För att bli en kompetent fastighetsskötare krävs en kombination av formell utbildning och praktiska

färdigheter. Utbildningen för fastighetsskötare kan variera beroende på land och region, men här är
några av de huvudsakliga ämnena och färdigheterna som ofta ingår i utbildningen:

Grundläggande Ämnen

1. Fastighetsteknik: Kunskaper om byggnadens tekniska system, inklusive VVS (värme,

ventilation, och sanitet), elsystem och byggnadens konstruktion.

2. Fastighetsunderhåll: Lär sig om rutinmässigt underhåll, reparationer, och förebyggande

underhållsstrategier.

3. Brandsäkerhet och Säkerhetsföreskrifter: Förståelse för brandsäkerhet,

brandskyddsutrustning och säkerhetsföreskrifter relaterade till fastigheter.

4. Miljö och Hållbarhet: Utbildning kring miljövänlig förvaltning och hållbarhetsprinciper i

fastighetsskötsel.

Praktiska Färdigheter

1. Hantverksfärdigheter: Grundläggande kunskaper i snickeri, VVS, elektriska reparationer, och

målning.

2. Städning och Skötsel: Färdigheter i effektiv städning och skötsel av olika ytor och material.

3. Maskiner och Verktyg: Kunskap om hur man använder och underhåller olika verktyg och
maskiner som används i fastighetsskötsel.

Administrativa och Kommunikativa Färdigheter

1. Kundservice och Kommunikation: Förmåga att kommunicera effektivt med hyresgäster och
kollegor.

2. Administration: Grundläggande administrativa färdigheter, inklusive rapportering,

dokumentation och enkel ekonomisk förvaltning.

3. Lagstiftning och Regler: Förståelse för de lagar och regler som styr fastighetsförvaltning och
hyresrelationer.

Övriga Kompetenser

1. Första Hjälpen och Krisberedskap: Kunskaper i första hjälpen och förmåga att hantera
nödsituationer.

2. Datorkunskaper: Grundläggande datorkunskaper, inklusive användning av e-post,

textbehandling och eventuellt fastighetsförvaltningssystem.

Praktik och Erfarenhetsbaserat Lärande

1. Praktik: Många utbildningar inkluderar praktikdelen där eleverna får möjlighet att tillämpa
sina kunskaper i en verklig miljö.

2. Fortlöpande Utbildning: Fastighetsskötsel är ett område som ständigt utvecklas, så

fortbildning och uppdatering av kunskaper är viktigt.
Utbildningen för fastighetsskötare kan erbjudas genom yrkesskolor, yrkeshögskolor eller som interna
utbildningar inom större fastighetsförvaltningsföretag. Det är också viktigt att hålla sig uppdaterad om
nya tekniker, metoder och lagstiftning inom området.

information om olika byggnadsdelar såsom inredning, tak, fönster och deras delar, samt konstruktion
och tekniska installationer. En översikt över dessa olika delar:

1. Inredning

 Beskrivning: Inredningen i en byggnad inkluderar alla element som gör utrymmet beboeligt
och funktionellt, som möbler, golvbeläggningar, väggdekorationer och belysning.

 Funktion: Varje element bidrar till rummets estetik och komfort.

2. Tak

 Material: Vanliga material inkluderar tegel, betong, metall och trä.

 Design: Takets design kan variera från platta tak till sadeltak och kupoltak.

3. Fönster

 Typer: Kan vara fasta eller öppningsbara, finns i många former och storlekar.

 Material: Trä, PVC och aluminium är vanliga materialval.

4. Fönsterdelar

 Komponenter: Inkluderar ram, karm, glas, lås, gångjärn och handtag.

 Roll: Viktiga för fönstrets funktion och säkerhet.

5. Konstruktion

 Strukturella Komponenter: Inkluderar grunden, väggarna, pelare, bjälkar och golv.

 Material: Betong, stål, trä och kompositmaterial är vanliga.

6. Tekniska Installationer

 System: Inkluderar el, VVS, brandskydd och säkerhetssystem.

 Betydelse: Avgörande för byggnadens funktion och säkerhet.

7. Fasader

 Beskrivning: Fasaden är byggnadens yttre skal och ansikte mot omvärlden.

 Material: Materialval kan variera från tegel, trä, glas, metall till kompositmaterial.

 Design: Fasader kan designas för estetik, energieffektivitet och klimatskydd.

8. Grunder

 Typer: Olika grundtyper som platta på mark, krypgrund och källargrund.

 Funktion: Stöder och fördelar byggnadens vikt på marken.

9. Dörrar och Portar

 Användning: Tillgångspunkter in och ut ur byggnaden eller mellan rum.

 Material och Design: Trä, metall, glas; designas för säkerhet, isolering och estetik.

10. Ytterligare Element

 Exempel: Balkonger, trappor, hissar, och takterrasser.

 Roll: Bidrar till funktionalitet, tillgänglighet och livskvalitet i byggnaden.

Varje del av en byggnad spelar en viktig roll för dess totala funktion och hållbarhet. Design och
materialval påverkar inte bara byggnadens estetik utan även dess energieffektivitet och livslängd.

Byggnadskonstruktion och de viktiga elementen som ingår i den:

1. Grunden: Grunden är en av de viktigaste delarna av en byggnad, eftersom den bär upp hela
byggnadens vikt. Det finns olika typer av grundläggning, såsom platta på mark, krypgrund och
källargrund. Valet av grundtyp beror på markförhållanden, byggnadens vikt och lokala
byggnormer.

2. Väggar: Väggarna är inte bara viktiga för att stödja tak och våningar, utan de ger även rum för
isolering och installationer. Väggmaterial kan variera beroende på byggnadstyp och kan
inkludera tegel, betongblock, träpaneler eller prefabricerade paneler.

3. Pelare och Bjälkar: Dessa är de primära bärande elementen i många byggnader, särskilt i
större eller mer komplexa strukturer. Pelare och bjälkar används för att överföra lasten från
byggnaden ner till grunden. De kan vara gjorda av stål, betong eller trä.

4. Golv: Golven i en byggnad måste vara starka nog att bära vikten av människor och möbler.
Material för golvkonstruktion kan inkludera betong, trä och kompositmaterial. I
flervåningsbyggnader används ofta lättbetong eller stålkonstruktioner för att minska vikten
och underlätta installationen av installationssystem.

5. Material i Byggnadskonstruktion:

 Betong: Betong är ett mycket populärt material för byggnadskonstruktion tack vare
dess hållbarhet och mångsidighet. Förstärkt betong, där betong kombineras med
stålförstärkning, används ofta i pelare, bjälkar och golv.

 Stål: Stål är känt för sin styrka och flexibilitet och används ofta i byggnadens bärande
struktur, särskilt i höghus och stora kommersiella byggnader.

 Trä: Trä är ett traditionellt byggnadsmaterial som fortfarande är populärt, särskilt i

bostadsbyggnader. Det är lätt, ekologiskt och relativt enkelt att arbeta med.

 Kompositmaterial: Dessa är moderna material som kombinerar egenskaperna hos

flera olika material för att skapa en stark, hållbar och ofta lättare struktur.

Varje material och designval påverkar byggnadens slutliga utseende, prestanda, hållbarhet och
kostnad. Därför är det viktigt att överväga alla dessa aspekter noggrant i planeringsfasen av ett
byggprojekt.
Byggnadsfasader är en av de viktigaste aspekterna i byggnadsdesign, eftersom de bidrar till
byggnadens estetik, energieffektivitet och skydd mot väder och vind. Det finns flera olika typer av
fasader, var och en med sina unika egenskaper och användningsområden. Här är en översikt över
några vanliga typer av byggnadsfasader:

1. Tegelfasad

 Beskrivning: Klassisk och traditionell fasad gjord av tegelstenar.

 Fördelar: Hållbar, lång livslängd, och kräver lite underhåll. Bra termisk massa som bidrar till
energieffektivitet.

 Användning: Vanligt i bostadshus, historiska byggnader och i vissa kommersiella byggnader.

2. Putsfasad

 Beskrivning: Fasader som är putsade med material som kalk- eller cementbaserad puts.

 Fördelar: Erbjuder en slät och anpassningsbar yta som kan målas i olika färger. Bra
isoleringsförmåga.

 Användning: Används i både bostadshus och kommersiella byggnader.

3. Glasfasad

 Beskrivning: Fasader där stora delar består av glas, ofta i form av fönster eller glaspaneler.

 Fördelar: Modernt utseende, ger mycket naturligt ljus, och kan erbjuda fantastiska utsikter.

 Användning: Populärt i kontorsbyggnader, skyskrapor och moderna bostadsbyggnader.

4. Träfasad

 Beskrivning: Fasader byggda eller klädda med trä.

 Fördelar: Naturlig och estetiskt tilltalande, miljövänligt om hållbart skogsbruk praktiseras.

 Användning: Används i bostadshus, fritidshus och ibland i offentliga byggnader.

5. Metallfasad

 Beskrivning: Fasader som använder metaller som aluminium, stål, koppar eller zink.

 Fördelar: Hållbar, modern, och ofta lågt underhåll. Kan vara lättviktig.

 Användning: Vanlig i industriella byggnader, moderna kontorsbyggnader och ibland i

offentliga byggnader.

6. Kompositfasad

 Beskrivning: Fasader som använder kompositmaterial, ofta en kombination av plast och

träfiber.

 Fördelar: Låg vikt, stor variation av färger och mönster, och kräver lite underhåll.

 Användning: Används i både bostäder och kommersiella byggnader.

7. Stenfasad

 Beskrivning: Fasader som använder natursten som granit eller skiffer.

  Fördelar: Mycket hållbar och har en distinkt och elegant estetik.

 Användning: Används i premiumbostäder, offentliga byggnader och som accent på olika typer
av byggnader.

Sammanfattning

Varje fasadtyp har sina unika estetiska och funktionella egenskaper. Valet av fasadtyp beror på flera
faktorer som arkitektonisk stil, klimat, budget och underhållskrav. Att välja rätt fasad är avgörande för
byggnadens övergripande utseende, energiprestanda och hållbarhet.

Golv
Golv är en grundläggande del av byggnadskonstruktionen och deras design och
materialval är viktiga både för byggnadens estetik och funktion. Här är några viktiga aspekter
av golv i byggnader:
Typer av Golv

1. Betonggolv: Används ofta i kommersiella och industriella byggnader samt i vissa moderna
bostäder. De är hållbara, brandresistenta och bra för att bära tunga laster. Betonggolv kan
poleras eller målas för att förbättra estetiken.

2. Trägolv: Populärt i bostäder på grund av dess naturliga utseende och värme. Det finns i olika
utföranden som massivt trä, parkett och laminerat trä. Trägolv kräver regelbunden underhåll
men kan slipas och återställas.

3. Keramiska plattor: Vanligt i kök och badrum, keramiska plattor är hållbara och vattentåliga.
De kommer i en mängd olika färger och mönster, och är relativt lätta att underhålla.

4. Vinylgolv: En kostnadseffektiv lösning som är lätt att installera och underhålla. Vinylgolv är
slitstarka och finns i en mängd olika utföranden, inklusive de som imiterar trä eller sten.

5. Mattor: Ger en mjuk och bekväm känsla och används ofta i sovrum och vardagsrum. Mattor
är bra för ljudisolering men kan kräva regelbunden rengöring och är inte idealiska för
allergiker.

Aspekter att Överväga

 Hållbarhet: Materialval påverkar golvets livslängd och underhållsbehov.

 Komfort och Isolering: Vissa golvtyper erbjuder bättre termisk och akustisk isolering.

 Estetik: Golvets utseende bör matcha byggnadens inredning och användning.

 Kostnad: Priset varierar avsevärt beroende på material och installationskrav.

 Miljöpåverkan: Vissa material är mer miljövänliga än andra, vilket kan vara en viktig
övervägning för hållbara byggnadsprojekt.

Installation och Underhåll

 Installationen av golv varierar beroende på materialtyp och underlag. Korrekt installation är

avgörande för golvets hållbarhet och utseende.
  Underhållsbehovet varierar: vissa golv, som trä och mattor, kräver mer regelbunden vård,
medan andra som betong och vinyl är mer underhållsfria.

I varje byggprojekt är valet av golvmaterial en viktig övervägning som påverkar både byggnadens
funktion och dess estetik. Det är viktigt att väga in faktorer som kostnad, användningsområde,
underhåll och personliga preferenser när man väljer golv.

Inredningen
Inredning i en byggnad är en vital komponent som bidrar till både funktion och estetik i ett utrymme.
Här är en mer detaljerad beskrivning av några centrala element i inredningen, med deras vanliga
namn och beteckningar:

Inredningen i en byggnad är en vital komponent som bidrar till både funktion och estetik i ett
utrymme. Här är en mer detaljerad beskrivning av några centrala element i inredningen, med deras
vanliga namn och beteckningar:

Möbler (Furniture)

 Soffor och Fåtöljer (Sofas and Armchairs): Används för sittplatser i vardagsrum, lounger och
ibland i sovrum.

