Marknadskanaler

kap 12, presentation F 6 med Martin berg Distributionskanaler Man kan tala om frn ax till limpa. Det gller att se hur man kan distribuera produkter frn rvaruutvinning till den frdiga produkten till konsument. Man ser till frutsttningarna hur man att kan jobba i "cluster". Man ser till platsnyttan s att man har rtt sak p rtt stlle, p det sttet som man har mejeridisken lngst in i livsmedelsbutiken. Man kan se till: Platsnyttan Marknadsstruktur Flden Retail Strategi Transport Det handlar om mten och lokalisering. Man har en supply problematik och en mtesproblematik. Netto och Lidl har en stenhrd supplystrategi som gr ut p att de ska kontrollera hela distrubitionskedjan. En marknadskanal bestr av ett antal inbrdes beroende organisationers arbete att ta fram en produkt till slutkonsument. Man talar om tv typer av marknadskanaler: Konventionell : alla delar av kedjan jobbar individuellt fr sig VMS (vertikala marknadsystem): man integrerar olika delar av marknadskedjan dr man samverkar fr att lsa problemen. Varfr marknadskanaler? Ekonomi - de flesta fretag kan inte distribuera alla kanaler Det krvs krvs stora marknadsinvesteringar. Det krver tid och innebr stora risker att bygga egna kanaler. Vrt ekonomiska system krver expansion fr skalfrdelar. Funktionen (pr. s.2 bild3) Det r massa olika funktioner som ska fungera, Flden, ganden; Information, Lagring; Transport med mera. Det r otroligt svrt att ha koll p alla dessa steg. Man behver ibland ha stor lokalknnedom, fr att kunna f till kanalerna och kunna n ut. Kanalkonflikter (pr. s.2 bild4) Kommer alltid frekomma, kan vara oundvikligt. Kan bde vara problematiskt och stimulerande. Skandinaviskt tnkande bygger p att Information, kommunikation och frstelse... vi vill alltid visa att vi r verens E-handel r en ny sljkanal som kan stlla saker p nda. Det ska inte ses som ny kanal, utan som ett informationskanal i en redan befintlig kanal.

Logistiksystem (pr. s.2 bild6) Det krvs en materialfrsrjning, produktfrsrjning och distributionsfrsrjning. Distributionsproblem: Hga kostnader Lnga leveranstider Hga lagerniver, speciellt av slutprodukter om man har fel varor Lg lagertillgnglighet Produktionsproblem: (pr. s.3 bild4) Bristande utrymme i produktionen Bristande buffertutrymme Ryckig produktion/Frekvent omplanering Kbildning Lnga genomloppstider Materialfrsrjningen Frsenade leveranser Fel kvalitet/kvantitet Rmaterial och delar saknas Hga materialfrsjningskostnader Hga lagerkostnader Logistikens grundtes r att man mste gra rtt saker: Vara, Kvalitet, Plats, Tid, Kvalitet se. presentation s.3-4 Transportkvalitet Det ska vara rtt i tid Det ska komma i rtt frekvens Det krvs ocks en flexibilitet Det krvs snabbhet och skerhet Det viktigaste r tilltron i systemet Logistik innebr att vi ska ha lngsiktiga relationer Vi jobbar med rationella gemensamma lsningar, vilket gr att vi kan lita p produkten i slutndan. Det ger att vi kan spara tid d det krver mindre jobb vid mottagande led. Det krvs frtroende. Logistikfokus har ndrats enligt fljande: Frn att fokusera p skra kostnader till att generera intkter Frn egenoptimering till tredjepartsintegration Frn en gngs tillfredsstllelse till framgngsrikt partnerskap Frn produktcentrerade fretag till kundcentrerade fretag Frn materialfldesfokus till att ven handla om information.

Se p "du Pont-modellen" i presentation s.4 bild 5 och framt. Marknadsfraren pverkar detta via logistik i Leveransberedskap, Kapacitetsutnyttjande och Materialomsttning. Om detta inte lyckas s ger det minskad expansionstakt och/eller externfinansiering. Det handlar om att skapa platsnytta. Retail utveckling Retail r den sista punkten mot konsument och r ofta den strsta arbetsgivaren i en stad. Detta blev viktigare frn 1960, nr man brjade arbeta med miljonprogrammen som struktur fr samhllet. Efter detta brjade det komma externhandelsomrden, som r beroende av bil. Detta stagnerade under 70-talet till fljd av oljekriserna. Under 80-talet blev det en polarisering av handeln city=kvalitet externt=kvantitet Sedan har informationssamhllet tagit ver och man jobbar mer med upplevelser. Vid polarisering av marknader s skiljer vi p rationellt handlande, dr man har lgt engagemang och krver stor tillgnglighet sjlvfrverkligande handlande, som har ett hgt engagemang. Denna kunden krver hg service, bra lokalisering och bra lokaler. Det r viktigt att se till vilka kombinationer av butiker som fungerar tillsammans. Trender i handeln: Internationalisering - fler och fler jobbar och verkar internationellt. Likriktning - Alla kpcentrum ser likadana ut, problematiskt Utkade ppettider - frmst inom livsmedel, men ven inom andra retailers. Prisfokusering - lite mindre idag, mest fr fem r sen Varumrken - EMV (Egna Mrkes Varor) kar Nya beteenden - Vi kommer alltid mta nya beteende delar. En stark trend inom Europa r att minska prisets betydelse till frmn fr service och bemtande. Man talar ven mycket om produktanpassning och att ha en lngsiktig nrvaro och erfarenhet. Man anvnder sin historia som positivt argument. Trender mer specifikt: (dessa finns inte i boken, se pr. s.6 och framt) Frn sambo till srbo - Man flyttar isr daglivaror och sllankpsvaror. (Coop Forum - Coop bygg) Nya koncept - Handeln styr och man kopplar till "eating and fun". Eller s r syftet njet (njesflt) och man kopplar till shopping. Konceptutveckling sker hela tiden. Man jobbar med miljer och upplevelser fr att f genomgende koncept. Upplevelser - Att skapa upplevelser gr ut p att skapa engagemang. Detta grs via relationen i mtet, upplevelserummet, upplevelsen med andra kunder och image. Planering och strategi - frn Frsrjning till Strategi. Frre, Fler och Mer - frn 23000 till 6000 dagligvarubutiker, Fler och strre centra och enheter samtidigt som vi ven har frre beskare p fler platser. Ps. Sida 9 och framt i presentationen var inte med p frelsningen.