Elbogen EB (2016) Beyond Mental Illness - Sammanfattning

I Studie 1 exponerades manliga och kvinnliga deltagare för skildringar som innehöll antingen
en bekantskapsvåldtäkt eller en främlingsvåldtäkt. Deltagarnas svar på våldtäktsfallen (dvs.
skuldattribuering) bedömdes med avseende på deras nivåer av våldtäktsmytacceptans, fientlig
sexism och välvillig sexism.
Resultat: Som förväntat attribuerade deltagarna mer skuld till offret för en
bekantskapsvåldtäkt jämfört med offret för en främlingsvåldtäkt. Således verkar välvillig
sexism, till skillnad från acceptans av våldtäktsmyter, erbjuda en mekanism genom vilken
några av de observerade skillnaderna i skuldattribuering till offret kan förklaras.

I Studie 2, som enbart involverade manliga deltagare, introducerade vi en ytterligare

beroende variabel, våldtäktsbenägenhet.
Resultat: Dessa resultat stöder tanken att skuldbeläggning och våldtäktsbenägenhet kan
påverkas av olika attitudinella processer (där välvillig sexism påverkar skuldbeläggning och
fientlig sexism påverkar våldtäktsbenägenhet).

I Studie 3 utforskade vi varför personer som har hög välvillig sexism kan tillskriva mer skuld
till offret för bekantskapsvåldtäkt jämfört med personer med låg välvillig sexism.
Resultat: Ovanstående resultat är i linje med våra förutsägelser. Hög välvillig sexism var
signifikant relaterad till högre skuld gentemot bekantskapsvåldtäktsoffret och att uppfatta
bekantskapsvåldtäktsoffrets beteende som mer olämpligt för en kvinna (dvs., oladylike). Mer
intressant är att ovanstående resultat antyder att förhållandet mellan välvillig sexism och
skuld till offret medierades av deltagarnas uppfattningar om olämpligheten i offrets beteende.

Studie 4 undersöker varför personer som är högt fientligt sexistiska kan rapportera en högre
benägenhet för bekantskapsvåldtäkt jämfört med personer med låg fientlig sexism.
Resultat: Dessa resultat är överlag förenliga med våra hypoteser. Individer som var höga i
fientlig sexism rapporterade en högre benägenhet för bekantskapsvåldtäkt jämfört med
personer med låg välvillig sexism. Resultatet visade att sambandet mellan fientlig sexism och
att vara benägen att begå våldtäkt till stor del kan förklaras genom hur deltagarna uppfattade
offrets önskemål om sex.

Hur var metoden upplagd (mått och design)?

Metod och design som beskrivs verkar vara välstrukturerade för att undersöka reaktioner på
olika våldtäktsscenarier.

Tydlighet i Designen: Studien använder en mellanindividuell design, vilket innebär att olika
deltagare exponeras för olika våldtäktsscenarier. Detta är fördelaktigt för att kunna jämföra
reaktioner på bekantskapsvåldtäkt och främlingsvåldtäkt.
Representativ Deltagargrupp: Att inkludera både män och kvinnor från olika åldersgrupper
och etniciteter ökar generaliserbarheten av resultaten. Det ger en bredare förståelse för hur
olika individer kan reagera på olika våldtäktsscenarier.

Klara och Verkliga Scenarier: Våldtäktsscenerierna som presenteras är realistiska och

återspeglar verkliga situationer. Detta är viktigt för att öka studiens externa validitet och
överförbarhet till verkliga situationer.

Slumpmässig Tilldelning: Genom att slumpmässigt tilldela deltagare till

bekantskapsvåldtäkt eller främlingsvåldtäkt minskar risken för systematiska skillnader mellan
grupperna som kan påverka resultaten.

Förbättringsområden:
Beskrivning av Deltagarnas Bakgrund: Med tanke på att studien undersöker reaktioner
baserat på typen av våldtäkt, kan det vara relevant att inkludera en bedömning av deltagarnas
erfarenheter och attityder mot olika våldtäktsmyter eller könsspecifika normer innan
exponering för scenarierna.