 Bord (Tables): Inkluderar matbord, soffbord, sidobord och skrivbord, anpassade för olika
aktiviteter.

 Sängar (Beds): Grundläggande möbel i sovrum, varierar i storlek och design från enkelsängar
till king size.

 Förvaringsmöbler (Storage Units): Bokhyllor, garderober, skåp och lådor för att organisera
och förvara saker. Specifika förvaringslösningar som köksskåp är essentiella för att organisera
köksredskap och livsmedel, medan städskåp ger praktisk förvaring av städredskap och
rengöringsprodukter. Garderober är oumbärliga i sovrum och hallar för klädförvaring och
bidrar till att hålla rummet organiserat och prydligt.

Golvbeläggningar (Floor Coverings)

 Mattor (Carpets): Används för komfort och estetik, bidrar till rummets akustik.

 Trämattor (Wooden Flooring): Ger en varm och naturlig känsla till utrymmet.

 Kakel och Klinker (Tiles): Lätta att rengöra, ofta använda i kök och badrum.

Väggdekorationer (Wall Decorations)

 Målningar och Affischer (Paintings and Posters): Personlig touch som reflekterar smak och
stil.

 Speglar (Mirrors): Används för att öka känslan av rymd och ljus i ett rum.

 Väggklockor (Wall Clocks): Kombinerar funktionalitet med estetik.

Belysning (Lighting)

 Taklampor (Ceiling Lights): Ger allmänbelysning, varierar i stilar från enkla plafonder till
utarbetade ljuskronor.
  Golvlampor (Floor Lamps): Flexibla ljuskällor som kan flyttas efter behov.

 Bordslampor (Table Lamps): Används för lokal belysning, bra för läsning eller som
accentbelysning.

Textilier (Textiles)

 Gardiner (Curtains): Inte bara för privatliv, men också som ett estetiskt tillägg till ett rum.

 Kuddar och Plädar (Cushions and Throws): Bidrar till komfort och stil, enkelt att byta ut för
att uppdatera rummets utseende.

Dekorativa Element (Decorative Accessories)

 Vaser och Skulpturer (Vases and Sculptures): Konstnärliga element som tillför personlighet.

 Ljus och Ljusstakar (Candles and Candle Holders): Skapar en mysig och inbjudande atmosfär.

Varje element i inredningen spelar en roll i att skapa en inbjudande och funktionell miljö. Valet av
dessa element bör återspegla de boendes personliga stil och behov, samtidigt som de uppfyller
funktionella krav för komfort och användbarhet.

Fönster
Att förstå de olika komponenterna i ett fönster är viktigt för såväl fackfolk som för de som är
intresserade av byggnadskonstruktion och -renovering. Här är en mer detaljerad beskrivning av de
olika delarna av ett fönster, beskrivet med fackspråk:

1. Ramen (Window Frame)

 Överram och Underkarm (Head and Sill): Den övre horisontella delen kallas överram
och den nedre horisontella delen kallas underkarm. Dessa delar utgör fönstrets övre
och nedre gränser.

 Sidokarmar (Jambs): De vertikala sidorna av ramen som håller glaset på plats.

 Mellanpost (Mullion): En vertikal eller horisontell avdelare som kan separera två eller
flera fönsterrutor.

2. Karmen (Window Sash)

 Rörlig Karm (Operable Sash): Den del av fönstret som kan öppnas, antingen genom
att skjutas uppåt, utåt, eller sidledes.

 Fast Karm (Fixed Sash): En del av fönstret som inte kan öppnas. Fast karm används
ofta i kombination med rörliga karmar för att skapa olika fönsterdesigner.

3. Glaset (Window Glass)

 Enkelglas (Single Pane Glass): En enskild glasskiva, mindre vanligt i moderna fönster
på grund av dålig isoleringsförmåga.

 Dubbelglas och Trippelglas (Double and Triple Glazing): Består av två eller tre
glasskivor med luft- eller gasfyllt utrymme emellan för bättre isolering.

4. Tillbehör och Beslag (Hardware and Fittings)

  Lås (Locks): Används för att öka säkerheten och kan vara enkla snäpplås eller mer
avancerade låssystem.

 Gångjärn (Hinges): Gör det möjligt för fönstret att öppnas och stängas. Det finns olika
typer av gångjärn beroende på fönstrets öppningsmekanism.

 Handtag (Handles): Används för att öppna och stänga fönstret, finns i olika stilar och
utföranden.

5. Tätningar och Isolering (Seals and Weatherstripping)

 Tätlist (Weatherstripping): Material som används för att försegla fönstret och
förhindra drag och värmeförlust.

 Fog (Caulking): Används runt fönsterramen för att förhindra vatteninträngning och
luftläckage.

6. Övriga Komponenter (Additional Components)

 Spröjs (Muntin or Grid): Små lister som delar upp fönstret i mindre sektioner, ofta för
estetiska syften.

 Fönsterbänk (Window Sill): Den horisontella hyllan under fönstret, både inomhus
och utomhus, som kan användas för dekoration eller funktionella ändamål.

Balkonger
Regler och krav för balkonger på byggnader varierar beroende på lokala byggnadsbestämmelser och
lagstiftning, men det finns flera allmänna principer som ofta gäller. Dessa regler syftar till att
säkerställa balkongernas säkerhet, hållbarhet och funktion. Här är några av de viktigaste aspekterna
att beakta:

Säkerhetskrav

1. Räckeshöjd: Balkongräcken måste vara tillräckligt höga för att förhindra fallolyckor.
Standardhöjden varierar men är ofta minst 1,1 meter.

2. Räckesdesign: Räcken bör utformas så att de inte lätt kan klättras på, särskilt i byggnader med
barn. Öppningarna i räcket bör också vara tillräckligt små för att förhindra att små barn kan
klämma igenom dem.

3. Bärkapacitet: Balkongens konstruktion måste kunna bära en viss last, vilket inkluderar både
vikten av personer och eventuella möbler.

Byggnadsföreskrifter

1. Bygglov: För nya balkonger eller större ändringar av befintliga kan bygglov krävas.

2. Konstruktionsstandarder: Balkongkonstruktionen måste följa gällande byggnadsstandarder

och -föreskrifter.

3. Material: Materialen som används måste vara hållbara och lämpliga för utomhusbruk, och
bör vara resistenta mot väderpåverkan som regn, snö och UV-strålning.
Design och Estetik

1. Utseende: Balkongens design och material bör harmonisera med byggnadens övergripande
arkitektur.

2. Integritet och Skuggning: Skärmning för integritet och solskydd kan vara viktiga aspekter,
särskilt i tättbebyggda områden.

Tillgänglighet och Användbarhet

1. Tillgänglighet: I nya byggnader bör balkonger vara tillgängliga för personer med
funktionsnedsättningar, om möjligt.

2. Storlek och Utrymme: Balkongens storlek bör vara tillräcklig för att vara praktisk och
användbar.

Underhåll och Skötsel

1. Regelbundet Underhåll: Regelbunden inspektion och underhåll av balkonger är viktigt för att
säkerställa deras säkerhet och hållbarhet.

2. Dränering och Vattenavledning: Bra dräneringssystem för att undvika vattenskador på

balkongen och strukturerna nedanför.

Miljöhänsyn

1. Energi och Klimat: I vissa fall kan balkonger utformas för att förbättra byggnadens
energieffektivitet, till exempel genom att ge skugga.

Det är viktigt för fastighetsägare och byggherrar att konsultera med lokala byggnadsmyndigheter för
att försäkra sig om att alla relevanta lagar och föreskrifter följs när de bygger eller renoverar
balkonger. Regelbunden översyn och underhåll är också avgörande för att upprätthålla balkongernas
säkerhet och funktion över tid.

FÖNSTRETS OLIKA DELAR

Ett fönster har många olika delar. Här är en lista över begrepp och uttryck som kan vara bra
att känna till.

Nedan står namn, kort beskrivning och även en bild som

visar var de olika delarna sitter:
 Fönsterbåge: Här sitter fönsterglaset. (Se nedan delar)
 Bågbottenstycke: Det är den understa, vågräta delen av fönsterbågen.
 Bågöverstycke: Det är den översta vågräta delen av fönsterbågen.
 Bågsidostycke: Det är fönsterbågens lodräta del (på bägge sidor).
 Karmen: Är den del av fönstret som sitter fast i väggen. (Se nedan delar)
 Karmöverstycke: Är fönsterkarmens översta vågräta del.
 Karmunderstycke: Det här är fönsterkarmens nedersta vågräta del.
 Karmsidostycke: Är fönsterkarmens lodräta del (på bägge sidor).
 Mittposten: Är den lodräta mittstolpen mellan två fönsterbågar.
  Spröjs: Är de tunna lister som delar in fönsterrutan i flera fält. Det finns både fast och
löstagbar spröjs.
 Tvärpost: Är den vågräta mittstolpen mellan två fönsterbågar.
 Spanjolett: Ett stängningsbeslag som låser fönsterbågen i karmen på fönster eller
fönsterdörrar.

Varje del av ett fönster bidrar till dess övergripande funktion, säkerhet och estetik. Korrekt installation
och underhåll av dessa komponenter är avgörande för fönstrets prestanda och livslängd.

"Bröstning" är en term som används inom arkitektur och byggnadskonstruktion. Det refererar till den
del av en vägg som ligger mellan golvet och ett fönster eller en balkongdörrs underkant. I huvudsak är
det den lägre delen av väggen som är under fönstret.

Bröstningen har flera funktioner:

1. Strukturell Stabilitet: Den bidrar till väggens strukturella integritet, särskilt i fönsterområden
där väggen är avbruten.
 2. Säkerhet och Skydd: I fallet med fönster eller balkongdörrar, tjänar bröstningen till att
förhindra fall och fungerar som en säkerhetsbarriär.

3. Isolering och Energi Effektivitet: Eftersom den är en del av väggen bidrar bröstningen också
till väggens isoleringsförmåga, vilket är viktigt för energieffektivitet i byggnaden.

4. Estetik och Design: Bröstningen kan utformas och dekoreras på olika sätt, vilket bidrar till
rummets eller byggnadens övergripande estetik.

I modern arkitektur kan bröstningens höjd variera beroende på design, funktionella behov och
byggnormer. Bröstningen är en viktig aspekt i rummets design, särskilt i hur den interagerar med
fönsterplacering och rummets ljusinsläpp.

Dörr
Att förstå de olika komponenterna i en dörr och dess låskista är viktigt för alla som arbetar med eller
är intresserade av byggnadskonstruktion och underhåll. Här är en detaljerad beskrivning av dessa
delar med deras namn och beteckningar:

Dörrdelar

1. Dörrblad (Door Leaf)

 Huvuddelen av dörren som svänger eller glider för att öppna och stänga öppningen.

2. Karm (Door Frame)

 Strukturen som omger dörrbladet och är fäst vid väggen; består av sidostycken
(sidokarmar), övre stycke (överkarm) och ibland en tröskel vid golvet.

3. Dörrhandtag (Door Handle) / Dörrknopp (Door Knob)

 Utsatta delar som används för att manuellt öppna eller stänga dörren.

4. Gångjärn (Hinges)

 Fäster dörrbladet vid karmen och tillåter dörren att svänga öppen eller stängd.

5. Dörrstopp (Door Stop)

 En anordning eller list som hindrar dörren från att svänga för långt.

6. Dörrtätning (Weatherstripping)

 Material som täcker klyftan mellan dörr och karm för att förhindra drag.

7. Dörrtröskel (Threshold)

 Ligger vid dörröppningens botten och kan bidra till att minska drag och förbättra
isoleringen.

Låskista Delar

1. Låskista (Lock Case)

 Huvuddelen av låset, vanligtvis monterat inuti dörren.

2. Cylinder (Lock Cylinder)

  Där nyckeln införs, kärnan i låssystemet.

3. Nyckel (Key)

 Verktyget som används för att manipulera och aktivera låscylindern.

4. Fjäderbelastad Låskolv (Latch Bolt)

 En fjäderbelastad mekanism som håller dörren stängd men låter den öppnas genom
att trycka ner handtaget.

5. Dörrbleck (Strike Plate)

 Monteras på dörrkarmen och är platsen där låskolven eller dödlåset går in för att låsa
dörren.

6. Dödlås (Deadbolt)

 En låsningstyp som ger ytterligare säkerhet genom att förlänga en solid bult in i
dörrkarmen.

7. Vridknapp / Tumvred (Thumbturn)

 En del inuti dörren som används för att manuellt låsa eller låsa upp dödlåset från
insidan.

Lär dig mer om terminologi för dörrar

I den här artikeln får du veta hur allt fungerar tillsammans för att ge dig bästa möjliga hållbarhet och
funktionalitet. Nu får du veta vad som är viktigt att tänka på när du väljer och monterar din dörr.

