ENKEL Fysik

7-9 del 1
~

30

Jorden - vår planet

Jorden - Tellus

Den tredje planeten från solen räknat är vårt eget

jordklot. Jorden kallas även för Tellus. Vår planet har vatten
och berg. Här finns moln, men även klar himmel. Vid polerna
är det en frusen värld. Men vid områden nära ekvatorn, finns
de heta och uttorkade platser som vi kallar för öknar.

Jordens utsida består av ett tunt lager sten, som har fått
namnet jordskorpan. Under jordskorpan finns den
trögflytande, glödande massan, som kallas för magma.
Ovanför jordskorpan finns ett tunt lager med luft, som vi
känner som atmosfären.

Men det mest fantastiska med jorden,

är ändå att här finns liv.

På vår egen planet kryllar det av

djur, växter och andra organismer.

År och dygn
Jorden snurrar i en bana runt solen. Vårt
jordklot rör sig ett sådant varv på lite
mer än 365 dygn. Den tiden kallar vi ett år.

Egentligen tar ett varv runt solen

365,25 dygn. Men för att almanackan ska
stämma, så samlar man ihop den extra tiden,
så att vart fjärde år får en extra dag, en så
kallad skottdag.
Det året kallas skottår och har alltså 366 dagar.
Skottdagen infaller den 29 februari.

Det tar ett dygn för jorden, att snurra ett varv runt
sin egen axel, som kallas för jordaxeln. Ett dygn är en
dag och en natt, alltså 24 timmar. Dygnet delas in i
mindre delar,
så som timmar, minuter och sekunder.
27 dagar

Solens strålar lyser alltid på jorden. Den sida av

jorden, som är vänd mot solen, träffas av solens strålar.
Den sidan har dag. Den sida av jorden, som inte träffas av
solens strålar, har natt. Därför kan det aldrig vara dag eller
natt på samma gång över hela jorden.

Tengnäs
Läromedel
Kopieringsunderlag
jordaxeln

Equator
Jorden kallas även för Tellus.
NATT
DAG
28 dagar

24 timmar
365 dagar

28 dagar
 Bilden visar rotationstider för jorden, månen och solen

Den sida av jorden, som är vänd mot

solen, träffas av solens strålar. Den sidan
har dag.

Art nr 531
ENKEL Fysik
7-9 del 1
~

På sommaren lutar norra

halvklotet mot solen.
Då når en större del av
solens strålar det norra halvklotet. Dagarna
blir långa och varma. Sommarsolståndet
infaller 21 eller 22 juni.
På våren börjar dagarna bli
 ljusare och längre.
Vårdagjämning infaller 20
eller 21 mars.
31

Årstider
På hösten börjar dagarna bli kortare och mörkare.
Höstdagjämning infaller 22
eller 23 september.

Det tar ett år för jorden, att röra sig ett varv runt solen. Under
året har vi fyra årstider. De är vår, sommar, höst och vinter. Att
vi har olika årstider, beror dels på att jorden snurrar kring
solen. Men våra årstider, beror också på att jorden lutar i sin
bana runt solen. Det gör att solens strålar, träffar jordytan på
olika sätt under året och vi får då olika årstider.

På sommaren lutar norra halvklotet mot solen.

Det betyder att jordaxeln lutar mot solen.
Då når en större del av solens strålar det norra halvklotet.
Dagarna blir långa och varma.
Sommarsolståndet infaller den 21 eller 22 juni.
Då lutar jordaxeln som mest mot solen.

På vintern lutar norra halvklotet från solen.

Då når inte så mycket av solens strålar det norra halvklotet.

Dagarna blir korta och kalla.
Vintersolståndet infaller den 22 eller 23 december. Då lutar
jordaxeln som mest från solen.

Under våren och hösten är dagarna och nätterna lika

långa. Då lutar vår del av jorden, varken mot eller från solen.
Dessa båda tillfällen kallas för vårdagjämning och
höstdagjämning. Under dessa två dygn är dag och natt
lika långa överallt på jorden.

På södra halvklotet blir allt tvärtom. De har vinter,

när vi har sommar och de har sommar, när vi har vinter.

Tengnäs
Läromedel
Kopieringsunderlag
På vintern lutar norra
halvklotet från solen.
Då når inte så mycket av
solens strålar det norra halvklotet. Dagarna
blir korta och kalla. Vintersolståndet
infaller
22 eller 23 december.

N jordaxeln

ekvatorn
 S

Sommarsolstånd

ekvatorn

N jordaxeln

Vintersolstånd

Art nr 531
ENKEL Fysik 7-9 ~ del 1

Midnattssol och middagsmörker

Ju närmare Nordpolen eller Sydpolen man
bor, desto mer påverkas årstiderna av
jordaxelns lutning.

På sommaren har man midnattssol ifall

man befinner sig norr om polcirkeln.

Solens strålar träffar då området runt

Nordpolen under hela dygnet. Då går
solen inte ner alls under hela dygnet. Ju
längre norrut man befinner sig, desto
längre tid
av sommaren blir då midnattssol.

På vintern blir det tvärtom. Då har

man middagsmörker eller
polarnatt. Då går solen inte upp
alls under hela dygnet.

EXPERIMENT - Årstiderna

Det här behöver du: ficklampa, jordglob och

några kamrater.

1. Ta reda på hur solen lyser på norra halvklotet

under ett år genom att göra detta experiment.
2. Till din hjälp tar du några kamrater,
en ficklampa och en jordglob.

3. En kompis är solen och lyser

hela tiden på jordgloben
med ficklampan.
4. En annan kamrat håller
i jordgloben och för den
runt solen.

Jordaxeln ska hela tiden

luta i samma riktning.

5. Kan ni avgöra när det är sommar

och vinter?
Eller när det är vår och höst?
Kan ni se var man ska befinna sig för att man
ska få midnattssol på norra halvklotet?
32

Midnattssol i norra Sverige

Polarnatt i Lofoten i Norge

 Tengnäs
Läromedel
Kopieringsunderlag
Art nr 531
ENKEL Fysik
7-9 ~ del 1

Kan du svara på dessa frågor?

1. Vilka olika egenskaper kännetecknar planeten Tellus?

2. Vad är magma?

3. Hur lång tid tar det för jorden att snurra runt solen?

4. Varför lägger man till en skottdag vart fjärde år?

5 a. Hur många timmar tar det för jorden att snurra ett varv kring sin en egen axel?

5 b. Vad kallas denna tid med ett annat namn?

6. Vad beror det på att vi har fyra årstider på jorden?

7. När inträffar sommarsolståndet på norra halvklotet?

8. När inträffar vintersolståndet på norra halvklotet?

9. Vad menas med höstdagjämning och vårdagjämning?

10. När under året är dag och natt lika långa överallt på jorden?

11. Vad menas med midnattssol?

12. Vad är motsatsen till midnattssol?

Tengnäs
Läromedel
33
Art nr 531