ARTIKEL 1

RÄTTIGHETER
Enligt artikeln “Om nationella minoriteter och minoritetsspråk” skriven av
Institutet För Språk och Folkminnen (20/06/23) har den som talar ett nationellt
minoritetsspråk eller tillhör en nationell minoritet rätt att utöva sin kultur och
använda sitt språk inom olika delar av samhället, och de hänvisar till Språklagen
och Minoritetslagen. Det lyfts även fram att Isof har regeringens uppdrag att följa
upp språklagen och rapportera om de nationella minoritetsspråken. Myndigheter,
kommuner och regioner har även ett ansvar att skydda och främja de nationella
minoritetsspråken enligt lagstiftningen. Isof påpekar att elever som tillhör en
nationell minoritet har rätt till modersmålsundervisning i skolan. Även om det
tidigare fanns krav på förkunskaper har dessa tagits bort, och skolan är skyldig
att ordna modersmålsundervisning vid önskan. Samerna erkänns som urfolk i de
nordiska länderna sedan 1970-talet, vilket ger dem ytterligare rättigheter,
inklusive renskötselrätt.
HOT
Enligt Isof är minoritetsspråkens överlevnad i Sverige är hotad av
språkbytesprocessen. Isof hävdar att ett av de vanligaste hoten mot ett språk i
minoritet är en långvarig assimilering som leder till en språkbytesprocess. Detta
innebär att talare gradvis övergår till att använda ett annat språk. Isof betonar
också att bristen på lärare som är kunniga att lära ut minoritetsspråken är ett hot
som kvarstår, detta gäller alla språk i minoritet. I artikeln betonar Isof att
diskriminering och övergrepp utgör hot mot minoritetsspråken i Sverige. Författaren
beskriver hur personer tillhörande de nationella minoriteterna historiskt har
upplevt kränkningar av sina mänskliga rättigheter, inklusive diskriminering och
övergrepp. Det framhålls att dessa negativa upplevelser fortsätter även i dag.
Dendär blå delen va cok bra för chatgpt skrev, försök få chatgpt att skriva flera
andra delar också

ARTIKEL 2
HOT
I artikeln “Hotade språk” skriven av Sanna Kuoljok framkommer det att samiska språk
enligt UNESCO, är hotade. Lule och sydsamiska betraktas som allvarligt hotade och
ume och pitesamiska som akut hotade. Kuoljok lyfter fram faktorer för detta,
exempelvis urbanisering. Hon påstår att faktorer som ändrar förutsättningarna för
ett traditionellt liv, leder till urbaniseringen av en del samer. När tvingas
flytta in i städerna och lämna sina samhällen på grund av faktorer som ändrar
förutsättningarna, uppstår en stark press att överge sitt ursprungliga språk till
förmån för det dominerande språket. Kuoljok framhäver dessutom att en nedvärderande
syn från omgivningen samt diskriminering och fördomar riskerar att påverka viljan
att tala språket.

ARTIKEL 3
RÄTTIGHETER
I artikeln “Ska vi bry oss om språkdöden” (2011-11-14) framhäver författaren Ingela
Hofsten flera aspekter relaterade till rättigheter och status för akut
utrotningshotade språk. Hofsten poängterar att många av dessa språk talas endast av
ett fåtal äldre personer och står inför risken att dö ut inom bara några år. Trots
att några debattörer, som Tim Black och Roy F. Baumeister, ifrågasätter behovet av
att rädda dessa språk och förespråkar ett globalt gemensamt språk för enklare
kommunikation, belyser artikeln pågående räddningsinsatser runt om i världen.
Hofsten tar även upp faktum att i Sverige och andra länder finns det aktuella
språklagar som ger särskilda rättigheter åt människor som talar minoritetsspråk.
Europarådets stadga och Unescos arbete för att skydda det immateriella kulturarvet,
inklusive språk, nämns som viktiga initiativ. Trots dessa åtgärder reser artikeln
den svåra frågan om det verkligen går att rädda språk som talas av så få människor
och kanske inte ens har ett skriftspråk.