Professional Documents
Culture Documents
År 6 SO - Historia Stormaktstiden - Fakta Och Svar På Instuderingsfrågor
År 6 SO - Historia Stormaktstiden - Fakta Och Svar På Instuderingsfrågor
I detta dokment kan du hitta svar på frågor, anteckningar från genomgångar, beskrivning av
viktiga personer.
Hemma i Sverige fortsatte kungar och adel att kämpa om makten, när Gustav II Adolf hade
stupat fick landet en förmyndarregering. Dottern Kristina skulle komma att bli regent men nu var
hon bara 6 år gammal. Regeringen bestod främst av adelsmän och deras makt fortsatte att öka
under Kristinas tid som Drottning. När Kristina abdikerade och flyttade till Rom 1654 blev
hennes kusin Karl X Gustav kung. Han ledde arméerna i krig utomlands en stor del av sin 6 år
som kung. Främst var det krig mot Danskarna men även mot Polen och Ryssland. Under hans
tid minns man mest tåget över Bält vintertid och att danskarna tvingades till en förödmjukande
fred i Roskilde 1658, när Köpenhamn hotades.
Karl X Gustav dog i lunginflammation och hans son Karl XI var bara 4 år när kungen dog. En
förmyndarregering kom att styra Sverige tills han blev myndig 1672. Karl XI drev fram två stora
förändringar. Han tog ifrån adelsmännen många av deras gårdar, gods och land. Med stöd
apräster, borgare och bönder genomförde Karl XI reduktionen. Det medförde att Karl XI egen
makt ökade och han gjorde sig själv enväldig. Vidare organiserade han en ny svensk krigsmakt.
Sverige blev starkare som militärmakt genom att han inrättade en stående armé. Sveriges
socknar delades in i rotar. Bönderna i varje rote skulle försörja en soldat. Flera krig mot
Danskarna igen avslutades med slaget vid Lund 1676, vilket är ett av de blodigaste krigen på
svensk mark. Danmark lyckades aldrig ta tillbaka Skåne.
Karl XII kom att använda den starka krigsmakten som hade byggts upp av hans far Karl XI.
Polen, Ryssland och Danmark bildade en allians och gick till angrepp mot Sverige år 1700. De
ville ta tillbaka förlorade landområden från tidigare krig. Karl XII besegrade snabbt de tre
fiendernas arméer. Sedan ville han erövra Polen och tvinga kungen August att avgå. Under
tiden hade Tsar Peter rysslands kung blivit allt starkare. Han besegrade svenskarna i slaget vid
Poltava 1709. Nio år av motgångar följde. Totalt var det krig i 20 år. Krigen betydde svält och
död för många människor både i striderna men även i Sverige. När krigen slutade var det också
slut på den svenska stormaktstiden då Karl XII sköts till döds i Norge, när han försökte erövra
landet. I de olika freder som slöts därefter förlorade Sverige de mesta av sina områden söder
om Östersjön samt delar av Finland.
1631 Slaget vid Breitenfeld: Här vann Gustav II Adolf ett stort slag över den Österrikiske
kejsaren. Gustav blev berömd i Europa och många gick med “lejonet från Norden” på hans sida.
1632 Lützen: Den 6 november möter Gustav II Adolf kejsaren igen på slagfältet. Det är ett stort
slag och många dör, Gustav II Adolf skjuts till döds.
Men kriget fortsatte i över femton år till innan det blev fred 1648, Sverige vann nya landområden
i Norra Tyskland vid Östersjön. Nu hade Sverige nästan alla områden och länder runt Östersjön.
Sverige gick med i kriget för att katolikerna inte skulle kunna bli för starka och hota Sveriges
gränser. Gustav II Adolf var också djupt religiös, han trodde på sin religion och ville därmed
stötta protestanterna. Sverige var ett protestantiskt land. Gustav II Adolf såg även möjligheten
att få mer makt och vinna nya landområden i Norra Tyskland så att östersjön blir ett svenskt
innanhav.
Katoliker är kristna som tillhör den katolska kyrkan och lyder under Påven i Rom. Katoliker är
som en familj i kristendomen.
Protestanter är kristna som har lämnat den katolska kyrkan. De protesterade mot att man
kunde köpa sig fri från sina synder. De tyckte att detta var fel.