Dörrens delar - vad

kallas delarna i en dörr?

Den traditionella dörren,

precis som våra dörrar,
består av:

Dörrkarm - den
fasta delen av
dörren som
slutar tätt mot
väggen runtom.

Dörram - den del

av dörren som
kan öppnas.

Dörrblad - är en
dörrkarm utan
fönster
 Paskvilgrepp - ett dörrhandtag som passar en paskvil, vilket är en typ av låsbeslag.

Dörrhandtag - det allmänna uttrycket för vad man öppnar en dörr med

 Tätningslist - Listen sitter mellan dörrkarmen och dörramen och tätar.

 Ruta - en glasskiva

 3-punktslås - Med ett trepunktslås sitter dörren fast på tre ställen i ramen.

 Gångjärn - den rörliga del som dörren är monterad på.

 Spröjs - Små vertikala och horisontella remsor som delar upp fönstret i flera rutor.

 Gångjärnssida - den sida av dörren där gångjärnen sitter.

 Aluminiumlist - en lutande list för att leda bort vattnet från dörren när det regnar.

 Lås säkerhetsbläck - ett metallfäste som utgör den del av förslutningen som är fäst vid ramen

Så är en dörr är konstruerad

En dörr består av en dörrkarm eller ett dörrblad, som är ansluten till dörramen med gångjärn. Ett
dörrblad beskriver en dörr utan fönster. I dörrens kant finns en tätningslist som ser till att dörren sluts
tätt och förhindrar drag och energiförluster. Om din ytterdörr har ett fönster finns det både glasrutor
och bottenglasrutor som är konstruerade på samma sätt som ett traditionellt fönster. Vi
använder energieffektiva glasrutor i alla våra produkter för att uppnå optimal isolering och utnyttja
din värme på bästa sätt. För ditt dörrhandtag används ett paskvillgrepp eller ett 3-
punktslås. Paskvillgrepp används på altandörrar för att stänga dörren ordentligt, medan ett 3-
punktslås används på ytterdörrar som är utrustade med ett låshus.

Tekniska termer - dörrkarm, tätningslist och slutbleck

Vi har både ytterdörrar och altandörrar, och våra illustrationer är baserade på en ytterdörr med
inbyggt fönster och glasrutor. Själva konstruktionen mellan dörrkarm, dörram och lister är dock
densamma för en altandörr.

En aluminiumlist används för att ge dörren en fin finish och för att fylla springan i botten mellan
beklädnaden och dörren. Aluminiumlisten används för att leda bort vattnet från utsidan.

Vad består ett handtag av?

Här får du de olika delarna till ett dörrhandtag med låsmekanism. Det traditionella dörrhandtaget
består av:

 Låshus

 Dörrtrycke

 Vred (för låshus som används för att låsas eller öppnas inifrån)

 Låscylinder

 Vredskruvar

 Smådelar för lås (Hakregel/Rak regel, tryckesfall och låsstolpe)

 Slutbleck

Terminologi för lås

Ett handtag måste vara låsbart med en fungerande låsmekanism. Här har handtaget en ganska enkel
utformning. Handtaget består huvudsakligen av ett låshus med en regel, en tryckesfall och en
låsstolpe. Våra dörrar är dock utrustade med ett trepunktslås som använder en hake i stället för den
klassiska raka regeln. Låshuset är anslutet till låscylinder och cylinderhylsa samt ett slutbleck. För att
låsa och öppna dörren från insidan är handtaget försett med ett vred som håll på plats av vredskruvar.

Montera dörren själv

Det är lätt att göra det själv när du installerar din dörr. Läs vår installationsguide och titta på vår video
om hur du installerar en dörr. På så sätt får du en fullständig överblick över ditt projekt innan du
kavlar upp ärmarna. Vi lovar att du inte behöver vara familjens hantverkare för att få ett bra resultat.
Om du behöver hjälp är du välkommen att kontakta oss för råd och vägledning.
Varje komponent i en dörr och dess låskista spelar en specifik roll för dörrsystemets funktion,
säkerhet och hållbarhet. Korrekt installation och underhåll av dessa delar är avgörande för
dörrsystemets prestanda och livslängd.

Måla
När det gäller att måla byggnader finns det flera olika typer av färger att välja mellan, var och en
med sina egna fördelar och nackdelar. Valet av färg beror på flera faktorer, såsom önskad finish,
hållbarhet, miljöpåverkan och applikationsmetod. Här är en översikt över några vanliga typer av
färger som används för byggnader och deras respektive för- och nackdelar:

1. Akrylfärg (Vattenbaserad)

 Fördelar:

 Torkar snabbt.

 Låg lukt.

 Lätt att rengöra med vatten.

 Bra vidhäftningsförmåga.

 Resistent mot blekning och

väderpåverkan.

 Nackdelar:

 Mindre hållbar än oljebaserade färger i

hårt slitage.

 Kan inte användas på ytor som redan är målade med oljebaserad färg.

2. Oljebaserad Färg

 Fördelar:

 Hög hållbarhet och resistens mot slitage.

 Bra vidhäftning, särskilt på metall och trä.

 Ger en slät finish.

 Nackdelar:

 Långsammare torktid.

 Stark lukt.

 Kräver lösningsmedel (t.ex. terpentin) för rengöring.

 Högre VOC-innehåll (Flyktiga Organiska Föreningar).

3. Latexfärg (En Typ av Vattenbaserad Färg)

  Fördelar:

 Snabbtorkande.

 Låg lukt.

 Lätt att rengöra med vatten.

 Flexibel, spricker inte lätt.

 Nackdelar:

 Inte lika hållbar som oljebaserade färger.

 Kan inte appliceras på oljebaserade eller obehandlade ytor.

4. Silikonfärg

 Fördelar:

 Vattenavvisande och andningsbar, bra för yttre fasader.

 Bra vidhäftning.

 Långvarig och hållbar.

 Nackdelar:

 Dyrare än många andra färgtyper.

 Kan kräva specialprimer beroende på underlaget.

5. Kalkfärg

 Fördelar:

 Miljövänlig och andningsbar.

 Naturligt antibakteriell och mögelresistent.

 Ger en unik matt och kalkig finish.

 Nackdelar:

 Begränsade färgval.

 Mindre hållbar, behöver ofta om-målas.

 Kan vara svår att applicera.

6. Miljövänliga Färger (Låg-VOC och VOC-fria Färger)

 Fördelar:

 Låg miljöpåverkan.

 Låg lukt.

 Bättre för inomhusluftkvaliteten.

 Nackdelar:
  Kan vara dyrare än traditionella färger.

 Ibland mindre hållbarhet jämfört med traditionella färger.

Sammanfattning

Valet av färgtyp bör baseras på användningsområdet, önskad estetik, budget och miljöhänsyn. Medan
vattenbaserade färger erbjuder enkel applikation och rengöring, kan oljebaserade färger vara mer
lämpliga för ytor som kräver högre hållbarhet. Miljövänliga alternativ blir alltmer populära på grund
av deras lägre miljöpåverkan och hälsofördelar.

Spackel och Fog

När det gäller spackel och fog material finns det en mängd olika produkter tillgängliga, var och en
utformad för specifika ändamål och applikationer. Här är en översikt över några vanliga typer av
spackel och fogmaterial, samt deras användningsområden:

1. Polyfilla / Universalspackel

 Användning: Fyller hål och sprickor i väggar och tak. Kan användas på de flesta underlag som
gips, trä, betong och tegel.

 Egenskaper: Snabbtorkande och kan målas över när det har torkat.

2. Akrylfog

 Användning: Tätning runt fönster, dörrar och lister. Bra för fogar som kräver viss flexibilitet.

 Egenskaper: Vattenbaserad, övermålningsbar och relativt enkel att arbeta med.

3. Silikonfog

 Användning: Används i våtutrymmen som badrum och kök för att tätta runt handfat, badkar
och dusch. Även bra för fogning utomhus på grund av sin vatten- och väderbeständighet.

 Egenskaper: Vattentät och mycket flexibel, men inte övermålningsbar.

4. Polyuretanfog

 Användning: Används för större rörelsefogar och i områden med högre krav på hållfasthet,
som i industriella miljöer eller för externa fogar på byggnader.

 Egenskaper: Extremt hållbar och resistent mot kemikalier och väderpåverkan.

5. Epoxispackel
  Användning: Reparation av hål och sprickor i hårt belastade ytor som betonggolv. Används
också för att fylla hål i trä.

 Egenskaper: Mycket starkt och hållbart, motståndskraftigt mot vatten och kemikalier.

6. Gipsspackel

 Användning: Används för att jämna ut och förbereda gipsväggar och tak för målning eller
tapetsering.

 Egenskaper: Lätt att slipa och ger en slät yta.

7. Fönsterkitt / Linoljekitt

 Användning: Traditionellt används för att sätta in och tätta glasrutor i fönsterbågar.

 Egenskaper: Lång hållbarhet och bra vidhäftning, men kräver längre torktid.

8. Tätningslist / Expanderande Skum

 Användning: Tätning av större luckor och hål, till exempel runt rörgenomföringar eller i tak-
och väggkonstruktioner.

 Egenskaper: Expanderar för att fylla hålrummet, ger bra isolering.

Sammanfattning

Valet av spackel eller fogmaterial beror på den specifika tillämpningen, inklusive typen av underlag,
belastning, exponering för väder och vatten, och behovet av flexibilitet eller styrka. Det är viktigt att
välja rätt produkt för rätt ändamål för att säkerställa bästa möjliga resultat och hållbarhet.

I Sverige, liksom i många andra länder, har olika farliga material använts i byggnader genom åren.
Med tiden har kunskapen om dessa materials hälsorisker ökat, vilket lett till striktare regleringar och
riktlinjer för hantering. Här är några av de farliga material som historiskt använts i byggnader i Sverige
och vad som gäller för att hantera dem:

1. Asbest
 Användning: Tidigare använd i isolering,
golvplattor, takmaterial och som
brandskydd på grund av dess
värmebeständighet och isolerande
egenskaper.

 Risker: Asbestfibrer kan orsaka allvarliga lungsjukdomar, inklusive asbestos och lungcancer.

 Hantering: Asbesthantering är strikt reglerad. Rivning och sanering får endast utföras av
certifierade asbestsanerare. Det krävs
särskilda skyddsåtgärder och
hanteringsmetoder för att minska exponeringen.

2. Bly
  Användning: Används i äldre rörsystem och som tillsats i målarfärg.

 Risker: Blyexponering kan orsaka neurologiska skador och är särskilt skadligt för barn.

 Hantering: Vid renovering eller rivning av äldre byggnader krävs försiktighet för att förhindra
blyexponering. Blyinnehållande material måste tas om hand och avlägsnas på ett säkert sätt.

3. PCB (Polyklorerade bifenyler)

 Användning: Används i fogmassor och vissa typer av fönsterkitt fram till början av 1970-talet.

 Risker: PCB är en persistent organisk förorening som kan ha negativa effekter på människors
hälsa och miljön.

 Hantering: Sanering av PCB kräver noggrann planering och ska utföras av kvalificerade
entreprenörer. PCB-haltigt avfall måste tas om hand och destrueras på ett miljöriktigt sätt.

4. Radon

 Källa: Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan sippra in i byggnader från
marken.

 Risker: Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer.

 Åtgärder: Det är viktigt att mäta radonhalter i byggnader, särskilt i områden med hög
radonrisk. Vid höga halter krävs åtgärder för att minska radonkoncentrationen, såsom
förbättrad ventilation eller tätning av golv och väggar.

5. Mögel och Fukt

 Problem: Fukt och dålig ventilation kan leda till mögelbildning.

 Risker: Mögel kan orsaka allergier och andningsproblem.

 Hantering: Åtgärder för att hantera mögel inkluderar uttorkning, förbättrad ventilation och
sanering av drabbade områden.

För alla dessa material och situationer gäller att rätt kunskap, utrustning och förfaranden är
avgörande för att säkerställa en säker hantering. Arbete med farliga material kräver ofta
specialutbildning och certifiering. Dessutom är det viktigt att följa aktuella lagar och förordningar
samt att konsultera med experter inom området för råd och vägledning.

