Åtgärdsvalsstudie

− E4 stängsel och passager

för vilt och ren
Etapp 1: Nordmaling-Byske

Ärendenummer: XXX-XXX
Version: 2.0
Datum: 2018-05-01
 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie, E4 stängsel och passager för ren och vilt. Etapp 1: Nordmaling till
Byske.
Författare: Åsa Karlberg, Jonas Gustafsson, Marie Lindh, Lisa Kejving, Peter Nordin och Anders
Enetjärn
Ansvarig för genomförande: Åsa Karlberg
Organisation: Trafikverket Planering Nord
Datum - avslut: 2018-05-31
Medverkande: Nina Rovala, Gunbritt Mariedahl, Katarina Andersson
Kontaktperson: Nina Rovala

Foto (där inget annat anges): © Enetjärn Natur AB

Trafikverket
Postadress: Box 809, 971 25 Luleå
E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921

2
3
 Sammanfattning - revideras senare
E4 skapar en barriär för vilt och rennäringen
För att ge bättre framkomlighet på E4 och öka trafiksäkerheten har långa sträckor längs vägen mötes-
separerats och försetts med stängsel. Ytterligare sträckor kommer också att byggas ut. Denna vägut-
formning skapar en stark barriär, och gör att marker öster om E4 inte blir funktionella för vilt och
rennäring. Redan idag är det också känt att det finns brister i det befintliga stängselsystemet, vilket
leder till att både ren och vilt körs ihjäl.

Trafikverket behöver få en helhetsbild över situationen för rennäringen och viltet längs E4 genom
Norr- och Västerbotten: vilka problem finns och vilka åtgärder behövs för att främja markanvändning-
en för rennäringen och viltet?

Syftet är att undersöka vilka åtgärder som krävs längs E4

Syftet med denna åtgärdsvalsstudie är därför att kartlägga förutsättningarna för rennäringen och viltet
längs E4 i hela Norr- och Västerbotten. Studien ska ge en bättre bild av hur samebyarnas områden och
marker nyttjas i närheten av E4 och vilka behov, brister och problem som respektive sameby har. Kart-
läggningen ska ge en tydligare och mer samlad bild av nuläget och visa vilka åtgärder som krävs för att
komma till rätta med brister och behov.

Denna studie genomförs i två etapper, och denna rapport redovisar resultaten för Etapp 1: Västerbot-
ten.

De övergripande målen med åtgärderna

Målen för åtgärderna som Trafikverket på sikt ska genomföra är följande:
• Vilt- och renolyckor ska minska på E4.
• Den barriär som E4 innebär för vilt och ren ska minimeras.
• Tillgången till renbete i närheten av E4 ska vara god.
• Arbetsmiljön för renskötare och Trafikverkets entreprenörer ska vara god.

De åtgärdstyper som studien har undersökt

Utifrån förutsättningarna har ett antal tänkbara åtgärdstyper identifierats. Fokus har framförallt legat
på att bygga om och att bygga nytt, och de åtgärdstyper som har analyserats är olika slags planskilda
passager och passager i plan med viltvarningssystem. Dessutom har åtgärder kopplade till stängslings-
systemet tagits med, som bättre utformning vid anslutningsvägar och uthopp som kan tillåta djuren att
ta sig ut från vägsidan av stängslet.

Förbättrad kommunikation mellan Trafikverket och samebyarna är ytterligare en åtgärd som diskute-
rats liksom hur arbetsmiljön kan förbättras för renskötare på och intill E4.

Åtgärdernas effekter, kostnader och samhällsekonomiska vinster

Effekterna av de åtgärder som denna studie föreslår är

• färre viltolyckor, vilket innebär färre skadade människor, minskat lidande för djuren och lägre

4
 kostnader för den enskilda individen, samhället och försäkringsbolagen
• effektivare markanvändning för rennäringen
• kraftigt förbättrad arbetsmiljö för renskötare
• större möjligheter för vilt att röra sig inom sina hemområden och till nya marker
• större möjlighet för oskyddade gångtrafikanter att ta sig över E4 på fler ställen än idag.

Kostnaderna för passager är stora och det är svårt att göra en exakt bedömning av deras samhällseko-
nomiska effekt. Om det går att bygga passagerna inom ett annat väg- eller järnvägsprojekt går kostna-
derna ner och vinsterna blir större.

Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder

Denna åtgärdsvalsstudie förslår två olika slags planskilda passager:
• en större ekodukt/viltbro/port som är 26 meter bred
• en mindre ekodukt/bro/port som är 16 meter bred.

Passagerna behöver anpassas med sikt- och bullerskydd för att begränsa störningen utifrån. Dessa
öppningar kan kombineras med mindre lokalvägar, men för att inte minska funktionen får trafiken på
dessa vägar inte överstiga 1 000 fordon per dygn.

Det finns behov av planskilda passagemöjligheter längs E4 var femte–sjätte kilometer på sträckan.
Passagerna på 26 meters bredd föreslås anläggas varje 2–3 mil och placeras där rennäringen har störst
behov av en funktionell passage. Så långt det är möjligt kombineras detta med behoven för vilt. De
mindre passagerna anläggs däremellan varje 4–6 kilometer för att uppfylla kraven i Trafikverkets
riktlinje för landskap.

För att minska risken för att djur tar sig upp på E4 och för att styra djuren till passagerna är stängsel
ett bra alternativ. Trafikverkets krav för utformningen av stängsel ska följas.

Anslutningsvägar förses med indrag av stängslet 50–100 meter upp längs vägen. Dessa avslutas med
någon typ av ljud och visuell skrämselanordning, typ sopsäck, kedjor eller liknande. För att minska
problemen med många öppningar i stängslet bör anslutningsvägar dras om och samlas ihop så att det
blir färre, men bättre utformade, öppningar ut mot E4.

I kapitel 6 hittar du föreslagna åtgärder redovisade per sameby med en inbördes prioritering. Samtliga
föreslagna åtgärder är viktiga att genomföra och i vilken ordning de bör byggas bör prioriteras utifrån
möjligheter att effektivisera byggandet. Där det går att synkronisera med ett pågående väg- eller järn-
vägsprojekt bör åtgärderna prioriteras då detta blir mest kostnadseffektivt.

Stängselåtgärder har en låg kostnad och bör genomföras omgående för att snabbt bygga bort vissa
konfliktpunkter på sträckan.

Föreslagna platser för passager behöver detaljprojekteras gällande placering, dimensionering och
utformning för att fungera både för vilt och för rennäring. Samtliga åtgärder behöver samrådas med
samebyar och älgskötselområden innan de genomförs.

5
 Innehåll
1 Bakgrund.................................................................................................................. 8
1.1 Problembild och aktualitet ............................................................................. 8
1.2 Syfte . .................................................................................................................. 9
1.3 Tidigare utredningar......................................................................................... 9
1.4 Anknytande planering..................................................................................... 11
1.5 Arbetsprocessen.............................................................................................. 11
2 Intressenter. .......................................................................................................... 16
3 Avgränsningar. ..................................................................................................... 18
4 Mål - innehållet måste diskuteras igen....................................................... 19
4.1 Transportpolitiska mål. .................................................................................. 19
4.2 Nationella miljökvalitetsmål.......................................................................... 19
4.3 Projektspecifika mål....................................................................................... 20
4.4 Målkonflikt........................................................................................................ 20
5 Problembeskrivning och förutsättningar ................................................... 21
5.1 Problembeskrivning ...................................................................................... 21
5.2 Förutsättningar: väg E4. ............................................................................... 21
5.3 Förutsättningar: vilt i området...................................................................... 21
5.4 Förutsättningar: renskötseln och samebyarna i området . ................... 23
5.4.1 Samlade synpunkter från samebyarna.............................................. 26
5.4.2 Vilhelmina norra, sträckan: Västerbottens länsgräns–Nordmaling. 29
5.4.3 Vapsten, sträckan: Nordmaling–Håknäs........................................... 33
5.4.4 Ubmeje tjeälddie, sträckan: Håknäs–Hörnefors................................ 37
5.4.5 Ran, sträckan: Hörnefors–Djäkneboda.............................................. 41
5.4.6 Gran, sträckan: Djäkneboda–Sikeå.................................................... 47
5.4.7 Malå, sträcka: Sikeå–Lövsele. ........................................................... 50
5.4.8 Maskaure, sträcka: Lövsele–Skellefteå............................................. 55
5.4.9 Mausjaur, sträckan: Skellefteå–Kåge................................................. 61
5.4.10 Svaipa, sträckan: Kåge–Byske.........................................................64
6 Alternativa lösningar.......................................................................................... 67
6.1 Tänkbara åtgärdstyper och deras effekt................................................... 67
6.1.1 Stängselåtgärder.................................................................................. 67
6.1.2 Passagemöjligheter. ........................................................................... 68
6.1.3 Viltvarning och skrämselsystem . ..................................................... 70
6.1.4 Förbättrad kommunikation ................................................................. 70
6.1.5 Utbildning i säkrare arbete på väg...................................................... 71
6.1.6 Salt........................................................................................................ 71
6.1.7 Färister.................................................................................................. 71
6.2 Föreslagna åtgärdstyper ............................................................................. 71

6
 6.2.1 Stängselåtgärder.................................................................................. 71
6.2.2 Passagemöjligheter. ............................................................................72
6.2.3 Övriga åtgärder................................................................................... 73
6.3 Föreslagna åtgärder och deras placering................................................. 73
6.3.1 Vilhelmina Norra, sträcka: Västerbottens länsgräns–Nordmaling....74
6.3.2 Vapsten, sträckan: Nordmaling-Håknäs............................................ 76
6.3.3 Ubmeje tjeälddie, sträckan: Håknäs-Hörnefors................................ 78
6.3.4 Ran, sträckan: Hörnefors-Djäkneboda............................................... 81
6.3.5 Gran, sträckan: Djäkneboda-Sikeå.................................................... 86
6.3.6 Malå, sträckan: Sikeå-Lövsele........................................................... 88
6.3.7 Maskaure, sträckan: Lövsele-Skellefteå. ........................................... 91
6.3.8 Mausjaur, sträckan: Skellefteå-Kåge................................................. 96
6.3.9 Svaipa, sträckan: Kåge-Byske........................................................... 98
6.4 Uppskattad kostnad..................................................................................... 100
6.5 Samhällsekonomisk nytta. ......................................................................... 100
6.6 Måluppfyllelse............................................................................................... 100
7 Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder - Ska uppdateras efter diskus-
sion . ........................................................................................................................... 102
7.1 Beskrivning av övergripande inriktning.................................................... 102
7.2 Rekommenderade åtgärder....................................................................... 102
7.3 Förslag till beslut av fortsatt hantering..................................................... 102
7.3.1 Behov av kommande planering........................................................ 104

Bilaga 1: Åtgärdsförslag passager.

Bilaga 2: Åtgärdsförslag stängsel.
Bilaga 3: Minnesanteckningar dialogmöten.

7
 1 Bakgrund
Europaväg 4, E4, sträcker sig mellan Helsingborg i Sverige och Torneå i Finland. Genom Västerbotten
och Norrbotten löper E4 längs kusten, från Nordmaling i söder till Haparanda i norr, och vägen utgör
en viktig kommunikationslänk, både inom länen och som en del i det europeiska infrastrukturnätet.
E4 är även inkluderad i Europakommissionens långsiktiga strategi för transeuropeiska transportnät
(TEN-T) där det slutgiltiga målet är att skapa ett effektivt och hållbart europeiskt transportsystem. För
att uppnå bättre trafiksäkerhet och framkomlighet har stora delar av E4 mötesseparerats och försetts
med viltstängsel.

Större delen av norra Sveriges kustland berörs sedan mycket lång tid av rennäringens vinterbetesmar-
ker. Rättigheten att nyttja marken till renskötsel bygger på urminnes hävd och är reglerad i Ren-
näringslagen (1971:437). Renskötselområden i hela Norrland har de senaste decennierna blivit hårt
exploaterade och begränsade på grund av bland annat skogsbruk, gruvnäring och infrastruktur. Vidare
påverkas samebyarnas möjligheter till marknyttjande av klimatförändringar. Sammantaget innebär
dessa exploateringar negativa konsekvenser för renskötseln, exempelvis leder det i många fall till för-
svårat arbete och ökade kostnader.

Varje år vandrar älgar i Norrland från sommarområden i höglänta marker till övervintringsområden
som har bättre mattillgång tack vare mindre snö och mildare klimat. Dessa övervintringsområden lig-
ger i lägre belägna områden, ofta närmare kusten. Vandringen följer de naturliga höjdryggarna vilket
ger en huvudsaklig riktning från nordväst till sydöst. Vandringsbeteendet gör att barriärer i landska-
pet, som exempelvis vägar och järnvägar, påverkar älgstammen negativt. Särskilt stor påverkan ger de
barriärer som skär av viltets naturliga rörelsemönster, det vill säga vägar och järnvägar i nord-sydlig
riktning.

På grund av stängsel, mitträcke och höga trafikmängder utgör E4 idag en stark barriär i landskapet för
både vilt och rennäring. Barriären förstärks ytterligare av bebyggelse och annan exploatering i områ-
den kring E4, som exempelvis städer, tätorter, vindkraftutbyggnad, järnväg och skogsbruk. På flera
ställen är idag kustremsan öster om E4 inte möjlig att nyttja för rennäringen och viltstammarna är
mer eller mindre helt isolerade från varandra på ömse sidor av E4.

1.1 Problembild och aktualitet

För att ytterligare öka trafiksäkerheten och framkomligheten och arbeta för ett effektivt och hållbart
transportsystem genomför Trafikverket i dagsläget flera olika projekt för vägar och järnväg längs
Väster- och Norrbottens kust. Bland annat planeras mötesseparering och viltstängsel för ytterligare
delsträckor längs E4.

Dessa insatser påverkar renskötseln och viltets förutsättningar i området. För att främja markanvänd-
ningen för renskötsel och vilt har Trafikverket därför nu ett behov av att få en helhetsbild över situa-
tionen längs sträckan. Helhetsbilden skulle ge Trafikverket ett beslutsunderlag för att kunna göra rätt
åtgärder på rätt platser och en grund för att motivera finansiering av sådana åtgärder – med målet att
både främja trafiksäkerhet och att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar renskötsel i området
och möjlighet för vilt att röra sig i landskapet.

8
1.2 Syfte
Detta är en åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudier genomför Trafikverket tidigt i planeringen för att få
en helhetsbild och för att hitta hållbara förslag på åtgärder. Syftet med denna åtgärdsvalsstudie är att
kartlägga förutsättningarna för rennäringen och viltet längs E4 i hela Norr- och Västerbotten samt hur
markanvändningen kan förbättras och effektiviseras. Studien ska ge en bättre bild av hur samebyarnas
områden och marker nyttjas i närheten av E4 och vilka behov, brister och problem som respektive
sameby har. Kartläggningen ska visa

• var ren- och viltpassager finns idag

• var fler ren- och viltpassager planeras (både pågående och planerade projekt)

• var det finns brister med befintliga stängselsystem och passager idag och vilka dessa brister är

• om passagerna behöver kompletteras med ytterligare passager (i plan eller planskilt) och i så fall
var

• vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med brister och behov

• hur arbetsmiljön för renskötarna kan förbättras.

Åtgärdsvalsstudien är indelad i två etapper. Etapp 1 undersöker sträckan mellan Nordmaling, Väster-
bottens södra längräns, till Byske älv i Västerbottens län. Etapp 2 undersöker sträckan från Byske älv i
Västerbottens län till finska gränsen i Norrbottens län. I denna rapport kan du ta del av resultaten för
åtgärdsvalsstudien för Etapp 1. Rapporten presenterar de lämpliga förbättringsåtgärder som identi-
fierats och rekommenderas för passager och stängselsystem för ren och vilt, längs E4 i Trafikverkets
Region Nord (se figur 1). Rapporten visar också en prioritetsordning över vilka åtgärder som bör prio-
riteras först och vilka insatser som kommer att behövas framöver.

1.3 Tidigare utredningar

• Trafikverket har tidigare gjort ett antal utredningar som anknyter till E4 och dess funktion för
rennäringen och vilt:

• Flera sträckor av E4 genom Norr- och Västerbotten är utbyggda, vilket har föregåtts av Tra-
fikverkets planeringsprocess.

• Botniabanan söder om Umeå färdigställdes år 2010. Botniabanan försågs med viltstängsel längs
hela sträckan och på vissa ställen lämnades öppningar för att tillåta viltet att passera banan. En
utredning av öppningarnas funktion för vilt färdigställdes under år 2015.

• En järnvägsplan för Norrbotniabanans sydligaste delsträcka (Umeå–Dåva) har projekterats

färdigt under hösten 2017 och inväntar fastställelse.

9
 Etapp 1

Figur 1 Denna åtgärdsvals-

studie omfattar större delen
av Västerbottens län; från
Nordmalings kommungräns
mot Västernorrland till Byske
älv.

10
1.4 Anknytande planering
Denna åtgärdsvalsstudie anknyter till eller liknar andra pågående eller planerade projekt som Tra-
fikverket Region Nord driver:

Trafikverket färdigställde under år 2016 en utredning av E10 vars syfte var att söka olika lösningar för
att finna lämpliga åtgärder på E10 och Malmbanan, med fokus på rennäringens behov.

Ovanstående utredning har preciserats vidare i rapporten Ren och klövvilt E10 Kiruna–Töre Inven-
tering med avseende på behov av stängsel och faunapassager under 2018. I denna rapport tydliggörs
behoven av viltstängsel och passagemöjligheter för ren och klövvilt längs E10 Kiruna–Töre.

Ett antal vägplaner längs E4 håller på att tas fram eller är under beslut/överklagan. Sex sträckor mel-
lan Sikeå och Yttervik berörs, samt sträckan Djäkneboda–Bygdeå (se figur XX).

Norrbotniabanan är en planerad kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. Just nu pågår ett plane-
ringsarbete för projektets olika delsträckor. Korridorer är framtagna för samtliga delsträckor och i
dagsläget tas järnvägsplaner fram. Byggstart planeras år 2018 för den sydligaste sträckan Umeå–Dåva.

Trafikverket behöver samordna åtgärder för vilt- och renpassager på E4 och Norrbotniabanan så att
det blir möjligt för djuren att passera två barriärer i ett och samma område. Som en del av åtgärdsvals-
studien har utredningarna gällande E4 och Norrbotniabanan därför tagits i beaktande vid förslag av
placering av åtgärder.

De åtgärder som föreslås i denna åtgärdsvalsstudie överensstämmer dock inte helt med redan projek-
terade åtgärder i vägplaner för E4. Detta beror på att studien tittar på behovet av passager och stängse-
låtgärder mer förutsättningslöst än vad som kan göras i en vägplan.

1.5 Arbetsprocessen
Trafikverket gör åtgärdsvalsstudier tidigt i planeringen för att få en helhetsbild över problem och hitta
hållbara förslag på åtgärder. Arbetssättet ger möjlighet till tidig dialog i den aktuella frågan och en
möjlighet för olika intressenter att samverka kring möjliga lösningar. Åtgärdsvalsstudien genomförs
enligt en metodik i olika faser. Som en del i en åtgärdsvalsstudie analyseras lösningar enligt fyrstegs-
principen, vilken också utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhets-
syn.

Så har metodiken använts i denna åtgärdsvalsstudie

I detta uppdrag har metodiken för åtgärdsvalsstudier avgränsats något för att vara funktionell för
ändamålet. Det viktigaste i detta uppdrag har varit att lyfta fram rennäringens och viltets behov, därför
har en snäv avgränsning gjorts gällande intressenter. Fokus har legat på dialog med berörda samebyar
för att klargöra vilka behov de har för att kunna nyttja sina marker i anslutning till E4. Vidare har
insamling av data kring viltets rörelsemönster gjorts för att kunna samordna behov för rennäringen
med behov för viltet. Information om vilt har hämtats in genom utskick till berörda älgskötselområ-
den, med uppföljande kontakt i vissa fall, samt genom en teoretisk analys av viltolyckor och viltstråk.
Ansvariga för drift och underhåll inom Trafikverket har också via telefonkontakt delat med sig av sina
upplevelser av vilt- och renproblematik. Denna information har sedan vägts samman till ett gemen-
samt åtgärdsförslag. 11
 Byske

Kåge
Boliden
Skellefteå

Laga Kraft
Bureå
Plan pågår

Vilande
Återkallad vägplan
E4
Burträsk
Norrbotninabanan korridor

Figur 2 Flera projekt på E4 och

Norrbotniabanan pågår.

Lövånger

Bygdsiljum

Ånäset

Robertsfors

Tavelsjö

Sävar
Vännäs

Umeå

Gräsmyr
Holmsund

Obbola

Hörnefors
N

Nordmaling
0 5 10 15 20 25
12 Kilometer
Fyrstegsprincipen har tillämpats i denna studie. Steg ett och två handlar om att hitta åtgärder som
kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt samt att genomföra åtgärder som gör att
befintlig infrastruktur nyttjas på ett mer optimerat sätt. Steg tre och fyra handlar om att bygga om
och bygga nytt. Under dialogmötena kom det fram alternativ till lösningar inom vart och ett av de
fyra stegen, och alla dessa har tagits med i denna studie. Det innebär att åtgärder som gäller allt från
utbildning och skyltning till stängsellagningar och stora planskilda passager har lyfts som alternativ
till identifierade problem.

Arbetet med denna åtgärdsvalsstudie har genomförts i samordning med planeringen av Norrbotniaba-
nan och de vägplaner som genomförs på E4 inom Västerbotten, se avsnitt 1.4.

Viltanalys
Analysen har utgått från ett antal olika befintliga väg- och viltdata, ex-
empelvis förekomst av stängsel, mitträcke och trafikmängd på E4 samt
viltolyckor, naturliga terrängstrukturer och befintliga passager. Utifrån
det befintliga materialet har en ekologisk analys genomförts. Denna har
inriktats på att bedöma barriäreffekten från E4.

Metod för att bedöma barriäreffekten från E4 och passagers effektivitet

Metoden för att bedöma E4:s potentiella barriäreffekt utgår från Trafikverkets
rapport 2015:254 – Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur. Metoden går ut på att väga
samman barriäreffekter av bland annat trafikmängd, stängselförekomst och hastighet med funktion
för viltet i befintliga öppningar i stängsel, portar och broar. Metoden är förenklad och teoretisk och
inkluderar inte parametrar gällande terrängutformning. Detta är nödvändigt att lägga till i ett senare
projekteringsskede (se vidare i kapitel 7).

I denna studie har passageeffektivitet hos broar och portar mätts genom beräkning av empiriska
samband mellan bredd, höjd och längd. Effektiviteten uttrycks i procent av genomsläpplighet och ska
tolkas som ett mått på hur effektivt porten eller bron upphäver vägens barriäreffekt på platsen. En
effektivitet om 100 % innebär att passagen används lika ofta som förväntat sett till djurens förekomst
och rörelse i omgivningen. Utifrån passageeffektiviteten har ett effektavstånd sedan beräknats. Av-
ståndet bestäms av djurens normala rörlighet, vilket baseras på hemområdets storlek. För en älg i
Sverige är medelradien på ett hemområde 2 kilometer, men i Norrland är hemområdena något större.
I genomförda beräkningar har 2 kilometer ändå använts vilket innebär att barriäreffekten (se kapitel
7) kan vara något lägre än beräknat.

För att genomföra åtgärder inom tätorter, som i sig utgör en stark barriär, behövs mer omfattande
analyser. Befintliga tätorter, med en buffert om 300 meter, har därför lyfts ut från analysen enligt
metodikens rekommendation.

För en mer detaljerad metodbeskrivning se Trafikverkets rapport Analys av infrastrukturens per-

meabilitet för klövdjur, publikationsnummer 2015:254.

13
 Statistik för viltolyckor
Viltolyckor på E4 (se figur xx) är starkt beroende av stängsel och stängselöppningar. Djuren styrs till
öppningar i stängslet vilket gör att olyckorna på dessa sträckor inte nödvändigtvis visar på naturliga
viltstråk. Dessa platser visar dock att någon slags åtgärder behövs. På sträckor där stängsel ännu inte
finns bedöms eventuella olyckor tydligare visa på djurens naturliga stråk. Olycksstatistik för intillig-
gande vägar har analyserats för att identifiera eventuella viltstråk som i förlängningen kan beröra E4
och för att identifiera var passager bör placeras. I kapitel 4 kan du ta del av resultatet av viltanalysen
och övergripande beskrivningar av förutsättningarna för vilt i området.