5. Vad är enväldig?
Under 1600-talet blir många kungar enväldiga, dvs de struntar i riksdagen och bestämmer alt
själva. Kungarna menade att de fått sin makt från Gud.
Adel: De rika och välbärgade i samhället. De var få människor men de hade mycket makt och
inflytande och var från fina familjer/släkter. Adeln tjänade pengar på krigen och blev rika och
mäktigare. Genom segrar i krigen delades nya landområden ut till Adel som betalning. De fick
bondgårdar, herrgårdar och mark. Adeln var ofta höga militärer och de fick betalt av kungen när
dom krigade för kungen. När de vann över andra i krig kunde de plundra den staden. De tog
guld, silver, konstverk, böcker, och vackra möbler som krigs . Adeln bodde i slott som de byggde
när de blev rika. Slotten byggdes för ett gott liv. De flesta adelsmännen blev rika andra
adelsmen hade inte så stora möjligheter.
Stödord: Adel, de var få och rika, hade mycket makt, de fick betalt av kungen när de stred för
honom, adeln fick stora gårdar och landområden, adeln plundrade byar och städer, bodde i slott
och herrgårdar.
Präster: Prästerna fick mer makt under 1600-talet. alla människor blev skyldig att gå till kyrkan
gick man inte till kyrkan var det en stor synd (det var i princip otänkbart att avstå). Kyrkan hade
mycket stor makt över människorna i samhället. I kyrkan läste prästen upp meddelanden från
kungen.
Detta var denna tidens nyheter. Med prästens hjälp kunde kungen få mer stöd av folket i landet.
Prästerna hjälpte också bönderna mot adelsmen och kungens hårda skatter i tvister. Ibland
hjälpte prästerna folket i byn efter som livet var hårt där. Prästerna lärde människor att läsa
under 1600 talet. Fler lärde sig läsa i byn under 1600-talet med hjälp av prästerna.
stödord: makt, måste gå i kyrkan, kyrkan och tron styrde människornas liv, nyheter från kungen
till folket, prästerna hjälpte folket med tvister, lärde människor att läsa,
Borgare: (människor som bor i staden) köpmän och hantverkare är de som är borgare.
Under denna tid växte handeln och nya städer bildades. En del köpmän blev rika på varor och
byggde finare hus i staden. De flesta som bodde i staden var enkla borgare, dvs snickare,
skräddare, skomakare. Men de flesta som bodde i staden var inte borgare utan fattiga och
enkla människorsom grovarbetare på byggen, bärare, pigor och drängar hos borgarna.
Stödord: köpmän, hantverkare, borgare, bor i staden, hade yrken som snickare, skräddare,
skomakare, de flesta var enkla människor,
Bönder: Det var fattigt och många led av svält när det blev problem med skörden eller när
vädret var dåligt. 9 av 10 människor arbetade inom jordbruket. Från byarna skrevs soldaterna ut
till krigen, det försvann då arbetskraft från gården. Kvinnor fick då ta ett stort ansvar även för
arbetet på gården (ej bara hemmet). Bönderna fick betala mycket skatt eftersom krigen kostade
mycket pengar. Ofta återkom svåra år med svält och missväxt. Det var ett hårt liv på den här
tiden.
stödord: fattiga, svalt när skördarna var dåliga, 9 av 10 jobbade inom jordbruket, soldaterna
kom från byarna, många dog och då blev det svårt med jordbruket, kvinnor jobbade hårdare,
mycket skatt, levde ett hårt liv,
Kvinnor: Kvinnan var omyndig, det var mannen som bestämde över henne. Om mannen dog
kunde kvinnan bli myndig men endast då. Om kvinnan inte var gift förblev hon omyndig och
hennes bröder kom att bestämma över henne. Kvinnan fick bara ärva hälften så mycket som
sina bröder. Men under krigsåren fick ibland kvinnorna ansvaret på många gårdar. Lagarna gav
männen större rättigheter på den här tiden. Kvinnornas arbetsuppgifter var att ta hand om
hemmet, barnen och de sjuka.
stödord: stor skillnad mot idag, kvinnan omyndig, mannen bestämde över henne,
Barn: En pojke som födes i en högadlig familj skulle som vuxen bli militär eller hög ämbetsman
precis som sin far och de andra i släkten. En adelspojke lärde sig att läsa och skriva inte bara
svenska, utan också tyska, franska och latin. Han lärde sig räkna, läste historia och kristendom.