Livslängden för olika byggnadsdelar

Livslängden för olika byggnadsdelar kan variera avsevärt beroende på materialkvalitet,
konstruktionsmetoder, underhåll, klimatförhållanden och användning. Här är en generell lista över
uppskattad livslängd för vanliga byggnadsdelar:

1. Tak
  Tegeltak: 50+ år

 Betongtakpannor: 50+ år

 Asfaltsingel: 15-30 år

 Metalltak: 40-70 år

 Trätak (t.ex. ceder): 20-30 år

2. Fönster

 Träfönster: 20-30 år

 PVC-fönster: 20-40 år

 Aluminiumfönster: 30-40 år

3. Väggmaterial

 Tegelvägg: 100+ år

 Träpanel: 20-40 år (beroende på klimat och underhåll)

 Sten: 100+ år

 Siding (fasadbeklädnad i plast eller metall): 20-40 år

4. Golv

 Hårdträgolv: 100+ år (kan slipas om och återställas)

 Laminatgolv: 15-25 år

 Vinylgolv: 10-20 år

 Keramiska plattor: 20-40 år

 Mattor: 5-15 år

5. Inredning och Finish

 Invändig målning: 5-10 år

 Tapeter: 15+ år

 Köksskåp: 20-50 år (beroende på material och användning)

6. VVS och Installationer

 Varmvattenberedare: 10-20 år

 Pannor: 20-35 år

 Luftkonditionering: 15-20 år

 Radiatorer: 20+ år

7. Elektriska System

 Elektriska ledningar: 50+ år

  Brytare och uttag: 10-20 år

8. Konstruktionselement

 Betonggrund: 100+ år

 Träramverk: 100+ år (om skyddat mot fukt och skadedjur)

 Stålram: 100+ år

Dessa siffror är generella och kan variera beroende på specifika förhållanden och kvaliteten på det
utförda arbetet. Regelbundet underhåll och inspektioner är avgörande för att maximera livslängden
på dessa byggnadsdelar. Dessutom kan modern teknik och materialförbättringar leda till längre
livslängd än de traditionella uppskattningarna.

Sammanfattning av Olika Byggnadsdelar

Inredning

Inredningen i en byggnad omfattar alla de element som gör utrymmet beboeligt och funktionellt,
inklusive möbler, golvbeläggningar, väggdekorationer och belysning. Varje element bidrar till rummets
estetik och komfort, vilket är avgörande för att skapa en inbjudande och funktionell miljö.

Tak

Taket är en vital del av en byggnad och skyddar mot väder och vind. Olika material som tegel, betong,
metall och trä används beroende på takets design och funktionella krav. Takdesignen varierar från
platta tak till sadeltak och kupoltak, var och en anpassad för att möta specifika estetiska och
klimatrelaterade behov.

Fönster och Fönsterdelar

Fönster spelar en viktig roll i en byggnads design genom att tillhandahålla ljus och ventilation. De
finns i olika former och storlekar, kan vara fasta eller öppningsbara, och är tillverkade av material som
trä, PVC och aluminium. Fönsterglas kan vara enkelt, dubbelglasat eller till och med trippelglasat för
bättre isolering. Viktiga komponenter i ett fönster inkluderar ramen, karmen, glaset samt andra delar
som lås, gångjärn och handtag, som alla är avgörande för fönstrets funktion och säkerhet.

Konstruktion och Tekniska Installationer

Byggnadskonstruktionen innefattar grunden, väggarna, pelare, bjälkar och golv, och använder
material som betong, stål, trä och kompositmaterial. Tekniska installationer såsom el, VVS,
brandskyddssystem och säkerhetssystem är avgörande för byggnadens drift och säkerhet.

Fasader, Grunder, Dörrar och Portar

Fasader, som utgör byggnadens yttre skal, är utformade för estetik, energieffektivitet och
klimatskydd, och använder material som tegel, trä, glas, metall och kompositmaterial. Grunderna
stöder och fördelar byggnadens vikt på marken och inkluderar olika typer som platta på mark,
krypgrund och källargrund. Dörrar och portar, som utgör tillgångspunkter i byggnaden, är designade
för säkerhet, isolering och estetik och tillverkas av material som trä, metall och glas.

Dessa komponenter tillsammans bildar helheten av en byggnads struktur och funktion, där varje del
spelar en unik roll i att skapa en säker, funktionell och estetiskt tilltalande byggnad.
I Sverige finns det specifika regler och standarder som styr användningen av material i byggnader.
Dessa regler syftar till att säkerställa byggnadernas säkerhet, hållbarhet och energieffektivitet. Här är
några av de viktigaste reglerna:

1. Plan- och bygglagen (PBL): Denna lag ställer grundläggande krav på alla typer av byggnader,
inklusive säkerhet, hälsa och tillgänglighet. PBL reglerar även planering och byggande för att
uppnå goda samhällsbyggnadsmål.

2. Boverkets byggregler (BBR): Boverkets byggregler är detaljerade tekniska regler som måste
följas vid nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad. BBR innehåller regler om bland annat
materialanvändning, brandsäkerhet, energiprestanda, bullerskydd och inomhusmiljö.

3. Energikrav: Byggnader måste uppfylla vissa energieffektivitetskrav, vilka är utformade för att
minska energiförbrukningen och främja användningen av hållbara energikällor.

4. Brandbestämmelser: Material som används i byggnader måste uppfylla särskilda

brandtekniska krav för att minska risken för brand och för att säkerställa byggnadens stabilitet
vid brand.

5. Miljö- och Hälsokrav: Materialen får inte innehålla ämnen som är skadliga för människors
hälsa eller miljön. Det finns regler som begränsar användningen av vissa farliga ämnen i
byggmaterial.

6. Certifieringar och Standarder: Byggmaterial bör uppfylla vissa standarder och ibland krävas
certifieringar, till exempel CE-märkning som visar att produkten uppfyller EU:s krav på hälsa,
säkerhet och miljöskydd.

7. Tillgänglighetskrav: Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga, vilket kan påverka materialval i vissa sammanhang.

Dessa regler och standarder uppdateras regelbundet för att reflektera nya teknologier,
forskningsresultat och samhällsmässiga förändringar. För specifika projekt är det viktigt att konsultera
aktuella regler och, vid behov, ta hjälp av kvalificerade arkitekter eller byggnadsingenjörer.

I Sverige har fastighetsägare ett omfattande ansvar som omfattar underhåll, säkerhet, lagar och
förordningar, samt miljöhänsyn. Här är några av de huvudsakliga ansvarsområdena:

1. Underhåll och Reparationer: Fastighetsägaren är ansvarig för att underhålla fastigheten och
genomföra nödvändiga reparationer. Detta innefattar såväl inre som yttre underhåll, som tak,
fasader, VVS-system, elinstallationer och andra strukturella aspekter av fastigheten.

2. Säkerhet: Fastighetsägaren måste se till att fastigheten är säker för hyresgäster, besökare och
allmänheten. Detta inkluderar att följa brandskyddsbestämmelser, se till att nödutgångar är
tillgängliga och fungerande, samt att byggnaden uppfyller gällande byggnadsnormer och -
regler.

3. Hygien och Hälsa: Ägaren ansvarar för att fastighetens hygieniska förhållanden uppfyller de
lagstadgade kraven. Det innefattar vattenkvalitet, avfallshantering och skadedjurskontroll.

4. Lagar och Förordningar: Fastighetsägaren måste följa alla relevanta lagar och förordningar,
inklusive Plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR), miljölagstiftning, och lagar
relaterade till hyresrätter.
 5. Miljöhänsyn: Det finns ett växande ansvar för fastighetsägare att minimera fastighetens
miljöpåverkan. Detta inkluderar energieffektivisering, hantering av avfall och
koldioxidutsläpp, samt att uppmuntra till hållbara transporter.

6. Hyresgästrelationer: Fastighetsägaren har ett ansvar för att sköta hyresgästrelationer på ett
rättvist och professionellt sätt, inklusive att följa hyreslagstiftningen, hantera klagomål och
underhålla god kommunikation med hyresgästerna.

7. Försäkringar: Ägaren bör ha adekvata försäkringar för fastigheten för att skydda mot
potentiella skador och ansvar.

8. Ekonomisk Förvaltning: Detta inkluderar ansvar för att hantera fastighetens ekonomi, som
hyresintäkter, driftkostnader, och investeringar i fastigheten.

Fastighetsägarens ansvar kan variera beroende på typen av fastighet (till exempel bostad,
kommersiell, industriell) och specifika lagar och regler som gäller för den typen av fastighet.
Regelbunden konsultation med juridiska och fastighetsexperter är ofta nödvändig för att säkerställa
att alla ansvarsområden uppfylls korrekt.

Brandklasser för byggnadsdelar är en viktig del av brandskyddsarbetet och anger hur väl olika
byggnadsmaterial och komponenter kan motstå och begränsa spridningen av brand. I Europa och
därmed även i Sverige används det europeiska klassificeringssystemet EN 13501-1 för att klassificera
byggnadsprodukters och byggnadsdelars brandegenskaper. Här är en översikt över de vanligaste
brandklasserna:

Allmänna Brandklasser

1. A1: Inga bidrag till brand överhuvudtaget.

 Exempel: Betong, tegel.

2. A2: Ingen eller mycket begränsat bidrag till brand.

 Exempel: Gipsplattor.

3. B: Mycket begränsat bidrag till brand.

 Exempel: Vissa typer av isoleringsmaterial.

4. C: Begränsad bidrag till brand.

 Exempel: Behandlat trä.

5. D: Betydande bidrag till brand.

 Exempel: Obehandlat trä.

6. E: Hög bidrag till brand men stoppar inte brandspridning.

 Exempel: Vissa typer av plastmaterial.

7. F: Ingen prestanda bestämd.

 Används när inga tester har utförts eller om materialet inte uppfyller kriterierna för
någon av de andra klasserna.

Ytterligare Klassificeringar
  s1, s2, s3: Dessa tilläggsklasser beskriver mängden och hastigheten av rökutveckling under
branden, där s1 innebär lite rök och s3 mycket rök.

 d0, d1, d2: Dessa klasser beskriver huruvida byggnadsmaterialen droppar eller faller bort när
de brinner. d0 innebär inga droppar, d2 innebär att materialet droppar.

Specifika Tillämpningar

 Brandmotståndsklasser för bärande delar (t.ex. REI 30, REI 60): Siffrorna anger antal minuter
en konstruktionsdel kan behålla sin bärförmåga under brand. REI står för Bärförmåga (R),
Röktäthet (E), och Isolering (I).

 Dörrar och Fönster: Dessa kan också klassificeras enligt deras förmåga att motstå brand, ofta
märkt som EI30, EI60 etc., där siffrorna anger antal minuter de kan motstå brand.

Dessa klasser är viktiga för att välja rätt material och konstruktionstekniker för att säkerställa
byggnadens säkerhet och för att uppfylla lagkrav och försäkringskrav. Det är också viktigt att notera
att dessa klasser bör kombineras med andra brandsäkerhetsåtgärder som brandlarm, sprinklersystem,
och nödutgångar för att skapa en omfattande brandsäkerhetsstrategi.

Brandceller är en central del av brandskyddsstrategin i byggnader. En brandcell är ett avgränsat

utrymme i en byggnad som är utformat för att förhindra eller begränsa spridningen av brand och rök.
Genom att använda brandceller kan man effektivt kontrollera brandens omfattning och därmed ge
personer i byggnaden mer tid att evakuera och underlätta räddningsinsatser. Här är några
grundläggande regler och krav gällande brandceller:

Krav på Brandceller

1. Brandmotstånd: Väggar, dörrar och andra komponenter i en brandcell ska ha ett visst
brandmotstånd. Detta betyder att de ska kunna motstå eld under en specifik tid (till exempel
EI 30, EI 60, där siffrorna anger antal minuter).

2. Utrymningsvägar: Varje brandcell ska ha tillräckligt med utrymningsvägar. Dessa vägar ska
vara utformade så att personer snabbt och säkert kan lämna byggnaden vid en brand.

3. Storlek och Layout: Storleken och utformningen av en brandcell bestäms ofta av byggnadens
användning, antal personer som regelbundet vistas i byggnaden, och andra faktorer. Det finns
ofta specifika bestämmelser om maximal yta för en brandcell.

4. Branddörrar: Dörrar inom och till en brandcell ska vara självstängande och ha lämplig
brandklassning för att förhindra spridning av brand och rök.

5. Ventilationssystem: Ventilationssystem måste utformas så att de inte bidrar till spridningen

av brand och rök mellan brandceller.

6. Installationer: Elledningar och andra installationer som passerar genom brandcellens väggar
måste vara korrekt genomförda för att säkerställa att brandmotståndet inte försämras.

Svenska Bestämmelser

I Sverige regleras brandceller och deras krav bland annat genom Boverkets byggregler (BBR), som
innehåller specifika bestämmelser för hur brandceller ska utformas och byggas. BBR täcker olika
aspekter som brandmotstånd hos byggnadsmaterial, utformning av utrymningsvägar, och krav på
brandteknisk dokumentation.
Syfte och Tillämpning

Syftet med brandceller är att begränsa brandens spridning, skydda viktiga strukturer och
installationer, samt säkerställa att byggnaden kan utrymmas säkert. De används i en mängd olika
typer av byggnader, från bostadshus till kommersiella och offentliga byggnader.