Rennäringens behovsanalys
Kartmaterial för berörda samebyar och ett framtaget frågebatteri (se bilaga XX), har legat till grund för
genomförda dialogmöten. För de samebyar som berörs av Norrbotniabanan har
dessutom framtagna renbruksplaner använts som ett underlag. Varje sameby
som berörs direkt av E4 har under dialogmötena berättat hur E4 påverkar de-
ras verksamhet och vilka åtgärder som skulle kunna underlätta deras verksam-
het idag och i framtiden.

Efter mötena har minnesanteckningar skickats ut till samebyarna för att säker-
ställa att uppgifterna tolkats rätt vid respektive möte. Minnesanteckningarna återfinns i bilaga XX.
Samebyarna har också getts möjlighet att yttra sig över det sammanvägda resultat som denna rapport
presenterar. Vidare kommer denna rapport att skickas ut till samebyarna så att de får se och yttra sig
över det sammanvägda resultatet. I kapitel 5 redogörs för identifierade brister och behov.

Sammanvägning av åtgärdsbehov
Sammanvägningen av renskötselns och viltets behov har i ett första steg gjorts genom att titta på sam-
ebyarnas önskemål och sedan på behovet hos vilt. Passager har i första hand föreslagits där samebyar-
na haft ett prioriterat behov av passage för att kunna genomföra samlad flytt av renar och där vilt har
tydliga stråk. Ambitionen har varit att föreslå passagemöjligheter var 5-6 km längs sträckan. Vid om-
råden där möjlig betesyta är liten på östra sidan om E4, exempelvis vid samhällen och havsvikar, har
detta dock frångåtts. Nästa steg har varit att föreslå typ av åtgärd. Planskilda passager rekommenderas
exempelvis där passage är prioriterad både för både ren och vilt, där terrängen tillåter och där E4 inte
har andra korsningar i plan. Där vägkorsningar ligger i plan är det inte alltid motiverat att bygga plan-
skilda passager då det ändå finns så många öppningar i stängslet där djuren kan ta sig ut. Tillfälliga
passager föreslås där samebyarna önskar driva sina djur, men inget direkt behov finns för vilt.

Både samebyar och älgskötselområden har inkommit med önskningar om stängselåtgärder, både all-
männa och specifika önskemål. Dessa hittar du dels i kapitel 5 och 6, dels i bilaga XX.

Det samlade åtgärdsbehovet finns, tillsammans med en grov kostnadsuppskattning, redovisat i kapitel
6. Som sista steg har prioritering av åtgärdsförslagen genomförts – denna ska ligga till grund för
planering och genomförande av åtgärder. Prioriteringen har utgått från ett antal utvärderingsfaktorer,
som exempelvis samebyarnas prioritering, olyckskluster och samordningsvinster med andra väg- och
järnvägsprojekt. Dessa presenteras vidare i kapitel 7.

14
 Byske

Drängsmark

Ostvik
Kusmark Östanbäck
Frostkåge
Ersmark
Kåge
Viltstängsel Boliden
Årsdygnstrafik 4000 - 9999

Årsdygnstrafik 10 000 - 40 000 Medle Skellefteå

Klutmark Ursniken
Viltolyckor mycket
Skelleftehamn
Viltolyckor mer

Viltolyckor mest
Bureå
Svaipa
Ljusvattnet
Burvik
Mausjaur

Maskaure N Åbyn
Malå Mjövattnet
Burträsk
Gran Bodbyn Vallen
Ran
Hökmark
Ubmeje tjeälddie
Vebomark
Vapsten Andersvattnet Kålaboda Lövånger
Vilhelmina norra
Brände Lövsele
Norrbotninabanan korridor Bygdsiljum
Gammelbyn
Flarken
Ånäset
Figur 3 E4 har hög trafikmängd på hela sträckan Åkullsjön
och vissa delar är ännu inte mötesseparerade Överklinten Granån
och försedda med stängsel.
Robertsfors
Sikeå

Rickleå
Gravmark

Kroksjö
Bobacken
Dalkarlså
Bullmark
Tavelsjö Djäkneboda
Trehörningen Bodbyn Ratan
Flurkmark Gunnismark
Vännfors
Hissjö

Vännäsby Sävar
Vännäs Ersmark
Strand Sörfors
Brännland Täfteå

Pengsjö
Överboda Umeå
Innertavle
Röbäck

Hörnsjö Stöcksjö
Hössjö Djäkneböle
Brattsbacka Tallberg
Nyåker
Gräsmyr Stöcke
Holmsund
Hummelholm
Obbola
Torrböle
Sörmjöle
Sörböle
Norrmjöle
Brattfors
Sunnansjö Hörnefors
Långed
N
Håknäs
Nordmaling Norrbyn

Lögdeå Öre
Bredvik
Rundvik 0 5 10 15 20 25
Kilometer

Järnäs
15
 2 Intressenter
I en inledande del av denna studie identifierades de intressenter som bedömdes vara berörda av åt-
gärdsvalsstudien. Intressenterna är

• samebyarna som finns i de områden där E4 löper genom Västerbotten eftersom det huvud-
sakliga syftet med studien är att hitta möjligheter för att förbättra markanvändningen för och
minska påverkan från E4 på samebyarna

• viltförvaltningen i området eftersom utredningen även syftar till att främja viltets spridnings-
möjligheter (vilket här avgränsades till älgskötselområden)

• Trafikverket eftersom myndigheten ansvarar för de statliga vägarna i Sverige och har en skyldig-
het att säkerställa att vägarna är framkomliga och säkra året om.

Samebyarna har deltagit i studien genom dialogmöten

Följande samebyar har deltagit i dialogmöten för etapp 1 (presenterade från söder till norr):

• Vilhelmina norra (fjällsameby)

• Vapsten (fjällsameby)

• Ubmeje tjeälddie (fjällsameby)

• Ran (fjällsameby)

• Gran (fjällsameby)

• Malå (skogssameby)

• Maskaure (skogssameby)

• Mausjaur (skogssameby)

• Svaipa (fjällsameby)

Älgskötselområden har inkommit med information till studien

Följande älgskötselområden har inkommit med information till åtgärdsvalsstudien (presenterade från
söder till norr):

• Ava viltvårdsområde

• Aspeå viltvårdsområde

• Lögdeå viltvårdsområde

• Lögdeälvens viltvårdsområde

• Kommunanställdas jaktklubb

• Järnäshalvöns älgskötselområde

16
• Hörnefors älgskötselområde

• Röbäcks jaktklubb

• Umeå södra älgskötselområde

• Umeå norra älgskötselområde

• Umeå nordöstra älgskötselområde

• Sävar nedre älgskötselområde

• Bygdeå älgskötselområde

• Gullmarks jaktlag

• Bureå älgskötselområde

• Lövsele-Lövlund jaktområde

• Djupaåns älgskötselområde

• Lövångers älgskötselområde

• Hökmarks jaktklubb

• Klintsjöns jaktklubb

• Nysätra älgskötselområde

• Gumboda jaktklubb

• Skellefteå södra älgskötselområde

• Skellefteå norra älgskötselområde

• Byske älgskötselområde

• Byske norra älgskötselområde

Trafikverket har inkommit med information till studien

Personal från Trafikverkets verksamhetsområde underhåll har per telefon delat med sig av sina erfa-
renheter av och syn på ren- och viltsituationen längs sträckan.

17
 3 Avgränsningar
I detta kapitel kan du ta del av de avgränsningar som gjorts in denna åtgärdsvalsstudie.

Geografisk avgränsning
Denna utredning gäller endast E4-sträckan mellan Västerbottens södra gräns, mot Västernorrland, till
Byske älv i Västerbottens län. Eventuella åtgärder som diskuterats utanför dessa gränser finns endast
redogjorda för i minnesanteckningar från respektive dialogmöte.

Avgränsningar av intressenter
Initialt gjordes en intressentanalys för att klargöra vilka som påverkas av åtgärdsvalsstudien och be-
rörs av eller kan påverka projektmålen. I kapitel 2 kan du läsa mer om de intressenter som involverats
i denna studie.

En avgränsning av intressenter är att den norska samebyn Byrkije reinbeitesdistrikt, som nyttjar ett
konventionsområde söder om Nordmaling, inte varit med i dialogen kring lösningar. Där har inspel
från Vilhelmina Norra sameby (inom vars områden konventionsområdet ligger) bedömts vara tillräck-
ligt.

Avgränsning av viltanalys
I viltanalysen används endast älg för att beskriva de ekologiska behoven hos vilt. Att endast älg an-
vänds beror på att älg ses som en paraplyart i detta sammanhang: om älgens behov av spridning upp-
fylls bedöms även andra arters krav uppfyllas.

18
4 Mål - innehållet måste diskuteras igen
I detta kapitel redovisas övergripande och styrande mål för Trafikverkets verksamhet liksom de pro-
jektspecifika målen för denna åtgärdsvalsstudie.

4.1 Transportpolitiska mål

Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har
riksdagen beslutat om funktionsmål och hänsynsmål.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Utformning, funktion och
användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och använd-
barhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Hänsynsmålet handlar om att utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dö-
das eller skadas allvarligt i transportsystemet. Hänsynsmålet ska också bidra till att det övergripande
generationsmålet för miljö (se nedan) och miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.

4.2 Nationella miljökvalitetsmål

Det nationella generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de
värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. Gene-
rationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda år 2020.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där
de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges
gränser - Riksdagens definition av generationsmålet.

För att uppnå generationsmålet har Sverige definierat 16 miljökvalitetsmål (www.miljomal.se). Av

dessa bedöms följande mål vara relevanta för detta projekt:

• Ett rikt växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt,
för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras
funktioner och processer ska värnas så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd med tillräcklig
genetisk variation.

• En storslagen fjällmiljö. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mång-
fald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med
hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden
ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Detta mål bedöms vara relevant eftersom det
preciserar att renskötseln behövs för att bevara ett vidsträckt och betespräglat fjällandskap som
erbjuder livsmiljöer för många arter. Därmed behöver även övriga renbetesmarker upprätthål-
las för att Sverige ska nå målet om en storslagen fjällmiljö.

19
 Ytterligare miljökvalitetsmål som berör Trafikverkets verksamheter är följande:

• En god bebyggd miljö.

• Begränsad klimatpåverkan.

• Frisk luft.

• Bara naturlig försurning.

4.3 Projektspecifika mål

Fem mål har definierats för åtgärder för E4 utifrån den problembild och de behov som identifierats i
samband med åtgärdsvalsstudien.

• E4 ska ha god framkomlighet.

• Vilt- och renolyckor ska minska på E4.

• Den barriär som E4 innebär för vilt och ren ska minimeras.

• Tillgången till renbete i närheten av E4 ska vara god.

• Arbetsmiljön för renskötare och Trafikverkets entreprenörer ska vara god på E4.

4.4 Målkonflikt
Eftersom E4 går genom betesmarker för vilt och ren och bryter av naturliga vandringsstråk för vilt
finns det en grundläggande målkonflikt mellan målen för E4 och för ren och vilt. Genom att ovanstå-
ende projektmål väger lika tungt kan dock målkonflikter undvikas. Denna studie är inte ute efter att
enbart minska ren- och viltolyckor, och därmed främja framkomlighetsmålet, utan även att bygga bort
den barriär som E4, tillsammans med stängsel och mitträcke, utgör. Därför föreslås åtgärder i denna
studie som kan leda till att samtliga mål uppfylls.

20
5 Problembeskrivning och förutsättningar
I detta kapitel kan du ta del av problembeskrivningen för åtgärdsvalsstudien och övergripande beskriv-
ningar av befintliga passager och stängsel, landskapet samt renskötseln och viltet i området. I slutet av
kapitlet kan du ta del av samlade synpunkter från samebyarna följt av de specifika förutsättningarna
som råder för var och en av de samebyar som E4 berör ilängs den utredda sträckan. Indelningen i
denna del följer samebygränserna för att brister och problem som renskötseln står inför inom respek-
tive samebys vinterbetesmarker ska kunna visas på ett överskådligt sätt. Denna indelning bedöms även
visa på förutsättningarna för vilt inom respektive geografiskt område spå ett bra sätt.

5.1 Problembeskrivning
E4 från Nordmaling till Byske älv är cirka 23 mil och har en trafikmängd som gör att hela sträckan
bedöms som en stark barriär för vilt och ren (se figur 3). Mängden trafik, i kombination med stäng-
sel och mitträcken, förhindrar både vilt och renskötsel från att nyttja marker på östra sidan om E4
optimalt. Samtidigt har de delar av E4 som delvis saknar stängsel en lägre trafiksäkerhet eftersom
det här förekommer fler vilt- och renolyckor med flera negativa konsekvenser som följd. För att öka
trafiksäkerheten planerar Trafikverket att mötesseparera och stängsla ytterligare sträckor på E4 (figur
2). Trafikverket strävar samtidigt efter att förbättra tidigare utbyggda delsträckor med passagemöjlig-
heter för vilt och ren och att skapa förutsättningar för bättre passagemöjligheter i såväl pågående som
kommande projekt.

5.2 Förutsättningar: väg E4

E4 är en viktig pulsåder för hela norra Sverige. Framkomlighet och trafiksäkerhet är avgörande för
dess funktion. Årsdygnstrafikmängden (ÅDT) varierar kraftigt efter sträckan mellan cirka 5 000 och
20 000 fordon per dygn med ytterligare en ökning kring de större tätorterna Umeå och Skellefteå. En
grov indelning av sträckan genom Västerbotten kan göras, där största delen är utbyggd med viltstäng-
sel och mötesseparering och en del inte är det. Av de utbyggda sträckorna är det cirka 70 km som har
planskilda korsningar och resterande sträckor har vägkorsningar i plan. Hastigheten är normalt satt
till 100–110 km/h, med kortare sträckor i anslutning till korsningar i plan och samhällen där hastighe-
ten är sänkt till 60–80 km/h. Den sträcka som ännu inte är utbyggd med mötesseparering är sträckan
mellan ungefär Sikeå och Lövånger, en sträcka på cirka 4 mil.

Befintligt viltstängsel längs sträckan

Stora delar av E4 genom Västerbotten är försedd med viltstängsel av varierande ålder, typ, utformning
och kvalitet. Många mindre anslutningsvägar är försedda med grindar. I den inventering som Tra-
fikverket utförde under år 2016 kartlades viltstängsel och grindar för hela sträckan (Stridsman 2016)
och många brister i stängslet, exempelvis trasiga stängsel och grindar, identifierades.

5.3 Förutsättningar: vilt i området

De större däggdjuren i våra skogar är till stor del stationära inom ett visst geografiskt område, vilket
ofta betecknas hemområde eller revir beroende på vilken art det handlar om. Dock förkommer inom
flera arter årstidsvandringar till följd av olika mer eller mindre tvingande anledningar kopplat till

21
 konkurrens om resurser. Som resurs räknas i detta sammanhang till exempel tillgång på föda eller
partner. Älgpopulationen i Norrland består dels av stationära älgar som normalt rör sig i ett hemom-
råde, dels av migrerande älgar som kan vandra långa sträckor under främst vår och höst. I Sverige är
medelstorleken på ett hemområdet för en vuxen tjur 2 600 hektar och för en vuxen ko 1 400 hektar
(Jägareförbundet). I Norrland är dock hemområdet något större. De vintervandrande älgarna rör sig
längre sträckor än stationära älgar och är dessutom väldigt knutna till sina viltstråk (Helldin, muntligt
2018), jämfört med de stationära älgarna som är mer flexibla i sina rörelser. Under framförallt snörika
vintrar kan vandringarna bli långa då älgarna söker föda i mer låglänt terräng närmare kusten.

E4 korsar flertalet större strukturer i landskapet som vilt, både stationära och migrerande individer,
tenderar att följa, till exempel vattendrag och höjdkurvor. Hur vilt rör sig i landskapet förklaras av ett
energisparande beteende. Att följa, inte korsa, höjdkurvor på en sluttning eller ett vattendrag är det
mest energieffektiva sättet att förflytta sig på. Sådana tydliga viltstråk har vid kontakt med både sam-
ebyar och älgskötselområden bekräftats vid exempelvis Lögdeälven, Gumboda och Ånäset.

E4 utgör en barriär för vilt

Att E4 skapar en barriäreffekt för vilt, både på grund av trafikmängd och stängsling, står klart, se figur
4. Vilka effekter detta får på viltpopulationen är svårt att säga, och framför allt svårt att kvantifiera.
Antalet älgar som på ett eller annat sätt ändå tar sig över E4 är troligtvis så pass högt att risken för
inavel är obefintlig (Helldin & Seiler 2002). Däremot kan barriären leda till andra problem, främst för
enskilda individer. Det kan till exempel vara att

• djur förolyckas

• en ko lyckas passera E4 men inte kalven

• migrerande individer avskärmas från sina vinterkvarter

100%

n
r ka
ve
på
är
kt
äc
i
rr
Ba

r
sk
Av

50

Dö
da
t

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000

• tjurar hindras från att söka partners över större ytor.

22
Figur 4. Illustration ÅDT/barriär-korrelation. (Seiler m.fl. 2015)

Befintliga broar och portar kan fungera som möjliga passager för vilt. Hur god funktionen är beror
storleken på bron/porten, men även var i landskapet den ligger och hur väl den är anpassad till om-
givningen. På utredd sträcka finns få planskilda passager och av de som finns är funktionen för vilt
generellt sett liten (se kapitel 1.5 och 7).

Barriäreffekter kan även få ekonomiska konsekvenser för människan. Stora ansamlingar vandringsäl-
gar kan stoppas upp på begränsade områden och orsaka stora betesskador – en vuxen älg behöver
vintertid 30 kilogram tallbarr om dagen – med ekonomiska förluster för enskilda skogsägare som följd.
Barriäreffekter kan samtidigt också leda till att vilttätheten minskar inom vissa områden, vilket i sin
tur gör att det både ekonomiskt och kulturellt viktiga jaktliga värdet minskar.

Stängsel påverkar vart vilt och trafik möts

Stängselförekomst gör att olycksstatistiken sannolikt inte visar naturliga konfliktpunkter utan på var
djuren hittat en öppning i stängslet. Öppningar finns ofta vid anslutande vägar, samhällen eller vat-
tendrag. Där stängsel inte finns indikerar kluster av olyckor var djurens naturliga ledstråk finns och
därmed var passager kan behövas. Viltrörelser är störst under gryning och skymning när sikten för
trafikanter är begränsad och då sker också flest olyckor.

I kartorna för respektive sameby, kapitel 5.4.2 och framåt, redovisas befintliga viltpassager och vilt-
stråk gemensamt och betecknas där som V1, V2 och så vidare. Inrapporterade viltolyckor från 2010-
2017 redovisas också (viltolycka.nu).

5.4 Förutsättningar: renskötseln och samebyarna i området

Samebyarnas gränser löper generellt i nordvästlig/sydostlig riktning och följer därmed naturliga
strukturer i landskapet som älvar och bergsryggar. Dessa strukturer är ofta skiljelinjer för att undvika
sammanblandning av renar från olika samebyar.

Samebyarnas marker delas in i åretruntmark och vinterbetesmark. Den senare innefattar hela norr-
landskusten och får nyttjas till renskötsel mellan 1 oktober och 30 april. Beroende på betesförhållan-
dena nyttjas dock vinterbetesmarkerna olika från år till år, och behovet av nyttjande kan svänga fort
med väder och vind. Det blir allt vanligare med så kallat låst bete, vilket innebär att marklavsbetet är
oåtkomligt för renarna på grund av is på marken. Blir renbetet låst i ett område måste renarna flyt-
tas till andra betesmarker, och/eller stödutfodras, för att klara vintern. Vinterbetet är renskötselns
flaskhals: olika intrång och förlust av vinterbete gör att många samebyar har svårt att få betet att räcka
till, vilket får konsekvensen att tillgången på vinterbete ytterst styr storleken på renhjorden. I faktaru-
tan på sida 24-25 hittar du en mer utförlig beskrivning av renskötselns markanvändning och hur olika
verksamheter påverkar den.

23
 Renskötselns markanvändning
Renskötselns markanvändning är komplex och stora variationer förekommer mellan åren.
Generellt är dock renskötseln indelad efter åtta årstider: vår, försommar, sommar, sensom-
mar, höst, förvinter, vinter och vårvinter (se figur nedan). Under olika årstider använder
renarna olika delar av landskapet för bete och kalvning. Renarna rör sig därför efter årstids-
växlingarna mellan olika betesmarker, och använder då bestämda vandringsleder. Alla betes-
marker är viktiga för att samebyarna ska ha möjlighet att välja de bästa områdena under de
specifika förhållanden som råder vad gäller till exempel beteskvalitet och snömängd. Tillgång
HÖ
ST
LA

till sammanhängande betesmarker är en förutsättning för att det ska vara möjligt att bedriva
ND

en ekonomiskt, ekologiskt och långsiktigt hållbar renskötsel.

Häng-
lavsbete
nödvändigt
Flytt Vajorna föder
till vårland sina kalvar (maj),
(april) mycket känsliga
för störning

Vinterbetes-
marker mycket
känsliga för ingrepp Bete:
- rennäringens främst i barr-
flaskhalsar skogsområden
(olika
marklavar) Bete:
Flytt blandning av lavar,
ner till fjolårets rester av gräs,
vinterlandet. örter och löv samt
tillskott av färsk
grönska

Slakt Förvinter
och skiljning (nov-dec): lavbete
till mindre vinter- och bete på myrar
grupper Försommaren
viktigt tillskott (juni): bete i skog,
på myrmarker
och vid
Kalvmärkning bäckdrag
(juli)

Sensommaren
(aug): skogs- och
Brunstperioden myrmarker, betar gräs,
(slutet av örter och framförallt
september) svamp
Högsommaren
(juni-juli): spridda över
olika kalfjällsområden
Sarvslakt (fjällsameby) och
(början av sept) skogs- och myrmarker
(sarv = renhane) (skogssameby)

Schematisk skiss över renskötselns årscykel.

Renarna har en årlig variation i näringsbehov och tillväxt. Näringsbehov och tillväxt ökar
under vår och försommar för att sedan minska under höst och vinter. Den gradvisa föränd-
ringen i både näringsbehov och årstider gör att renarna vänjer sig vid olika typer av föda. Un-
der vår och sommar består deras föda framför allt av färska gröna växtdelar av gräs och starr,
under hösten består den av risväxter och svamp och under vintern av mark- och trädlavar,
risväxter och vintergröna delar av gräs.

24
Andra näringar påverkar renskötseln
Inom varje renskötselområde finns det idag många olika intressenter som samebyn och re-
narna ska samsas med – och de är i olika grad svåra att förena med renskötseln. Flera näring-
ar som agerar inom ett och samma geografiska område kan dessutom ge en kumulativ effekt
som ytterligare försämrar förutsättningarna för renskötseln.

• Skogsbruket har stor påverkan på renskötseln genom försämrat bete, störningar och
ökad spridning av renarna längs skogsbilvägar – med en ökad risk för påkörningar av
ren som följd. Kvarliggande gallrings-, avverknings- och röjningsrester försvårar fram-
komligheten för både renar och renskötare. Skogsbruket genererar också betesmarks-
bortfall genom skogsbilvägar, gödsling och plantering av contortatall.

• Bebyggelse och expansion av bebyggelse kan ta viktiga renbetesmarker i anspråk och

därmed begränsa möjligheterna för renskötselns nyttjande. Dessutom kan expansio-
nen innebära större barriäreffekter och mer störning genom att fler människor rör sig i
området.

• Vindkraftsanläggningar kan innebära negativ påverkan på renskötseln i form av mark-

förlust, fragmentering av sammanhängande marker, blockering av flyttleder, störd
betesro och försämrad möjlighet att hålla renhjorden samlad på grund av plogade
vintervägar.

• Gruvverksamhet medför i allmänhet att stora naturområden tas i anspråk för anlägg-
ningsytor, dagbrott, klarningsmagasin, sandmagasin, vägar, diken och stängsel – och
etableringen av en gruva kan sammantaget medföra att betesområden, strategiska
platser och flyttleder förstörs eller blir obrukbara under en lång tid framöver.

• Byggnads- och anläggningsarbeten stör renskötseln när de förläggs vid eller på områ-
den som renskötseln har ett kontinuerligt behov av.

• Skoteråkning, skidspår (elljusspår), golfbanor och andra fritidsaktiviteter och anlägg-

ningar i naturen kan medföra att bland annat vinterbetesområden fragmenteras vilket
ger mindre utrymme för bete i lugn och ro.

25
 5.4.1 Samlade synpunkter från samebyarna
I de dialogmöten som genomförts med samebyarna i området har flera teman, behov och åtgärder
återkommit. Dessa hittar du sammanfattade i detta avsnitt.