Det var viktigt att han blev ryttare och lärde sig fäkta och hantera skjutvapen. En prästson skulle
också bli som sin far och ta efter honom. I ett borgahem måste en pojke tidigt börja hjälpa sin
far för att senare bli köpman, hattmakare eller snickare som han.
stödord: man fick det yrke som sin far hade, adelspojkarna gick mycket i skolan, övriga barn
fick inte gå i skolan och kunde inte läsa/skriva,
8. Gustav II Adolf var en duktig krigare, ge exempel på vad han utvecklade för vapen?
Gustav II Adolf utvecklade nya vapen, baland annat lättare kanoner som kunde dras av några få
hästar, de gjordeat kanonerna snabbt kunde flyttas, han utvecklade ett sätt att strida i små
grupper så att de kunde förflytta sig snabbt och anfalla och undkomma fienden samt så kunde
soldaterna ladda och skjuta tre gånger så fort som fienden.
9. Gustav II Adolf kom att kallas “lejonet från Norden” varför? Vad säger det namnet om
honom? Genom sina segrar i Europa så kom han att kallas lejonet från norden, eftersom man
skrämde Tyska barn med hans namn och att svensken tar dem om de inte skötte sig.
Gustav II Adolf
Gustav II Adolf var en viktig kung i Sverige under stormaktstiden. Han gick med i det 30 åriga
kriget, på protestanternas sida mot katoliker. Det 30 åriga kriget utspelade sig i Norra Europa
och motståndaren var den Österrikiska kejsaren som var katolik. Gustav tänkte att han skulle
hjälpa protestanterna så att de inte förlorade kriget. Han tänkte att han kunde vinna mera
landområden, och göra Sverige större. Sverige var ett protestantiskt land och nu var Sverige
hotat. Sommaren 1630 landsteg Gustav II Adolf i Tyskland. Med sig hade han 30 000 man en
stor armé på den tiden.
Redan innan det 30-åriga kriget var slut hade Sverige sett sin chans och anfallit danskarna och
danskarna tvingades till en förödmjukade fred 1645 i Brömsebro. Sverige vann Gotland,
Jämntland, Härjedalen och Halland.
2. Varför fortsatte Sverige att kriga efter att Gustav II Adolf hade stupat?
Gustav II Adolfs mål var att Sverige skulle vara en stormakt och om de drog sig ur riskerade de
att förlora landområden. Sverige hade satsat stora summor pengar på krigen och förlorat många
soldater, pengarna och soldatliven var helt i onödan om man drog sig ur. Gustav II Adolf var
djupt religiös och han stred på protestanternas sida och Sverige var ett protestantiskt land och
ville inte att katolikerna skulle vinna fler områden i Europa.
4. Hur fortsatte kriget mot Danmark (2 sidor i boken skriv mycket utförligt)
Mot slutet av 30-åriga kriget erövrade svenska trupper nya områden söder om östersjön.
Danskarna anfölls gång på gång och Danmark tvingades 1645 att underteckna freden i
Brömsebro. Sverige tog Gotland, Jämntland, Härjedalen och Halland och danskarna blev
tvungna att lova Sverige tullfrihet. Nu var Köpenhamn hotat och Sverige kunde anfalla från flera
håll. Danmark hade under århundraden varit Nordens starkaste land och nu var Sverige på väg
att att erövra Danmark. 1648 slöts freden i 30-åriga kriget, den sk Westfaliska freden och
Sverige vann områden i norra Tyskland. Östersjön var på väg att bli svenskt.
Karl X Gustav startade nya krig mot Polen för att vinna mer land och hamnar. Danmark såg nu
sin chans att vinna tillbaka landområden och han tågade nu snabbt mot Danmark igen.
Danmark var nu hotat från alla håll och Kal X Gustav tågade mot Köpenhamn på vintern och
gick över de frusna vattnen över Bälten. Danmark var nu mycket hotat och tvingades till en ny
fred i Roskilde 1658, Sverige fick nu Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län och
Bornholm.