Att följa dessa regler är inte bara en fråga om att uppfylla lagkrav; det är också en viktig del av att
skydda människors liv och hälsa samt att minska risken för materiell skada vid en brand. Regelbundna
inspektioner och underhåll av brandceller är avgörande för att säkerställa deras funktion under en
brand.

Utrymningsvägar är en kritisk del av byggnadssäkerheten, särskilt i händelse av en brand eller annan

nödsituation. De är utformade för att möjliggöra en snabb och säker evakuering av personer från en
byggnad. I Sverige regleras kraven för utrymningsvägar genom Boverkets byggregler (BBR) och andra
relevanta lagar och föreskrifter. Här är några grundläggande krav och specifikationer för
utrymningsvägar:

Grundläggande Krav på Utrymningsvägar

1. Tillgänglighet: Utrymningsvägar måste vara lättillgängliga för alla personer i byggnaden,

inklusive personer med funktionsnedsättningar.

2. Antal och Placering: Antalet och placeringen av utrymningsvägar beror på byggnadens

storlek, utformning och användning. Det ska finnas tillräckligt med utrymningsvägar för att
möjliggöra en effektiv evakuering.

3. Bredd och Höjd: Utrymningsvägar ska ha tillräcklig bredd och höjd för att tillåta en obstruerad
passage. Minsta tillåtna bredd och höjd bestäms ofta av antalet personer som förväntas
använda vägen.

4. Skyltning: Tydlig och synlig skyltning är avgörande. Nödutgångar och utrymningsvägar ska
vara klart markerade med skyltar.

5. Belysning: Nödbelysning ska vara installerad längs utrymningsvägar för att säkerställa att
vägarna förblir synliga även vid strömavbrott eller rökutveckling.

6. Hinderfri passage: Utrymningsvägar får inte blockeras av möbler, utrustning eller annat som
kan hindra en snabb evakuering.

7. Dörrar på Utrymningsvägar: Dörrar längs utrymningsvägar bör öppnas i riktning mot

utrymningen och vara lätta att öppna utan nyckel. Branddörrar längs dessa vägar bör vara
självstängande.

8. Slutdestination: Utrymningsvägar ska leda till en säker plats, vanligtvis utomhus, där
personer kan samlas på säkert avstånd från byggnaden.

Specifika Bestämmelser

 Maximalt Avstånd till Utrymning: Det finns regler som specificerar det maximala avståndet
en person ska behöva färdas för att nå en utrymningsväg.

 Räddningsinsats: Utrymningsvägar ska även vara utformade så att de underlättar

räddningspersonalens tillträde till byggnaden.
  Rök- och Brandtäthet: Vissa utrymningsvägar kan behöva vara utformade för att förhindra
spridning av rök och brand.

 Trappor och Hissar: Speciella överväganden måste göras för trappor och hissar, särskilt i
högre byggnader.

Att uppfylla dessa krav är viktigt för att säkerställa byggnadens säkerhet och för att skydda de
personer som använder byggnaden. Regelbunden översyn och underhåll av utrymningsvägar är
nödvändigt för att upprätthålla deras funktionalitet och säkerhet.

En fastighetsskötare har ansvar för att regelbundet inspektera och underhålla en fastighet för att
säkerställa dess säkerhet, funktionalitet och goda skick. Ronderingar eller rutininspektioner är en
viktig del av detta arbete. Här är en lista över olika typer av ronderingar som en fastighetsskötare ofta
utför:

1. Säkerhetsrondering

 Kontrollerar att lås, larm och andra säkerhetssystem fungerar som de ska.

 Ser till att nödutgångar och utrymningsvägar är fria från hinder.

 Kontrollerar brandsläckare, brandlarm och sprinklersystem.

2. Underhållsrondering

 Inspekterar byggnadens strukturella integritet, inklusive tak, väggar, fönster och dörrar.

 Kontrollerar VVS-system, som uppvärmning, ventilation och luftkonditionering.

 Ser över elinstallationer, inklusive belysning och uttag.

3. Rond för Städning och Skötsel

 Ser över renligheten i gemensamma utrymmen som korridorer, lobbyer och trapphus.

 Kontrollerar skräpkorgar och avfallshantering.

 Bedömer behovet av städning eller reparation av markytor och grönområden.

4. Miljörondering

 Kontrollerar energianvändning och möjligheter för energibesparing.

 Ser över avfallshanteringssystem för återvinning och kompostering.

 Inspekterar eventuella miljöfaror eller läckage.

5. Teknisk Rondering

 Genomgår och inspekterar uppvärmningssystem, kylsystem och andra tekniska installationer.

 Kontrollerar status på hissar och andra maskinerier inom fastigheten.

 Bedömer behovet av tekniska uppgraderingar eller reparationer.

6. Rondering för Utrymningssäkerhet

 Kontrollerar skyltning och belysning för utrymningsvägar.

 Ser till att utrymningsplaner är uppdaterade och synliga.

  Gör regelbundna övningar och träningar för utrymningsscenarion.

7. Periodiska Säsongsrondningar

 Förberedelser inför vinter, som att kontrollera värmesystem och snöröjningsutrustning.

 Vår- och sommarronderingar för trädgårdsskötsel och utomhusunderhåll.

8. Akut Rondering efter Oväder eller Skadegörelse

 Inspekterar och åtgärdar skador efter oväder, som stormar eller kraftigt regn.

 Kontrollerar och åtgärdar problem orsakade av skadegörelse eller vandalism.

Dessa ronderingar är avgörande för att upprätthålla en säker och välfungerande fastighet.
Regelbundenhet och noggrannhet i dessa kontroller hjälper till att förebygga större problem och
säkerställer en behaglig och säker miljö för de som bor eller arbetar i fastigheten.

Vid besiktning av en lägenhet efter utflyttning är målet att identifiera eventuella skador eller brister
som skiljer sig från det normala slitage som kan förväntas vid vanlig användning. Det är viktigt att
skilja på normalt slitage och skador som hyresgästen kan vara ansvarig för. Här är en lista över saker
som vanligtvis kontrolleras och som kan leda till anmärkningar:

1. Väggar och Tak

 Hål, märken eller revor i tapet eller målning.

 Omfattande fläckar eller missfärgningar.

2. Golv

 Djupa repor eller skador i trägolv eller laminat.

 Brända märken eller fläckar i mattor.

 Saknade eller skadade golvlister.

3. Fönster

 Spruckna rutor eller trasiga fönsterramar.

 Problem med lås eller fönster som inte går att öppna/stänga ordentligt.

4. Dörrar

 Skador på dörrblad, såsom sprickor eller hål.

 Problem med dörrhandtag eller lås.

5. Kök

 Skador på bänkskivor, som brännskador eller djupa hack.

 Trasig eller saknad utrustning, såsom spis, ugn, kylskåp och fläkt.

 Skador på skåp och lådor.

6. Badrum
  Sprickor eller skador på kakel och klinker.

 Trasiga eller saknade armaturer och sanitetsprodukter.

 Problem med avlopp eller vattenkranar.

7. Belysning och Eluttag

 Trasiga lampor eller eluttag.

 Saknade eller skadade ljuskällor.

8. Städning

 Otillräcklig städning, inklusive smutsiga golv, väggar, fönster och fast inredning.

 Obehaglig lukt eller tydliga tecken på ohyra.

9. Balkong eller Uteplats

 Skador på balkongräcken eller uteplatsens yta.

 Orenheter eller skräp.

10. Övriga Kontroller

 Kontroll av eventuella tillbehör som ingår i hyran (t.ex. möbler, apparater).

 Kontroll av rökdetektorer och andra säkerhetsutrustningar.

Om det finns anmärkningsvärda skador som överstiger normalt slitage kan hyresvärden begära
ersättning för dessa skador. Det är viktigt att både hyresvärd och hyresgäst är närvarande vid
besiktningen, och att en skriftlig rapport upprättas och undertecknas av båda parter. Att dokumentera
lägenhetens skick med foton kan också vara till hjälp.

En gemensam tvättstuga i ett flerbostadshus eller bostadsrättsförening är en viktig facilitet som

används av många boende. För att säkerställa att alla får tillgång till tvättmöjligheter och att
tvättstugan hålls i gott skick, finns det ofta uppsatta regler och riktlinjer. Här är en översikt över
vanliga regler och riktlinjer för en gemensam tvättstuga:

Bokning och Användning

1. Bokningssystem: Många tvättstugor använder sig av ett bokningssystem för att säkerställa att
alla hushåll får tillgång till tvättmöjligheter. Det kan vara ett fysiskt bokningsschema på plats
eller ett digitalt system.

2. Tidsbegränsningar: För att ge alla en chans att tvätta kan det finnas begränsningar för hur
lång tid varje bokning får vara och hur ofta man får boka.

3. Avbokningsregler: Om man inte kan utnyttja sin bokade tid bör man avboka i god tid så att
någon annan kan använda tiden.

Under Användning

1. Respektera Bokade Tider: Använd endast tvättstugan under din bokade tid.

2. Effektiv Användning: Fyll maskinerna fullständigt för att undvika slöseri med vatten och
energi.
 3. Sortera Tvätt Korrekt: Se till att sortera tvätten korrekt för att undvika skador på kläder och
maskiner.

4. Använd Rätt Tvättmedel: Använd tvättmedel som är lämpliga för maskinerna och följ
doseringsanvisningarna.

Efter Användning

1. Städa Efter Dig: Rengör tvättmaskiner, torktumlare och andra ytor som du använt.

2. Tömma Luddfilter: Rengör luddfiltret i torktumlaren efter användning.

3. Ta Bort Din Tvätt: Se till att ta bort din tvätt från maskiner och torkställningar så snart din
bokade tid är över.

4. Avfallshantering: Kasta ludd och annat avfall i angivna soptunnor.

Allmän Skötsel och Säkerhet

1. Skötsel av Utrustning: Använd tvättstugeutrustningen på ett varsamt sätt för att undvika
skador.

2. Rapportera Fel och Skador: Om du upptäcker något fel på utrustningen, rapportera det
omedelbart till ansvarig person eller förvaltning.

3. Säkerhetsregler: Följ alla säkerhetsinstruktioner, speciellt när det gäller användning av

torktumlare och starka rengöringsmedel.

Respekt och Hänsyn

1. Ljudnivå: Håll ljudnivån nere, särskilt om tvättstugan ligger nära bostadsutrymmen.

2. Respekt för Andras Egendom: Rör inte andras tvätt utan tillåtelse.

3. Hänsynstagande: Visa hänsyn och förståelse för andra boendes behov och scheman.

Varje bostadsförening eller hyresvärd kan ha specifika regler utöver dessa allmänna riktlinjer, så det är
viktigt att läsa och förstå de regler som gäller för just din tvättstuga. Genom att alla följer dessa regler
och visar hänsyn kan tvättstugan vara en smidig och stressfri facilitet för alla boende.

För fastighetsägare är underhåll och tillsyn av hissar och rulltrappor inte bara en fråga om funktion
och säkerhet utan också en juridisk skyldighet. Här är en översikt av tekniska aspekter, regler, skötsel
och tillsyn av hissar och rulltrappor:

Tekniska Aspekter

1. Hissar: Består av flera komponenter som korg, motvikt, trissor, styrsystem och
säkerhetssystem. De kan vara hydrauliska eller traktionsbaserade.

2. Rulltrappor: Inkluderar steg, handräcken, drivsystem och nödstopp. De är konstruerade för

kontinuerlig rörelse och kräver regelbundet underhåll för att säkerställa säker drift.

Lagar och Regler

1. Plan- och bygglagen (PBL): Ställer krav på att hissar och rulltrappor ska vara säkra att
använda.
 2. Boverkets byggregler (BBR): Innehåller tekniska krav på hissar och rulltrappor, inklusive
säkerhetskrav.

3. EU-standarder: Hissar och rulltrappor i Sverige ska uppfylla relevanta EU-standarder (t.ex. EN
81-serien för hissar).

4. Periodisk Besiktning: Regler kräver regelbunden och periodisk besiktning av hissar och
rulltrappor för att säkerställa att de uppfyller säkerhetskraven.

Skötsel och Underhåll

1. Regelbundet Underhåll: Regelbundet underhåll bör utföras av kvalificerade tekniker. Detta

inkluderar kontroll av motorer, bromsar, steg, handräcken och säkerhetsfunktioner.

2. Rengöring: Regelbunden rengöring är nödvändig för att hålla hissar och rulltrappor i gott
skick och för att förhindra driftstopp.

3. Felrapportering och Åtgärdande: Snabb åtgärd vid felrapportering är kritisk för att
upprätthålla säkerheten och minimera driftavbrott.

Tillsyn och Säkerhetsåtgärder

1. Säkerhetsinspektioner: Regelbundna säkerhetsinspektioner bör genomföras för att

identifiera och åtgärda potentiella risker.

2. Besiktning: Enligt lag måste hissar och rulltrappor genomgå periodiska besiktningar av
ackrediterade organ för att verifiera att de uppfyller gällande säkerhetskrav.