Så påverkar E4 flytten av renar

Samebyarna använder specifika flyttleder som har nyttjats under mycket lång tid, men de uttrycker
även ett behov av att utöka möjligheten att flytta sina renar på andra ställen för att möjliggöra åtkomst
till betesmarker öster om E4. När renarna behöver flyttas mellan betesmarker utgör sådant som tra-
fikerade vägar, städer, samhällen och vindkraftparker barriärer i landskapet som försvårar flytten. E4
utgör en extra svår passage på grund av den höga trafikmängden, vilken måste stoppas vid en flytt i
plan. Flytten försvåras ytterligare av vägens utformning med stängsel och mitträcke som måste monte-
ras ner under flytten.

I många fall anläggs temporära samlingshagar för att i tid kunna koncentrera flytten över E4. I an-
dra fall hålls renhjorden samlad av renskötarna, ofta på en öppen plats, som en sjöis, myr eller åker.
Passage i plan kräver samordning mellan renskötare och polis för att vid flytt stänga av E4 för trafik.
Skulle polisen på plats bli inkallad på mer brådskande utryckning måste flytten avbrytas och renskö-
tarna får antingen fortsätta hålla renarna i hägn eller släppa dem för samling och flytt vid ett senare
tillfälle. Detta förfarande gör att flera av de berörda samebyarna undviker att flytta sina djur öster om
E4 eller endast genomför flytt med hjälp av lastbil.

Fri strövning eller drivning av samlad renhjord?

Samebyarnas erfarenheter av olika typer av passager skiljer sig åt och erfarenheterna beskrivs utförli-
gare under respektive samebys avsnitt (5.4.2 och framåt). En majoritet anser att renar aldrig självmant
skulle passera genom en port, medan ett fåtal samebyar å andra sidan har andra erfarenheter och
säger att renar kan nyttja portar för fri strövning.

För att renar självmant ska använda en passage krävs att en eller flera renar har vant sig vid passage
genom porten, eller att miljön är anpassad för att djuren inte ska skrämmas eller bli stressade. Många
av samebyarna framhöll att passager över E4 så gott som alltid sker, och kommer att ske, genom driv-
ning med samlad renhjord, och sällan genom fri strövning eftersom fri strövning ofta kräver mer över-
vakning för samebyarna. En ren kommer därför sällan ställas inför valet att passera frivilligt varför
kraven på miljöanpassning för en planskild passage för ren inte är lika stora som för vilt. Här går dock
åsikterna mellan samebyarna isär då vissa gärna ser möjligheten till fri strövning även över E4.

Uppsamlingshagar behövs vid passager för att möjliggöra samlad flytt

Om det ska vara möjligt att passera över en bro eller under en port med en samlad renhjord menar
merparten av samebyarna att det behövs uppsamlingshagar på vardera sidan om passagen. Detta
gäller både vid planskilda passager och vid passager i plan. Generellt anser samebyarna att temporära
uppsamlingshagar är ett sämre alternativ än stationära hagar då det krävs en stor arbetsinsats för att
bygga en funktionell uppsamlingshage om marken är tjälad.

26
Status på och behov av stängsel och grindar
De generella brister i stängslet som framkom under inventeringen 2016 (Stridsman 2016) bekräftas
under dialogmöten med samebyarna. De sträckor där stängsel och grindar är byggda på senare år
fungerar generellt bättre än de sträckor som har stängsel och grindar där åldern tagit ut sin rätt och/
eller där underhållet är eftersatt. På de senare sträckorna tar sig vilt och ren i många fall över stängslet
eller genom en trasig grind. Flera samebyar har lyft behovet av att renskötare är med när stängselåt-
gärder planeras och genomförs för att öka möjligheten för att åtgärderna får önskvärd effekt.

Vid dialog med samebyarna har det framkommit önskemål om att anslutningsvägar förses med indrag
av stängslet 50–100 meter längs anslutningsvägen.

Grindar utgör ofta en brist längs vägen då de ibland lämnas öppna av personer som nyttjar anslut-
ningsvägen. En annan brist som samebyarna lyfter fram är att grindarna ibland är för små i förhål-
lande till öppningen i stängslet, vilket lämnar stora glipor och gör att djuren trots grinden kan passera
ut på vägen.

Liten erfarenhet av uthopp

När det gäller renars möjlighet att använda uthopp har det under dialog med samebyarna framkommit
olika grad av tilltro till åtgärden. Flertalet kritiska kommentarer handlar om uthopps funktionalitet vid
stort snödjup, vilket ofta förekommer när renarna befinner sig i kustområdet. Vidare riskerar uthop-
pen inte ha önskad effekt då renar ofta följer vägbanan om de hamnar på fel sida stängslet och därmed
inte stöter på uthoppen som ligger i anslutning till stängslet. De flesta samebyar har dock vid dialog-
möten bedömt att uthopp bör kunna fungera även för renar, men inga samebyar har testat funktionen
och de vet därmed inte säkert.

Salt lockar ut djuren på E4

Samebyarna berättar att framför allt ren, men även vilt, vid stort snödjup väljer att följa plogade vägar
för att spara energi. Är vägen anslutande till E4 lockar därför salt ofta ut djuren på E4. Detta kan leda
till att djuren antingen blir påkörda eller skrämda av trafiken. Blir djuren skrämda av trafiken fortsät-
ter de oftast att följa E4 istället för att vända tillbaka och ta sig ut till andra sidan viltstängslet.

Lyfter både för- och nackdelar med viltvarning och skrämselsystem

De flesta samebyar har under dialogmötena lyft både för- och nackdelar med viltvarning för bilister
och skrämselsystem för ren. Den generella uppfattningen är att varningssystem i form av skyltar
fungerar precis när de sätts upp men att bilister tenderar att ignorera varningarna efter ett tag. Även
sänkta hastighetsbegränsningar är något som ofta inte respekteras – om det inte kombineras med en
hastighetskamera. Flertalet samebyar har hört talas om olika variationer av varningssystem i form av
blinkande installationer, men ingen har någon direkt erfarenhet av dess effekt.

Många samebyar upplever att skrämselsystem för ren fungerar och att det behövs sådana system vid
på- och avfarter vid E4. Under dialogmötena har flertalet system diskuterats, några mer beprövade än
andra.

27
 Önskar förbättrad kommunikation
Samtliga samebyar framhåller vikten av en fungerande kommunikation med Trafikverket. Tydlig-
het efterfrågas kring vem på Trafikverket som ska kontaktas vid brister och störningar i stängsel och
passager. Likväl efterfrågas tydlighet i vem som har ansvar för att åtgärda brister och störningar, samt
vem som har ansvar för temporära lösningar som samlingshagar och avstängda viltpassager.

Farlig arbetsmiljö vid arbete på väg

Att renar någon gång tar sig in på vägområdet är ofrånkomligt, oavsett antalet passager som anläggs
och stängselåtgärder som vidtas. När en ren tagit sig in på vägområdet kontaktar polisen oftast den
enskilda renskötaren, som ombeds ta renarna från vägområdet. Flertalet renskötare som deltagit vid
dialogmötena vittnar om att detta arbete är förknippat med en mycket obehaglig och rent livsfarlig
arbetsmiljö. Arbetet sker alla tider på dygnet, ofta i mörker, med mycket begränsad sikt för trafikanter.
Renskötare uppger att utplacerade varningstrianglar eller fordon med varningsblinkers har föga effekt
vare sig på renarnas överlevnad eller renskötarnas arbetsmiljö.

Figur 5. Vissa år är snödjupet stort längs kusten och det finns en skepsism över uthopp har någon funktion då.

28
5.4.2 Vilhelmina norra, sträckan: Västerbottens
länsgräns–Nordmaling
E4-sträckan genom Vilhelmina norra sameby är 18 kilometer lång och löper i
stora drag helt parallellt med Botniabanan. Inledningsvis går järnvägen på väs-
tra sidan om E4, men mellan Hemörssundet och Ava passerar E4 över järnvä-
gens tunneltak, varpå järnvägen fortsätter på östra sidan E4. Hela E4-sträckan
är försedd med viltstängsel och till stora delar mötesseparerad. E4 löper genom
mestadels flackt och brukat skogslandskap med enstaka myrar samt några min-
dre igenväxande åkermarker. De större vattendrag som passeras är Aspan, Lög-
deälven och Leduån. E4 och Botniabanan löper på sträckan nära varandra, med
cirka 50 meter mellan dem. Området sydöst om E4, Botniabanan och Nordmaling
är cirka 60 kvadratkilometer, vilket är tillräckligt för att hysa ett hemområde för 2–3 älgtjurar.

Samebyns förutsättningar
Följande information är framtagen under dialogmöte med Vilhelmina norra sameby. I figur xx redovi-
sas befintliga ren- och viltpassager, brister samt behov av passager.

E4 och Botniabanan utgör en barriär som samebyn anser i dagsläget är omöjlig att passera på ett ef-
fektivt och säkert sätt. Förutsättningarna ökar behovet av kantbevakning för att hålla renarna borta
från öppningar i stängslet vid anslutningsvägar, vattendrag och liknande. Sambyn undviker därför
idag området kring E4 och Botniabanan.

Vindkraftparken på Gabrielsberget byggdes år 2011. Vindkraftverken, med tillhörande servicevägar,

har lett till att renarnas betesro störs vilket i sin tur gör att området kring vindkraftsparken undviks av
samebyn.

Vissa år nyttjar Vilhelmina norra ett område nordost om Nordmaling (Järnäshalvön) som ligger inom
Vapsten sameby. För lokalisering och vidare beskrivning av passage till detta område se avsnitt 5.4.3
som rör Vapsten sameby.

Befintliga passager
I dagsläget anser samebyn att E4 och Botniabanan är totala barriärer och inga befintliga passager
finns därför. Innan Botniabanan togs i drift år 2010 flyttade Vilhelmina norra sameby renar över E4
ungefär i höjd med viltpassagen vid Ava (se figur 6 viltpassage – V1). Passagen länkade därmed ihop
det viktiga betesområdet på Gabrielsberget och halvön öster om E4 där bland annat byn Rönnholm
ligger. Vilhelmina norra och Vapsten samebyar samnyttjade området och passagen vid Ava innan
Botniabanan byggdes.

Problem och brister vid E4

Samebyns renar strövar ibland österut i jakt på föda och kommer då till slut till E4. I och med detta
har samebyn identifierat ett antal brister i det befintliga viltstängslet. Dessa brister beskrivs nedan och
redovisas även i figur 6.

1. Stängsel över Stridbäcken samt ordentliga indrag efter vägen mot Gabrielsberget saknas.

2. Indragen är för korta för att vara funktionella vid vändplatsen och södra infarten mot Ava.

29
 3. Grind som ofta står öppen vid mindre körväg mellan södra och norra infarten till Ava.

Samebyns behov och generella synpunkter

Samebyn undviker idag området kring E4 och Botniabanan för att det saknas funktionella passager.
Dock ser samebyn ett ökat behov av att kunna nyttja markerna kring och öster om E4 i framtiden och
framhåller vikten av att säkra passager av E4 upprättas. Uppskattningsvis skulle områdena öster om
E4 inom samebyns marker kunna betas under cirka 4 månader årligen. Samebyn ser helst att planskil-
da passager byggs eftersom det möjliggör en säkrare och enklare passage av E4. Planskilda passager
kan fungera om de byggs på ett funktionellt sätt.

Vindkraftparken på Gabrielsberget medför enligt samebyn en förlust av viktiga betesområden. Då

fler vindkraftverk är planerade strax söder om Gabrielsberget, kommer behovet av att effektivt kunna
nyttja områden öster om E4 att öka. Under våren 2018 fick dessa vindkraftverk avslag i Mark – och
miljööverdomstolen (M 10984-16). Den befintliga påverkan från Gabrielsberget kvarstår dock.

Samebyn ser en möjlighet att kunna flytta renarna med lastbil öster om E4, till halvön Drivan och
halvön där Rönnholm ligger, men passagemöjligheter måste ändå finnas för att möjliggöra flytt till
fots västerut på våren. Nedan beskrivs önskvärda passager, vilka även redovisas i figur 6. I anslutning
till dessa passager måste uppsamlingshagar finnas för att kunna flytta över en samlad hjord: samebyn
anser inte att det kommer att vara möjligt att låta renar ströva fritt vid passagerna även om de är plan-
skilda. Passager i plan vill samebyn kunna stänga temporärt när de ska samla renar inför passage samt
när renar befinner sig i närområdet.

P1) Stribäcksvägen – I höjd med Hemörssundet finns en befintlig port under Botniabanan som
Stribäcksvägen passerar igenom. Denna port bör gå att kombinera med en planskild passage
över E4. Uppsamlingshagar på östra sidan E4 och västra sidan Botniabanan krävs för att ren-
skötarna ska kunna passera med en samlad renhjord. Ledstrukturer behövs även mellan E4 och
Botniabanan för att styra renarna mellan respektive passage. Denna passage skulle öppna upp
möjligheten för renarna att beta på halvön Drivan.

P2) Ava – För att möjliggöra nyttjandet av halvön öster om E4, där bl.a. byn Rönnholm ligger, finns
ett behov av en passage av både E4 och Botniabanan vid Ava. I området finns det på två ställen
portar under Botniabanan som bör kunna kombineras med en planskild passage över E4. Exakt
placering av en passage vid Ava måste detaljplaneras utefter rådande förhållanden på platsen.
Troligtvis är den norra porten mer lämplig då det är mindre bebyggelse där. Uppsamlingshagar
på västra sidan E4 och östra sidan Botniabanan krävs för att renskötarna ska kunna passera
med en samlad renhjord. Ledstrukturer behövs även mellan E4 och Botniabanan för att styra
renarna mellan respektive passage.

Generellt anser samebyn att det inte är lämpligt att ha passager öppna för fri stövning under den tid
som markerna i anslutning till E4 nyttjas. Vid påfartsvägar anser samebyn också att ett indrag på
minst 50 meter krävs samt att det vid öppningar i stängslet bör finns någon typ av varningssystem.

Under dialogmötet med samebyn framkom att renskötarna anser att viltvarningssystem som antingen
varnar bilister eller skrämmer renarna fungerar. Det vore dock bra med mobila viltvarningssystem

30
som är stöldsäkra. Samebyn menar att den mest effektiva åtgärden för att minska risker för påkörning
av ren är sänkta hastigheter. Denna åtgärd skulle även bidra till en särare arbetsmiljö för renskötarna.

Förutsättningar för vilt

Hela E4 mellan Västerbottens södra länsgräns till Nordmaling är stängslad, undantaget vägkorsningar,
och trafikmängden är hög. Detta innebär att hela sträckan utgör en total barriär för vilt, vilket också
förstärks av närheten till Botniabanan. Vägkorsningar i plan och dåliga grindar i stängslet innebär att
vilt tar sig ut på E4. En följd av det är att ett antal olyckor har skett med älg jämt spritt på sträckan de
senaste tio åren. Längs sträckan finns ett identifierat viltstråk mellan Ava och Lögdeå. Här finns en
viltpassage i plan på cirka 300 meter (se V1 nedan samt i figur 6). E4 är dock försedd med mitt- och
sidovajer längs i stort sett hela den viltpassagen.

V1) Passagen möjliggör viltrörelser mellan västra sidan av E4/Botniabanan och den halvö, Kronö-
ren, om ca 60 km2 som skjuter ut i Bottenhavet åt sydöst. Vid denna viltpassage har ett antal
olyckor inträffat de senaste 10 åren. Älgskötselområdena som berörs av denna passage har olika
uppfattning om viltpassagens placering. Aspeå viltvårdsområde är kritiskt till viltpassagens pla-
cering, utformning och underhåll och framhåller att förutom de olyckor som inträffat vid passa-
gen har också ett stort antal incidenter med passerande älgar inträffat. Lögdeå jaktlag bedömer
dock att placeringen är god och fyller en viktig funktion för utbyte av älgindivider och framför
att de flesta viltolyckor, som skett genom deras område, är kopplade till bristfälliga grindar och
andra öppningar. Statistik från viltolycka.nu visar att endast en (rapporterad) älgolycka har
skett i samband med passagen de senaste 10 åren.

31
 # Befintlig viltpassage/viltstråk =
!
! Brist

" Passagebehov
Viltstängsel

Älgolyckor
=
! 1

=
! 2-3

Renolyckor
_
[ 1
Betesområde
Vilhelmina norra

Vapsten =
!

Gabrielsberget = V1 Ava,
!
vindkraftpark viltpassage
=
!
#
P2 Ava
"
n
na
ba
nia
t
Bo

_
[

3 =
!
Str
idb

!
2
ckeä

!
n

=
!

P1 Stribäcksvägen =
!
1
"
!

n
a na
ab
t ni
Bo

Figur 6: E4-sträckan Västerbottens sydliga

länsgräns–Nordmaling, vilket är Vilhelmina

±
norra samebys betesmarker. För beskrivning
av förkortningar se avsnitt 5.4.2.

0 0.5 1 2 3 4
32 km
 !
=
!

5.4.3 Vapsten, sträckan: Nordmaling–Håknäs

Genom Vapstens sameby löper E4 en sträcka på cirka 10 kilometer genom
ett område som till största del utgörs av brukat skogslandskap. Unge-
fär mitt på sträckan passerar E4 ett större myrkomplex vid Torsmyrans
naturreservat. Hela E4-sträckan är mötesseparerad och stängslad med ett
fåtal anslutningsvägar, ofta försedda med grindar.

Halva sträckan löper Botniabanan parallellt och i direkt anslutning till E4

för att därefter sakta öka i avstånd fram till Håknäs där avståndet är 500
mter. Vid Håkäns passerar E4 Öreälven med en hög bro med landremsor på båda sidor älven. Områ-
det söder om E4 mellan Nordmaling och Öreälven är cirka 120 kvadratkilometer, vilket är tillräckligt
för att hysa ett hemområde för 5–6 älgtjurar. Området mellan Håknäs och Hörnefors samnyttjas med
Ubmeje tjeälddie och behandlas i avsnitt 5.4.4 om Ubmeje tjeälddie.

Samebyns förutsättningar
Följande information är framtagen under dialogmöte med Vapsten sameby. I figur 7 redovisas befint-
liga ren- och viltpassager, brister samt behov av passager.

Generellt är det bra bete längs kusten, både väster och öster om E4. Att flytta renarna från fjällen till
kusten är dock arbetskrävande och samebyn väljer i första hand beten längre västerut för att minimera
transporter. Men med klimatförändringar och konkurrerande markanvändning har kusten blivit allt
viktigare för samebyn.

Betesförhållandena styr om och i vilken omfattning samebyn nyttjar området i anslutning till E4. När
samebyn väljer att flytta renarna till kusten kommer de oftast dit i november, till fots eller ibland med
lastbil. Renarna betar på norra sidan om Öreälven och upp till Hörnefors cirka 1–2 månader innan de
sedan flyttas till södra sidan av Öreälven. Samebyn anser att området öster om E4 är mycket värdefullt
för bete, men har alltsedan utbyggnaden av E4 med viltstängsel och mitträcke helt undvikit att flytta
ren över E4.

Befintliga passager
Samebyn har tidigare tagit sig över E4 med hjälp av polis som stängt av vägen när samebyn passerat
mellan Lögdeå och Ava samt vid Torsmyran och Norrsjön. Detta gjordes innan viltstängsel, mitträcke
och Botniabanan uppfördes. För att kunna passera E4 idag skulle mycket arbete krävas för att plocka
ner stängsel och mitträcke och för att uppföra samlingshagar. Därför undviker samebyn idag passage
av E4. Samebyn vågar inte heller nyttja områden närmast E4 på grund av att de upplever en stor risk
för att renar dels tar sig in på vägområdet och skadas eller förolyckas, dels tar sig över till östra sidan
om E4 vilket medför att renskötarna måste försöka styra tillbaka dem till västra sidan.

33
 Problem och brister vid E4
Samebyn ser att stängsel vid E4 har hjälpt mot påkörningar och att det fungerar bra överlag. Samebyn
har även via kontakt med Svevia fått hjälp att sätta upp permanenta trästolpar vid tre konfliktpunkter
där ren tidigare tagit sig ut på vägen på grund av avsaknad av stängsel: viltpassagen vid Torsmyran (se
figur 7 – V2), Håknäs samt viltpassagen söder om Ängersjö (se figur xx – V3). De år samebyn vistas
i området väster om E4 har ett antal brist i stängslet identifierats där renar tar sig över E4 till östra
sidan (se även figur 7):

4. För kort indrag efter vägen mot Brattfors (södra infarten).

5. För korta indrag efter vägen mot Brattfors (norra infarten) samt efter väg 515 mot Håknäs.

Samebyn ser stora behov av underhåll av stängsel varje vinter, dels inför att renarna kommer till E4,
dels kontinuerligt under vintern. Stängslet påverkas mycket vid ombyggnationer eller avverkningar i
närheten av E4.

Samebyns behov och generella synpunkter

Samebyn ser stora fördelar med att nyttja östra sidan om E4. Betet på Järnäshalvön sydöst om Nord-
maling och väster om Öreälven kan räcka 2–3 månader. Om havet fryser tar sig renarna ut på öarna
och ytterligare betesområden tillgängliggörs. I och med vindkraftsparken på Gabrielsberget och de
förluster av betesmarker som den inneburit behövs den södra halvön ännu mer. Flytta med lastbil är
tidskrävande och inte önskvärt, varför samebyn förordar funktionella passager. Nedan beskrivs önsk-
värda passager, vilka även redovisas i figur 7. Samebyn önskar även en funktionell passage vid Ava för
åtkomst till marker runt Rönnholm. Denna passage beskrivs mer i detalj i avsnitt 5.4.2 för Vilhelmina
norra sameby.

P3) Håknäskälen – Hela Järnäshalvön skulle nås via denna passage. Samebyn vill dock kunna
stänga passagen kortare tider (några dagar) för att underlätta samlad flytt över E4. Denna pas-
sage är av högsta prioritet för samebyn.

Om endast en passage byggs är Håknäskälen högst prioriterad för samebyn. Planskilda passager är
att föredra, och då hellre broar än portar eftersom samebyn generellt anser det vara mycket svår att
flytta en renhjord genom en port. Samebyn säger dock att passager i plan är bättre än inget. Samtidigt
framhåller samebyn att passager i plan är väldigt krångligt. Sådana passager kräver samlingshagar på
båda sidor (speciellt krångligt där järnväg och väg går nära), att mitträcket monteras ned, att stängsel
monteras ned, att polis anlitas och att allt sedan ska monteras upp igen. Detta tar flera dagar i anspråk.
Om det anläggs passager i plan kräver samebyn därför att ansvarsfördelningen klargörs.

34
Förutsättningar för vilt
Drygt halva sträckan av E4 utgör här en barriär för vilt. Bron över Öreälven är bred och hög och har
stora strandpassagemöjligheter. Strax väster om älven korsar väg 515 E4 och här har flera viltolyckor
skett. Sträckan mellan älven och väg 515 är inte stängslad (brist nr 8) vilket kan vara anledningen
till att djuren kommer upp på vägen istället för att gå under bron. Under vintern 2018 har sträckan
stängslats tillfälligt för att minimera risken för ren att bli påkörda. Stängslet avses tas bort under våren
2018 för att, mest sannolikt, sättas upp igen under nästkommande vintrar.

Botniabanan, som går nära E4 hela sträckan, förstärker den totala barriären. Vid Håknäskälen går
Botniabanan i tunnel och här används tunneltaket av vilt som passerar söderifrån. När djuren kommer
till E4 finns dock ett problem i att passagerna är något förskjutna och djuren inte vet åt vilket håll de
ska gå för att hamna rätt. På Järnäshalvön återfinns förutom älg också en fast population kronhjort.

V2) Vid Torsmyran finns en viltpassage i plan om cirka 300 m med sänkt hastighet. Platsen an-
vänds också som rastställe tillgänglig från södergående körfält. Öppningen är ett problem för
renar som vistas i området och under vintern 2017/18 beslutades att stänga passagen tillfälligt
för att undvika renar på vägen. Den avses öppnas igen under våren 2018, men sannolikt behö-
ver den stängas även kommande vintrar. Detta har föranlett klagomål från markägarna då det
blir problem med betesskador från viltet.

35
 # Befintlig viltpassage/viltstråk
! Brist

" Passagebehov

Älgolyckor
=
! 1

=
! 4-5

Renolyckor
_
[ 1

[
_ 2-5
Viltstängsel
Betesområde
Vilhelmina norra

Vä g
Vapsten

15 5
6
P3 Håknäskälen !=
!
5
_
[
#!
= "
=
! !

4 [
_
!
=
! Norrsjön
n V2 Torsmyran,
ia ba na viltpassage
Bo tn

Järnäshalvön

±
Figur 7: E4-sträckan Nordmaling–Håknäs,
vilket är Vapsten samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.3.

