VÄRLDENS/sam EKONOMI (film + klass samtal)

1. Varför har vi ofta en felaktig uppfattning av vår omvärld enligt Ola Rosling?

- Biased view. We have different experiences. Teachers teach outdated

views with outdated books. News bias. Unusual events. Personal bias,
outdated bias, news bias.
- Personal bias
- Outdated facts
- News bias

2. Vilka tumregler kan man ha kring hur världen utvecklas inom hälsa, det
sociala och det ekonomiska området. (OBS Givetvis finns det undantag)?

- Sanningen är bättre än vad man tror. De flesta siffrorna pekar uppåt

när det gäller välfärd och ekonomi
- De flesta i världen har det ok och ligger i mitten. Det finns inte längre
två ”pucklar” med fattiga och rika
- Länder som inte är rika kan ändå ha säkerhetskola, telefon,
elektricitet: de lever ett rimligt liv. Countries that are not rich can still
offer necessities like school for girls, electricity, etc.
- Saker man är rädd för överdrivs. Oftast överdriver vi problem som vi
är rädda för i samhället.
- “It’s getting worse”, “Everything is improving” “Big gap between rich
and poor” “Sharks are dangerous”-> X “sharks kill very few” ->
YES(14:00)

3. Hur många människor I världen finns det idag? Var i världen finns de?
- Idag finns 8 miljarder människor.
- 4,5 miljarder: Asien. 1 miljard: nord + Sydamerika. 1 miljard: Europa.
1.5 miljarder: Afrika
EKONOMIN FÖRR OCH NU (S.156–157 i boken + genomgång)

Hur påverkas Sverige….

- Turismen ökar I Sverige.
- Gapminder

4. Vad är strukturomvandling i ekonomi?

- När samhället förändras väldigt kraftfullt

5. Beskriv strukturomvandlingarna i Sveriges ekonomi från 1800 talet till idag.

- Strukturomvandling är när samhällets ekonomi förändras från en typ
av funktion till en annan. Det sker inte under ett år, utan förändras
gradvis.
- <1800 talet: Naturbrukssamhället: Vi levde med det som jorden gav
oss. Sen började vi upptäcka saker som maskiner. Nu behövs bara en
person i stället för hundra. De som blev kvar flyttade till stan. Det här
gjorde att man började bygga fabriker i stan som människor jobbade i.
(Idag tillverkar vi mer. Idag lever vi i en postindustriella samhälle.
Det de flesta håller på med är att blogga, programmera, förskar på
universitetet, jobbar i tjänster – t.ex lärare- de gör tjänster åt alla)
- 1850-> industrisamhället. Folk jobbade i fabriker och tillverkade
saker.
- 1969-> Postindustriella samhället: Folk arbetar med tjänster,
information och kunskap.
- Idag? Idag har vi AI: självgörande bilder och självkörande bilar.
- 30% av männen i USA kör bilar i jobbet: traktors, taxis.

Offentliga tjänster: skattefinansierade tjänster. Vård, skola, omsorg mm.

 6. Vilka är de tre produktsfaktorerna som behövs för att producera? Förklara
dem.
- Naturresurser: Jord, skog, vatten och mineraler/metaller. Energi
- Arbetskraft: Humankapital: - muskelkraft. Utbildning, IQ och
kreativitet. (Viktig idag): Ett land som ska utveckla ekonomisk
- Kapital: två typer: Realkapital: Saker som behövs för att tillverka
något. Dator och maskiner.
- Finansiell kapital: Man lägger pengar för att investera i maskiner och
forskning. Pengarna man lägger för investering och forskning.
- Analys fråga: Ekonomiska kretsloppet. Politik fråga. Hur skulle en
miljö partiskt agera om vi höjer lönen.

7. Beskriv andra saker (förutom produktionsfaktorerna) som varit viktiga för

Sveriges ekonomiska utveckling.
- Lagen om näringsfrihet: Vem som helst får skapa ett företag.
- Banklagar: Att man får starta banker
- Frihandelsregler: Man tog bort många tullar. Det internationella
samarbete som gjorde att det blev enklare och billigare att handla med
andra länder.
- Lagen om fri invandring: Många duktiga människor kom till Sverige
med kunskap och kunde utveckla ekonomin.
- En bra infrastruktur (System och anläggningar) -Grundstrukturen.
Telefon, flygplatser, internet, vattensystem
- Duktiga och kreativa entreprenörer och uppfinnare som uppfinner
saker och startar nya företag.

DET EKONOMISKA KRETSLOPPET (S.158+genomgång)

8. Hushållen, offentlig sektor, företagen (näringslivet) och kreditinstituten.
- Ett hushåll kan bestå av en person eller flera personer som bor
tillsammans. Ger skatter och avgifter till offentliga sektor, får lön och
transfereringar från offentliga sektor (Stat och kommun).
- Den offentliga sektorn: I den offentliga sektorn produceras framför
allt tjänster; till ex. utbildning, sjukvård och barn- och äldre omsorg.
Får sina inkomster från de skatter och avgifter som hushållen och
 företagen betalar. Pengar går även till investeringar i vägar,
kommunikationer…
- Företagen: får sina inkomster från försäljning av varor och tjänster.
Betalar skatter och avgifter till staten.
- Kreditinstituten (banken): Fungerar som en mötesplats mellan de som
behöver låna pengar och de som har pengar att låna ut…s.159
9. (Bilden)
10.–

MARKNADEN OCH PRISET.