Detta var ett mycket bittert nederlag för Danskarna och det skulle leda till fler krig senare då
Danskarna ville återta förlorade landskapen Skåne. Karl X Gustav anföll Danskarna igen för att
inta landet en gång för alla men danskarna lyckades försvara sig och Köpenhamn.
KARL X GUSTAV
Karl X Gustav efterträder sin kusin drottning Kristina när hon abbdikerar. Under Kristinas regent
tid delar hon frikostigt ut landområden, herrgårdar, gods, mark ( förläningar) till adeln då reda
pengar är en bristvara i stormakten Sverige. När den nye kungen tillträder är svenska kronans
finanser i dåligt skick. Karl X Gustav regerade bara i sex år och låg under denna tid nästan
oavbrutet i fält. Han var en skicklig fältherre och politiker. Han krigade nere i Polen och
fienderna blev allt fler. Även Danmark förklarade Sverige krig. Med hjälp av vädrets makter
lyckades Karl X Gustav med en av historiens djärvaste krigsoperationer. Tåget över Bälten. Den
danske kungen insåg att det enda sättet att hejda svenskarna var genom att sluta fred. I freden
som slöts i Roskilde 1658 fick Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän, Jämtland
och Härjedalen. Karl X Gustavs korta regentperiod bestod i en målmedveten
strävan mot ökad makt runt Östersjön.
Efter tåget över Bälten kunde dock Sverige sluta fred med ärkefienden Danmark. Nu var Skåne
svenskt och Sverige hade aldrig varit större.
Karl XI
Men under sitt besök i Sverige dör plötsligt Karl X Gustav i lunginflammation och efterlämnar
tronen till sin fyraårige son Karl. En förmyndarregering tillträder. Vid sjutton års ålder blir Karl XI
myndig och tar över ett vanskött Sverige. Armén är i förfall och kassakistorna ekar tomma.
Danmark vill återigen ha krig, denna gång för att vinna tillbaka Skåne. Karl XI segrar dock i
slaget vid Lund som blir vändpunkten i kriget och skapar sedan den längsta fredsperioden
under stormaktstiden.
1. Karl XI gjorde sig enväldig. förklara vad enväldig betyder och varför han blev enväldig.
Under 1600-talet blir många kungar enväldiga, dvs de struntar i riksdagen och bestämmer alt
själva. Kungarna menade att de fått sin makt från Gud.
Först blir det krig igen mot Danmark som tvingas till fred med svenskarna. Därefter var Karl XII
tvungen att flytta över sina trupper till Estland där en rysk armé gått in och tagit en viktig hamn
på svensk mark. Slaget vid Narva 1700 i nuvarande Estland mot ryssarna. Sverige vann trots
underläge och Karl XII blev känd i Europa. Sedan vänder Karl XII sina trupper mot Polen och
Kung August som han vill krossa.
Sedan blir det krig mot Ryssland och svåra motgångar. Tsar Peter hade byggt en ny stad Sankt
Petersburg på svenskt område. Nu måste Karl XII anfalla Ryssland, och han kunde välja att
anfalla Moskva eller Sankt Petersburg men han gick mot den ryska huvudstaden Moskva.
Det blev en Oerhört sträng vinter vilket dödade tusentals soldater i den svenska armén. Halva
armén frös ihjäl. Tillslut skulle ett avgörande komma vid slaget vid Poltava 1709.
Det är det svåraste nederlaget som drabbat en armé.Sverige besegras och Karl XII flyr till
Turkiet, och stannar där i flera år och försöker övertala Turkiet att slåss på svenskarnas sida
mot ryssarna. 1714 kommer Karl XII hem till Sverige sätter han ihop en armé för att försöka
erövra Norge eftersom stormaktsväldet hade fallit sönder och hela Finland hade erövrats av
ryssarna. Karl XII skjuts till döds vid Fredriksten fästning i Norge den 30 november 1718 och det
blir slutet på det svenska stormaktstiden. År 1719 hotas Stockholm av ryssarna men vi lyckas
försvara huvudstaden och landet. Vid freden som slöts så förlorade Sverige det mesta av vad
de hade vunnit som stormakt tidigare. Stormaktstiden var slut.
Vad finns det för förklaringar till att Sverige förlorade anser du?