0 0.5 1 2 3 4
36 km
5.4.4 Ubmeje tjeälddie, sträckan: Håknäs–Hörnefors
Området mellan Håknäs och Hörnefors samnyttjas av Vapstens sameby
och Ubmeje tjeälddie sameby och omfattar cirka 15 km. Området mellan
Hörnefors och Umeå samnyttjas av Ubmeje tjeälddie sameby och Ran
sameby.

Efter att E4 passerat Öreälven just öster om Håknäs löper den genom
brukat skogslandskap med enstaka mindre myrar som löper i nord-sydlig
riktning. Hela sträckan är mötesseparerad och stängslad med ett fåtal an-
slutningsvägar ofta försedda med grindar.

Botniabanan löper genom Ubmeje tjeälddie sameby på ett avstånd om cirka 500 meter från E4, och
lämnar en yta på cirka 7 kvadratkilometer mellan Botniabanan, som är stängslad i söder, och E4 som
är stängslad i norr. Området sydöst om Botniabanan mellan Öreälven i väster och Hörnefors i öster är
cirka 50 kvadratkilometer stort, vilket är tillräckligt för att hysa ett hemområde för 2–3 älgtjurar.

Samebyns förutsättningar
Följande information är framtagen under dialogmöte med Ubmeje tjeälddie sameby. I figur 8 redovi-
sas befintliga ren- och viltpassager, brister samt behov av passager.

Ubmeje tjeälddie sameby har sedan Botniabanans uppförande undvikit att nyttja området söder om
E4 för att undvika påkörningar av ren på den ostängslade järnvägen. Det förekommer dock att ren tar
sig över E4, främst vid Häggnäskorsningen, vid infarten till Hörnefors N.

Befintliga passager
I och med att samebyn undviker området söder om E4 nyttjas inte heller några passager. För att föra
tillbaka renar som av misstag tagit sig över E4 används dock en passage (se även figur 8):

R1) Häggnäskorsningen – Nyttjas ibland. Samebyn anser att denna passage i dagsläget är farligt
både för renarna och renskötarna eftersom korsningen inte är anpassad för renpassage. Obser-
vera att denna korsning ligger strax norr om Hörnefors.

Problem och brister vid E4

Då hela Botniabanan saknar stängsel mellan Håknäs och Hörnefors undviker samebyn området kring
E4. De har dock under dialogmötet framfört ett antal brister längs E4, se nedan och figur 8. Bristerna
medför att renskötarna aktivt måste kantbevaka E4 för att deras renar inte ska ta sig över E4.

6. För kort indrag efter vägen norrut mot Långed.

7. För kort indrag efter vägen söderut mot Rösåsen.

8. Grindar i dåligt skick.

9. Stängsel saknas vid Ängerån för att avleda renarna från att ta sig ut på E4 när det är is på ån.

10. Grind som ofta lämnas öppen, längre indrag på vägen norrut saknas.

11. För kort indrag vid avfarterna vid Hörneå.

37
 12. För kort indrag efter vägen mot Hörnefors S.

13. Stängsel saknas fram till avfarten till Hörnefors C.

14. För kort indrag efter vägen mot Häggnäs.

15. Möjlighet saknas att öppna stängsel samt lägga ner mitträcke för att på ett funktionellt sätt
kunna föra tillbaka renar som smitit över på östra sidan E4 vid Häggnäskorsningen.

Samebyns behov och generella synpunkter

Generellt förespråkar Ubmeje tjeälddie sameby att Trafikverket måste se till att markerna kring E4 och
Botniabanan kan nyttjas genom funktionella och säkra stängsel, längs både vägen och järnvägen, samt
stå för de utgifter som nödvändiga åtgärder innebär. Som det är nu måste renskötaren ofta bekosta
både stängsel och extraarbete själv.

De önskemål om passagemöjligheter som Ubmeje tjeälddie sameby framfört beskrivs nedan och i figur
8. De passager som ligger inom det område som samnyttjas med Ran sameby beskrivs i avsnitt 5.3.4
om Ran sameby.

P4) Ängersjö – I dagsläget finns här en viltpassage som tillfälligt stängs när Vapsten sameby har
sina renar i närheten. Passagemöjlighet på denna plats önskas dock av Ubmeje tjeälddie sam-
eby. Denna passage kommer inte användas förrän Botniabanan stängslas, på nordvästra sidan,
och därmed möjliggör bete öster om E4 mellan Öreälven och Hörnefors. Samebyn ser behov av
samlingshagar på båda sidor om E4 samt båda sidor om järnvägen för att en passage i plan ska
vara funktionell.

P5) Häggnäskorsningen – Ubmeje tjeälddie sameby efterfrågar en säker möjlighet till passage i
plan strax norr om själva avfarten mot Häggnäs. Här behöver samebyn kunna öppna viltstäng-
slet samt lägga ner mitträcket vid de tillfällen de måste föra tillbaka renar som av misstag tagit
sig öster om E4.

Förutsättningar för vilt

Nästan hela sträckan utgör barriär för vilt. Undantaget är bron över Öreälven som är bred och hög
och har stora strandpassagemöjligheter och därmed reducerar barriären i närområdet. Stranden mot
älven är dock på nordöstra sidan brant och risken är stor att djuren kommer för högt upp för att kunna
nyttja strandpassagen på ett naturligt sätt.

Längs sträckan finns öppningar i stängslet på norra sidan vid anslutningsvägen från Långed, samt
på båda sidor vägen vid Ängersjö och vid dessa platser har ett antal viltolyckor skett. Vid Hörnefors
passerar E4 Hörneån med en låg bro, utan passagemöjlighet längs vattnet, där stängslet upphör på en
sträcka om cirka en kilometer. Två viltpassager i plan finns längs sträckan.

V3) Vid Rödmossamyran finns en viltpassage i anslutning till en mindre serviceväg som går söderut
till Rösåsen och Botniabanan.

V4) Vid Ängersjö finns en stor öppning i stängslet söder om sjön. Öppningen sträcker sig från sjön
till korsningen mot Ängersjö.

38
Botniabanan ligger inom en kilometer från E4 på hela sträckan och området mellan E4 och järnvägen
är ca 9 kvadratkilometer totalt. Detta område bedöms inte funktionellt för viltet då det är så långsmalt
och barriären blir därför förstärkt. På Botniabanan finns ett antal öppningar i stängslet som ska fung-
era som viltpassager. Det har i denna studie inte gått att få underlag gällande var dessa öppningar
finns.

Öppningarna behöver eventuellt flyttas i samband med eventuella åtgärder på E4. Flertalet broar och
portar finns över/under Botniabanan. Dess funktion för vilt är ej känd.

39
 Ö Befintlig renpassage
# Befintlig viltpassage/viltstråk
! Brist
" Passagebehov

Viltstängsel

Älgolyckor
=
! 1

=
! 2-3

=
! 4-5

Renolyckor
_
[ 1
Betesområde P5 Häggnäskorsningen
15
Ran "
!

Ubmeje tjeälddie 14
Ö
!
13
[!
_=
Vapsten !_
[

12 R1 Häggnäskorsningen
!
11 !
=
!

10
P4 Ängersjö 9!
"#
=
!
!

V4 Ängersjö,
=
! viltpassage
8
!
7
#!
V3 Rödmossamyran,
viltpassage
n
6 na
!!
= i a ba
tn
5 Bo
=
_
[
!
!

±
Figur 8: E4-sträckan Håknäs–Hörnefors, vilket
är Ubmeje samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.4.

0 0.5 1 2 3 4
40 km
5.4.5 Ran, sträckan: Hörnefors–Djäkneboda
Ran är den sameby i Västerbotten som berörs av längst sträcka av E4: 70 km.
Större delen av sträckan utgörs av brukat skogslandskap och en stor del går
också genom Umeå tätort. Runt tätorterna Hörnefors, Sörmjöle, Ansmark,
Umeå, Anumark, Sävar och Djäkneboda passerar E4 dock genom öppnare
jordbrukslandskap.

Vid Sörmjöle upphör stängslet när E4 passerar jordbruksmarken väster om

samhället för att åter ta vid när vägen går in i skogen igen. Vid detta stängsel-
avslut återfinns en konfliktpunkt med ett antal viltolyckor.

Mellan Sörmjöle och Ansmark finns få öppningar i stängslet. Sträckan Ansmark–Umeå är mötessepa-
rerad, men stängslad endast en kortare sträcka strax norr om Ansmark. Det område sydöst om E4 och
Botniabanan som är funktionellt för renskötseln, alltså exkluderat åkermarkerna söder om Umeå, är
totalt ca 90 kvadratkilometer, vilket är tillräckligt för att hysa ett hemområde för 4-5 älgtjurar. Norr
om Umeå förbi Sävar och upp till Lillåbron är E4 fortsatt mötesseparerad och stängslad och saknar i
stort tydliga ansamlingar av vilt- och renolyckor. Därefter fortsätter stängslet, men mötessepareringen
upphör. I Sävar passerar E4 ett antal lokalvägar samt Sävarån med portar stora nog att vara funktio-
nella för vilt. Området sydöst om E4 från norr om Umeå upp till Djäkneboda är närmare 300 km2,
vilket är tillräckligt för att hysa ett hemområde för ca 15 älgtjurar.

Samebyns förutsättningar
Rans sameby nyttjar så gott som årligen sina marker öster om E4, både söder och norr om Umeå. I
vilken omfattning detta sker beror på betesförhållande kopplat till snödjup, väder och vind.

Befintliga passager
För att möjliggöra nyttjande öster om E4 passerar Rans sameby E4 vid ett antal ställen, se nedan samt
i figur 9-11. Samtliga passager är i plan.

R2) Storåmyrberget – Passagen sammanfaller med viltpassagen (Vxx) och här är det en öppning i
viltstängslet och det är inget mitträcke. Passagen är dock olyckligt utformad då ren riskerar att
styras läng med E4 och inte över den.

R3) Stöcksjön – Används som passage västerut i slutet av betesperioden vid kustlandet. Mycket
bebyggelse finns vid passagen vilket kan skrämma ren vid passage.

R4) Anumark – Passagen sammanfaller med viltpassagen (Vxx). Det är oklart hur användningen
kommer se ut i framtiden om Norrbotniabanan anläggs.

R5) Svarttjärnvägen ¬– En viktig passage för att nå betesmarker söder om Sävar. Passagen har ett
bra och ostört läge.

R6) Gryssjökorsningen – En viktig passage för att länka ihop betesområden öster om E4 som sam-
ebyn besöker årligen. Denna passage används även vissa år av Grans sameby.

41
 Problem och brister vid E4
På E4 sker det mycket olyckor med ren mellan vägen mot Täfteå och Sävar. Samebyn framförde under
dialogmötet ett antal brister i stängslet, se nedan samt i figur 9-11.

16. Stängsel saknas fram till infarten mot Sörmjöle.

17. Både E4 och Botniabanan ostängslad, området mellan skulle annars kunna betas.

18. Renarna är svåra att styra söderut längs Åhedån mot den planfria passagen vid Botniabanan.

19. För kort indrag efter vägen mot Stugunäs samt grindar i dåligt skick.

20. Grindar på sträckan Stugunäskorsningen-Ansmark generellt i dåligt skick.

21. För kort indrag efter vägen mot Svartbergets bergtäkt. Renar tar sig över E4 vid öppningarna i
viltstängslet.

22. För kort indrag efter vägen mot Dåvamyran.

23. För kort indrag efter Täfteån.

24. För kort indrag efter påfartsvägen från norr.

25. Stängsel och grindar i allmänt dåligt skick mellan Sävar och Lillåbron.

26. Grindar i dåligt skick samt för kort indrag.

Samebyns behov och generella synpunkter

Rans sameby anser att samtliga ovan beskrivna passager som används idag är viktiga för att fortsatt
kunna bedriva en långsiktig renskötsel. Undantaget är passagen i Anumark som troligtvis inte kommer
vara användbar om Norrbotniabanan anlagts i intilliggande område. Nedan beskrivs de anpassningar
och optimeringar som behövs för att underlätta passage.

P6) Stor-Åmyran – Den befintliga öppningen i stängslet vid V5 (se förutsättningar för vilt nedan)
behöver stängas och passage i plan eller planskild passage behövs en bit längre norrut, i närhe-
ten där E4 korsar Norrmjöleån. Detta kräver byggnationer av renbroar över Norrmjöleån – då
det inte går att lite på om ån är frusen eller ej. Samlingshagar efterfrågas för att kunna komma
driva en samlad hjord förbi passagen. Denna passage behöver samordnas med en planskild pas-
sage över Botniabanan, lämpligen i höjd med norra änden på Bussjön.

P7) Stöcksjön – Vid Stöcksjön och vägkorsningen söder om Stöcksjö bör den befintliga passagemöj-
ligheten finnas kvar. Passagen bör dock placeras strax söder om Stöcksjö, på en så öppen och
obebyggd sträcka som möjligt. Om mitträcke finns måste detta gå att sänka ner temporärt.

P8) Svarttjärnvägen – Den befintliga passagen måste göras mer funktionell, speciellt om passagen
vid Anumark inte längre kan användas på grund av Norrbotniabanan. Det som samebyn efter-
frågar är samlingshagar på båda sidor E4. Viss ovisshet finns dock kring passagen då E4 följs av
en cykelbana i detta område.

42
P9) Gryssjökorsningen – Mycket lämplig placering av en planskild passage då E4 går i en skärning
i närheten. Samebyn anser att det kommer krävas samlingshagar på var sida om E4, även om
passagen görs planskild.

Sameby nyttjar även viltpassagen i Dalkarlså som ligger inom Gran sameby (se figur 10– V6). Här ser
Ran samebyn ett fortsatt framtida behov av möjlighet till passage.

Rans sameby framhåller att samarbete mellan samebyn och väghållare och entreprenörer fungerar
väldigt olika för olika områden. På vissa sträckor funderar det mycket bra och samebyn får hjälp med
att hjälpa till att montera upp stängsel innan renarna anländer till området. Detta gör att säkerheten
höjs, att risken för påkörning av ren minskar samt att arbetssituation för renskötarna förbättras. Att
tillfälligt stängsla öppningar i viltstängslet ger även tillgång till marker som annars är svårnyttjade.

Samebyn framför även vikten av att Norrbotniabanan samordnas med E4. De menar att det är oerhört
viktigt att stängslingen blir bra mellan Norrbotniabanan och E4. Kommer renarna in i en smalt om-
råde mellan dessa infrastrukturer kommer de att försöka tränga igenom stängslet.

Förutsättningar för vilt

Endast några få ställen längs den 70 km långa sträckan bedöms ha god genomsläpplighet för vilt.
Sträckan är ostängslad genom odlingslandskapet söder om Umeå, men trafikmängden är tillräckligt
stor för att ändå utgöra en barriär för djuren. Botniabanan förstärker barriären söder om Umeå vilket
även Norrbotniabanan kommer att göra norr om Umeå när den byggts. Mellan Sörmjöle och Stöck-
sjö är älgolyckor frekvent förekommande, både på stängslade och ostängslade sträckor. Ett antal av
olyckorna bedöms vara kopplade till öppningen i stängslet vid vägkorsningen mot Storåmyrberget (se
nedan V5) samt anhopningar vid öppningarna i stängslet både i Sörmjöles och Ansmarks jordbruks-
landskap. Ett fåtal olyckor med älg har skett i närhet till Sävar. Dessa beror sannolikt på öppningen i
stängslet vid trafikplatserna norr och söder om samhället.

V5) Storåmyrberget – Platsen är inte avsedd som viltpassage, men en konfliktpunkt finns där en
mindre väg från en grustäkt på Svartberget ansluter till E4. Här finns en stor öppning i stängs-
let där djuren tar sig ut på E4 och flera olyckor har skett på platsen.

V6) Anumark – En viltpassage har gjorts genom att inte stängsla genom den öppna jordbruksmar-
ken väster om Tavelån.

43
 Ö Befintlig renpassage
# Befintlig viltpassage/viltstråk
! Brist _
[
" Passagebehov
Viltstängsel R3 Stöcksjö Ö

Älgolyckor
=
! 1 P7 Stöcksjön

= "
! 2-3

Renolyckor !
=
_
[ 1 =
!
Betesområde =
!
Ran =
!
Ubmeje tjeälddie =
!
Vapsten P6 Stor-Åmyran =
!
"
21 V5 Storåmyrberget,
R2 Storåmyrberget !#
Ö
=
! viltstråk

20
!
=
!
=
!
n
na
ba
nia

19
t
Bo

!
18
!

=
!
=
!
17
!!
=
16
!

15
"
!
14 Figur 9: E4-sträckan Hörnefors-Djäkneboda,

±
Ö
! vilket är Ran samebys betesmarker. För
_
[
[!
!_= beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.5.

0 0.5 1 2 3 4
44
km
 Ö Befintlig renpassage
# Befintlig viltpassage/viltstråk
! Brist
" Passagebehov
Viltstängsel
Flyttstråk rennäring

Älgolyckor
=
! 1

Renolyckor
_
[ 1

[
_ 2-5
Betesområde
Ran
=
!
Ubmeje tjeälddie

Norrbotniabanan korridor

24 [
_
!
=
!

R5 Svarttjärnvägen =
!
"
Ö

P8 Svarttjärnvägen
[
_

_
[
23
!

22
!

R4 Anumark #
Ö

V6 Anumark,
viltpassage

_
[

±
Figur 10: E4-sträckan Hörnefors-Djäkneboda,
vilket är Ran samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.5.

0 0.5 1 2 3 4
45
km
 Ö Befintlig renpassage
! Brist

" Passagebehov
Viltstängsel

Flyttstråk rennäring "

!

Älgolyckor
=
! 1

Renolyckor
[
_ 2-5 [
_
Betesområde =
!
Gran

Ran

Norrbotniabanan korridor

26
!
=
!

=
!
[
_
R6 Gryssjökorsningen Ö
25
!
"
P9 Gryssjökorsningen

=
!

=
!

24 [
_
!
=
!

±
Figur 11: E4-sträckan Hörnefors-Djäkneboda,
vilket är Ran samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.5.
=
!
0 0.5 1 2 3 4
46 km
 #
"

5.4.6 Gran, sträckan: Djäkneboda–Sikeå

=
!
E4-sträckan genom Gran sameby, från Djäkneboda till Sikeå, är totalt ca 20

"
! km lång. Merparten av sträcken går genom brukat jordbrukslandskap med
omkringliggande skogsmark. Hela sträckan är försedd med viltstängsel. Mö-
tesseparering saknas, men är planerad för hela sträckan Djäkneboda–Sikeå
med trolig byggstart under år 2018.

Området öster om E4 är ett 65 kvadratkilometer stort sammanhängande

område delat i tre ungefär lika stora delar av Dalkarlsån och Rickleån. Detta
område är tillräckligt för att hysa ett hemområde för 3-4 älgtjurar.

Stängslet upphör också i Bygdeå en kortare sträcka vid infarten till samhället. Här har en del olyckor
med ren inträffat. Ca 500 m norr om Bygdeå återupptas mötessepareringen och kvarstår hela vägen
till Sikeå.

Samebyns förutsättningar
Grans sameby nyttjar årligen områden på båda sidor E4 till bete. Dock har samebyn i dagsläget svårt
att nyttja dessa marker optimalt då de upplever en oro för att renarna tar sig ut på E4. Området öster
om E4 är i dagsläget främst av karaktären reservområde, och nyttjas i lägre grad än vad som egentli-
gen vore önskvärt nu på grund av de problem och extraarbete som E4 medför. På grund av låst bete
under vintrar kan områdena öster om E4 komma att behövas i större utsträckning framöver. Samebyn
ser en trend att de kustnära områden ökat i betydelse över tid. Åtkomst till dessa områden har skett
via två passager.

Befintliga passager
Samebyn nyttjar idag två passager vid E4, varav en (Gryssjökorsningen) ligger inom Ran samebys
marker och redovisas därmed i avsnitt 5.3.4, den andra passagen redogörs för nedan samt i figur 12.
Ytterligare en passage vid Lägde har tidigare använts innan viltstängsel uppfördes vid E4.

R7) Dalkarlså – Denna passage bedöms av samebyn som mycket viktig för hela nyttjandet av mar-
ker öster om E4. Samebyn anser att stängslingen runt påfartsvägen österifrån är bristfällig –
något som kommer åtgärdas i den nya vägplanen för E4.

Problem och brister vid E4

Samebyn upplever generellt ett stort problem med hål och brister i viltstängslet vid E4. De efterfrågar
särskilt en ökad funktionsduglighet av viltstängslet på sträckan Sävar-Djäkneboda och Bygdeå-Sikeå.
Bättre stängselavslut kring påfartsvägar och en större säkerhet i att viltstängslet är tätt skulle göra att
områdena närmast E4 kan nyttjas i större utsträckning och med större trygghet. Samebyn betonar
dock att stängsling ofta kan ge en falsk trygghet, eller osäkerhetskänsla, då grindar kan lämnas öppna
och viltstängsel kan förstöras.

Samebyn vill även se en bättre lösning på hur dialogen kan ske med stängselansvarig hos entreprenö-
rer, de bästa resultaten nås när renskötare och entreprenörer tillsammans på plats diskuterar åtgärder.

Ett antal brister i stängslet har identifierats under dialogmötet och redogörs för nedan samt i figur 12.

47
 27. För kort indrag på mindre väg norrifrån.

28. Mellan infarten mot Dalkarlså och viltpassagen finns en kort bit viltstängsel som renar lätt
trycks mot vid passage av E4.

29. För kort indrag.

30. För kort indrag.

31. För kort indrag åt väster.

32. För kort indrag.

Samebyns behov och generella synpunkter

Vid ett ökat nyttjande av områdena öster om E4 i framtiden kommer även behoven av fungerande
passager att öka. Samebyn framhåller att i samband med Norrbotniabanan är det mycket viktigt att
samordna passager med passager över E4. Nedan samt i figur 12 redogörs för önskvärda passagebehov
inom Gran sameby. Gryssjökorsningen kommer i framtiden vara viktig för samebyn, korsningen ligger
inom Ran samebys marker och redovisas därmed i avsnitt 5.3.4.

P10) Djäkneboda norra – Området öster om Djäkneboda är ett nyckelområde som idag nyttjas
mindre än önskvärt då samebyn har problem med att renar tar sin in på E4 samt att det är svårt
att passera E4 med en samlad hjord. Här menar samebyn att det finns ett behov av en planskild
passage. Samebyn bedömer Djäkneboda norra som en mer naturligt placerad passage jämfört
med den vid Dalkarså, se nedan.

P11) Dalkarså – Viktig befintlig passage som samebyn menar måste förbättras för att den ska vara
funktionell och säker för passage i plan av ren.

P12) Lägde – Samebyn önskar här en möjlighet att passera E4. Passage kan ske i plan om viltstäng-
slet skulle kunna gå att öppna temporärt samt att mitträcket går att sänkas eller tas bort under
tiden renarna ska passera. Det vore också önskvärt om dikena skulle kunna släntas då det
skulle underlätta för renarna att passera.

Förutsättningar för vilt

Hela sträckan utgör barriär för vilt. Ett flertal viltolyckor har skett i samband med Dalkarlså (se V6
nedan) och ett par vid utfarten vid Åsjön. Här är ett kort uppehåll i stängslet i samband med kors-
ningen. Norr om Bygdeå har ett antal älgolyckor skett spritt längs hela sträckan upp mot Sikeå. Vägen
är ännu inte utbyggd vilket innebär att vägområdet är relativt smalt och skogen är nära inpå vägbanan. n
a na
Det innebär att sikten är begränsad och när djuren kommer ut ur skogen är de mer eller mindre redan ab
t ni
på vägbanan vilket kan vara en förklaring till varför så många olyckor sker på sträckan. Bo

V7) Dalkarlså – En viltpassage finns vid Dalkarlså.

48
 =
!
32
!
Ö Befintlig renpassage !
=
# Befintlig viltpassage/viltstråk 31
!
! Brist
P12 Lägde
" Passagebehov
"
Viltstängsel !
=
Flyttstråk rennäring

Älgolyckor [
_
=
! 1
30
=
! 2-3 !

Renolyckor
_
[ 1

[
_ 2-5
Betesområde
Malå =
!
Gran

Ran

Norrbotniabanan korridor

=
!

_
[

29
!

V7 Dalkarlså,
P11 Dalkarlså viltpassage

#
"
Ö!
28
R7 Dalkarlså

P10
Djäkneboda =
!
norra
27
"
!

±
Figur 12: E4-sträckan Djäkneboda-Sikeå,
vilket är Gran samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.6.

