
B
O
L
A
T
E
J
I
J
R

B
N
A
MATHAK
B
A
K
T
A
L
A
N
F
.
D
.
A
G
A
L

P
UR MODET
K
C
I
F
N
E
K
I
V
S
E
B
T
S
A
N
E
T
R
R

F
T
E
R
P
P
U
D
A
D
R
A
G
T
Y
P
FRDMEDEL
I
O
T
T
A
N
SAGOFIGUR DRNERA RINKKANT MASKA P FJUTTAS BRNSLEDEP
S
A
L
O
N
G
S
D
E
L
REKLAM M.M. FRST-ORD
AM. NTFRETAG
K
U
L
T
U
R
K
A
N
A
L
KUNGLIG MAN
BOLLTRIUMF INDRIVARE UTFALL HJDARE SKIKTVARA FIRAR 3/10 SKIDORG. R
O
S
K
R
E
V
T
E
T
N
I
R

V
L
I
V
F
A
R
K
E
J
T
P
A
L
A
T
I
N
FORMERA
S
B
M
A
L
E
S
T
K
A
R
F
T
S

H
S
L
E
K
R
E
M
P
R
A
T
I
DEPARTEMENT
P
h
D
-
T
I
T
E
L
F

R
S
K

T
A
R
E
U
N
T
A
N
S
P
R

N
G

M
N
E
TAS VISSA TILL
F
O
T
D
E
L
M
O
T
V
I
L
J
A
T
E
D
A
G
I
T
K
I
V
FJRILSFAM.
F
O
R
N
T
I
D
E
N
T
E
D
A
K
C
A
J
E
N FILMRIDDARE
K
A
T
E
D
R
A
L
DINGPENDANG
N
E
D
N

K
O
FALLHINDER
M
C
-
T

V
L
I
N
G
KUNDERLAG
A
L
P
E
S
L
E
D

F
T
S
L
I
V
I
P
S
I
R
A
T
V
-
S
U
H
K
U
J
S
28 Aktum Oktober 6/2008
Avsndare:
Ume universitet
901 87 Ume
B
Vill du ocks ksera i Aktum? Kontakta redaktionen p telefon 786 78 90 eller via e-post <aktum@adm.umu.se>.
mnadens kseri
Posttidning
Anders Bjrkman, urbanolog,
om hur campus vuxit fram
Flj linjerna och
hll vinklarna rta!
Att f en gata uppkallad efter sig, det r fnt
det. En vg duger ocks bra. Att det inte r
ngon som bor p fskarpojken Gsta Skoglunds
vg m vara. Vgen r i alla fall hans. Han fck
den fr att han med synnerligen mlmedveten
iver bidrog till att Ume blev Norrlands frsta
universitetsstad.
Fast sjlva universitetet husen, grsmat-
torna och den akademiska aktiviteten det
lmnade han till andra att ta hand om.
Planlggningen av omrdet hamnade p
bordet hos tre nyss infyttade ingenjrer.
Flj linjerna p kartan och hll vinklarna
rta!
Det var stadsarkitektens korta och koncisa
anvisningar till trion Seved Efraimsson, Mal-
kolm Burman, och Stig Sthl. Detaljutform-
ningen skttes frsts av riktiga arkitekter.
Ingenjrernas uppgift var att placera ut hus-
kropparna och ordna deras inbrdes relatio-
ner.
Den karta som stadsarkitekten satt i hn-
derna p planingenjrerna var en hyfsat upp-
daterad stadskarta, och de linjer de anmodades
att flja var de p kartor vanligen frekom-
mande som lper i nordsydlig respektive st-
vstlig riktning, som ett rutnt ver gator, torg
och inrttningar men i det hr fallet mesta-
dels ver ker, ng och skog.
Man gjorde som man blivit tillsagda, fljde
linjerna och de rta vinklarna. Den konspira-
tionsteori kring detta rutnt, som framfrdes
fr ett antal r sedan av docent Klltorf vid in-
stitutionen fr tillmpad semiotik, r nog faktiskt
mest att betrakta som ett fantasifoster. Och det
var vl aldrig ngon som egentligen fste ngon
strre tilltro till den hypotesen heller.
Lite svrt att begripa fr en okunnig lekman
r emellertid den avvikelse frn latituder och
longituder om det nu var s noga med lin-
jerna som man noterar med universitetsom-
rdet inritat ver en modern karta. Den bildade
geografen vet frsts besked: det rr sig om det
fenomen som kallas artropolr deviation. Det
vill sga jordskorpans lokala rrelser i sidled,
vilken vetenskapen varit ganska sen att notera,
och GPS-frsljarna nogsamt tigit med.
Nu spelar detta knappast annat n akade-
misk roll. Vad som haft strre betydelse fr
fortsttningen r de avstnd som ingenjrerna
var noga med att etablera mellan byggnaderna.
I dag tycker vi kanske att de r lite vl tilltagna.
Men d, i brjan av sextiotalet tnkte man i
synnerhet om denne man kom frn det norr-
lndska inlandet eljest. Och nr det ett par,
tre decennier efter universitetets start blev
hgsta arkitektoniska mode med kreativa m-
tesplatser och innovativa mellanrum, d tyck-
te man att den umensiska universitetsstruktu-
ren med gott om luft mellan husen var rent
optimal. Ute i det, i mnga bemrkelser fria,
skulle tankarna lyfta och de tvrvetenskapliga
strmmarna fda.
Emellertid visade det sig att kreativiteten
sjnk som en blt grsten nr den skulle ga
rum i regn, rusk och bitande vinterkyla.
tgrder behvde vidtagas. Efraimsson och
Burman hade gjort sitt och fyttat hem till den
riktiga glesbygden. Sthl hade nr nittiotalet
nrmade sig ett par r kvar p stadsbyggnads-
kontoret innan det var dags ocks fr honom.
Egentligen var han avkopplad frn det univer-
sitetiska. Sin sista tid i yrkeslivet var det me-
ningen att han skulle gna t hastighetsdm-
pande tgrder p stadens gator.
Men Bulan blev Rret. I en dagdrm
mellan guppen sg han visionen: genomskin-
liga frbindelsegngar mellan universitetets
hus! Man skulle liksom vara ute, inne och mitt-
emellan p samma gng. Och hr skulle vl
nd kreativiteten f ordentligt fde. En pigg
tjej p informationsavdelningen skdade mj-
ligheterna, och fxade avtal med ett ledande
mobiltelefonfretag som fck stta upp halv-
transparenta jttedekaler utanp glasrren.
We connect people stod det en termin innan
rektorn frstod att frman var fnsk.
Numera r inte Stig Sthl p banan lngre.
Men hans ande lever. Nr det blev klart med
utlokaliseringen av det s kallade konstnrliga
campuset till en plats nere vid lven, vcktes
frsts omedelbart idn om en inglasad fr-
bindelse, med rullband och passage genom det
nya resecentrumet. Cyklar m medtagas men
ej kas p, och hundar ska hllas i ett fast grepp.
Knappt hann man tnka tanken frrn den
kreativa folkmunnen slog till med Nedstigen.
Inte en egen vg blir det, men vl en inglasad
stig till Sthl.
Anders Bjrkman, urbanolog