Socioekonomisk Diversitet: Studien nämner inte deltagarnas socioekonomiska bakgrund.

Att inkludera information om socioekonomiska variabler kan hjälpa till att förstå hur olika
samhällsgrupper kan reagera på våldtäktsscenarier.

Vilka är studiens brister/begränsningar?

En möjlig begränsning av de aktuella studierna är att vi, för att säkerställa jämförbarhet,
använde samma två vignetter (bekantskaps- vs. främlingsvåldtäkt) i alla våra studier. Det är
därför möjligt att våra observerade resultat kan bero på oavsiktliga subtila skillnader mellan
stimuli.
Kanske någon o-mätt extern variabel eller individuell-differences-variabel kan ha påverkat
både sexism-poäng och skuld- och benägenhets-poäng.

Vilka slutsatser kan man dra från studien och vad har dess resultat för betydelse, t ex ifrån ett
samhällsperspektiv?

Snarare är det möjligt att personer med hög välvillig sexism skyller på våldtäktsoffer för att
bevara sina tro på en rättvis värld, där kvinnor som inleder en sexuell relation med en man ses
som ansvariga för mannens sexuella beteende (till exempel eftersom personer med hög
välvillig sexism är mer benägna att tro att kvinnan har överträtt traditionella förväntningar på
könsroller). I motsats till detta verkar fientlig sexism fungera som ett sätt att rationalisera
sexuellt våld (till exempel att offret verkligen ville ha sex) – därav det signifikanta
förhållandet mellan våldtäktsbenägenhet och fientlig sexism.

Välvillig sexism kan skapa det sociokulturella klimat som möjliggör manifestationen av
fientligt sexistiskt beteende. Dessa slutsatser är i linje med det feministiska argumentet att
våldtäkt används som en form av social kontroll (Brownmiller, 1975; Day, 1995). Genom att
bedöma att endast vissa typer av kvinnor eller kvinnor endast i vissa situationer inte kan
skyllas för att bli våldtagna, antyder välvillig sexism att verklig våldtäkt endast sker när
kvinnor inte följer traditionella könsrollsregler. När kvinnor väljer att nonchalera dessa regler
kan de inbjuda till aggressiva sexuella reaktioner från fientliga sexister. Således tjänar dessa
olika reaktioner associerade med välvillig och fientlig sexism till att upprätthålla ett
sociokulturellt klimat som främjar acceptans av våldtäktsmyter och håller kvinnor i
underordnade roller (Fiske, Xu, Cuddy, & Glick, 1999).

Sammanfattning:
Studierna pekar på allvarliga konsekvenser i rättsväsendet och samhället. Välvilliga
sexistiska attityder kan påverka stödet för bekantskapsvåldtäktsoffer, och rättsväsendets
personal kan vara ovilliga att stödja offren. Det framhålls att sådana attityder kan påverka
juryns bedömning och att försvarsstrategier som porträtterar offren som promiskuösa kan
utnyttja sexistiska ideal.

Vad bör framtida studier undersöka?

Således kan framtida forskning försöka differentiera och mäta acceptans av våldtäktsmyter
om våldtäkt av främlingar och acceptans av våldtäktsmyter om bekantskaps- eller
dejtavåldtäkt.
Framtida forskning kan undersöka om resultaten replikeras med olika metoder eller scenarier.
Dock skulle det vara användbart i framtida forskning att kontrollera om
könframkallningseffekter påverkar mönstret av resultaten.

Anteckningar:

Enligt Glick och Fiske (1996) finns det två kompletterande men värderingsmässigt olika
former av sexistiska attityder: fientlig sexism (hostile sexism) och välvillig sexism
(benevolent sexism). Fientlig sexism kan beskrivas som den typiska fientlighet som ofta
antas karakterisera sexistiska fördomar. Å andra sidan definieras välvillig sexism som "en
uppsättning sammanhängande attityder gentemot kvinnor som är sexistiska genom att se
kvinnor stereotypt och i begränsade roller, men som är subjektivt positiva i känslomässig
ton."