11.Intersection på grafen.
12.Vilka marknadsformer finns det föutom den fria marknaden?
- Valutamarknaden.
- Monopolmarknad: motsatsen till fria marknaden. Exempel: Alkohol.
Bara ett företag säljer varan. Då bestämmer de helt priset själv. Ex:
Systembolaget.
- Oligopolmarknad: Finns bara några få företag som säljer varan. Då
finns risk att de samarbetar för att ha ett så högt pris som möjligt. Ex:
bensinmarknaden. Iphone är nästan monopol. Folk är
monopolistiskkonkurrens. They convinced people the brand is good.
People are ready to pay.

13. Varför har vi lagar för att öka konkurrensen mellan företag i Sverige?
(Slide 27)
- (Man vill göra marknaden så fritt som möjligt? -> tror inte). Leder till
att bättre produkter och bättre priser eftersom företagen måste kämpa
och utvecklas för att överleva konkurrensen på en fri marknad. Därför
har Sverige lagar för att starka den fria konkurrensen för varor och
tjänster. Fri marknad fungerar dock inte för allt, det finns politiska
åsikter
SAMHÄLLSEKONOMISKA BEGREPP: (s.162-i boken + genomgång)

14. Förklara följande ekonomiska begrepp.

- BNP: Bruttonational produkt: det är värdet av alla varor och tjänster
som tillverkas under ett år i ett land. Ekonomisk tillväxt är när BNP
har ökat. BNP per capita är då man delar BNP med antal personer i
landet. Används för att jämföra länder.
- HDI: Human development index medellivslängd och GII: Gender
inequality index. Ojämlikhet mellan män och kvinnor i landet.
- Två typer av arbetslöshet/sysselsättning: leder till minskande
skatteinkomster: sämre välfärd, mer utgifter för staten. Sämre liv för
de arbetslösa.
Två typer: När samhället byter karaktär då blir många arbetslösa.
Själva strukturen gör att många har svårt att få jobb. Den kallas för
struktur arbetslöshet. Annan: beror på konjunkturen. Temporära
arbetslöshet på grund av något ekonomiskt.
- Inflation: priserna ökar i ett land. Man mäter ett lands inflation genom
att se hur. Om priserna sjunker kallas det deflation.
- Konjunkturer: När ekonomin går bra -> hög konjunktur. När
ekonomin går dålig -> låg konjunktur.

Problem med BNP och BNP/capita:

- Måttet säger ingenting om fördelning av välståndet.
- BNP bryr sig inte om hur man har tjänat pengarna.
- Grön BNP.

EKONOMISK POLITIK:
Vilka mål…
De fyra mål:

Vilka verktyg har politiker för att påverka…

15. Vilka är den ekonomiska politikens fyra mål? Varför är de viktiga?

- Ekonomisk tillväxt: leder till att människor får bättre liv och samhället
får mer resurser.
- Hög sysselsättning: När många har ett jobb då betalar mer människor
skatt.
- Stabila priser med låg inflation. Inte mer än 2%. Nu är det 9%. Om
priserna ökar då kommer folk att inte köpa Volvobilar i USA.
- Stabila offentliga finanser: Man vill inte betala mer än vad man får i
skatten.

16. Vad är Riksbanken och vad gör de?

17. Vad är Finanspolitik?

- Finanspolitik: Hur mycket skatt ska vi ta in och hur ska vi använda det
på bästa sätt?
18. Vad är Penningpolitik?

- Penningpolitik:
 Riksbanken: Förut så var det politiker som tog hand om det här.
Riksbanken är en oberoende myndighet med målet att ha hög
tillväxt och låg inflation. Riksbanken är Swedbanks bank. Om
du vill låna pengar från Swedbank och de har det inte; då kan
de gå till Riksbanken och låna därifrån. Riksbanken sköter
penningpolitik med målet att ha hög tillväxt och låg inflation.
De pressar/ger ut sedlar och mynt.
 Om de vill sätta fart på ekonomin. Chain reaction: They make
the interest higher, making it hard for banks to loan the money;
making it hard for you to loan from Swedbank.

19. Förklara tre olika idéer om ekonomisk politik utifrån begreppen Vänster,
Höger, Miljö?

- Vänster: Politiker ska påverka ekonomin mycket. Höga skatter. Stor

offentlig sektor. Låg lönespridning mellan högavlönade och lågavlönade
jobb. They don’t want to reduce the gap between the rich and poor. Höga
bidrag för de som inte kan jobba själv. Samhällen ska äga skolor och inte
privata. Statlig reglering av företagen. Staten kan äga företag.
- Höger: Politiker ska inte lägga sig i ekonomin så mycket. Låga skatter och
liten offentlig sektor. Stor lönespridning mellan högavlönade och
lågavlönade jobb. För man tror att den skapar en drivande kraft hos
människor. Låga bidrag. Lite reglering av företagen. Staten ska inte äga
företag.
- Miljö: ”Det viktigast är ett hållbart samhälle och en bra livskvalitet.”.
Ekonomisk tillväxt är inte det viktigaste.