Rahaf Rashdan 920126-2327 Hemtentamen, Kurskod 2FE203

Fråga 1

Identitet och identitetskontroll på Skatteverket

I denna uppsats kommer jag att reflektera på det organisatoriska identitet och identitetskontroll på
Skatteverket baserad på mina erfarenheter från att jobba som skattehandläggare på Skatteverket under
sommaren 2020 samt sommaren 2021.
Under första perioden i mitt jobb på Skatteverket fick jag och de andra kollegor gå igenom två
veckors utbildning. I utbildningen fick vi lära oss bland annat om värderingar som Skatteverket har.
Vi lärde oss om hur vi medarbetare som räknas som tjänstemän under vårt jobb på Skatteverket ska
bete oss på jobbet och även utanför jobbet. Vi fick veta att vara tjänsteman gäller inte bara under
arbetstiden utan man är fortfarande en tjänsteman även utanför arbetstiden. Detta betyder att man ska
beakta sitt beetende så att det inte ska bestrida med myndighetens värderingar samt att man ska
försöka att vara en bra förebild när det gäller myndighetens frågor. Vi fått ett exempel om en
medarbetare på Skatteverket som har lagt en bild på sociala medier där han festar på en restaurang. På
inlägget skrev han ett skämt om skattebetalningen. Hans beteeande beskrivs som slarvig och
oacceptable av myndigheten eftersom han som en tjänsteman ska inte skämta om skatter och om
myndigheten där han jobbar. Förutom det, fick vi veta att våra datorer och dataskärmar kommer att
vara övervakade av vårens chef.
Med kurslitteraturen som ursprungspunkt för min reflektion har jag uppfunnit att myndigheten har
praktiserat olika sätt för att kontrollera medarbetarnas identitet. Enligt Foucauldian perspektiv har
myndigheten indirekt praktiserat en viss grad av identitetskontroll på sina anställda för att kontrollera
deras värderingar och beteendet även utanför jobbet “The Foucauldian approach focuses on how
identity, such as our (common) sense of ourselves as ‘individuals’, is inscribed into dominant
discourses – systems of thought – that structure how people think of themselves” (Kenny et al., 2011)
Myndigheten vill med andra ord att ha kontroll över hur de anställda ser på sig själv som
Skatteverkets medarbetare och individer.
Enligt exemplet som de angett under utbildningen, vill Skatteverket att ha även kontroll över vad
deras anställda lägger ut för material på sociala medier så att detta inte bestrida med myndighetens
värderingar. Dessutom det, hade chefen fullständig kontroll över medarbetarna datorer. Detta som
räknas som maktutövning under arbetsdagen.Enligt Zuboff(1988) studie “ Zuboff (1988) uses
Foucault's panopticon idea to study a pulp mill in which a computer system took a ‘snapshot’ of key
instrument readings every five seconds … the machine ensured that workers actively self-disciplined
their behavior and internalized the expectations made of them – changing their own internal thought
patterns and feelings to comply with the system.” (Kenny et al., 2011). Genom att övervaka datorer
Rahaf Rashdan 920126-2327 Hemtentamen, Kurskod 2FE203

försöket myndigheten att ändra på medarbetarnas tankar och värderingar så att det stämma med
myndighetens värderingar. Dessutom det, vill myndigheten att de anställda ska bära
tjänstemannaansvaret dygnet runt och bete sig enligt det. Enligt Nikolas Rose “modern liberal
societies try to move responsibility onto individuals, a process known as ‘responsibilization”(Kenny
et al., 2011). Enligt min uppfattning av kurslitteraturen och föreläsningarna vi hade, har Skatteverket
använd sig av olika typer av identitetskontroll för att få det önskade identitet på sina medarbetare. De
har använt sig av Controlling för att säkerställa att medarbetarnas identitet skall passa med
organisationens identitet. De har även använt sig av Shaping genom att införa de ideologier och
värderingar som Skatteverket har under utbildningsperioden till de nyanställda.

Fråga 2

Enligt kurslitteraturen finns det olika sätt att bygga det organisatoriska identitet. Med de här olika
förfaringssätt kan konsekvenser förekomma och hota organisationens stabilitet.
Det första förfaringssätt är hantera sitt rykte. Enligt kurslitteraturen finns det flera fördelar med att
skapa ett bra rykte för organisationen. Det bra rykten hjälper organisationer att få bra finansiella
resultat, få konkurrenskraft, minimera hoten som kan förekomma från aktieägarna och högre
organisations värdering. I min rapport kommer jag diskutera två av fördelarna på grund av antal ord
begränsning. Det första är det finansiella effekten. Ett bra organisatoriskt rykte kan medfölja med bra
finansiella resultat. Däremot förluster kan förklaras med rykte kris “The evidence includes academic
research on the financial benefits of good reputations, and the financial losses associated with
reputational cities” (Majken et al.2000). Det andra fördel att organisationer med bra rykte får högre
värdering. Där investerare utvärdera organisationer med bra rykte med höga priser. Det som leder till
att även kunder är beredda att betala mer för deras produkter/tjänster. Samtidigt, anställda skulle
känna sig stolta att jobba där och ännu fler arbetskraft skulle söka jobba hos organisationen “Investors
reward firms with good reputations by building up the price at which the company shares trade,
customers willingly pay premium prices for their products, and employees enjoy and prefer to work
for them.” (Majken et al.2000). Problematiken som kan förekomma i samband med att bygga rykten
är att det kan är att organisationen behöver ständigt övervaka att organisationens identitet inte är
påverkad av förfaringssätt att hantera företagets rykte. Processen att hantera organisationens rykte kan
innebära ändringar på aktieägarnas överenskomma riktlinje. Det som krävs att organisationen ska
hålla balans mellan att få det bra rykte och skydda organisationens identitet. Det andra förfaringssätt
är att kommunicera sin identitet genom storytelling. Det finns många fördelar att använda storytelling
som verktyg att kommunicera identitet. Genom berättelsen kan man berätta om företagets historia,
Rahaf Rashdan 920126-2327 Hemtentamen, Kurskod 2FE203

vision och värderingar. Det kan även involvera organisationens framtida planer och strategier. Detta
som ökar tillit och tro hos de externa och interna parter. Det
strategiska story är mer trovärdig och lätt komma ihåg “They are more believable, the are more
memorable, and the generate more enthusiasm.”(Majken et al.2000). Utmaningarna som medföljer
med användning av storytelling är flera. Det kan vara svårt att övertygga beslutfattarna att övergå till
en ny teknik att kommunicera som storytelling. Det kan förekomma olika delimma som
beslutdilemmat, autencitetdelimma, enkelhetensdelimma och värderingsdelimma. Beslutsdelimma
innebär att det kan svårt att besstämma vilket budskap vill man meddela och vilka bilder och symboler
som skulle finnas i berättelsen. Autencitet Dilemmat ligger hos organisationens representant som är
cherna. Å ena sidan, cheferna betraktas som den huvudsakliga barometern att mäta organisationens
trovärdighet av aktieägarna. Å andra sidan, cheferna har sina egna värderingar och personlighet. Detta
väcker frågan, i vilken mån kan cheferna representera sig själva samtidigt har de rollen som
organisationens symbol. Enkelhetens Dilemma i storytelling är det är en utmaning att kunna meddela
företagets komplexa mål och vision samtidigt att meddela det önskade budskapet
på så enkel sätt som möjligt så att människor förstår det. Det sista dilemma är värderings dilemmat är
att genom storytelling ska företaget ta hänsyn till att företagets rykte och förstärka den, skapa
kundvärde, främja företagets identitet samt att ge bra finansiell effekt.