0 0.5 1 2 3 4
km 49

[
_
=
!
 5.4.7 Malå, sträcka: Sikeå–Lövsele
Landskapet efter denna E4-sträcka på ca 33 km är något mer kuperat än
sträckorna söderut. I högre lägen dominerar skogsmarker och däremellan
småbrutet jordbrukslandskap. Idag saknas både mötesseparering och stängsel
för hela sträckan, men båda delarna planerar Trafikverket för i vägplanerna
Sikeå-Gumboda och Gumboda-Grimsmark. Hela sträckan får betecknas som
olycksdrabbad med avseende på både vilt och ren, troligtvis som en följd av
att vägen är ostängslad. Området öster om E4 är ca 100 kvadratkilometer stort
med relativt lite bebyggelse, vilket är tillräckligt för att hysa ett hemområde för
4-6 älgtjurar.

I figur 13-14 redovisas befintliga ren- och viltpassager, brister samt behov.

Samebyns markanvändning
Följande information är framtagen under dialogmöte med Malå sameby.

Malå sameby nyttjar området kring E4 årligen, men i olika utsträckning från år till år beroende på
betesförhållandena. Samebyn har förlorat 30 % av sina vinterbetesmarker på grund av nya gränsbe-
stämmelser.

Samebyn flyttar renar till området på hösten både till fots och lastbil. På våren flyttas djuren i regel på
marken tillbaka till fjällen. En viss fri strövning förekommer i området kring E4, men är problematisk
för samebyn som årligen har många renpåkörningar på E4. Området öster om E4 betas i regel från
norr till söder och samebyn släpper gärna renarna vid Avan.

Befintliga passager
Vissa specifika platser används för passage av större grupper av renar över E4. I anslutning till dessa
anlägger samebyn tillfälliga samlingshagar för att på ett säkert och effektivt sätt kunna flytta renar
över E4. Platser för passager inom samebyn är följande:

R8) Granberget – Har bra bete på hela berget, varför bägge sidor betas.

R9) Gumboda – Passagen finns utpekad som vandringsled i renbruksplanen men nyttjas sällan.

R10) Skäranvägen – En frekvent använd passage för att flytta renar mellan viktiga betesområden
på båda sidor E4. En samlingshage finns vid Skäran för hopsamling inför passage. Poliseskort
behövs för passage av E4.

R11) Västanbyn – En viktig passage för att länka ihop områden upp mot nordväst.

Samebyn nyttjar även passagen vid Legdeå, inom Grans sameby, regelbundet.

Problem och brister vid E4

Samebyn har många påkörningar av ren. En stor konfliktpunkt finns vid Granberget, men det kan
också skönjas tydliga kluster av renolyckor vid Klintsjön och strax norr om Grimsmark.

Kommunikationen med Trafikverket fungerar inte optimalt i dagsläget och behöver förbättras. Var-
ningsskyltar för renar tas inte på allvar av bilister och vid olyckor är samebyn ensam ansvariga för att

50
ta bort renarna från vägen. Detta är ett stort riskmoment.

Samebyns behov och generella synpunkter

Det finns en oro för att utbyggnaden av E4 på sträckan samt Norrbotniabanan genom samebyn kom-
mer att begränsa möjligheterna att använda vinterbetesmarkerna på ett bra sätt. Markerna fragmen-
teras mer och barriärer skapas och det kommer att innebära ett merjobb för renskötarna då djuren
måste flyttas oftare. Då samebyn redan har förlorat en stor del av sina vinterbetesmarker är det viktigt
att de vinterbetesmarker som är kvar kan utnyttjas optimalt. Samebyn är mycket oroliga för att re-
narna inte kommer att kunna ta sig förbi Broträskområdet (nordväst om Västanbyn) när E4 stängslas
in och Norrbotniabanan byggs.

När E4 byggs ut och Norrbotniabanan anläggs förespråkas att Trafikverket bygger planskilda passager,
som tillåter fri strövning av ren. Passagerna måste anpassas efter renarnas behov, med sikt- och bul-
lerskydd samt vara vegetationsklädd. Samebyn tror inte att portar kommer att användas och föresprå-
kar därför att passagerna byggs som broar.

Vid anslutningsvägar till E4 behöver stängsel anpassas från plats till plats för att minimera risken att
djuren tar sig upp på vägen. Samebyn betonar att det krävs hagar på båda sidor av E4 för att kunna
genomföra säker flytt av djuren över E4. Uthopp bedöms inte vara funktionella för renarna då djuren
följer vägbanan och inte stängslet då de kommer ut på vägen.

Samebyn vill fortsatt ha passager vid följande platser:

P13) Granberget – En ekodukt bör anläggas här vilken måste samordnas med Norrbotniabanan. En
passage vid vägen mot Jomark är också önskvärt.

P14) Skäranvägen – Här förespråkas en ekodukt som samordnas med Norrbotniabanan. Det bästa
vore en sammanhängande ekodukt över både vägen och järnvägen men är inte det möjligt kan
det fungera även med två ekodukter. Passagen vore bäst att anlägga vid Skäranvägen, men om
den placeras längre söderut behöver en väg röjas fram så att renarna tas sig till den.

P15) Västanbyn – Här måste en passage möjliggöras när E4 stängslas. Samebyn är öppen för att
denna i plan där stängslet tillfälligt kan öppnas på en sträcka om 100-150 meter och även
mitträcket tas bort under perioden för flytt. Passagen bör kompletteras med någon form av
viltvarningssystem som varnar för fritt strövande renar. Om passagen inte kan anläggas för
friströvande ren så behöver hagar byggas.

Förutsättningar för vilt

Sträckan mellan Sikeå och Lövsele är, som nämnt, inte stängslad eller mötesseparerad. Vägen är dock
fortfarande en betydande barriär för vilt. Vägen blir särskilt farlig då trafikmängden inte är tillräckligt
stor för att avskräcka djuren från att passera, men hög nog för att orsaka många viltolyckor (se figur 4).
Det finns inga viltpassager på sträckan, men ett antal platser har, av älgskötselområdena, identifierats
som naturliga viltstråk. Detta är platser där vilt rör sig i större utsträckning än i övriga landskapet.
Viltstråken redovisas nedan och i kartan på samma vis som för viltpassager.

V8) Klintsjön – Vilt följer Granåns dalgång samt vidare längsefter Klintsjöbergets sluttningar.

51
 V9) Flarkån – Tydligt viltstråk efter Flarkåns dalgång från väster vidare österut.

V10) Storlidberget – Vilt följer dalen mellan Lillån och Storlidbergets västra sluttning i nordsydlig
riktning.

Att detta utgör naturliga stråk förstärks av viltolycksstatistiken. De flesta viltolyckor med vilt sker i
höjd med Klintsjön samt vid Storlidberget.

52
 Ö Befintlig renpassage
# Befintlig viltpassage/viltstråk
_=
[!
! Brist
" Passagebehov R10 _
[
Skäranvägen !
=
Viltstängsel
[
_
"
Ö
Flyttstråk rennäring [#
_
V10
Älgolyckor Storlidberget,
=
! 1 [
_ viltstråk

=
! 2-3

= [
_
! 4-5

Renolyckor [
_
_
[ 1

[
_ 2-5

_
[ 6-9

Betesområde
Malå
=
!
[
_
Gran R9 Gumboda
=
!
Ö
Norrbotniabanan korridor #
V9 Flarkån,
_
[ viltstråk
=
!

#_
[
V8 Klintsjön,
viltstråk
[
_

R8 Granberget
Ö
=
!
"
_
[ P13
Granberget

[
_
=
!
= är
!

±
Figur 13: E4-sträckan Sikeå-Lövsele, vilket
32
Malå samebys betesmarker. För beskrivning
av förkortningar se avsnitt 5.4.7. !

!
= 0 0.5 1 2 3 4
53
31 km
!
 [!
_
33
_
[
Ö Befintlig renpassage
# Befintlig viltpassage/viltstråk
! Brist
" Passagebehov

Viltstängsel

Älgolyckor
=
! 1
[
_
_
[
=
! 2-3

=
! 4-5 _
[

Renolyckor
_
[ 1

[
_ 2-5 _
[
!
=
_
[ 6-9
Betesområde _
[
!
=
Maskaure _
[
=
!
Malå P15 Västanbyn _
[
_
[ [!
_ [
= _ =
!
Norrbotniabanan korridor Ö_
"[ R11 Västanbyn
[
_
Avan →
[
_
=
!
[
_

=
[!
_
P14
Skäranvägen
_
[
!
=
V10 Storlidberget, [
_
"
Ö
R10

viltstråk [#
_ Skäranvägen

[
_

[
_
[
_

±
Figur 14: E4-sträckan Sikeå-Lövsele, vilket är
=
!
[
_
Malå samebys betesmarker. För beskrivning
av förkortningar se avsnitt 5.4.7.

0 0.5 1 2 3 4
=
!
Ö54 R9 Gumboda km
#

_
[
5.4.8 Maskaure, sträcka: Lövsele–Skellefteå
E4-sträckans totala längd genom Maskaure sameby är 50 km. Inledningsvis
går E4 utan viltstängsel genom öppet jordbrukslandskap mellan Lövsele och
Mångbyn. Vägen går sedan in i ett skogslandskap och är här försedd med vilt-
stängsel hela vägen upp till Övre Bäck där ytterligare ett jordbrukslandskap
tar vid. Här saknas återigen viltstängsel. Från Övre Bäck är vägen stängslad
hela vägen till Skellefteå, utom mellan södra och norra infarten till Bureå.
Sträckan från Lövånger till Bureå är inte mötesfri. Planering av mötesfri väg
pågår i vägplanerna E4 Broänge-Daglösten och E4 Daglösten-Ljusvattnet. På sträckan E4 Ljusvattnet-
Yttervik vilar projektet tills Norrbotniabanans mer exakta dragning är klar för att på ett effektivt sätt
kunna samordnas. Från Bureå till Skellefteå är vägen utbyggd till 2+1-väg med mitträcke och ett antal
portar finns med viss funktion för viltet. Hela sträckan är flack eller som mest svagt böljande. Mark-
området öster om E4 mellan Lövsele och Skellefteå är ca 320 kvadratkilometer stort, vilket är tillräck-
ligt för att hysa ett hemområde för ca 11-13 älgtjurar.

I figur 15-17 redovisas befintliga ren- och viltpassager, brister samt behov.

Samebyns markanvändning
Beroende på betesförhållanden, kopplat till snödjup, väder och vind, flyttar samebyn vissa år renar till
området kring E4 antingen till fots eller på lastbil. De år då betet är låst i inlandet tar samebyn ibland
renarna på lastbil direkt från sommarbeteslandet till östra sidan E4. Normalt släpps då renarna vid
Bureå, men är det mycket snö där kan samebyn istället släppa renarna vid Nedre Bäck. Markerna
söder om Lövånger används inte av samebyn mer än på Bjuröklubb där betet är fint.

Befintliga passager
Maskaure sameby använder ett antal platser för passage av E4. Söder om Skellefterå finns ett antal
portar under E4 som samtliga används för fri strövning. Av dessa anges endast en nedan, Rösbacken/
Yttervik, då denna bedöms vara viktigast. Samtliga passager utom Yttervik kräver polisassistans för att
stänga av E4 när de ska passera. Innan stängslet längs E4 byggdes nyttjades Hökmarksberget/Deger-
träsket som passage av samebyn. Idag är det en icke-funktionell passage p.g.a. viltstängslet.

R12) Bodan: samebyn har vid några tillfällen flyttat sina renar över E4 vid Bodan.

R13) Övre Bäck: används vissa år som passage i plan där en skoterled passerar E4.

R14) Anderstorp: vid vägen som går in mot Istermyrliden sker ibland passage av E4 i plan.

R15) Grandbodarna/väg mot Holmsvattnet: används vissa år som passage i plan. Vid denna passage
används inga hagar.

R16) Rösbacken/Yttervik: en mindre körväg under E4 som används som planskild passage. Porten
används både för fri strövning och vid aktiv flytt. Vid aktiv flytt driver samebyn inte renarna
genom porten utan lockar med foder.

55
 Problem och brister vid E4
Samebyn upplever det väldigt problematiskt när ren tar sin in på E4 via öppningar i stängslet. Olika
sätt att ta renar från E4 har prövats men inget sätt som fungerar bra och säkert har hittats. Samebyn
uppger att de väldigt sällan får hjälp av polisen. De anser att E4 är en riskabel arbetsplats och få
renskötare vågar stanna bilen på vägen. Vissa år måste samebyn rycka ut dagligen för att ren befinner
sig på vägen. Generellt finns få möjligheter i form av öppningar i stängslet för att få ut renar från den
stängslade vägen, både för renar och renskötare. Samebyn upplever också problem med mitträcke som
försvårar både passage av E4 och vid arbete med att mota renar från vägen.

Ett antal brister i stängslet har identifierats:

33. Renar tar sig ut på E4 vid stängselavslutet.

34. För kort indrag.

35. För lågt stängsel vid stort snödjup, samt en grind som ofta står öppen.

36. För kort indrag västerut.

37. För kort indrag österut.

38. För kort indrag vid stängselavsluten på båda sidor E4.

39. För kort indrag vid stängselavsluten på båda sidor E4.

40. Illa placerad passage.

41. För kort indrag västerut.

42. För kort indrag.

43. För kort indrag.

44. För kort indrag.

45. För stor öppning i stängslet samt avsaknad av indrag gör att renar tar sig in på E4.

46. Möjlighet saknas att öppna stängslet för att driva ut renar som kommit in på E4.

47. Stängselavslut bristfälliga, ren tar sig in på E4.

48. Stängsel löper inte tillräckligt nära Skellefteå.

Samebyns behov och generella synpunkter

Samebyn är positivt inställda till ekodukter och ser hellre att sådana byggs, istället för passager i
plan, över E4. Fri strövning över E4 ses inte som ett alternativ. Portar kan fungera för fri strövning,
men fungerar sämre om renarna ska drivas igenom. Det är viktigt att renarna kan se genom portarna.
Vägbroar kan användas av ren vid fri strövning, men ska de drivas över behövs samlingshagar som
komplement.

När Norrbotniabanan anläggs genom området och passager över denna behöver samordnas med E4.

56
Portarna söder om Skellefteå fungerar bra idag och det är viktigt de fortsätter fungera. En passage
kommer att behövas över Norrbotniabanan vid Paradiset.

Det finns behov av passagemöjligheter vid följande platser:

P16) Degerträsket/Hökmarksberget: en planskild passage här har hög prioritet.

P17) Ljusvattnet – En passage vid Anderstorp, ner mot Ljusvattnet, har hög prioritet. Det vore
optimalt att ha samlingshagar på båda sidor om E4 och kunna öppna och stänga stängslet när
öppningen inte används. Mitträcket bör också gå att montera ner tillfälligt.

P18) Grandbodarna/väg mot Holmsvattnet: Passagen har låg prioritet.

Samebyn anser att anläggande av uthopp är intressant och kan fungera för renarna.

Förutsättningar för vilt

E4 genom samebyn är ömsom stängslad ömsom ostängslad. Så gott som hela sträckan utgör dock
en barriär för vilt på grund av den höga trafikmängden. Viltolyckor är frekvent förekommande på
sträckan söder om Bureå. Olyckorna är framförallt koncentrerade till platser där viltstängslet upphör
eller vid andra strukturer i landskapet där vilt rör sig, exempelvis efter vattendrag och utmed höjdlin-
jer. Samebyn upplyser om att viltet ofta uppehåller sig i ungskogar vintertid. De blir ofta instängda på
grund av E4-stängslet och samebyn bedömer att älgarna därför påverkar skogen hårt i områden där
djuren annars inte skulle uppehålla sig. Ett antal mindre portar söder om Skellefteå har viss passage-
funktion för älgar, men den bedöms vara liten på grund av portarnas begränsade storlek.

Längs sträckan finns två befintliga viltpassager. De är utformade som öppningar i stängslet.

V11) Ljusvattnet. Viltet kan gå över från västra sidan genom öppning i stängslet och leds rakt på en
sjösida. Det skapar en mycket farlig plats, där djuren antingen måste simma eller gå längs E4
för att ta sig vidare. Ett par viltolyckor har skett i anslutning till öppningen.

V12) Anderstorp. Här finns en kort sträcka med öppning i stängslet på östra sidan där en väg kom-
mer från västra sidan. Öppen tallskog gör att det är relativt god sikt. Älgskötselområdet anser
dock passagen som olämpligt placerad, motivering saknas.

57
 =
!
_
[37
!

36
!

P16
Degerträsket
"
[
_
35
!

[
_
=
!

Ö Befintlig renpassage
! Brist
34
" Passagebehov [
_
Ö
!

Viltstängsel R12 Bodan [!33

_
Flyttstråk rennäring

Älgolyckor _
[
=
! 1

=
! 2-3

Renolyckor
_
[ 1
Bjurön →
[
_ 2-5
Betesområde [
_
Maskaure _
[
Malå
_
[
Norrbotniabanan korridor

_
[
=
!
Figur 15: E4-sträckan Lövsele-Skellefteå,
vilket är Maskaure samebys betesmarker. För
_
[
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.8. !
=
_
[
=
!
_
[
[ =
!

±
P15 Västanbyn
_
[ [!
_ = _
Ö_
"[
[
_ 0 0.5 1 2 3 4
58 R11 Västanbyn km
[
_
=
!
[
_
 47
!
46
!

45
!

[
_
44
=
!
! 43
!

=
!
P18 Väg till
Holmsvattnet 42
!
["Ö!41
_
R15 Väg till
Holmsvattnet

V12
P17 Anderstorp,
Ljusvattnet viltpassage

#
"
Ö
R14
Anderstorp

V11
Ljusvattnet,
Ö Befintlig renpassage =
! viltpassage
[
_
# Befintlig viltpassage/viltstråk 40#!
! Brist

" Passagebehov =
!
Viltstängsel
Flyttstråk rennäring

Älgolyckor 39
!
=
! 1

=
! 2-3

Renolyckor Ö

_
[ 1 R13 Övre Bäck
_
[
! 38
[
_ 2-5
Betesområde
Figur 16: E4-sträckan Lövsele-Skellefteå,

±
Maskaure
vilket är Maskaure samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.8.
Malå

Norrbotniabanan korridor 0 0.5 1 2 3 4

km 59
 [!48
_

=
!

=
!

Ö Befintlig renpassage
R16 Yttervik Ö
! Brist
" Passagebehov
Viltstängsel 47
!
Flyttstråk rennäring
46
Älgolyckor !

=
! 1
45
=
! 2-3 !

=
! 4-5

Renolyckor
_
[ 1
=
!
[
_
44
! 43
[
_ 2-5 !
Betesområde
Mausjaur =
!
Maskaure
42
Norrbotniabanan korridor !
R15 Väg till ["Ö!
_
Holmsvattnet 41

±
Figur 17: E4-sträckan Lövsele-Skellefteå,
vilket är Maskaure samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.8.

0 0.5 1 2 3 4
60 km
 5.4.9 Mausjaur, sträckan: Skellefteå–Kåge
E4-sträckan genom Mausjaur sameby är relativt kort, ca 8 km. Den löper mesta-
dels genom brukat skogslandskap, och hela sträckan är utbyggd med viltstäng-
sel och övervägande två filer i vardera körriktning samt gräsbevuxen mittremsa.
Ett par vägar ansluter E4 via större trafikplatser. Området öster om E4 utgörs
av glesbebodd skogsmark om drygt 80 kvadratkilometer. Landremsan närmast
havet är dock till stor del utbyggd med fritidshus. Området är tillräckligt för att
hysa ett hemområde för 3-5 älgtjurar.

I figur 18 redovisas befintliga ren- och viltpassager, brister samt behov.

Samebyns markanvändning
Mausjaur sameby har sedan 2009 inte nyttjat områden i anslutning till E4, delvis p.g.a. bättre betes-
förhållande längre västerut. En annan viktig anledning till att området inte används är att merarbetet,
om renarna tar sig ut på vägen, är omfattande och förenat med stor fara. Området på båda sidor om
E4 anses dock vara en nödvändig betesresurs då samebyns marker i stor utsträckning påverkas av
skogsbruk, vindkraft och gruvetableringar.

Befintliga passager
Inga passagemöjligheter finns för renar, då även större trafikplatser är effektivt instängslade. Alltse-
dan E4 försågs med viltstängsel och mitträcke har samebyn flyttat renar över vägen med lastbil, både
österut och västerut. De senaste åren har området öster om E4 inte nyttjats alls. Detta beror dels p.g.a.
bättre betesförhållanden längre västerut, dels p.g.a. avsaknaden av en funktionell passage över E4.

Innan E4 försågs med viltstängsel och mitträcke nyttjades området strax norr om Solbackens han-
delsområde till passage. För länge sedan flyttades renar över E4 vid Vitgåsberget och strax norr om
Boviken.

Problem och brister vid E4

Samebyn upplever att det är förenat med stora risker att vistas kring vägarna. När renar behöver dri-
vas av vägar, eller förolyckade renar behöver tas omhand, behövs nästan alltid polisassistans vilket är
svårt att få.

Några konfliktpunkter med avseende på stängsel har identifierats:

49. För kort indrag.

50. För kort indrag.

51. För kort indrag.

Samebyns behov och generella synpunkter

Det är viktigt att framöver kunna använda betesmarker mellan Boviken, över om E4, och ner mot
Fäboda, område kring Nöppelberget samt ett område kring Kågeäng-Högåsen. Det är särskilt viktigt
att kunna röra sig mellan dessa områden med bra bete. Området kring E4 har inte använts de senaste
["Ö!
_ åren, men bedöms som en viktig resurs i framtiden, då den generella påverkan och olika intrång i hela
samebyn är stor. Områden med bra bete blir mer och mer värdefull framöver. Samebyn bedömer att

61
 en passage är tillräckligt över E4. Denna förläggs med fördel i södra delen av området se nedan samt i
figur 18.

P19) Fällbacken – Med en passage norr om Solbackens handelsområde ges möjligheter att vandra
mellan bra betesmarker på båda sidor om E4. En planskild passage är att föredra framför en
passage i plan. En passage i plan kräver polisassistans och samlingshagar samt ett stort jobb
när stängsel och mitträcke måste monteras ner tillfälligt.

Samebyn efterfrågar en bättre kommunikation med Trafikverket och underhållsentreprenörer. Det

behöver bli enklare att påtala brister i stängselsystemet och annat. För att minska riskerna vid arbete
på väg för renskötarna kan en utbildning gällande säkerhet på väg vara ett alternativ.

Förutsättningar för vilt

Hela E4 är stängslad på sträckan vilket gör att få viltolyckor skett längs sträckan. Ett par trafikplatser
och portar för lokalvägar, med låg trafikmängd, möjliggör passage av E4 för vilt. Endast en liten del
i norra delen av sträckan utgör barriär. Inga särskilda viltpassager finns på sträckan och behovet för
detta bedöms vara litet.

62
 _
[
=
!

_
[

=
!
52
!

_
[

51
!

50
!
=
!

49
!
! Brist

" Passagebehov
Viltstängsel P19
" Fällbäcken
Flyttstråk rennäring

Älgolyckor Solbackens
handelsområde
=
! 1
_
[
=
! 2-3

=
! 4-5

Renolyckor
_
[ 1

[
_ 2-5
Betesområde
Svaipa

±
Figur 18: E4-sträckan Skellefteå-Kåge, vilket
Mausjaur är Mausjaur samebys betesmarker. För

Maskaure
[!48
_ beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.9.

0 0.5 1 2 3 4
=
!
Norrbotniabanan korridor km 63
 5.4.10 Svaipa, sträckan: Kåge–Byske
Från Kåge till Byske genom Svaipa sameby löper E4 ca 18 km. Ungefär hälften
av sträckan utgörs av småbrutet jordbrukslandskap och hälften av skog. Hela
sträckan är mötesseparerad, två filer i varje körriktning och mittremsa, och
stängslad. Öster om E4 återfinns ett drygt 60 kvadratkilometer stort tämligen
glest befolkat område. I en del vikar är fritidsbebyggelsen tät, men generellt
mindre tät än på den kustremsa som finns inom Mausjaurs sameby. Området
öster om E4 är tillräckligt stort för att hysa ett hemområde för 2-4 älgtjurar.

I figur 19 redovisas befintliga ren- och viltpassager, brister samt behov.

Samebyns markanvändning
Svaipa sameby har renbetesmarker både öster och väster om E4. Markerna på östra sidan om har nytt-
jats med oregelbundenhet och framförallt då betet varit sämre västerut. Området undviks på grund
av problem och risker med E4, men bedöms bli mer viktigt för bete i framtiden p.g.a. övrig markan-
vändning på samebyns marker. När området har nyttjats har samebyn oftast transporterat renar med
lastbil direkt öster om E4. Vissa år kan en hjord nyttja området öster om E4 under hela vinterbetet,
andra år behövs området bara en kortare tid. Senast samebyn var i området uppstod stora problem
med renar som smet ut genom samhällena Kåge och Ostvik samt ner längs isen och över till Mausjaurs
område söder om Kåge.

