Omvrldsanalys

kap2 och 5 med Martin berg Har ingen powerpoint p ntet, utan allt antecknas p tavlan. Vi utgr frn att titta p en bild frn Dagens Industri frn idag kl.12.05. Detta ger en gonblicksbild av hur det ser ut just nu. Alla har mobiltelefoner idag, varfr? Varfr just den vi har? Detta gr att man alltid mste vara uppdaterad och med. Man frsvarar ofta kp med tankar om nyheter, design, kvalitet och varumrke. Men varfr kostar saker som det gr? Beslut - ligger i flera aspekter runt oss som politik, taktik. Vi kompromissar taktiskt fr att f till ngot en annan dag. Ideologi - kan genomsyra allt, inom kommersiell marknadsfring r ett av de tydligaste exemplen IKEA. Vr personlighet pverkar i stor utstrckning vra beslut. Drmmar styr ven vra beslut. Politik och ideologi tillsammans kan ses som ett politiskt program, bde inom ett parti eller i ett fretag, men dr finns ofta personligheten och drmmarna med i ekvationen ocks. Besluten leder till antingen en marknadsanalys eller en ekonomisk analys. Man kan se det som att kunden r mlet som man ska trffa, tavlan kring kan ses som marknaden. Man kan behva tnka p nya stt fr att trffa mlet ibland. (pilen del1) Reklam (tillsammans med sponsring, pr m.m) ligger p spetsen av marknadsfringsomrdet. Men fr att styra den till mlet krvs att man tittar p "styrfenorna" det som styr mot mlet. En sdan del r externa opverkbara faktorer inom dessa finns den externa politiken, ekonomin och lagar och frordningar. Du har ven med Demografin, Kultur, Teknologi, Konsumtionsmnster, Natur, Distribution och marknadssystem. Det r dessa delar som vi ser till i makroperspektivet. Makroperspektivet Personer fdda fre 1965 anses som pliktmnniskor. Man fljer stadgar och normer, man ger det man har och lever inte p kredit. Personer fdda efter detta ses som lustmnniskor. Vi har ingen lojalitet, vi vill kunna gra allt hela tiden. Folk fdda fre 1952 r BC, before computer (d de va hela 30 r nr den frsta PCn kom p marknaden). 21% av Gteborgs befolkning r fdda utomlands. Hur pverkar detta kulturen, nr vi har olika kulturer verallt runt omkring oss. Spnnande att jobba med att inrikta sig p nya kulturer. Matkulturer frndras mycket ver tid. Teknologiutvecklingen r vldigt fascinerande och ngot vi behver ha koll p i dagslget. Det gr ocks bara snabbare och snabbare. Naturresurser r idag ett mycket viktigt mne d vi passerat oil-peak. Hur mycket naturresurser har vi? Fretag mste ha med agenda21 tankegngar. Man mste ta stllning till vilka resurser man utnyttjar och hur. D vi bor i ett avlngt land r distributionsproblematiken en stor faktor att ta hnsyn till. Mikroperspektivet Marknadssystem kan man se p hur Lidl frskt etablera sig. Det systemet som fungerar p en marknad behver inte vara lika framgngsrikt p ett annat. Mikroperspektivet handlar om de externa pverkbara faktorer. Till dessa hr Leverantrerna, Mellanhnder, Kunder, Konkurrens och Opinion. Stora fretag har en nra kontakt med leverantrerna och har ofta stor makt ver dessa. Mass(-)media kan ses som media som vnder sig mot massorna. Men det vanligaste r att man vnder

sig mot en mer specifik kund och inte de stora massorna. Konkurrens Nr man talar om konkurrens s talar man oftast om nrliggande verksamheter p samma marknad. Man har generisk konkurrens som ger vad kan lsa problemet (vi transportbehov, cykel, bil, buss m.m.). Nsta steg r produktutformningskonkurrens som sger vilken typ av ex. cykel som tillmtesgr behovet (mountainbike, antal vxlar m.m.). Efter detta kommer varumrkeskonkurrens dr man ser till vilket varumrke man vill ha. Den som r marknadsledare inom ett segment jobbar oftast frmst mot de emotionella behoven. Under slutet av 80-talet gjorde Gevalia en kampanj fr att f fler att dricka kaffe fr att ka sina kunder, istllet fr att jobba med att ka marknadsandelen inom kaffedrickandet. "Vad bjuder du p nr du fr ovntat besk?". Detta ligger i att man alltid frsker skapa en positiv marknadsbild. Det behvs en bra opinion och det svnger fort. (pilen del 2) Nr man har makro och mikroelementen, ska vi gra prognosarbetet. Prognoser r jobbiga, men vi mste gra dem. Efter detta kan vi gra de lngsiktiga mlen, nr vi gjort det kan vi ven gra de lngsiktiga strategierna. Detta ska sen omformuleras och brytas upp i kortsiktiga ml och kortsiktiga strategier. Detta leder fram till det taktiska, hur ska man jobba mest taktiskt fr tillfllet. Hur man ska kunna trffa mlet. Det gller att lgga och rikta marknadsfringen efter ret och frska g mot strmmen s man fr uppmrksamhet. Marknadsstrategi gr enligt strmmen: 1. Analys 2. Planering 3. Strategi 4. Genomfrande