3. Utbildning och Information: Fastighetsägare bör se till att personalen är välutbildad i

hantering av nödsituationer och grundläggande tillsyn av hissar och rulltrappor.

4. Dokumentation och Uppföljning: Håll en detaljerad logg över underhåll, reparationer och
besiktningar. Detta är viktigt både för säkerhetsövervakning och för att uppfylla juridiska krav.

Ansvar som Fastighetsägare

Som fastighetsägare är det ditt ansvar att se till att alla hissar och rulltrappor i dina fastigheter
uppfyller de lagstadgade kraven och underhålls ordentligt. Detta innebär att anlita kvalificerade
underhållsföretag, följa upp underhålls- och besiktningsintervaller och säkerställa att all användning
sker på ett säkert sätt. Regelbunden tillsyn och underhåll bidrar inte bara till säkerheten utan också till
hissarnas och rulltrappornas livslängd och tillförlitlighet.

Hyresgästernas ansvar gentemot fastighetsägaren är en viktig del av hyresförhållandet och omfattar

flera olika aspekter, från betalning av hyra till underhåll och skötsel av den hyrda bostaden eller
lokalen. Här är en detaljerad översikt av dessa ansvarsområden:

1. Hyresbetalning

 Punktlig Betalning: Hyresgästerna är skyldiga att betala hyran i tid enligt överenskommet
schema.

 Hålla Reda på Hyresavier: De bör också hålla reda på hyresavier och betalningskvitton som
bevis på genomförda betalningar.

2. Underhåll av Bostaden
  Dagligt Underhåll: Detta inkluderar att hålla bostaden ren, att genomföra mindre
reparationer som byte av glödlampor och att se till att elektriska apparater och VVS-
installationer används korrekt.

 Skadeståndsansvar: Om hyresgästen orsakar skador på fastigheten, antingen genom

oaktsamhet eller med avsikt, är de ansvariga för att reparera eller ersätta det skadade.

3. Användning av Fastigheten

 Följa Regler och Föreskrifter: Hyresgästen ska följa de regler och föreskrifter som fastställts
för fastigheten, inklusive regler för gemensamma utrymmen som tvättstugor och soprum.

 Ej Utföra Olaglig Verksamhet: Hyresgästen får inte använda fastigheten för olagliga ändamål.

4. Respekt för Grannar

 Ljudnivåer: Hyresgästerna bör hålla ljudnivåerna på en rimlig nivå, särskilt under kvällar och
nätter.

 Störningar: De bör också undvika att orsaka störningar som kan påverka grannarnas komfort
och välbefinnande.

5. Rapportering av Problem

 Omedelbar Rapportering: Eventuella problem eller skador på fastigheten bör rapporteras

omedelbart till fastighetsägaren eller förvaltaren för att undvika ytterligare skador.

6. Ändringar och Förbättringar

 Inga Förändringar Utan Tillstånd: Hyresgästen bör inte göra några större förändringar eller
förbättringar av fastigheten utan fastighetsägarens tillstånd.

7. Vid Utflyttning

 Återställa Bostaden: Vid utflyttning bör hyresgästen återställa bostaden till det skick den var i
vid inflyttningen, med undantag för normalt slitage.

 Genomföra Slutstädning: En grundlig slutstädning bör utföras för att säkerställa att bostaden
är ren och i gott skick för nästa hyresgäst.

8. Försäkring

 Hemförsäkring: Det är klokt och ofta rekommenderat att ha en hemförsäkring som skyddar
både hyresgästens egendom och täcker eventuellt skadeståndsansvar.

9. Tillåtelse för Husdjur

 Husdjur: Om hyresgästen har husdjur, bör de se till att de inte orsakar störningar eller skador
på fastigheten.

10. Nödsituationer

 Vid Nödsituationer: I händelse av nödsituationer som brand eller översvämning är det

hyresgästens ansvar att omedelbart kontakta räddningstjänsten och informera
fastighetsägaren.
Att förstå och uppfylla dessa ansvar är avgörande för att upprätthålla en god relation med
fastighetsägaren och för att säkerställa en trygg och an

Fastighetsägarens ansvar gentemot hyresgästerna är omfattande och regleras av lagar och

förordningar, inklusive hyreslagstiftning. Dessa ansvar syftar till att säkerställa hyresgästernas rätt till
en säker, hälsosam och välfungerande bostadsmiljö. Här är en detaljerad översikt över dessa
ansvarsområden:

1. Underhåll och Reparationer

 Löpande Underhåll: Fastighetsägaren är ansvarig för att underhålla fastigheten och se till att
den är i gott skick. Detta inkluderar strukturella reparationer och underhåll av gemensamma
utrymmen.

 Reparationer: Snabbt åtgärda skador och fel som rapporteras av hyresgästerna, till exempel
problem med VVS, uppvärmning, och elinstallationer.

2. Säkerhet

 Brandsäkerhet: Se till att fastigheten uppfyller alla brandsäkerhetskrav, inklusive fungerande

brandlarm och brandsläckare.

 Byggnadssäkerhet: Upprätthålla byggnadens strukturella integritet och säkerhet.

3. Hälsosamma Levnadsvillkor

 God Hygienstandard: Se till att fastigheten har adekvat sanitet, tillgång till rent vatten och
effektiv avfallshantering.

 Luftkvalitet och Ventilation: Upprätthålla god luftkvalitet och ventilation i fastigheten.

4. Tillgänglighet

 Tillgänglighet: För fastigheter som kräver det, se till att det finns tillgänglighetsanpassningar
för personer med funktionsnedsättningar.

5. Lagar och Förordningar

 Följa Lagstiftning: Följa alla relevanta lagar och förordningar, inklusive hyreslagstiftning och
lokal byggnadsreglering.

 Information till Hyresgäster: Informera hyresgästerna om deras rättigheter och skyldigheter.

6. Rimlig Hyra

 Hyressättning: Sätta och justera hyran i enlighet med gällande lagar och regler.

7. Privatliv och Respekt

 Respektera Hyresgästernas Privatliv: Ge hyresgästerna tillräckligt med privatliv och följa

korrekta förfaranden för att få tillträde till bostaden för inspektion eller underhåll.

8. Hantering av Klagomål

 Respons på Klagomål: Snabbt och effektivt hantera och svara på klagomål eller förfrågningar
från hyresgäster.

9. Försäkring
  Byggnadsförsäkring: Upprätthålla en adekvat försäkring för fastigheten för att skydda mot
skador och ansvar.

10. Uppdateringar och Förbättringar

 Modernisering: Genomföra nödvändiga uppdateringar och förbättringar för att upprätthålla

fastighetens standard och funktion.

Fastighetsägarens ansvar är inte bara att upprätthålla fastigheten utan också att bidra till en positiv
och trygg boendemiljö för hyresgästerna. Regelbunden kommunikation och samarbete med
hyresgästerna är avgörande för att upprätthålla en god hyresrelation.

Brandsäkerheten i en byggnad är avgörande för att skydda liv och egendom. För att säkerställa att en
fastighet uppfyller alla brandsäkerhetskrav, måste fastighetsägaren beakta flera viktiga aspekter av
byggnadens struktur och utrustning. Här är en mer detaljerad genomgång:

1. Brandmotståndiga Material och Konstruktion

 Materialval: Använda brandmotståndiga material i byggnadens struktur, såsom

brandhämmande golv, väggar, tak och dörrar.

 Konstruktionsteknik: Implementera konstruktionstekniker som förbättrar byggnadens

förmåga att motstå brand och förhindra spridningen av eld och rök.

2. Brandskyddssystem

 Brandlarm: Installera och underhålla ett effektivt brandlarmsystem som omedelbart varnar
invånarna vid brand.

 Sprinklersystem: I vissa byggnader, speciellt höghus och kommersiella fastigheter, bör

sprinklersystem installeras för att automatiskt släcka bränder.

3. Brandbekämpningsutrustning

 Brandsläckare: Placera brandsläckare på lättillgängliga platser i hela byggnaden och se till att
de regelbundet underhålls och kontrolleras.

 Brandfiltar: Tillhandahålla brandfiltar i områden med hög brandrisk, som kök.

4. Utrymningsvägar och Nödutgångar

 Klart Markerade Utrymningsvägar: Se till att alla utrymningsvägar är tydligt markerade och
fria från hinder.

 Nödutgångar: Nödutgångar ska vara väl underhållna och aldrig låsta eller blockerade.

5. Ventilation och Rökevakuering

 Rökevakueringssystem: Installera och underhålla system som snabbt kan avlägsna rök från
byggnaden, vilket är särskilt viktigt i höga byggnader.

6. Regelbunden Kontroll och Underhåll

 Inspektioner: Genomföra regelbundna inspektioner och underhåll av alla

brandsäkerhetssystem och utrustning.
  Säkerhetsövningar: Genomföra regelbundna brandsäkerhetsövningar och utbildningar för
invånarna eller användarna av byggnaden.

7. Brandsäkerhetsplan

 Upprätta en Brandsäkerhetsplan: Ha en uppdaterad och detaljerad brandsäkerhetsplan som

inkluderar procedurer för evakuering och nödåtgärder.

8. Dokumentation och Utbildning

 Informera Hyresgäster: Se till att alla hyresgäster är medvetna om brandsäkerhetsrutiner och

placeringen av brandbekämpningsutrustning.

 Utbildning: Erbjuda utbildning och information om brandsäkerhet till hyresgästerna.

9. Samarbete med Myndigheter

 Följa Lagar och Föreskrifter: Se till att alla brandsäkerhetsåtgärder följer lokala lagar och
föreskrifter.

 Samråd med Brandmyndigheter: Samråd med brandmyndigheter för att säkerställa att
fastigheten uppfyller alla nödvändiga säkerhetskrav.

Genom att noggrant beakta dessa aspekter kan fastighetsägaren avsevärt minska riskerna för brand
och dess potentiellt förödande konsekvenser. Regelbunden uppmärksamhet på dessa områden är
avgörande för att upprätthålla en hög nivå av brandsäkerhet i byggnaden.

För att reparera skador på olika typer av fasader och väggar behöver en fastighetsskötare tillgång till
en rad olika verktyg och material. Typen av verktyg och material beror på skadans art och det material
som fasaden eller väggen är gjord av. Här är en översikt över vanliga verktyg och material som kan
behövas:

Verktyg

1. Hammare och Mejslar: För att ta bort skadat material.

2. Spackelspadar och Putsknivar: För att applicera och släta ut spackel eller fogmassa.

3. Slipverktyg (slippapper, slipmaskin): För att jämna till ytor efter reparation.

4. Borrmaskin: För borrning i fasader för olika ändamål, inklusive installation av fästelement.

5. Stegar och Ställningar: För att nå högre delar av fasaden.

6. Fogpistol: För att applicera fogmassa eller silikon.

7. Multiverktyg eller Oscillerande Verktyg: För detaljarbeten och svåråtkomliga platser.

Material

1. Spackelmassa / Polyfilla: För att fylla i hål och sprickor.

2. Akryl- eller Silikonfog: För tätning och fyllning av fogar.

3. Betong och Murbruk: För reparationer av betongväggar eller murade fasader.

4. Träfyllmedel / Träspackel: För reparationer på träytor eller träfasader.

5. Färg och Primer: För att måla över reparerade områden och matcha med befintlig yta.
 6. Ersättningsmaterial: Som nya tegelstenar, träplankor eller sidopaneler vid behov av
ersättning.

7. Tätningstejp och Membran: För vattentätning och isolering där det behövs.

8. Väggputs / Fasadputs: För större reparationer av putsade ytor.

Säkerhetsutrustning

1. Skyddsglasögon: För att skydda ögonen från damm och skräp.

2. Arbetshandskar: För att skydda händerna under arbetet.

3. Hjälm och Skyddsskor: Vid arbete på högre höjder eller i områden med fallrisk.

4. Andningsskydd eller Mask: Särskilt vid arbete med dammiga material eller kemikalier.

Övrigt

1. Presenningar och Skyddsplast: För att skydda omgivningen under arbetet.

2. Rengöringsmaterial: Som trasor och rengöringsmedel för att städa upp efter arbetet.

Att ha rätt verktyg och material är avgörande för att kunna utföra reparationer effektivt och säkert.
Det är också viktigt att fastighetsskötaren har relevant kunskap och utbildning för att använda dessa
verktyg och material på rätt sätt.