Befintliga passager
Vissa år har renar flyttats över E4 till fots, då främst vid två olika ställen:

R17) Storbäcken. Samling av renhjorden på åkrarna sydöst om trafikplatsen.

R18) Lindesmark, inne på Semisjaur-Njarg samebys marker. Vid flytt vid denna passage riskeras
sammanblandning av renar mellan de två samebyarna vilket leder till merarbete när de ska
skiljas åt.

Problem och brister vid E4

Samebyn anser att stängslet efter sträckan i stort fungerar bra. Endast ett ställe pekades ut under dia-
logmötet som roblematiskt, se nedan samt i figur xx.

52. Vid trafikplatsen har problem vid enstaka tillfällen uppstått då djur tagit sig upp på vägen.

Samebyns behov och generella synpunkter

Flytt av renar i samlad hjord över E4 utan anläggningar anses omöjligt. Oavsett om passager anläggs i
plan eller planskilt måste dessa kompletteras med samlingshagar. Planskilda passager behöver också
kompletteras med bra stängsel samt siktskydd som avskärmar ljusintryck från trafiken som annars ris-
kerar skrämma djuren. Passager bör dessutom ha naturlig mark, som inte är hårdgjord, för att fungera
optimalt. Samebyn tror att broar fungerar bättre än portar för renarna. Om viltpassager anläggs måste
dessa kunna stängas när renarna är i området för att renarna inte ska vandra iväg. Uthopp bedöms
kunna fungera för renarna, liksom viltvarningssystem.

Samebyn har inte specificerat några platser för önskvärda passager, dock framgick det under dialog-

64
mötet att de vill kunna nyttja området öster om E4.

Samebyn ser ett behov av snabb och enkel kommunikation med Trafikverket för att få stängselbrister
åtgärdade snabbt. Det är idag både oklarheter i vem som ska kontaktas och hur lång tid det kan ta
innan åtgärder genomförs.

Förutsättningar för vilt

Större delen av sträckan är stängslad och ett fåtal broar finns som har viss passagefunktion för vilt.
Inga särskilda viltpassager finns på sträckan. Sträckan mellan Ostvik och Byske, ca 11 km, utgör dock
en barriär för vilt. Denna är särskilt stark då hela sträckan är stängslad, utan öppningar, och vägområ-
det är brett.

65
 Ö Befintlig renpassage
! Brist
Viltstängsel

Älgolyckor
=
! 2-3

Renolyckor
_
[ 1

Betesområde
Svaipa

Mausjaur

Norrbotniabanan korridor
Ö
R18
Lindesmark

Ö
R17
Storbäcken

_
[
=
!

_
[

=
!
52
!

_
[

±
Figur 19: E4-sträckan Kåge-Byske, vilket är
Mausjaur samebys betesmarker. För
beskrivning av förkortningar se avsnitt 5.4.10.
51
! 0 0.5 1 2 3 4
66 km
6 Alternativa lösningar
Det finns olika slags åtgärder som kan underlätta för viltet och renskötseln längs E4 och därmed leda
till att nå framtagna projektmål. Nedan finns mer information om de möjliga åtgärderna, deras effek-
ter, konsekvenser, föreslagna åtgärder inom respektive sameby samt kostnader.

6.1 Tänkbara åtgärdstyper och deras effekt

6.1.1 Stängselåtgärder
Stängsel minskar risken att djur tar sig ut på E4 och styr djuren till säkrare passager. Möjliga åtgärder
kopplade till stängsel är att hål i stängslet åtgärdas, att mindre förlängningar av stängslet genomförs
och att anslutningsvägar kompletteras med stängsel 50–100 meter upp längs vägen som styr djuren
bort från vägen. Alla dessa åtgärder är i linje med de behov och önskemål som samebyarna framför.
Effekterna av stängselåtgärder är flera.

En effekt är att stängsling minskar antalet viltolyckor. Varje år dör eller skadas cirka 50 personer svårt
vid olyckor med älg i Sverige (Transportstyrelsen 2018). Viltolyckor är ett allvarligt samhälls- och tra-
fiksäkerhetsproblem, och åtgärder för att minska antalet viltolyckor leder således till många positiva
effekter, som exempelvis färre skadade människor, minskat lidande för djuren och lägre kostnader för
den enskilda individen, samhället och försäkringsbolagen (viltolycka.nu). Antalet trafikdödade älgar
uppgår årligen till cirka 4 % av populationen, vilket motsvara cirka 1/10 av den årliga avskjutningen.
I ett nationellt perspektiv är detta inte av större betydelse, men kan på lokal nivå bli ett problem om
många individer förolyckas inom ett begränsat område. Ytterligare en effekt är att enskilda rensköta-
res arbetsmiljö kraftigt skulle förbättras om brister i stängslet åtgärdades då färre renar tar sig ut på
E4.

Trafikverket har tagit fram krav för utformningen av stängsel som säger att stängslets höjd, maskstor-
lek, förankring och placering, såväl som utformningen av eventuella grindar och öppningar, ska vara
anpassad efter målarterna. Kraven finns specificerade i VGU. Dessa krav ska följas vid uppsättning av
nya stängsel på de E4-sträckor som ska byggas ut.

Minska antalet öppningar i stängslet

För att minska problemen med många öppningar i stängslet kan anslutningsvägar dras om och samlas
ihop så att det blir färre, men bättre utformade, öppningar ut mot E4. Antalet öppningar kan också
minskas om grindar sätts upp vid mindre vägar. Här finns dock en konflikt mot de som bor på grind-
försedda vägar som inte vill att det ska finnas grindar vid permanentboenden. Risken är därför stor att
de grindar som sätts upp kommer att lämnas öppna av de som ofta använder dem.

Uthopp som komplement till stängsel

För att göra det möjligt för vilt, och eventuellt även ren, att självmant lämna ett instängslat vägom-
rådet är uthopp en möjlig åtgärd. Denna åtgärdstyp har Trafikverket tidigare provat och utvärderat
(Olsson och Alinvi 2011). Idén med uthopp är att vilt som tagit sig in på en väg med viltstängsel på ett
säkert sätt också ska kunna lämna vägområdet (se figur 6). Uthoppet placeras med fördel i anslutning
till en trafikplats, grind eller annan kritisk plats där vilt riskerar ta sig in på vägen och kan där fung-
era som en nödutgång för viltet. Det är dock angeläget att vidare utreda uthoppens funktion eftersom

67
 Figur 20. Stängslet kan med fördel
kompletteras med uthopp som tillåter
djuren att lämna vägsidan av stängslet.

ingen av samebyarna har testat funktionen och därmed inte vet om det fungerar även för ren. Då renar
ofta följer vägbanan när de kommer ut på en väg finns risk för att uthoppen inte har önskvärd effekt
för ren. Uthoppen kan dock användas om renar hamnat på vägen och samebyn aktivt måste fösa ut
djuren från vägområdet.

6.1.2 Passagemöjligheter
För samebyarna skulle ett ökat antal passagemöjligheter ge möjlighet till en effektivare markanvänd-
ning då områden som tidigare varit otillgängliga nu åter skulle kunna nyttjas. Under dialogmöten har
det framkommit att E4 utgör en extra svår passage på grund av den höga trafikmängden och på grund
av vägens utformning med stängsel och mitträcke. Samtidigt innebär den pågående klimatförändring-
en att det blir vanligare att snön smälter och fryser om vartannat vilket medför att marklavsbetet blir
otillgängligt på grunda av isbildning. Därtill ökar exploateringen av markerna. Därför blir tillgången
till all tänkbar betesmark allt mer värdefull. För renskötseln skulle således funktionella passager över
E4 vara av stor betydelse.

Bättre framkomlighet för renskötseln skulle också ge positiva effekter för vilt som får större möjlig-
heter att röra sig inom sina hemområden och till nya marker. Det skulle innebära ett större genetiskt
utbyte mellan östliga och västliga viltstammar, och göra vinterkvarter mer tillgänglig för migrerande
individer. Rent generellt innebär fler passager en bättre ekologisk funktion i landskapet.

Fler passager skulle också skapa positiva effekter för oskyddade gångtrafikanter som kan komma att ta
sig över E4 på fler ställen än idag. Detta skulle gynna det rörliga friluftslivet som enklare och säkrare
kan ta sig mellan olika områden på vardera sidan E4. Dessutom finns en potential i att mer effektivt

68
kunna bruka skog och jordbruksmark om säkrare och effektivare passager anläggs som skogs- och
jordbruksmaskiner också kan använda.

Det finns två möjliga typer av passager: planskilda passager och passager i plan. Planskilda passager
minskar vägens barriäreffekt medan vägen vid passager i plan har en fortsatt barriäreffekt. Passager i
plan reducerar framförallt olycksrisken för trafikanterna. Oavsett vilken typ av passage som föreslås är
dess potentiella effekt nära knuten till viltstängslets funktion och utformning.

Planskilda passager
Planskilda passager är broar och portar som antingen skapats specifikt för biologisk mångfald och
renskötsel eller som skapats för att fungera för både trafik och djur. Planskilda passager möjliggör de
mest trafiksäkra passagerna eftersom de gör att trafik och vilt/ren kan korsa varandras färdväg utan
att mötas med risk för kollision. I Vägars- och gators utformning (VGU 2015:86) finns en samman-
ställning över Trafikverkets krav för olika slags faunapassager. Där står bland annat att faunapassager
i form av broar och portar ska

• vara lokalt anpassade,

• ansluta till den omgivande naturen,

• utformas efter målarternas specifika krav.

För att renar ska kunna nyttja betesmarker i närområde till E4 behöver renskötarna veta att renarna
inte kan ta sig innanför viltstängslet då risk finns för kollision och icke önskad passage. Med planskilda
passager kan antalet öppningar i stängslet minskas. En planskild passage möjliggör också en säker
passage av E4 för fritt strövande renar, vilket inte är möjligt vid passager i plan.

Ett stort problem med passage i plan vid E4 är att renskötarna måste ringa polisen för att få hjälp att
stoppa trafiken. Detta är resurskrävande för polisen och även delvis otryggt för renskötarna då det kan
ta lång tid innan de får hjälp. Med planskilda passager kan renskötarna säkert och riskfritt passera
E4 med en samlad renhjord, utan att tillkalla polis. Det skulle kraftigt reducera stressnivån under en i
övrigt kritisk årstid för renskötseln.

När renskötare samlar sina renar vid E4 för att förbereda inför en samlad flytt via den planskilda pas-
sagen måste de kunna stänga passagen temporärt. Detta för att underlätta själva samlandet av hjorden.
Renskötarna behöver även kunna stänga passagen de dagar då renar betar i det direkta närområdet,
detta för att undvika att renar vandrar ”tillbaka” västerut eller österut.

Uppsamlingshagar som komplement till planskilda passager

För att underlätta flytten av en samlad renhjord över en bro eller under en port är uppsamlingsha-
gar en alternativ lösning som flera av samebyarna menar behövs. Sådana uppsamlingshagar kan vara
permanenta eller tillfälliga.

Passager i plan
Passager i plan, så kallade viltövergångsställen, innebär att en öppning görs i stängsel och mitträcke
så att djuren kan passera över vägbanan. Passagen i plan kan också vara öppningsbara sträckor i
viltstängsel och mitträcke. Passager i plan skulle göra det möjligt för renskötarna att, under ordnade

69
 förhållanden när trafiken är avstängd, passera E4 med sin renhjord. Detta kan möta behovet av att
passera E4 med en samlad hjord och samtidigt minimera risken för trafikolyckor med renar eller ren-
skötare.

Det är tidskrävande för både renskötare och polis att genomföra en flytt av grupper av djur vid en
passage i plan. För att möjliggöra en effektiv flytt på kort tid, vilket innebär flytt med en stor renhjord,
behövs uppsamlingshagar på ömse sidor om E4. En effektiviserad flytte måste prioriteras vid passage
i plan då det inte heller är önskvärt att stänga europavägen en längre tid. När det gäller öppningsbara
passager i plan medför det även en risk för renskötarna om de själva ska lägga ned mitträcket.

För renskötseln medför öppna passager i plan stor risk för att fritt strövande renar tar sig in på vägba-
nan och riskerar då att orsaka trafikolyckor. Passager i plan måste därför kunna stängas temporärt när
renar vistas i dess direkta närområde. Några samebyar har goda erfarenheter av att det vid passager i
plan finns permanenta stolpar som möjliggör att de på ett snabbt och effektivt sätt kan stänga passa-
gen vid behov.

Att stänga passager kortare perioder

Både vid planskilda passager och vid passager i plan har renar möjlighet att ströva fritt, antingen över
eller under E4. Detta kräver mer övervakning för samebyarna och är därmed inte alltid är önskvärt.
En möjlig åtgärd för att hindra renarna från att ströva från ett visst område är att passagerna tillfäl-
ligt spärras av. Dessa tillfälliga stängsel bedöms behöva sitta uppe från ett par dagar till några veckor
för att fylla sin funktion. Ett sådant tillfälligt stängsel skulle återskapa barriären för vilt, men då det
endast gäller under en kort period bedöms konsekvensen vara liten.

6.1.3 Viltvarning och skrämselsystem

Vid passager och andra områden där vilt och ren riskerar att vandra ut på vägområdet finns en stor
risk för kollisioner.

En möjlig åtgärd är därför att viltpassager i plan kompletteras med någon form av viltvarningssystem
som varnar trafikanterna när ett djur är i öppningen eller rör sig nära vägen. Åtgärden innebär att
bilisten varnas och, förhoppningsvis, sänker farten förbi djuren. Varningssystem kräver strömförsörj-
ning vilket kan vara ett problem då det sällan finns fast strömförsörjning efter vägen.

På andra ställen, där passage av djur inte är önskvärd, är att skrämma djuren bort från vägen, istäl-
let för att varna bilisterna. Det kan göras genom att avsluta stängsel med någon typ av ljud och visuell
skrämselanordning, typ sopsäck, kedjor eller liknande.

Beroende på vad för lösning som väljs kan strömförsörjning behövas vilket kan vara ett problem, pre-
cis som i fallet för viltvarningssystem.

6.1.4 Förbättrad kommunikation

Samtliga samebyar framhåller vikten av en fungerande kommunikation med Trafikverket. De upple-
ver idag en otydlig ansvarsfördelning och brister i kommunikationen. En möjlig åtgärd för detta är att
Trafikverket utser en representant som tydligt fungerar som kontaktperson för samebyarna. Denna
representant sköter sedan de kontakter som krävs inom Trafikverket för att komma till lösningar för
de brister och problem samebyarna upplever. Åtgärden skulle medföra en tydligare ansvarsfördelning

70
samt ökad kommunikation mellan samebyarna och Trafikverket, vilket skulle bidra till minskad stress
och frustration.

6.1.5 Utbildning i säkrare arbete på väg

Samebyarna har ett behov av en tryggare och mindre stressig arbetsmiljö kopplad till det arbete
som renskötarna utför på E4. Andra yrkesgrupper som arbetar på tungt trafikerade vägar omfattas
av stränga regler och säkerhetsrutiner för att få utföra sitt arbete. Dessa yrkesgrupper har genom-
gått obligatoriska utbildningar för att lära sig om risker och krav på skyddsåtgärder kopplat till detta
arbete. Renskötare bör därför ges möjlighet att lära sig mer om effektiva skyddsåtgärder, exempelvis
genom att gå kursen Arbete på väg. Vidare bör diskussioner föras hur samordning mellan renskötseln,
Trafikverket och polisen kan fungera bättre för att säkerställa en tryggare arbetsmiljö för renskötare.

6.1.6 Salt
Saltning av E4 är ett bekymmer för renskötseln eftersom renar lockas ut på vägen för att äta vägsalt.
Användandet av vägsalt kan således öka risken för renolyckor vid öppningar i viltstängslet. En åtgärd
för att minska denna risk kan vara att ersätta saltning med till exempel sandning vid öppningar i vilt-
stängslet. Saltning är dock en effektiv metod vid halkbekämpning och stor risk finns för en försämrad
trafiksäkerheten om denna åtgärd genomförs.

6.1.7 Färister
För att förhindra djur från att gå in på E4 via en avtagsväg är ett åtgärdsalternativ att anlägga färister.
Dessa skulle hindra djuren att börja gå längs E4 och istället styra djuren bort från E4.

6.2 Föreslagna åtgärdstyper

I detta avsnitt kan du ta del av de föreslagna åtgärder som valts ut och varför. Inledningsvis beskrivs
de övergripande förutsättningarna för respektive åtgärd, därefter presenteras åtgärdernas placering
och effekt i egna avsnitt för respektive sameby. För generella effekter hänvisas till avsnitt 6.1 ovan.

I bilaga 1 hittar du samtliga åtgärder i tabellform med kommentarer om eventuella särskilda lokala
förutsättningar. I bilaga 2 hittar du de alternativ som har valts bort, och motiveringen till varför.

6.2.1 Stängselåtgärder
Åtgärder gällande stängsel har föreslagits utifrån förutsättningen att det ska finnas stängsel längs hela
den utredda sträckan. Följande specifika stängselåtgärder föreslås:

• Viltstängslet bör åtgärdas enligt samebyarnas och älgskötselområdenas synpunkter längs hela
sträckan. Det innebär att hål i stängslet åtgärdas, att mindre förlängningar av stängslet genomförs och
att anslutningsvägar kompletteras med stängsel 50–100 meter upp längs vägen som styr djuren bort
från vägen. Detta är en kostnadseffektiv åtgärd som hindrar djur från att ta sig upp på vägen.

• Uthopp bör planeras längs hela E4 och anläggas 100 meter från alla öppningar i stängslet, åt
båda håll från öppningen och på båda sidor av E4. Denna åtgärd bör i första hand arbetas in i befint-
liga väg- och järnvägsplaner. Även dessa åtgärder är kostnadseffektiva, särskilt då de kan genomföras
i samband med andra vägprojekt. Uthopp har i denna studie företrädelsevis föreslagits vid passager i
plan.

71
 • Där samebyarna pekat ut särskilda konfliktpunkter ska stängslen kompletteras med någon
form av skrämselsystem. Hur dessa bör utformas behöver studeras vidare av Trafikverket i samråd
med samebyarna.

6.2.2 Passagemöjligheter
Det är nödvändigt att anlägga passager för ren och vilt längs hela den utredda sträckan för att ge möj-
lighet för en hållbar renskötsel och en hållbar viltstam. I denna studie föreslås tre olika slags passager.

• Bro eller port som tillåter att renar och vilt kan ströva fritt genom passagen. Studier har visat att
viltbroar/ekodukter inte bör vara mindre än 15 meter. Samtidigt ökar inte funktionen (för vilt)
om passagen överstiger 25 m (Katarina Andersson, muntligt). Funktionen beror i första hand
på var den är placerad i och anpassningen till landskapet. Planskilda passager bör därmed vara
mellan 16-25 meter och exakt hur bred den måste vara behöver därför studeras och projekteras
mer noggrant. Portarna får inte vara lägre än 4,5 meter.

• Passage i plan som kompletteras med någon form av viltvarning som varnar trafikanterna när
ett djur är i öppningen. Denna komplettering minskar risken för kollisioner. Passagen bör
dessutom kompletteras med uthopp cirka 100 meter från passageöppningen på varje sida om
passagen och på båda sidor av vägen. I passagen tas mitträcket bort och längs skogskanten sätts
permanenta trästolpar där tillfälliga stängsel kan sättas upp för att hindra renar att ta sig upp
på E4 när de är i området.

• Passager i plan som endast används när samebyarna behöver dem. Stängsel och mitträcke an-
passas för detta och ska vara enkla att montera ner vid behov.

Kostnaden för en bro eller port är hög och bör därför anpassas funktionellt till både ren och vilt. Det
saknas kunskap om hur passager för ren ska utformas för att de ska fungera optimalt, men i denna
studie antas att om passagen fungerar för vilt så bör den fungera för renar. För att renar ska använda
en passage krävs en anpassad miljö för att djuren inte ska skrämmas eller bli stressade. De planskilda
passagerna behöver därför anpassas med sikt- och bullerskydd för att begränsa störningen utifrån.
Dessa passager kan kombineras med mindre lokalvägar, men för att inte minska funktionen för viltet
får trafiken på dessa vägar inte överstiga 1 000 fordon per dygn. Även passager i plan kan kombineras
med öppningar för korsningar. Samtliga passager bör anläggas i linje med någon slags ledstrukturer
för att leda djuren i rätt riktning.

Enligt Vägars- och gators utformning (VGU 2015:86) ska viltövergångsställen/passager i plan endast
användas på vägar med en trafikmängd på mindre än 5 000 fordon per dygn och endast på vägar utan
mittbarriär. Detta är inte fallet för E4 och konsekvensen av att anlägga nya passager i plan innebär
därför ökad risk för kollision mellan trafikanter och vilt eller ren. I Västerbottens relativt platta land-
skap är det dock ont om platser där planskilda passager på ett enkelt sätt kan anläggas. Där inga na-
turliga höjdskillnader finns måste terrängen byggas upp och modelleras för att få passagen att smälta
in så naturlig som möjligt i landskapet och därmed öka motivationen för djuren att passera. På grund
av terrängförhållanden kan det därför vara mer effektivt – både ekonomiskt och funktionellt – med en
passage i plan än en skapad planskild passage, trots att passager i plan ökar risken för trafikolyckor.

72
Passager behövs var 5–6 kilometer
För att bedöma var och hur ofta passager behövs för vilt har kriterier i Trafikverkets riktlinje för land-
skap (Trafikverket 2015:0323) använts. Riktlinjerna säger att passagemöjlighet för storvilt behöver
finnas var fjärde kilometer, vilket utgår från medelradien för en älgs hemområde i Sverige. För Norr-
land kan passager placeras med ett något längre avstånd eftersom norrländska älgars hemområden
är något större än de södra älgarnas. Om det redan idag finns portar eller broar med viss viltfunktion
bedöms dessa passagemöjligheter vara tillräckligt bra och inga nya passager föreslås på den platsen,
förutsatt att det inte finns några särskilda orsaker. Sammantaget har bedömningen gjorts att det finns
ett generellt behov av planskilda passagemöjligheter var 5–6 kilometer längs E4.

6.2.3 Övriga åtgärder

Förbättrad kommunikation
För att skapa förtroende mellan samebyarna och Trafikverket bör det tydliggöras hur kommunikatio-
nen dem emellan bör se ut. Kontaktuppgifter till olika personer på Trafikverket respektive hos sameby-
arna bör förtydligas, med indelning av olika slags frågor. Dessutom bör en dialog med markägare föras
angående viltpassager i plan som tillfälligt stängs. Detta då det kan ge skador på intilliggande skog.

Utbildning i säkrare arbete på väg

Utbildningen Arbete på väg, eller motsvarande, bör erbjudas de renskötare som har djur nära E4 samt
driver sina djur genom passager i plan. Vidare bör samebyarna erbjudas skyddsutrustning i form av
skyltar som de själva lätt kan sätta upp.

6.3 Föreslagna åtgärder och deras placering

Nedan redogörs för platser där åtgärder är nödvändiga inom respektive sameby. Föreslagna åtgärder
bedöms möjliggöra en långsiktigt hållbar renskötsel i området samt minimera barriäreffekterna för
vilt. Exakt placering och utformning av passagerna måste detaljplaneras utefter rådande förhållanden
på platsen.

Där åtgärder är lämpliga både för ren och vilt anges dessa under delkapitlen ”Föreslagna åtgärder för
renskötseln” och hänvisas till under åtgärdsförslagen för vilt. Samtliga stängselåtgärder redovisas
under åtgärder för renskötseln, men har god effekt även för vilt.

73
 6.3.1 Vilhelmina Norra, sträcka: Västerbottens länsgräns–Nordmaling
Föreslagna åtgärder för renskötseln
För att Vilhelmina norra sameby i framtiden ska kunna nyttja de vinterbetesom-
råden som ligger på östra sidan om E4 föreslås två planfria passager, se nedan
och figur 21. Uppsamlingshagar och ledstrukturer kommer behövas för att
passagerna ska vara funktionella för renskötseln. Vilhelmina norras vinterbe-
tesmarker sträcker sig ytterligare söderut, till delar av E4 som denna studie inte
behandlar. Därför kvarstår passagebehov för samebyn utöver de åtgärder som
presenteras.