Forskare också observerat att kvinnor på vissa dimensioner stereotypt framställs mer positivt
jämfört med män (Eagly & Mladinic, 1993; Eagly, Mladinic & Otto, 1991). Därför föreslog
Glick och Fiske (1996) att sexism kanske inte framträder som en enhetlig antipati. Istället kan
fientliga attityder gentemot kvinnor samexistens med subjektivt positiva, välvilliga attityder,
vilket potentiellt resulterar i ambivalent sexism (Glick & Fiske, 1996; Glick et al., 2000).

Ambivalenta sexisters tankar → Således riktas välvilja mot de kvinnor som följer
traditionella roller, och fientlighet reserveras för icke-konforma feminister och karriärkvinnor
Resultat från flera studier har indikerat att dessa två typer av våldtäkt framkallar olika svar
från externa observatörer. Till exempel tillskrivs offer för bekantskapsvåldtäkt oftare skuld än
offren för främlingsvåldtäkt

VIKTIGT → Vi föreslår att några av de observerade skillnaderna i den tillskrivna skulden

till offer för bekantskaps- och främlingsvåldtäkt kan förklaras med hjälp av välvillig sexism.
→ Eftersom kvinnor betraktas som väktare av sexuell moralitet, där det finns potential för
samtycke till sex (t.ex. bekantskapsvåldtäkt), kan resultatet av interaktionen uppfattas som
mestadels bestämt av offrets beteende (Weller, 1992).

Det verkar därför rimligt att anta att personer som stöder sådana övertygelser (hög välvillig
sexism) är mer benägna att tillskriva ansvar till offer som kan ses som brytande mot
traditionella förväntningar på könsroller (det vill säga offer för bekantskapsvåldtäkt).

Artikeln undersöker hur både välvillig sexism och fientlig sexism kan påverka människors
reaktioner på våldtäktssituationer, särskilt i förhållande till olika typer av våldtäkter
(bekantskap och främling) och deras påverkan på offerblaming och våldtäktsbenägenhet.
Studierna utforskar hur dessa sexistiska attityder relaterar till och påverkar attityder gentemot
våldtäktsoffer och benägenhet att acceptera våldtäkt.

Metod:
Forskarna använde fyra olika studier för att undersöka sambandet mellan sexistiska attityder
och reaktioner på våldtäktsfall. Deltagarna i studierna var studenter från en medelstor
universitet i sydöstra England. De använde olika scenarier och mätte variabler som
offerblaming och våldtäktsbenägenhet. Studierna inkluderade scenarier om
våldtäktssituationer, där deltagarna fick läsa och reagera på beskrivningar av antingen
bekantskapsvåldtäkt eller främlingsvåldtäkt. Forskarna mätte deltagarnas respons genom
variabler som offerblaming och våldtäktsbenägenhet. Dessutom använde de olika skalor för
att mäta välvillig sexism och fientlig sexism. Analyser som inkluderade regression och
mediationsanalyser användes för att undersöka sambanden mellan dessa variabler och för att
dra slutsatser om hur sexistiska attityder påverkar reaktioner på våldtäktssituationer.

Resultaten visade:
Effekter av Välvillig och Fientlig Sexism: Studierna ger insikt i hur välvillig och fientlig
sexism kan påverka reaktioner på offer för olika typer av våldtäkt. Individer med hög
välvillig sexism tenderar att skylla offret för bekantskapsvåldtäkt, medan hög fientlig sexism
korrelerar med ökad våldtäktsbenägenhet.

Attribution av Skuld: Individer med hög välvillig sexism skyller ofta

bekantskapsvåldtäktsoffer genom att uppfatta deras beteende som olämpligt för kvinnor.
Denna skuldbeläggning kan bero på att offret anses överträda traditionella könsnormer enligt
välvilliga sexistiska attityder.
Medierande Faktorer: Studierna undersökte medierande faktorer i förhållandet mellan sexism
och reaktioner på våldtäkt. I vissa fall visade det sig att uppfattningen om att offret verkligen
ville ha sex medförde att fientlig sexism kopplades till ökad våldtäktsbenägenhet.