För att utföra reparationer och underhåll inom VVS (Värme, Ventilation och Sanitet) behöver en
fastighetsskötare en uppsättning specialiserade verktyg och material. Här är en lista över några av de
viktigaste:

Verktyg

1. Rörtänger och Skiftnycklar: För att lossa och dra åt rördelar och beslag.

2. Rörsax och Rörkapare: För att klippa genom rör av olika material som koppar, plast och stål.

3. Avloppsrensare och Avloppsspiral: För att rensa stopp i avloppsrör.

4. Gängtappar och Gängsnitt: För att skapa eller reparera gängor på rör och beslag.

5. Bocknyckel: För att böja rör utan att de knäcks eller skadas.

6. Tryckmätare och Manometer: För att mäta vattentryck i systemet.

7. Läckdetektorer (exempelvis för gas): För att identifiera läckor i systemet.

8. Multimeter: För att kontrollera elektriska komponenter i VVS-system, såsom termostater och
värmeelement.

Material

1. Tätningar och Packningar: För att försegla anslutningar och förhindra läckage.

2. Tejp, inklusive Teflonband: För att tätning av gängade röranslutningar.

3. Lödmaterial och Lödkolv (för kopparledningar): För att löda kopparrör och -fittings.

4. Rördelar och Beslag: Ersättningsdelar såsom rör, kopplingar, ventiler och adapter.
 5. Avloppsstoppningsmedel och Rörrensare: För rengöring och underhåll av avloppsrör.

6. Härdande Material som Epoxy: För reparation av små läckor eller sprickor.

7. Frostskyddsmedel (för värmesystem): För att skydda system mot frysskador.

Säkerhetsutrustning

1. Skyddsglasögon: Skydd mot flygande partiklar och spill.

2. Arbetshandskar: För att skydda händerna, särskilt vid arbete med varma eller skarpa föremål.

3. Andningsskydd eller Mask: Vid arbete med kemikalier eller i dammiga utrymmen.

Övrigt

1. Hinkar och Absorberande Material: För att samla upp vatten och förhindra vattenskador vid
arbete.

2. Arbetslampa eller Ficklampa: För bättre sikt i dåligt upplysta utrymmen.

För en fastighetsskötare är det viktigt att ha rätt verktyg och material tillgängliga för att effektivt
kunna hantera olika typer av VVS-arbeten. Dessutom krävs det ofta en god kunskapsnivå inom VVS
för att säkert och korrekt kunna utföra reparationer och underhåll.

Att felsöka och åtgärda problem med element och värmesystem är en vanlig uppgift för en
fastighetsskötare. Processen kräver systematisk felsökning för att identifiera och korrigera problemet.
Här är stegen för att felsöka och åtgärda problem med element (radiatorer) och värmesystem:

Steg 1: Initial Kontroll

1. Kontrollera Termostaten: Se till att termostaten är inställd på rätt temperatur och fungerar
korrekt.

2. Kontrollera Strömförsörjningen: Om systemet är elektriskt, kontrollera att det finns ström till
elementet och att inga säkringar har gått.

3. Visuell Inspektion: Letar efter synliga skador eller läckage på elementen och värmesystemet.

Steg 2: Kontrollera Elementen

1. Känna på Elementen: Känn på elementen för att se om de är jämna och varma över hela
ytan. Kalla punkter kan indikera luft i systemet eller problem med cirkulationen.

2. Lufta Elementen: Om det finns luft i systemet, använd en luftningsnyckel för att släppa ut
luften.

Steg 3: Kontrollera Värmesystemet

1. Kontrollera Cirkulationspumpen: Se till att cirkulationspumpen fungerar och inte är

blockerad eller fastnat.

2. Kontrollera Expansionskärlet: Se till att expansionskärlet inte är skadat och har rätt tryck.

3. Kontrollera Värmeväxlare och Rör: Kontrollera eventuella blockeringar eller skador på

värmeväxlare och rör.

Steg 4: Åtgärda Vanliga Problem

 1. Lufta Systemet: Om det finns luft i systemet kan detta orsaka att radiatorer inte blir varma.
Lufta ut systemet vid behov.

2. Rengöra och Avblockera: Rengör eventuella blockeringar i rör eller i cirkulationspumpen.

3. Justerar Termostaten: Om termostaten inte fungerar korrekt, kan den behöva justeras eller
bytas ut.

4. Återställa eller Byta Säkringar: Om systemet är elektriskt och säkringar har löst ut, återställ
dem eller byt ut vid behov.

Steg 5: Kontrollera Systemets Tryck

1. Kontrollera Vattentrycket: I ett slutet system, se till att vattentrycket är inom

rekommenderade gränser. Fyll på med vatten om trycket är för lågt.

Steg 6: Ytterligare Åtgärder

1. Konsultera Manualen: Se över systemets användarmanual för specifika felsökningstips.

2. Kontakta Expert: Om problemet kvarstår efter grundläggande felsökning, kan det vara
lämpligt att kontakta en VVS-tekniker för en mer djupgående undersökning och reparation.

Viktigt att Tänka På

 Alltid prioritera säkerheten. Om du är osäker på hur man säkert hanterar systemet, är det
bäst att rådfråga en expert.

 Regelbundet underhåll av värmesystemet kan förebygga många problem och förlänga

systemets livslängd.

 Se till att alltid ha rätt verktyg och utrustning tillgängliga för felsökning och reparation.

Lokalanpassning i byggnader innebär att anpassa eller ändra en lokal eller ett utrymme för att
passa en specifik verksamhet eller hyresgästs behov. Det finns olika regler och riktlinjer som behöver
beaktas vid lokalanpassning. Dessa regler varierar beroende på land och region, men generellt gäller
följande:

1. Plan- och Bygglagar

 Lokala Byggnadsföreskrifter: Anpassningen måste följa lokala byggnadsföreskrifter och

planbestämmelser. Det kan innebära begränsningar avseende ändringar i struktur,
användning, och utseende på byggnaden.

 Bygglov: För större ändringar kan det krävas bygglov från den lokala byggnadsnämnden.

2. Brandsäkerhet och Evakuering

 Brandskyddskrav: Alla ändringar måste uppfylla brandskyddskrav, inklusive nödutgångar,

brandsläckare, brandlarm, och evakueringsvägar.

 Regelbunden Brandskyddskontroll: Lokalen bör regelbundet kontrolleras för att säkerställa

att den uppfyller gällande brandsäkerhetskrav.

3. Tillgänglighet
  Tillgänglighet för Personer med Funktionsnedsättningar: Anpassningen måste överväga
tillgänglighet, inklusive ingångar, korridorer, hissar och toaletter, för att vara tillgänglig för
personer med olika funktionsnedsättningar.

4. Hälsa och Säkerhet

 Arbetsmiljölagstiftning: Lokalanpassningar bör följa arbetsmiljölagar som syftar till att

säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö.

 Ventilation och Luftkvalitet: Ventilationssystemet måste vara tillräckligt för att säkerställa god
luftkvalitet.

5. Miljökrav

 Energiförbrukning och Hållbarhet: Vid ombyggnad bör man överväga energieffektivitet och
miljöhänsyn, som isolering och energieffektiva installationer.

6. Estetiska och Kulturella Aspekter

 Estetiska Överväganden: Förändringar bör vara i linje med byggnadens estetiska och
historiska värden, särskilt för byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla.

7. Hyresavtal och Avtal med Fastighetsägaren

 Överenskommelser med Fastighetsägaren: Alla anpassningar bör vara överenskomna med

fastighetsägaren och reflekteras i hyresavtalet. Det bör klargöras vem som är ansvarig för
kostnader och underhåll av anpassningarna.

8. Ekonomiska och Juridiska Aspekter

 Budget och Finansiering: Kostnaderna för anpassningen bör vara väl genomtänkta och
budgeterade.

 Försäkringar: Säkerställ att försäkringar täcker eventuella risker associerade med

anpassningen.

Dessa regler är viktiga att följa för att säkerställa att lokalanpassningen är säker, funktionell, och i
överensstämmelse med lagar och föreskrifter. Vid tveksamheter eller komplexa projekt är det
rekommenderat att konsultera med arkitekter, byggnadsingenjörer, jurister eller lokala myndigheter.

Lokalanpassning i byggnader innebär att anpassa eller ändra en lokal eller ett utrymme för att
passa en specifik verksamhet eller hyresgästs behov. Det finns olika regler och riktlinjer som behöver
beaktas vid lokalanpassning. Dessa regler varierar beroende på land och region, men generellt gäller
följande:

1. Plan- och Bygglagar

 Lokala Byggnadsföreskrifter: Anpassningen måste följa lokala byggnadsföreskrifter och

planbestämmelser. Det kan innebära begränsningar avseende ändringar i struktur,
användning, och utseende på byggnaden.

 Bygglov: För större ändringar kan det krävas bygglov från den lokala byggnadsnämnden.

2. Brandsäkerhet och Evakuering

  Brandskyddskrav: Alla ändringar måste uppfylla brandskyddskrav, inklusive nödutgångar,
brandsläckare, brandlarm, och evakueringsvägar.

 Regelbunden Brandskyddskontroll: Lokalen bör regelbundet kontrolleras för att säkerställa

att den uppfyller gällande brandsäkerhetskrav.

3. Tillgänglighet

 Tillgänglighet för Personer med Funktionsnedsättningar: Anpassningen måste överväga

tillgänglighet, inklusive ingångar, korridorer, hissar och toaletter, för att vara tillgänglig för
personer med olika funktionsnedsättningar.

4. Hälsa och Säkerhet

 Arbetsmiljölagstiftning: Lokalanpassningar bör följa arbetsmiljölagar som syftar till att

säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö.

 Ventilation och Luftkvalitet: Ventilationssystemet måste vara tillräckligt för att säkerställa god
luftkvalitet.

5. Miljökrav

 Energiförbrukning och Hållbarhet: Vid ombyggnad bör man överväga energieffektivitet och
miljöhänsyn, som isolering och energieffektiva installationer.

6. Estetiska och Kulturella Aspekter

 Estetiska Överväganden: Förändringar bör vara i linje med byggnadens estetiska och
historiska värden, särskilt för byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla.

7. Hyresavtal och Avtal med Fastighetsägaren

 Överenskommelser med Fastighetsägaren: Alla anpassningar bör vara överenskomna med

fastighetsägaren och reflekteras i hyresavtalet. Det bör klargöras vem som är ansvarig för
kostnader och underhåll av anpassningarna.

8. Ekonomiska och Juridiska Aspekter

 Budget och Finansiering: Kostnaderna för anpassningen bör vara väl genomtänkta och
budgeterade.

 Försäkringar: Säkerställ att försäkringar täcker eventuella risker associerade med

anpassningen.

Dessa regler är viktiga att följa för att säkerställa att lokalanpassningen är säker, funktionell, och i
överensstämmelse med lagar och föreskrifter. Vid tveksamheter eller komplexa projekt är det
rekommenderat att konsultera med arkitekter, byggnadsingenjörer, jurister eller lokala myndigheter.

Standard för bostadsutformning

I allmänna råd i Boverkets byggregler, BBR hänvisas till den svenska standarden SS 91 42 21 när det
gäller mått i bostaden. Det handlar både om mått för tillgänglighet och mått och inredning för
bostadsutformning.

Svenska standarder antas av nationella standardiseringsorgan. SS 91 42 21:2006 Byggnadsutformning-

Bostäder-Invändiga mått är antagen av det nationella standardiseringsorganet Svenska institutet för
standarder (SIS). BBR hänvisar i avsnittet om tillgänglighet och användbarhet och i avsnittet om
bostadsutformning i allmänna råd till dimensionerande mått och inredningslängder i standarden. I
standarden finns invändiga mått som gör bostaden möblerbar och tillgänglig och användbar. Den ger
mått på möblerbart utrymme, fast inredning och fast utrustning och betjäningsareor till dessa.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:142

3:142 Entré- och kommunikationsutrymmen

Entré- och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så
att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där
nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp,
hiss eller annan lyftanordning och trappa.

Transport med sjukbår ska kunna ske från varje enskild bostadslägenhet. (BFS 2013:14).

Allmänt rådEtt kommunikationsutrymme bör

 a) ha en fri bredd på minst 1,30 meter, gäller dock inte trappor,

 b) vid begränsade hinder, t.ex. pelare, ha en fri bredd på minst 0,80 meter,

För bostadslägenheter finns lämpliga mått på entré- och kommunikationsutrymmen i SS 91 42 21

(normalnivån).I publika lokaler bör ett kommunikationsutrymme särskiljas från möblerade ytor med
exempelvis belysning eller avvikande material.Regler om när transport med sjukbår behöver kunna
ske med hiss finns i avsnitt 3:144.Regler om säker transport med sjukbår finns i avsnitt
8:232. (BFS 2013:14).

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:143

3:143 Dörrar och portar

Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och
så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Även
andra öppningar i förflyttningsvägar ska utformas så att de medger passage med rullstol.

Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med
nedsatt rörelseförmåga. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan
användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt
orienteringsförmåga.

Roterdörrar ska kompletteras med en dörr som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°, vid

 a) entrédörrar,

 b) hissdörrar,

 c) korridordörrar som är placerade vinkelrätt mot korridorens längdriktning,

  d) öppningar i förflyttningsvägar,

 e) dörrar till hygienrum i publika lokaler som ska vara användbara för personer med nedsatt
rörelseförmåga,

 f) dörrar till samlingslokaler, och

 g) dörrar till bostadskomplement.