Passager

ÅF1. Nyåkersviken – Möjliggör nyttjande av halvön Drivan. Vid stabilt isläge

kan Drivan nås norrifrån via den halvö där bl.a. byn Rönnholmen ligger. Det är dock långt ifrån
alla vintrar i framtiden som kommer medföra stabilt isläget vilket gör att det behövs en passage
över E4 i närheten av Hemörssundet som alternativ. Den passage som föreslås är en passage
i plan i kombination med att E4 går ovanpå Botniabanan som går i tunnel. Det gör att djuren
endast måste ledas över en infrastrukturskorridor. Passagen föreslås vara stängd med möjlighet
för samebyn att ta ner stängsel och lägga ner mitträcke när passagen ska nyttjas.

ÅF2. Ava – Möjliggör nyttjande av halvön där bl.a. byn Rönnholmen ligger. Den passage som före-
slås är en planfri passage som kombineras med servicevägen som går på bro över Botniabanan.
Servicevägen bör då förses med grind och området mellan E4 och Botniabanan stängslas för att
förhindra djuren från att hamna i området mellan E4 och Botniabanan.

Stängselåtgärder

1. Stängsel över Stridbäcken kompletteras så att inte djur kommer ut på E4 och vägen mot Gab-
rielsberget förses med ordentliga stängselindrag.

2. Stängselindragen förlängs vid vändplatsen och södra infarten mot Ava.

3. Närboende informeras om vikten av att grinden hålls stängd. Eventuellt ersätta med nya själv-
stängande grindar.

Föreslagna åtgärder för vilt

Sträckan mellan Västerbottens södra länsgräns till Nordmaling är ca 15 km lång och utgör idag en to-
tal barriär för vilt. En av de åtgärder som föreslås för renskötseln (ÅF2) skulle även uppfylla Trafikver-
kets riktlinjer för storvilt. Denna skulle ersätta den bristfälliga viltpassage som stängdes under vintern
2018 och möjliggöra att vilt kan vandra till halvön Kronören. Föreslagna stängselåtgärder bedöms
också minska risken för viltolyckor på sträckan. Halvön Drivan kan nås av djuren via Kronören.

74
 (
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder
k plan, tillfällig

Ó planskild

Viltstängsel
Betesområde
Vilhelmina norra

Vapsten

Gabrielsberget
vindkraftpark
ÅF2 Ava;
planskild
Ó
n
na
ba
nia
t
Bo

Stri
db ä ck
en

ÅF1 3
(
!
Nyåkersviken;
2
plan (
!
k

1
(
!

n
a na
ab
t ni
Bo

Figur 21: Åtgärdsförslag inom Vilhelmina

±
norra samebys betesmarker. För beskrivning
av förkortningar se avsnitt 6.3.1.

0 0.5 1 2 3 4
km 75
 6.3.2 Vapsten, sträckan: Nordmaling-Håknäs
Föreslagna åtgärder för renskötseln
Vapstens vinterbetesmarker samnyttjas av Vilhelmina norra sameby i söder och
Ubmeje tjeälddie i norr. Passager i områden söder om Nordmaling samt norr om
Håknäs kan du därför istället ta del av i kartan för dessa två samebyar. Passager-
na får dock samma konsekvenser för Vapstens sameby som för övriga samebyar.

Föreslagna åtgärd för Vapstens sameby visas i figur 22.

Passager

ÅF3. Håknäskälen. Då Botniabanan redan är byggd och försedd med tunneltak placeras lämpligen
en passage här också för E4. Passagen behöver ligga någonstans mitt för tunneltaket och
området mellan E4 och botniabanan behöver stängslas för att djuren inte ska vika av mellan
vägen och järnvägen. E4 ligger i föreslaget läge i skärning vilket underlättar vid anläggandet av
en viltbro. Passagen tillgängliggör hela Järnäshalvön, och vid år med stabilt isläge även områ
den öster om Öreälven.

Stängselåtgärder

4. Stängselindraget efter vägen mot Brattfors (södra infarten) förlängs.

5. Stängselindrag efter vägen mot Brattfors (norra infarten) samt efter väg 515 mot Håknäs för
längs. Stängslet mellan väg 515 och Öreälven görs permanent.

Föreslagna åtgärder för vilt

En planskild passage vid Håknäskälen skulle möjliggöra även för vilt att passera E4 och nyttja hela
Järnäshalvön. Stängselåtgärderna (nr 5) skulle också göra att viltet hindras från att ta sig ut på E4 och
sannolikt reducera antalet olyckor vilket är bra ur både vilt- och trafiksäkerhetssynpunkt.

76
Passageåtgärder
Ó planskild
(
! Stängselåtgärder
Viltstängsel

Betesområde
Vilhelmina norra

Vapsten

Vä g
15 5
6
(
!
5
(
!
Ó
4
(
!
Norrsjön ÅF3
a na n
Bo tnia b Håknäskälen;
planskild

Järnäshalvön

Figur 22: Åtgärdsförslag inom Vapsten

±
samebys betesmarker. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.2.

0 0.5 1 2 3 4
km 77
 6.3.3 Ubmeje tjeälddie, sträckan: Håknäs-Hörnefors
E4 utgör på denna sträcka en effektiv barriär mot norra delen av Järnäshalvön.
Då Botniabanan ligger inom en kilometer från E4 och inte är stängslad på norra
sidan av järnvägen finns en problematik i att skapa passagemöjligheter över E4.
Dessa bör endast anläggas under förutsättning att Botniabanan kompletteras
med stängsel på norra sidan.

Föreslagna åtgärd för Ubmeje sameby visas i figur 23.

Föreslagna åtgärder för renskötseln

För att Ubmeje sameby ska kunna nyttja betesmarker söder om E4 föreslås att be-
fintliga passager förbättras. Då landskapet är platt och vägkorsningar ligger i plan
finns så många öppningar i stängslet att planskilda passager inte bedöms kostnadseffektiva då djuren
ändå enkelt kommer ut på E4.

Passager

ÅF5 Ängersjö. Avfarten mot Ängersjö går i plan, och därmed finns ett uppehåll i stängslet, vilket
gör att en planskild passage inte är motiverad. Den befintliga passagen i plan föreslås därför
bevaras och kompletteras med viltvarningssystem. Här finns vägbelysning vilket gör att ström
försörjning är relativt enkel att tillgå. Här bör även närheten till vägen röjas något för att göra
sikten bättre för bilisterna.

ÅF6 Häggnäskorsningen. Här föreslås en passage i plan där stängslet norr om korsningen öppnas
lika långt som refugen når. Det ger möjlighet både för ren och vilt att gå över. Området när
mast vägen siktröjs för att ge bättre trafiksäkerhet och passagen kompletteras med ett viltvar-
ningssystem.

Stängselåtgärder

6. Indrag efter vägen norrut mot Långed förlängs.

7. Indraget efter vägen söderut mot Rösåsen förlängs.

8. Grindarna byts ut till självstängande grindar.

9. Stängsel vid Ängerån kompletteras för att hindra djur från att ta sig ut på E4.

10. Information till närboende om vikten av att stänga grinden efter sig. Eventuellt ersätta med
nya självstängande grindar.

11. Stängselindraget förlängs vid avfarterna vid Hörneå.

12. Indraget längs vägen mot Hörnefors S förlängs.

13. Stängsel förlängs så att det når hela vägen till avfarten mot Hörnefors C.

78
14. Indrag efter vägen mot Häggnäs förlängs.

15. Genom att skapa bättre möjligheter för passage vid Häggnäskorsningen bedöms denna åtgärd
inte nödvändig.

Föreslagna åtgärder för vilt

Inga nya passager föreslås på sträckan, endast befintliga behålls i plan (ÅF4 samt ÅF5). Därmed be-
döms inte heller barriäreffekten för vilt minska. Trafiksäkerheten ökar dock om siktröjning sker och
passagerna kompletteras med viltvarningssystem.

ÅF4 – Rödmossamyran. Här föreslås den befintliga passagen i plan kompletteras med viltvarningssys-
tem. Passagen ligger i bra linje med servicevägen till Botniabanan som passerar järnvägen på bro där
även djuren kan gå.

79
 Passageåtgärder
c plan, permanent
(
! Stängselåtgärder
Viltstängsel
Betesområde
Ran

Ubmeje tjeälddie

Vapsten

ÅF6 15
Häggnäskorsningen; (
!
plan 14
13 (c
!
(
!

12
11 (
!
(
!

ÅF5
10
Ängersjö; 9!
(
plan (
!
c
ÅF4 8
Rödmossamyran; (
!
plan 7 an
an
c
(
!
t ni a b
Bo

6
(
!
5
(
!

Figur 23: Åtgärdsförslag inom Ubmeje

±
samebys betesmarker. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.3.

0 0.5 1 2 3 4
80
km
6.3.4 Ran, sträckan: Hörnefors-Djäkneboda
Sträckan genom samebyn är lång och har olika vägstandard på olika delar. Stora
delar består av jordbruksmark som mestadels, framförallt söder om Umeå, är
ostängslad där djuren kan röra sig.

Föreslagna åtgärder för Ran sameby redovisas i figur 24-26. Åtgärderna måste
samordnas med Norrbotniabanan.

Föreslagna åtgärder för renskötseln

Samebyn nyttjar idag flera platser för passage och dessa föreslås finnas kvar. De
bör dock kompletteras på olika sätt alternativt byggas om till planskilda.

Passager

ÅF8 Storåmyran. En prioriterad passage både för vilt och ren. Landskapet är i området platt och
det är svårt att hitta en naturlig plats för en planskild passage. Funktionen en planskild pas
sage erbjuder är dock motiverat på platsen då den tillgängliggör ett möjligt betesområde om
80-90 km2 öster om E4.

ÅF9 Stöcksjö. Samebyn önskar en passage i plan strax söder om Stöcksjön. Genom landskapet
finns inget stängsel vilket gör att passagen enkelt kan möjliggöras genom att samebyn ges
information om hur mitträcket, tillfälligt, kan läggas ner på marken. Exakt lokalisering bör
diskuteras med samebyn.

ÅF10 Tavelån. Jordbruksmarken jämte Tavelån är i dagsläget ostängslat och samebyn nyttjar detta
område för passage idag. I järnvägsplanen för Norrbotniabanan föreslås en passage för ren,
under järnvägen, längs Tavelån vilket gör E4-bron över ån till lämplig passageplats. För att
möjliggöra en enklare passage, och ge möjlighet till fri strövning, bör E4ans bro över Tavelån
bygga om och möjliggöra passage både för ren och storvilt. I samband med det måste även
stängslet längs E4 förlängas genom hela jordbruksmarken.

ÅF11 Svarttjärnsvägen. Idag finns här en tillfällig passage i plan och denna bör få finnas kvar. Passa
gen behöver dock utformas bättre efter önskemål av samebyn. Stängslet bör vara enkelt att ta
ner och mitträcket tillfälligt kunna lyftas bort.

ÅF12 Gryssjö. En planskild passage föreslås byggas. På platsen går E4 i skärning vilket gör att en
anpassning till landskapet är relativt enkel. Passagen gör möjligt för samebyarna att enklare
nyttja området öster om E4 mellan Sävar och Djäkneboda.

Stängselåtgärder

16. Stängsel sätts hela vägen fram till infarten mot Sörmjöle.

17. Permanenta stolpar där temporärt stängsel kan monteras sätts upp mellan E4 och Botniaba
nan.

18. Stängsel sätts efter Åhedån som möjliggör att renarna styrs söderut mot passage vid Botniaba-

81
 nan.

19. Indraget efter vägen mot Stugunäs förlängs och grindarna ersätts med självstängande grindar.

20. En allmän översyn görs av grindar på sträckan Stugunäskorsningen-Ansmark.

21. Indraget längs vägen mot Svartbergets bergtäkt förlängs och befintlig viltpassage sätts igen.

22. Stängslet söder om jordbruksmarken i Ansmark förlängs ut till jordbruksmarken och indrag
görs efter skogskanten för att leda djuren ut på öppen mark.

23. Indrag efter vägen mot Dåvamyran förlängs.

24. Indraget efter Täfteån förlängs.

25. Indraget efter påfartsvägen från norr förlängs.

26. Stängsel och grindar längs hela vägen mellan Sävar-Lillåbron gås igenom och kompletteras vid
behov.

27. Grindar ersätts till självstängande grindar och stängselindraget förlängs.

Föreslagna åtgärder för vilt

Föreslagna åtgärder för renskötseln är av stor nytta även för viltet. Passagen vid Storåmyran (ÅF8)
skulle sannolikt minska antalet olyckor som orsakas vid korsningen mot Svartberget idag. Den möjlig-
gör också ett effektivt utbyte av älgindivider, från Sör- och Norrmjöle hela vägen upp mot Umeå öster
om E4. En passage längs Tavelån (ÅF10) skulle möjliggöra djurens rörelser längs ån ner mot Inner-
tavle och havet. Passagen vid Svartvägstjärnen (ÅF 11) ligger inom ett myrsystem som sträcker sig i
nord-sydlig sträckning där vilt bedöms röra sig ofta. Dessutom föreslås följande passageåtgärd för vilt:

ÅF7 Sörmjöle. Längs byn Sörmjöle finns ett uppehåll i stängslet på en lång sträcka vilket ger möj
lighet för vilt att sprida sig. Idag utgör öppningen en fara, men bedöms som svår att sätta igen.
Därför föreslås att öppningen skyltas som viltpassage och kompletteras med viltvarningssys
tem. Hastigheten är här nedsatt vilket gör det lämpligt att ha passagen i plan. Här finns också
strömförsörjning till vägbelysning och hastighetskameror.

Då antalet öppningar söder om Umeå är många och stora delar av sträckan är ostängslad bedöms
viltolycksrisken endast minska något med föreslagna åtgärder. Norr om Umeå bedöms åtgärdsförsla-
gen minska barriäreffekten avsevärt.

82
 (
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder
c plan, permanent

k plan, tillfällig ÅF9

Stöcksjö;
Ó planskild
plan
Viltstängsel
k
Betesområde
Ran

Ubmeje tjeälddie

Vapsten

22
ÅF8 (
!
Storåmyran;
planskild

Ó
21
(
!

20
(
!

19
(
!
18 an
(
! ban
a
t ni
ÅF7 Bo
Sörmjöle;
plan
c !(17
16
(
!

15
(
!
14 Figur 24: Åtgärdsförslag inom Ran samebys

±
(c
! betesmarker. För beskrivning av förkortningar
se avsnitt 6.3.4.
(
!
0 0.5 1 2 3 4
km 83
 (
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder
k plan, tillfällig

Ó planskild

Viltstängsel
Betesområde
Ran

Ubmeje tjeälddie

Norrbotniabanan korridor

25
ÅF11 (
!
Svarttjärnsvägen;
plan
k

24
(
!

ÅF10 23
Tavelån;
(
!
planskild
Ó

Figur 25: Åtgärdsförslag inom Ran samebys

±
betesmarker. För beskrivning av förkortningar
se avsnitt 6.3.4.

0 0.5 1 2 3 4
84 km
 (
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder
k plan, tillfällig

Ó planskild

Viltstängsel k
(
!
Betesområde
Gran

Ran

Norrbotniabanan korridor

27
(
!

26
(
!
ÅF12
Gryssjö;
planskild
Ó

25
(
!
Figur 25: Åtgärdsförslag inom Ran samebys

±
betesmarker. För beskrivning av förkortningar
se avsnitt 6.3.4.

0 0.5 1 2 3 4
km 85
 6.3.5 Gran, sträckan: Djäkneboda-Sikeå
Den kommande utbyggnaden av E4 på sträckan möjliggör goda anpassningar för
både ren och vilt.

Föreslagna åtgärder för Gran sameby redovisas i figur 26. Åtgärderna måste sam-
ordnas med den kommande Norrbotniabanan.

Föreslagna åtgärder för renskötseln

Genom att anlägga passager och åtgärda strängselbrister kan området öster om
E4 göras till en mer permanent betesmark. Renskötarna skulle kunna släppa dju-
ren mer fritt utan att behöva oroa sig för att djuren tar sig ut på E4.

Passager

ÅF13 Djäkneboda Norra. Här bör en passage i plan anläggas som kan nyttjas vid flytt av renarna.
Stängsel och mitträcke behöver vara enkelt att bort och lyftas av.

ÅF14 Dalkarlsån. En befintlig passage som samebyn anser behöver förbättras. Då behovetav pas
sage i läget är prioriterat även för vilt föreslås en planskild passage. En ny bro över ån bör byg
gas vid nyinvesteringen och möjliggöra passage längs stränderna.

ÅF16 Lägde. En passage i plan som kan nyttjas tillfälligt för passage kan anläggs. Stängsel och
mitträcke behöver vara enkelt att bort och lyftas av.

Stängselåtgärder

28. Indraget på mindre väg norrifrån förlängs.

29. Inför att ÅF 14 anläggs tas den korta biten viltstängslet mellan infarten mot Dalkarlså och
viltpassagen bort. När passagen anlagts bör naturligtvis stängslet sättas tillbaka.

30. Indraget förlängs.

31. Indraget förlängs.

32. Indraget förlängs åt väster.

33. Indraget förlängs.

Föreslagna åtgärder för vilt

Föreslagen passage vid Dalkarlsån (ÅF14) bedöms vara av högsta prioritet för vilt för att minska an-
talet viltolyckor i området. Sträckan är lång och motiverar ytterligare en passage för vilt för att ytterli-
gare göra möjligt för djuren att vandra ner till kusten.

ÅF15 – Rickleå. E4 ligger i en låg dalgång i området mellan Bygdeå och Sikeå. De naturliga landskaps-
strukturerna går i nord-sydlig riktning vilket innebär att få naturliga ledstrukturer finns i rät vinkel
mot E4. En sådan är dock Rickleå. Här bör en ny bro anläggas som möjliggör passage av vilt längs
stranden.

86
 33
(
!
(
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder 32
(
!
k plan, tillfällig

Ó planskild ÅF16
Lägde; k
Viltstängsel plan
Betesområde
Malå

Gran
ÅF15 Rickle
Ran å; planskild Ó31
(
!
Norrbotniabanan korridor

30
(
!

ÅF14 29
Dalkarlså; Ó!
(
planskild

ÅF13 28
Djäkneboda k
(
!
Figur 26: Åtgärdsförslag inom Gran samebys

±
betesmarker. För beskrivning av förkortningar Norra; plan
se avsnitt 6.3.5.

0 0.5 1 2 3 4
km 87
 6.3.6 Malå, sträckan: Sikeå-Lövsele
E4 ska på större delen av sträckan byggas ut av Trafikverket. Det ger goda möjlig-
heter att anpassa vägen efter behoven för ren och vilt och därmed minska antalet
viltolyckor. Åtgärdsförslagen nedan förutsätter att stängsling kommer att ske
längs hela sträckan.

Föreslagna åtgärder för Malå sameby redovisas i figur 27-28. Åtgärderna måste
samordnas med den kommande Norrbotniabanan.

Föreslagna åtgärder för renskötseln

Samebyn har stort behov av tillgång till betesmarker för att inte behöva minska sin
verksamhet ytterligare. Det är därför av högsta vikt att åtgärder vidtas när E4 byggs ut.

Passager

ÅF17 Granberget. En planskild passage skulle ge fördelar framförallt för rennäringen men även för
vilda djur. Passagen bedöms kunna tillgängliggöra det stora skogsområdet mellan Sikeå hamn
och Gumboda.

ÅF18 Storlidberget. Tydligt viltstråk samt lämpligt läge för renpassage. Tillgängliggör stora delar av
samebyns nordöstra betesmarker. Det föreslagna läget är mer lämpat för vilt än för ren, men
för att förbättra funktionen för ren bör skogen från Skäranvägen röjas.

ÅF19 Västanbyn. Här föreslås en planskild passage när E4 byggs om. Passagen ger tillgång till stora
betesmarker söder och nordöst om Lövsele.

Föreslagna åtgärder för vilt

Samtliga föreslagna åtgärder för renskötseln bedöms tillgängliggöra hela skogslandet öster om E4 för
vilt. När passagen vid Granberget (ÅF17) anläggs är det särskilt viktigt att stängslet vid Klintsjön utfor-
mas på ett bra sätt, som leder djuren mot passagen, då platsen är en tydlig konfliktpunkt för vilt.

Genom Lövsele och Västanbyn är det viktigt att stängslet görs tätslutande då vilt rör sig i kantzonerna
mellan den öppna marken och skogen vilket gör att olycksrisken är stor.

88
 (
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder
Ó planskild
ÅF18
Viltstängsel Storlidberget;
Betesområde planskild
Malå Ó
Gran

Norrbotniabanan korridor

ÅF17
Granberget;
planskild

Figur 27: Åtgärdsförslag inom Malå samebys

±
betesmarker. För beskrivning av förkortningar
33
se avsnitt 6.3.6.
(
!
0 0.5 1 2 3 4
32 km 89
(
!
 ( 34
!

(
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder
Ó planskild
Viltstängsel

Betesområde
Maskaure

Malå

Norrbotniabanan korridor

ÅF19
Västanbyn;
planskild
Ó
Avan →

ÅF18
Storlidberget;
planskild
Ó

Figur 28: Åtgärdsförslag inom Malå samebys

±
betesmarker. För beskrivning av förkortningar
se avsnitt 6.3.6.

0 0.5 1 2 3 4
90 km
6.3.7 Maskaure, sträckan: Lövsele-Skellefteå
Delar av sträckan mellan Lövsele och Skellefteå planerar Trafikverket att bygga ut.
Det gör att stora möjligheter finns att anpassa sträckan till ren och vilt. Åtgärds-
förslagen nedan förutsätter att stängsling kommer att ske längs hela sträckan.

Föreslagna åtgärder för Maskaure sameby redovisas i figur 29-31. Åtgärderna

måste samordnas med den kommande Norrbotniabanan.

Föreslagna åtgärder för renskötseln

Samebyn förespråkar planskilda passager och ser inte fri strövning över E4 som
ett alternativ. Passager över E4 skulle förenkla nyttjandet av området öster om E4
väsentligt och möjliggöra nyttjandet av mer än 300 km2 betesmark.

Passager

ÅF20 Degerträsket/Hökmarksberget. Här finns viktiga betesområden för samebyn och en passage
här har hög prioritet. En planskild passage föreslås vilken tillgängliggör stora områden öster
om E4 och ut mot Bjurön.

ÅF21 Ljusvattnet. Samebyn prioriterar en passage även vid Ljusvattnet. Här föreslås en passage i
plan med viltvarningssystem. En camping finns i närområdet vilket gör att elförsörjningen av
ett viltvarningssystem bedöms enkelt att lösa.

ÅF22 Yttervik. Befintlig passage under E4 som tillgängliggör samebyns nordöstra områden. Pass-
agen nyttjas för fri strövning idag och hade varit mer funktionell om den breddades. Låg prio
ritet för renskötseln.

Stängselåtgärder

34. Förbättra stängselavslutet så inte renar tar sig in.

35. Förläng indraget längs korsande vägar.

36. Förläng indraget.

37. Se över stängslet så att det följer tekniska riktlinjer och byt ut grinden till en självstängande
variant.

38. Förläng indraget västerut.

39. Förläng indraget österut.

40. Förläng indraget vid stängselavsluten på båda sidor E4.

41. Förläng indraget vid stängselavsluten på båda sidor E4.

42. Passagen stängs och stängslet dras in ordentligt längs den korsande vägen.

43. Förläng indraget västerut.

91
 44. Förläng indraget.

45. Förläng indraget.

46. Förläng indraget.

47. Stängslet kompletteras vid porten så att djur inte tar sig upp på E4.

48. Uthopp anläggs ca 100 respektive 400 meter på båda sidor om öppning i stängslet på båda
sidor av E4. Stängselavsluten förses med någon typ av skrämselanordning så inte ren tar sig in
på E4.

49. Stängslet förlängs längre åt Skellefteå.

Föreslagna åtgärder för vilt

Åtgärder som föreslås för renskötseln har god funktion även för viltet. Åtgärderna vid Degerträsket
(ÅF20) och Ljusvattnet (ÅF21) bedöms vara viktiga för viltets möjlighet att röra sig ut mot havet. Om
den planskilda passagen vid Degerträsket anläggs bedöms vägens barriäreffekt från Lövånger halvvägs
upp till Bureå minska avsevärt. Den befintliga porten vid Yttervik (ÅF22) bedöms ha begränsad funk-
tion för vilt i dagsläget. Platsen ligger dock vid ett viltstråk och porten skulle få högre funktion om den

Figur 29: Åtgärdsförslag inom Maskaure

samebys betesmarker. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.7.

Figur 30: Åtgärdsförslag inom Maskaure

samebys betesmarker. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.7.

Figur 31: Åtgärdsförslag inom Maskaure

samebys betesmarker. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.7.

92
 (
! Stängselåtgärder
Passageåtgärder
Ó planskild
Viltstängsel
Betesområde
38
Maskaure
(
!
Malå
37
Norrbotniabanan korridor (
!
ÅF20
Degerträsket;
planskild

36
(
!

