Ett nytt år är här och Sverige har axlat ordförandeskapet för EU:s ministerråd; ett unikt

tillfälle att använda vårt inflytande i kampen för mänskliga rättigheter. Igår antog EU-
parlamentet en resolution med kravet att EU skall stämpla IRGC, det så kallade
Revolutionsgardet samt dess underställda Basij-milis, som terrororganisationer. Parlamentet
är bara rådgivande, besluten fattas av ministrarna. På måndag kommer EU’s utrikesministrar
att mötas för att diskutera situationen i Iran. Hur tänker Sverige agera?

Efter 43 års förtryck i religionens namn av politiskt oliktänkande, minoriteter och inte minst
halva landets befolkning, kvinnorna, pågår nu de mest omfattande protesterna mot Irans
regim sedan de fundamentalistiska mullorna tog makten. Bara de senaste dagarna har flera
personer som deltagit i protesterna avrättats. Många fler av de tiotusentals som är fängslade
står på tur. Det våld som mullorna är beredda att ta till mot sitt eget folk för att behålla
makten och kväsa upproret är till lika delar cyniskt och blodtörstigt. Förutom avrättningarna
som sker inom det så kallade rättssystemet, misshandlar och skjuter man för att lemlästa och
döda: studenter, de unga kvinnor som står i främsta ledet, till och med barn. Trots detta
fortsätter befolkningen med ett oerhört mod att höja sina röster. Tyvärr har en alltför passiv
hållning från det internationella samfundet bidragit till en kultur av straffrihet för Irans
styrande skick. Sedan 1980-talet har myndigheterna mördat tiotusentals oliktänkande
demonstranter och politiska fångar, några så unga som 13 år.

UD kallade nyligen upp den iranska ambassadören för att uttrycka Sveriges och EU:s
fördömande. Ett bra första steg, men det behöver följas av skarpare markeringar och
konkreta insatser. Det ligger förstås i sakens natur att diplomatins vägar ibland är otydliga för
en utomstående betraktare men detta är inte en tid för halvmesyrer. Den iranska regimen är
hårt ansatt så vi kan vara i ett avgörande läge där internationella insatser kan bidra till en
behövlig regimförändring i Iran – låt oss inte missa denna möjlighet!

Sverige har historiskt sett varit ett land med högt internationellt anseende i främjandet av
mänskliga rättigheter och som i kraft av detta kapital kunnat sätta press för att skapa
förändring. Vi i Sverige är lyckligt lottade då vi inte behöver sätta våra egna liv på spel för att
försvara de värden vi håller heliga: frihet och mänskliga rättigheter. Det kostar oss inte
mycket att hjälpa de som med risk för sina liv kämpar för friheten på Irans gator.

Irans ledning måste förstå att de har världens ögon på sig och att det finns ett pris för deras
brutala förtryck. Därför förväntar vi oss att den svenska regeringen kraftfullt agerar nu, både
enskilt och i kraft av sin roll som ordförande för EU:s ministerråd, för ett starkt
internationellt tryck mot regimen, såväl diplomatiskt som ekonomiskt.

Fullfölj EU-parlamentets resolution att stämpla IRGC, det så kallade Revolutionsgardet och
dess Basij-milis som terrororganisationer. Kräv på starkaste möjliga sätt att avrättningarna
omedelbart stoppas och fångarna friges. Låt alla individer och enheter ansvariga för
kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, inkluderande den Högste ledaren Ali Khameini,
drabbas av långgående sanktioner och i tillämpliga fall få sina tillgångar utomlands frysta.
Stöd organisationer som kartlägger individuella brott mot demonstranter. Verka för att
identifiera de individer inom regimen som är ansvariga för de pågående attackerna, tortyren
och mördandet av demonstranterna, så de kan dömas för sina brott.
Tobias Billström och Ulf Kristersson, det är dags för Sverige, som tidigare i vår historia, att
leda vägen för den internationella reaktion som kan få en orättfärdig regim att falla!

Linus Tunström, regissör

Kerstin Wersäll, journalist
Anne Ramberg, advokat
Mattias Andersson, teaterchef Dramaten
Carina Brorman, egenföretagare kultur & näringsliv
Gustav Arrhenius, VD, Institutet för framtidsstudier, professor i praktisk filosofi
Mårten Castenfors, chef Liljevalchs konsthall
Lisa Bjurwald, journalist, författare, förlagschef
Christian Åhlund, advokat
Stefan Larsson, teaterchef Den Nationale Scene
Anna Takanen, skådespelare, regissör
Lena Cronqvist, konstnär
Stig Hansén, författare, journalist