Kompletterande Roller av Välvillig och Fientlig Sexism: Resultaten antyder att välvillig och
fientlig sexism kan fungera kompletterande. Välvillig sexism kan skapa ett klimat där fientlig
sexism kan uttryckas, och båda dessa attityder upprätthåller en sociokulturell miljö som
främjar acceptans av våldtäktsmyter och håller kvinnor i underordnade roller.

Rättsliga och Samhälleliga Konsekvenser: Studierna pekar på allvarliga konsekvenser i

rättsväsendet och samhället. Välvilliga sexistiska attityder kan påverka stödet för
bekantskapsvåldtäktsoffer, och rättsväsendets personal kan vara ovilliga att stödja offren. Det
framhålls att sådana attityder kan påverka juryns bedömning och att försvarsstrategier som
porträtterar offren som promiskuösa kan utnyttja sexistiska ideal.

Behov av Vidare Forskning: Studierna identifierar också behovet av vidare forskning för att
utforska sambandet mellan sexism och reaktioner på våldtäkt ytterligare. Det föreslås att
framtida studier bör överväga olika typer av våldtäktsscenarier och olika metoder för att mäta
sexism.

Diskussionspunkt:
Socioekonomiska och kulturella skillnader: Diskussion om hur resultaten kan generaliseras
till andra kulturella och socioekonomiska kontexter och om det finns skillnader i attityder och
reaktioner.

Relevans för rättsväsendet: Hur resultat och slutsatser från studierna kan påverka
rättsväsendets och samhällets behandling av våldtäktsfall samt offer och förövare.

Ambivalent sexism är en teori som beskriver hur sexism kan vara ambivalent, vilket innebär
att det kan vara både positivt och negativt laddat beroende på kontext. Inom ambivalent
sexism skiljer man mellan två huvudtyper av sexism: benevolent sexism och hostile sexism.
Benevolent sexism: Benevolent sexism är en form av sexism som uttrycker en "vänlig" eller
"positiv" attityd gentemot kvinnor, men som samtidigt är nedlåtande och inskränkande. Det
kan exempelvis yttra sig i att kvinnor ses som svaga och i behov av beskydd av män, eller att
kvinnor idealiseras för att de anses vara omtänksamma och vackra. Ett exempel på
benevolent sexism är när en man säger att kvinnor är bättre lämpade för vissa uppgifter på
grund av deras "naturliga" omsorgsfulla natur.

Hostile sexism: Hostile sexism är en mer öppen och aggressiv form av sexism som uttrycker
negativa attityder och fördomar mot kvinnor. Det kan inkludera nedvärderande kommentarer,
hot och fientlighet mot kvinnor. Ett exempel på hostile sexism är när en man uttrycker att
kvinnor inte är lika intelligenta som män och därför inte bör ha samma rättigheter.
Empirisk forskning har visat att både benevolent sexism och hostile sexism är relaterade till
olika aspekter av könsbaserat våld. Benevolent sexism kan bidra till att normalisera och
rättfärdiga våld mot kvinnor genom att förstärka traditionella könsroller och hierarkier. Å
andra sidan kan hostile sexism leda till direkt aggressivt beteende mot kvinnor på grund av
dess fientliga och nedvärderande natur.

I en svensk kontext kan dessa två typer av sexism betraktas i relation till könsbaserat våld i
Sverige. Benevolent sexism kan synas i form av subtila fördomar och stereotyper som
normaliserar och osynliggör våld mot kvinnor. Till exempel kan idén om att kvinnor behöver
"beskydd" tolkas som att de är svaga och i behov av kontroll, vilket kan legitimera våld i nära
relationer. Å andra sidan kan hostile sexism manifestera sig i öppet våld och aggressivitet mot
kvinnor, vilket kan leda till fysiskt och psykiskt lidande.

Det är viktigt att förstå och bekämpa både benevolent och hostile sexism för att minska
förekomsten av könsbaserat våld i samhället. Genom att utmana traditionella könsnormer och
främja jämställdhet kan vi arbeta mot en mer rättvis och trygg miljö för alla individer, oavsett
kön.