35
(
!
34
(
!

Bjurön →

ÅF19
Västanbyn;

±
planskild
Ó
0 0.5 1 2 3 4
km 93
 48
(
!
47
(
!

46
(
!

45
! 44
(
(
!

43
(
!
42
(
!

ÅF21
Ljusvattnet;
plan
c
(
! Stängselåtgärder
41
Passageåtgärder (
!
c plan, permanent
Viltstängsel
Betesområde
Maskaure

Malå
40
Norrbotniabanan korridor (
!

39
(
!

94
0 0.5 1 2 3 4
km ±
 49
(
!

Ó
ÅF22
Yttervik;
planskild
48
(
!
(
! Stängselåtgärder
47
Passageåtgärder (
!
Ó planskild
46
Viltstängsel (
!
Betesområde
Mausjaur

Maskaure
45
Norrbotniabanan korridor ! 44
(
(
!

43
(
!
42 !
(

0 0.5 1 2 3 4
km ± 95
 breddades.

6.3.8 Mausjaur, sträckan: Skellefteå-Kåge

På sträckan mellan Skellefteå och Kåge är E4 utbyggd till motorväg med 2+2 kör-
fält vilket gör att passage i plan blir extra svårt, både för renar och för vilt.

Föreslagna åtgärder för Maskaure sameby redovisas i figur 32. Åtgärderna måste
samordnas med den kommande Norrbotniabanan.

Föreslagna åtgärder för renskötseln

Samebyn har svårt att driva renarna genom befintliga trafikplatser och sameby-
arna nyttjar numer lastbil för att ta sig öster om E4. För att göra nyttjandet enklare
kan följande åtgärder vidtas.

Passage

ÅF23 Fällbäcken. Lämpligt läge just norr om Skellefteå, tillgängliggör viktigt bete norr om Skellefte
älvens utlopp. En planskild passage kan anläggas här för att göra det möjligt för samebyn att
driva sina renar till och från området öster om E4. En passage i plan anses inte möjlig då vä
gen är fyrfilig med mittremsa.

Stängselåtgärder

49. Indraget förlängs.

50. Indraget förlängs.

51. Indraget förlängs.

Föreslagna åtgärder för vilt

Befintliga trafikplatser på sträckan har relativt låg trafikmängd och bedöms ha viss passagefunktion
för vilt. Vilt bedöms kunna röra sig via trafikplatserna ut mot skogsområdena i Fällbäcksliden och

96
 53
(
!

52
(
!

51
(
!

50
(
!
(
! Stängselåtgärder ÅF23
Fällbäcken;
Passageåtgärder planskild
Ó planskild
Ó
Viltstängsel
Betesområde Solbackens
handelsområde
Svaipa

Mausjaur

Maskaure

Norrbotniabanan korridor

Figur 32: Åtgärdsförslag inom Mausjaur

±
samebys betesmarker. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.8. 49
(
!
0 0.5 1 2 3 4
km 97
 vidare österut. Inga passager föreslås för att främja viltets rörelser i området.

6.3.9 Svaipa, sträckan: Kåge-Byske

Sträckan är utbyggd till motorväg med mittremsa vilket innebär att vägområdet är brett och svårpas-
serat.

Föreslagna åtgärder för renskötseln

För att samebyn ska kunna nyttja markerna öster om E4 i framtiden behöver åtgärder genomföras.
Området blir mer och mer viktigt för samebyn.

Passager

ÅF24 – Gammelboliden. En planskild passage föreslås anläggas ungefär mitt på sträckan och bedöms
kunna fungera för att tillgängliggöra hela området öster om E4. På föreslagen plats går E4 en bit i
skärning varför anläggandet av en bro skulle underlättas.

Stängselåtgärder

52. Stängslet vid trafikplatsen ses över och förlängs och/eller kompletteras med skrämselanordningar
så att ren förhindras från att ta sig upp på E4.

Föreslagna åtgärder för vilt

Inga särskilda åtgärder är föreslagna för vilt, men de bedöms ha stor nytta av en passage vid Gam-
melboliden (ÅF24). Det är endast motiverat att åtgärda sträckan mellan Ostvik och Byske då området
söder om Ostvik ner mot Kåge är jordbruksmark och samhälle. Med en åtgärd i skogslandet mellan
Ostvik och Byske skulle barriären som E4 utgör skulle minskas avsevärt. Hela skogsområdet ut mot

98
Passageåtgärder
Ó planskild
(
! Stängselåtgärder
Viltstängsel
Betesområde
Svaipa

Mausjaur

Norrbotniabanan korridor

Ó
ÅF24
Gammelboliden;
planskild

53
(
!

Figur 33: Åtgärdsförslag inom Svaipa

±
samebys betesmarker. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.9.
52
(
! 0 0.5 1 2 3 4
km 99
 Bottenviken blir tillgänglig för djuren.

6.4 Uppskattad kostnad

Kostnader som presenteras i tabell 6.1 är grova uppskattningar som är tänkta ge en vägledning inför
kommande planeringsskeden. Kostnader på broar och portar över eller under en Europaväg beror på
mer än kostnaden för själva betongen. En bro som anläggs i ett flackt landskap är dyrare än en som
kan anläggas i en vägskärning. Kostnaden är också starkt beroende av hur lång byggtiden blir och hur
trafiken kan ledas om och/eller stängas av vid anläggandet. Angivna kostnader är därför högst scha-
Tabell 6.1 Uppskattade kostnader för de olika åtgärderna

Typ av åtgärd Kostnad

Säkerhetsutbildning, Arbete 2000-3000 kr/person
på väg Nivå 1
Uthopp 80-100 kkr
Stängsel 400-500 kr/m
Viltvarningssystem 1 000 kkr
Planskild passage 16-25 m xx-yy Mkr

blonartade.

Förutsättningarna för antagandena är att det finns terrängstöd om ett par meter samt att det är en
plattramsbro i betong som byggs. Bron bedöms inte behöva vara längre än 15 meter. Kostnader för sikt-
och bullerskydd, räcken, stängsel och vegetationsanläggande är inte med i kostnadsuppskattningen.

6.5 Samhällsekonomisk nytta

Ren- och viltolyckor orsakar stora samhällsekonomiska kostnader i form av bland annat personskador,
egendomsskador, räddningsinsatser och eftersök av djur. Det är därför ur många aspekter positivt
med åtgärder som genomförs för att minska antalet olyckor.

Kostnaderna för passager är väldigt dyra och det är svårt att göra en bedömning av hur många olyckor
och hur mycket tillgängliggjord betesmark som motsvarar investeringskostnaden av en bro. På kort
sikt blir investeringen väldigt kostsam, men om brons/portens livslängd (en bros tekniska livslängd
är minst 80 år) förs in i kalkylen blir bilden annorlunda. På 80 år kan många olyckor undvikas. Går
det dessutom att bygga passagerna i ett annat väg- eller järnvägsprojekt går kostnaderna ned och den
samhällsekonomiska nyttan blir större.

6.6 Måluppfyllelse
Samtliga föreslagna åtgärder bidrar till den totala måluppfyllelsen. Nedan redogörs för en bedömning
av vilka åtgärder som bidrar till vilka mål. Bedömningen anses vara samma oavsett vilken sameby
åtgärderna genomförs i och därför redogörs måluppfyllnaden samlat för hela E4.

För icke-fysiska åtgärder, förbättrad kommunikation och utbildning, bedöms endast måluppfyllelsen
för målet kring arbetsmiljö då övriga mål inte påverkas av åtgärderna (se tabell 6.4).

Bedömningen har delats in i en tregradig skala enligt tabell 6.2 nedan.

100
 Måluppfyllelse
Tabell 6.2 Skala för bedömning av måluppfyllelse
Låg eller ingen måluppfyllelse

Måttlig måluppfyllelse

Hög måluppfyllelse

Tabell 6.3 Bedömning av måluppfyllelse för föreslagna fysiska åtgärder.

Passager i plan, Passager i plan,

Projektmål Planskilda passager Stängsel Uthopp
permanenta tillfälliga
Dessa passager ska
Planskilda passager Genom att
endast användas då
Vilt- och förutsätter ett tätt viltvarningssystem Stängsel förhindrar Uthopp ger möjlighet
trafiken på E4 stängs
renolyckor ska stängsel i närområdet används bedöms djur från att ta sig upp för djuren att ta sig ut
av varför antalet
minska på E4 och därmed bedöms risken för vilt- och på vägen. från vägområdet.
olyckor bedöms
olyckorna minska. renolyckor minska.
minska.

Tillfälliga passager i
Den barriär som Passager i plan plan erbjuder
E4 innebär för vilt erbjuder enklare och Uthoppen erbjuder
samebyarna att driva
ska minimeras. mer säkra passager djuren att hoppa ut
Planfria passager sina renar över E4.
för djur, men Stängsel skapar en från vägområdet,
möjliggör fri strövning
barriäreffekten större barriär. vilket inte bedöms
över/under E4. För vilt bedöms
Den barriär som bedöms kvarstå då minska barriären utan
trafikmängden är måluppfyllelsen vara endast olycksrisken.
E4 innebär för
densamma. låg då djuren inte kan
ren ska
nyttja dessa
minimeras.
passager.
Planfria passager
kan tillåta fri
Permanenta Tillfälliga passager i
strövning för renar i
Tillgången till öppningar i stängslet plan innebär att Ett tätt stängsel ger
närheten till E4. Detta Uthopp påverkar inte
renbete i närhet gör att renar inte kan stängslet är tätt på möjlighet för
önskas dock inte av möjligheten till bete i
av E4 ska vara beta i närområdet på platsen och därmed samebyarna att nyttja
samtliga samebyar närheten av E4.
god grund av risken att kan samebyn nyttja närområdet för bete.
varför måluppfyllel-
komma ut på E4. området för bete.
sen endast bedöms
vara måttlig.
Tillfälliga passager
innebär att E4 måste
Planskilda passager Permanenta stängas av när Uthopp kan
gör att djuren mindre öppningar i stängslet passagen nyttjas. Det Ett tätt stängsel ger möjliggöra att renar
Arbetsmiljön för sannolikt tar sig ut på gör att renar riskerar gör att renskötarna möjlighet för tar sig ut från E4 på
renskötare och E4 och därmed ta sig ut på vägen får en mer stressfri samebyarna att nyttja ett enklare vis, men
Trafikverkets behöver inte heller och därmed kan arbetsmiljö. närområdet för bete då effekten av uthopp
entreprenörer ska renskötarna eller renskötarna behöva Tidspressen och och risken för att inte är fastställt för
vara god. vägentreprenörer driva djuren från E4 behovet av djuren tar sig ut på ren är osäkerheten
uppehålla sig på eller ta hand om polisassistans gör E4 är liten. stor och måluppfyll-
vägen. förolyckade renar. dock att måluppfyl- naden sätts som låg.
lelsen endast
bedöms som måttlig.

Projektmål Förbättrad kommunikation Utbildning

Tabell 6.4. Bedömning av måluppfyllelse för icke-fysiska åtgärder.
Förbättrad kommunikation gör att relationen Större kunskap angående risker och åtgärder
Arbetsmiljön för
mellan renskötare, markägare Trafikverket och för att minska risker vid arbete på väg förbättrar
renskötare och
entreprenörer påverkar arbetsmiljön för samtliga arbetsmiljön.Bedömningen förutsätter att
Trafikverkets
parter avsevärt. Då behovet fortfarande finns att renskötarna förses med säkerhetsutrustning
entreprenörer ska
vistas på E4 bedöms dock måluppfyllelsen som exempelvis varselvästar, skyltar och
vara god.
endast vara måttlig. varningslampor.

101
 7 Förslag till inriktning och rekommenderade åtgär-
der - Ska uppdateras efter diskussion
Detta kapitel beskriver den övergripande inriktningen för åtgärderna, rekommenderade åtgärder för
prioritering och hur åtgärder kan göras till en del av Trafikverkets kommande planer och projekt.

7.1 Beskrivning av övergripande inriktning

Den barriäreffekt som E4 innebär för vilt och för rennäringen – med försämrad tillgång till betesmar-
ker, försämrade spridningsmöjligheter samt vilt- och renolyckor med följden att människor utsätts för
fara – är ett stort problem som måste hanteras av Trafikverket. De negativa effekterna går emot såväl
Trafikverkets övergripande mål och miljökvalitetsmålen som projektmålen för denna åtgärdsvalsstu-
die. Åtgärder behöver därför vidtas för att förutsättningarna ska bli bättre både för samebyarna, viltet
och vägentreprenörerna.

Samtliga föreslagna åtgärder är viktiga att genomföra och i vilken ordning de bör byggas beror på
andra faktorer än behoven från samebyar, viltekologin eller trafiksäkerheten.

• Åtgärder som kan byggas inom ett planerat vägprojekt bör inkluderas i det vägprojek-
tet. Dessa åtgärder bör invänta vägprojektens genomförande.
• Åtgärder som kan samordnas med anläggandet av Norrbotniabanan bör synkas med
denna för att gynna den totala passagemöjligheten.
• Övriga åtgärder bör genomföras med en någorlunda rättvis fördelning mellan sam-
ebyarna.

Stängselåtgärder har en låg kostnad och bör genomföras per omgående för att snabbt bygga bort vissa
konfliktpunkter på sträckan.

7.2 Rekommenderade åtgärder

De föreslagna åtgärder som är mest prioriterade finns presenterade i figur 7. I kartan syns även deras
relation till övriga väg- och järnvägsprojekt som Trafikverket planerat vilket ger ett förslag på hur
åtgärderna bör prioriteras.

7.3 Förslag till beslut av fortsatt hantering

Föreslagna åtgärder i denna åtgärdsvalsstudie behöver vägas in i Trafikverkets långsiktiga planering.
Åtgärder som ligger inom befintliga vägplaner bör implementeras i dessa genom utökande av vägplan
eller som tilläggsbeställning. Enklare åtgärder med snabb nytta lämnas direkt till driften.

Trafikverket bör överväga att möjliggöra planpassager för samebyarna innan de planskilda passagerna
kan byggas. Dessa skapas genom att viltstängslet enkelt kan tas bort och mitträcket läggas ner under
en kort period. Dessa planpassager bör åtminstone skapas på de högst prioriterade åtgärdsplatserna.
Åtgärderna måste dock ses som temporära.

102
 Ó
Passage i plan, med viltvarningssystem
h Prio 1

h Prio 2 ÅF23
Tillfällig passage i plan Ó
k Prio 1

k Prio 2 ÅF22
Planskild passage
Ó
Ó Prio 1

Ó Prio 2 ÅF21
Norrbotniabanan korridor
h
ÅF20

ÅF18 Ó
Ó

ÅF17

Ó
ÅF15
k
Ó
ÅF14

Ó
k
ÅF12

Ó
ÅF10 k
Ó

ÅF8 k
ÅF7 Ó

h
ÅF5
h
hh
ÅF3
Figur 34 Totalt åtgärdsförslag längs sträckan

±
Ó Nordmaling-Byske. För beskrivning av
förkortningar se avsnitt 6.3.1-6.3.9.
ÅF2

Ó 0 5 10 20 30 40
km 103
k
 7.3.1 Behov av kommande planering
Föreslagna platser för passager behöver detaljprojekteras gällande placering, dimensionering och ut-
formning för att fungera både för vilt och för rennäring. Dessutom bör placeringen, om möjligt, göras
där terrängen tillåter en billigare åtgärd vilket gör att föreslagen placering måste ses som ungefärlig.

Samtliga åtgärder behöver samrådas med samebyar och älgskötselområden innan de genomförs.
Samebyarna framhåller att all detaljplanering av passager inklusive stängselavslut och intilliggande
samlingshagar, både vad gäller utformning och exakt placering, måste ske i samråd med berörda ren-
skötare ute i fält.

104
Referenser
Helldin, J-O, Seiler, A. 2002. Viltstängsel vid E4 mellan Gävle och Haparanda:Isoleringseffekter på älg.
Grimsö forskningsstation, SLU.

Lindberg, J. 2013. Selction of habitat and resources during migration by a large mammal. SLU Exa-
mensarbete i biologi 2013:2.

Stridsman, V. 2016. Rapport nulägesbeskrivning viltstängsel på E4an Haparande-Nordmaling. Opubli-

cerad, Trafikverket region nord.

Trafikverket 2011. Större däggdjurs användning av uthopp i Västra Götaland – en korttidsstudie som-
maren och hösten 2011. Dokument #saknas.

Trafikverket 2014. Uppföljning av faunapassager i renskötselområdet. Passager över järnväg och väg
vid Råtsi, Sangis, Harrioja och Aitik. Dokument 2014:098.

Trafikverket 2015. Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur. Dokument 2015:254.

Trafikverket 2015. Krav för vägars och gators utformning. Dokument 2015:86.

Trafikverket 2016. Riktlinje landskap. Dokument 2015:0323.

Trafikverket 2016. Viltolycksreducerande åtgärder genom Torsby, sträckan Bredviken-Kollerud.

Trafikverket 2016. Krav Brobyggande. Dokument 2016:0204.

Trafikverket 2018. Ren och klövvilt E10 Kiruna-Töre – inventering med avseende på behov av stängsel
och faunapassager. Dokument TRV 2017:32985.

Renbruksplaner från Ran, Gran, Malå och Maskaure samebyar.

Webbsidor
Artspecifik fakta om älg, 2017 https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/
alg/alg-population/

Miljömål kopplade till biologisk mångfald och infrastruktur, 2017 https://www.miljomal.se

Polisen viltolycksstatistik, 2017 https://www.viltolycka.se/statistik/

Sveriges regering för mål för infrastrukturen, 2017 http://www.regeringen.se

Trafikverket, 2018 https://www.trafikverket.se/nara-dig/Projekt/

Muntliga
Andersson, Katarina. Trafikverket 2018-04-26

Helldin, J-O. Viltexpert.

105
 Bilaga 1 - Åtgärdsförslag passager

ID Namn Passageåtgärd Prio X Y

ÅF2 Ava planskild 1 717537 7050942
ÅF1 Nyåkersviken plan, tillfällig 2 714784 7047596
ÅF3 Håkmarkskälen planskild 1 729198 7059056
ÅF4 Rödmossamyran plan, permanent 2 735329 7061120
ÅF5 Ängersjön plan, permanent 1 738279 7062972
ÅF6 Häggnäskorsningen plan, permanent 2 743800 7066488
ÅF7 Sörmjöle plan, permanent 2 747501 7071669
ÅF8 Storåmyran planskild 1 751619 7077324
ÅF9 Stöcksjö plan, tillfällig 2 754902 7081120
ÅF10 Tavelån planskild 2 764486 7092032
ÅF11 Gryssjö planskild 1 776685 7102596
ÅF12 Svarttjärnsvägen plan, tillfällig 2 769910 7095849
ÅF13 Djäkneboda norra plan, tillfällig 1 784353 7111657
ÅF14 Dalkarlså planskild 1 785044 7113763
ÅF15 Rickle å planskild 2 786333 7124808
ÅF16 Lögde plan, tillfällig 1 786756 7126734
ÅF17 Granberget planskild 1 791003 7131813
ÅF18 Storlidberget planskild 1 794323 7143950
ÅF19 Västanbyn planskild 2 799609 7148728
ÅF20 Degerträsket planskild 2 802021 7161542
ÅF21 Ljusvattnet plan, permanent 2 799121 7172975
ÅF22 Yttervik planskild 2 791084 7185014
ÅF23 Fällbäcken planskild 2 785966 7197123
ÅF24 Gammelboliden planskild 1 787996 7213141

106
Bilaga 2 - Åtgärdsförslag stängsel

Id x y Kommentar
1 714041 7046550 Stängsel över Stridbäcken kompletteras så att djr inte kommer ut på E4 och vägen mot Gabrielsber-
get förses med ordentliga indrag.
2 714977 7047967 Stängselindragen förlängs vid vändplatsen och södra infarten mot Ava.
3 715483 7048521 Närboende informeras om vikten av att grinden hålls stängd. Eventuellt ersätta med självstängande
grindar.
4 724991 7058603 Stängselindraget förlängs.
5 731080 7059353 Stängselindraget mot Brattfors samt mot väg 515 förlängs. Stängslet mellaninfarten till väg 515 och
Öreälven görs permanent.
6 732377 7059806 Indrag efter vägen norrut mot Långed förlängs.
7 735334 7061083 Indraget efter vägen söderut mot Rösåsen förlängs.
8 736136 7061682 Grindarna byts ut till självstängande grindar.
9 739056 7063263 Stängsel vid Ängerån kompletteras för att hindra djur från att ta sig ut på E4.
10 739347 7063501 Närboende informeras om vikten av att grinden hålls stängd. Eventuellt ersätta med självstängande
grindar.
11 740758 7064622 Förläng indrag mot Hörneå.
12 741486 7064986 Förläng indrag mot Hörnefors S.
13 743133 7066077 Förläng stängsel fram till infarten till Hörenfors C.
14 743768 7066434 Förläng indrag mot Häggnäs.
15 744431 7067097 Genom att skapa bättre möjligheter för passage vid Häggnäskorsningen behövs inte denna åtgärd.
16 746983 7070879 Förläng stängsel hela vägen fram till infart mot Sörmjöle.
17 747694 7071458 Permanenta stolpar där temporärt stängsel kan monteras up mellan E4 och Botniabanan.
18 749045 7073184 Stängsel sätts över Åhedån som möjliggör att renarna styrs söderut mot passagen vid Botniabanan.
19 748905 7073739 Indraget efter vägen mot Stugunäs förlängs och grundarna ersätts med självstängande grindar.
20 750463 7075576 En allmän översyn görs av grindar på sträckan Stugunäskorsningen och Ansmark.
21 750937 7076625 Indraget längs vägen mot Svartbergets bergtäkt förlängs och befintlig viltpassage sätts igen.
22 752662 7078289 Stängslet söder om jordbruksmarken i Ansmark förlängs ut till jordbruksmarken och indrag görs
efter skogskanten för att leda djuren ut på öppen mark.
23 765776 7092945 Indrag efter vägen mot Dåvamyran förlängs.
24 767215 7093707 Indraget efter Täfteån förlängs.
25 771089 7097030 Indraget efter påfartsvägen från norr förlängs.
26 777236 7103838 Stängsel och grindar längs hela vägen mellan Sävar och Lillåbron gås igenom och kompletteras vid
behov.
27 779248 7106108 Grindar ersätts till självstängande grindar och stängselindraget förlängs.
28 784363 7111655 Indraget på väg norrifrån förlängs.
29 785153 7113745 Inför att ÅF14 anläggs tas den korta biten viltstängsel mellan infarten Dalkarlså och viltpassagen
bort. När passagen anlagts bör stängslet sättas tillbaka.
30 785202 7115965 Indraget förlängs.
31 786355 7124585 Indraget förlängs.
32 787324 7127747 Indraget förlängs åt väster.
33 787552 7128745 Indraget förlängs.
34 803277 7157230 Förbättra stängselavslut.
35 802889 7158019 Indraget förlängs längs korsande vägar.
36 802040 7160202 Indraget förlängs.
37 802155 7162994 Se över stängsel så att det följer tekniska riktlinjer och byt ut grinden till självstängande grind.
38 802272 7163875 Indraget förlängs västerut.
39 800532 7167560 Indraget förlängs österut.
40 800065 7169423 Indraget förlängs vid stängselavsluten på båda sidor om E4.
41 799642 7172036 Indraget förlängs vid stängselavsluten på båda sidor om E4.
42 797038 7177553 Passagen stängs och stängslet dras in ordentligt längs den korsande vägen.
43 796785 7178055 Förläng indraget västerut.

107
 Id x y Kommentar
44 795407 7179747 Indraget förlängs.
45 795224 7180074 Indraget förlängs.
46 794846 7181817 Indraget förlängs.
47 793989 7182822 Stängslet kompletteras vid porten så att djur inte tar sig upp på E4.
48 793145 7183498 Uthopp anläggs ca 100 respektive 400 meter på båda sidor om öppning i stängslet på båda sidor
om E4. Stängselavsluten förses med någon typ av skrämselanordning så att ren förhindras att gå ut
på E4.
49 784579 7191545 Stängslet förlängs längre mot Skellefteå.
50 785841 7198536 Indraget förlängs.
51 786128 7199968 Indraget förlängs.
52 785073 7202944 Indraget förlängs.
53 783932 7205309 Stängslet vid trafikplatsen ses över och förlängs och/eller kompletteras med skrämselanordningar
så att inte ren tar sig upp på E4.

108
www.trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00.
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1.
TRAFIKVERKET. beställningsnummer:xxxx. isbn: (vid fler än 16 sid). UTGÅVA:x. MÅNAD ÅR. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI:XXX. foto: xxx. Illustration:xxx.