För dörrar i bostäder finns lämpliga passagemått och lämpliga mått på betjäningsareor i SS 91 42 21
(normalnivån). Regler om bredder i utrymningsvägar finns i avsnitt 5:334.Regler om dörrar i
arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket. Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör
förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga. Vid dörrar med
automatisk dörröppnare är det viktigt att markera utrymmet där dörren slås upp eller att förse
dörrarna med säkerhetssensorer eller liknande. Manöverdon för dörröppnare bör placeras med
centrum 0,80 meter från golvet eller marken och minst 0,70 meter, men gärna 1,0 meter, från hörn
eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge.

Figur 3:143 Placering av manöverdon för dörröppnare

Manöverdon bör kunna hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller
precisionsförmåga. Dörr- och portöppningar bör utformas utan nivåskillnader, om det inte behövs en
tröskel av t.ex. fukt- eller klimatskäl. En eventuell tröskel bör dock vara så låg som möjligt och fasad,
så att den är lätt att passera med rullstol eller rollator, och så att risken för att snubbla minimeras.
Exempel på hur dörrar kan utformas i andra hänseenden än de som har behandlats i detta allmänna
råd finns bland annat i Myndigheten för delaktighets Riv hindren – Riktlinjer för
tillgänglighet. (BFS 2014:3).

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:146

3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan

Rum, balkonger, terrasser och uteplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med
nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl
placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder
i efterhand går att ordna en ramp.
Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett
hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig
plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen.

Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga
och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare.

I det tillgängliga och användbara hygienrumet ska också gå att ordna en separat duschplats om en
sådan saknas från början. (BFS 2013:14).

Allmänt rådDimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och
användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån).Studentbostäder om högst 35 m2 enligt
avsnitt 3:225 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida.Plats för medhjälpare
och separat dusch kan ordnas t.ex. genom att ett badkar tas bort.Regler om lämplig utformning av
trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2016:6).

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:22

3:22 Allmänt om utformning av bostäder

Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning.

Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

I bostaden ska finnas

 a) minst ett rum för personhygien,

 b) inredning och utrustning för personhygien,

 c) rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,

 d) rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,

 e) rum eller avskiljbar del av rum för matlagning,

 f) inredning och utrustning för matlagning,

 g) utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning,

 h) entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.,

 i) utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas,

 j) utrymmen för förvaring, och

 k) inredning för förvaring.

Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den
med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6).

Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden.
Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i
SS 91 42 21.Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att
tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23.Regler
om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4.Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt
6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:23

3:23 Bostadskomplement

I bostadslägenhetens närhet ska det finnas en gemensam tvättstuga med möjlighet att tvätta och
torka maskinellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda
bostadslägenheten.

I bostadslägenheten eller i dess närhet ska det finnas låsbart utrymme för förvaring av
säsongsutrustning och liknande.

I bostadslägenhetens närhet ska det finnas rum för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar,
rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar.

Allmänt råd Förvaringsutrymmen samt gemensamma tvättstugor bör finnas inom 25 meters
gångavstånd från en sådan entré som avses i avsnitt 3:132.I SS 91 42 21 finns lämpliga mått för
förvaringsregler om tillgängliga och användbara bostadskomplement finns i avsnitt 3:148.Regler om
avfallsutrymmen finns i avsnitt 3:4.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:511

3:511 Tillgänglighet och användbarhet i byggnader

Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i avsnitt 3:1.
Kraven får tillgodoses på annat sätt än vad som anges där om motsvarande nivå på tillgänglighet och
användbarhet ändå uppnås.

Avsteg från nivån får dock göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning
och byggnadens förutsättningar. Regler om detta finns i detta avsnitt och i avsnitt 1:22.

Regler om krav på hissar vid ändringar finns i avsnitt 3:513.

Allmänt råd Att ett av kraven enligt avsnitt 3:1 inte kan uppfyllas fullt ut kan inte tas som intäkt för att
göra avkall på övriga krav i avsnitt 3:1.I entréer till flerbostadshus, arbetslokaler och lokaler dit
allmänheten har tillträde som har nivåskillnader innanför huvudentrédörren bör en ramp, hiss eller
annan lyftanordning installeras. En förutsättning är att det finns tillräckligt utrymme och att
installationen utförs så att byggnadens kulturvärden kan behållas. Nivåskillnader mellan hygienrum
och utrymmet utanför dörren bör utjämnas. Tillgängligheten till hygienrum får inte försämras t.ex.
genom att golvet höjs, om det inte finns synnerliga skäl. Ett exempel på synnerligt skäl är om det krävs
för att få lutning mot golvbrunn. Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper
samt manöverdon bör vara lätta att upptäcka och hitta fram till för personer med nedsatt
orienteringsförmåga. Detta kan t.ex. handla om att kontrastmarkera. Dörrar som ska vara tillgängliga
och användbara, och som inte uppfyller kraven i avsnitt 3:143, bör breddas om det inte finns
synnerliga skäl för avsteg. Om en publik lokal har en eller flera toaletter för allmänheten bör minst en
toalett vara tillgänglig och användbar. Kraven på ljudmiljö enligt 3:1451 bör uppfyllas om det inte
finns synnerliga skäl för avsteg. Om kraven inte går att uppfylla i hela lokalen, exempelvis på grund av
att det inte finns plats för tillräcklig absorptionsmängd, bör de åtminstone uppfyllas i delar av lokalen.
Samlingslokaler och receptioner bör utrustas med teleslinga, IR-system eller någon annan teknisk
lösning så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. Hygienrum i
bostäder bör göras så tillgängliga och användbara som möjligt. Är det inte möjligt att flytta väggarna
bör man i alla fall placera toalettstol, tvättställ, dusch och badkar i förhållande till varandra enligt
bilaga A i SS 91 42 21 (normalnivån). Avfallsutrymmen bör vara tillgängliga och användbara.
Synnerliga skäl för avsteg kan t.ex. vara att
  - åtgärden skulle medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 §
PBL,

 - golvet behöver höjas lokalt i ett hygienutrymme för att säkerställa fall mot golvbrunn, och

 - det i bostäder exempelvis inte finns utrymme att bredda dörrar.

Ytterligare regler om tillgänglighet och användbarhet finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd
(2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder, till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och
på allmänna platser, HIN. (BFS 2016:6).

Det är i allmänt råd som hänvisning görs till standarden. Det innebär att om byggherren gör på annat
sätt än enligt standarden så behöver byggherren kunna visa att den bindande föreskriften ändå
uppfylls.

Föreskrifter och allmänna råd i Boverkets byggregler

I BBR hänvisas i de allmänna råden enbart till standardens dimensionerande mått och
inredningslängder. I standarden SS 91 42 21 finns vidare hänvisningar till andra standarder. BBR
hänvisningen till SS 91 42 21 gäller inte dessa vidare hänvisningar.

Om det i BBR finns angivna mått så gäller dessa mått som miniminivå oavsett mått i standarden. Här
följer ett exempel för att åskådliggöra detta. I allmänt råd i BBR anges att inredningslängden för
matlagning bör vara minst 1,80 meter bred i bostäder med en BOA om högst 35 kvadratmeter.
Dessutom finns i allmänt råd i BBR angivet allmänt att dimensionerande mått och inredningslängder
som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21. Men då det i BBR finns angivna
mått på 1,80 meter för inredningslängden så gäller detta som miniminivå i bostäder med en BOA om
högst 35 kvadratmeter, inte det mått som finns i standarden.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:224

3:224 Bostäder om högst 35 m2

Bostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.

I sådana bostäder får utrymmena för funktionerna

 a) daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara
avskiljbara, och

 b) daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis.

(BFS 2016:6).

Allmänt råd I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör

 a) utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter brett,

 b) utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och

 c) platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.

I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör

 a) inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter bred, och

 b) inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred.

Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt
3:227 (BFS 2016:6).

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 3:22

3:22 Allmänt om utformning av bostäder

Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning.

Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

I bostaden ska finnas

 a) minst ett rum för personhygien,

 b) inredning och utrustning för personhygien,

 c) rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,

 d) rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,

 e) rum eller avskiljbar del av rum för matlagning,

 f) inredning och utrustning för matlagning,

 g) utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning,

 h) entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.,

 i) utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas,

 j) utrymmen för förvaring, och

 k) inredning för förvaring.

Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den
med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6).

Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden.
Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i
SS 91 42 21.Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att
tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23.Regler
om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4.Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt
6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).

Boverkets hänvisning till standarden gäller enbart normalnivån, inte andra nivåer. Sänkt nivå på
tillgänglighet enligt standarden kan användas när det inte finns något krav på tillgänglighet i
byggreglerna, till exempel i fritidshus. Höjd nivå är frivillig för byggherrar och projektörer att använda
och är inte kopplat till byggreglerna.

En toaletts komponenter är viktiga för dess funktion och effektivitet. Här är en detaljerad
genomgång av de vanligaste delarna i en toalettstol och deras funktioner:

1. Toalettskål: Det är den huvudsakliga delen där avfallet samlas. Toalettskålen är formad så att
den kan hålla en vattenlås, vilket förhindrar avloppsgaser från att komma upp i badrummet.
 2. Spolknapp eller Spolhandtag: Denna del används för att aktivera spolningen. När den
används, frigör den vatten från tanken till skålen för att skölja avfallet.

3. Cistern eller Spoltank: Denna tank håller på vatten som används för att spola toaletten. När
toaletten spolas fylls tanken automatiskt på igen till en förinställd nivå.

4. Flottör och Flottörventil: Flottören, som ofta sitter i spoltanken, stiger och sjunker med
vattennivån och kontrollerar flottörventilen. När tanken fylls stänger flottörventilen för att
förhindra översvämning.

5. Påfyllningsventil: Denna ventil kontrollerar inflödet av vatten till spoltanken efter varje
spolning. Den öppnas när flottören sjunker och stänger när vattennivån når en förinställd
höjd.

6. Spolventil eller Spolmekanism: Denna mekanism sitter vanligtvis i botten av spoltanken och
öppnar för att tillåta vatten att flöda in i toalettskålen vid spolning. Det är ofta en flapp eller
en spolventil som styrs av spolhandtaget eller spolknappen.

7. S-lås eller P-lås: Detta är den böjda rördelen som sitter under toalettskålen. Dess syfte är att
hålla en vattenlås som blockerar avloppsgaser från att komma in i badrummet.

8. Tätning eller Vaxring: En tätning, ofta gjord av vax, används mellan toalettskålen och
avloppsröret för att förhindra vattenläckage och gasläckage.

9. Toalettsits och Lock: Dessa är de delar som användaren kommer i kontakt med. Sitsen ger en
bekväm plats att sitta på, medan locket kan stängas för att täcka skålen när den inte används.

10. Anslutningsrör: Rören som ansluter toaletten till vattenförsörjningen och avloppet är viktiga
för att säkerställa en oavbruten tillförsel av vatten och effektiv avlägsnande av avfall.

Varje del spelar en viktig roll i toalettens funktion och effektivitet. Korrekt underhåll av dessa
komponenter är avgörande för att säkerställa en problemfri och hygienisk användning av toaletten.

Toalettstolar är utsatta för en rad vanliga fel, många av vilka kan diagnostiseras och åtgärdas utan
behov av en professionell VVS-tekniker. Här är några vanliga problem och hur man kan åtgärda dem:

1. Toaletten Fortsätter Rinna:

 Orsak: Ofta beror det på att spolventilen (flottören) inte stänger ordentligt eller att
flottörventilen är defekt.

 Åtgärd: Justera flottören för att säkerställa att vattennivån är korrekt. Om flottören är
skadad eller spolventilen inte tätar ordentligt, kan dessa delar behöva bytas ut.

2. Toaletten Spolar Inte Kraftfullt:

 Orsak: Det kan bero på en delvis igensatt sifon eller låg vattennivå i tanken.

 Åtgärd: Använd en toalettrensare eller en vaskrensare för att rensa eventuella

blockeringar. Justera vattennivån i tanken om den är för låg.

3. Toaletten Spolar Inte Alls:

 Orsak: Detta kan bero på att spolmekanismen är trasig eller att spolkedjan (om det
finns en) har lossnat eller gått sönder.
  Åtgärd: Kontrollera och justera spolkedjan. Om spolmekanismen är trasig kan den
behöva bytas ut.

4. Toaletten Läcker Vid Foten:

 Orsak: Oftast är orsaken en dålig tätning mellan toalettskålen och avloppsröret.

 Åtgärd: Byt ut tätningen (oftast en vaxring) mellan toalettskålen och golvet.

5. Lågt Vattentryck i Toalettskålen:

 Orsak: Kan bero på igensättning i spolarmarna eller i sifonen.

 Åtgärd: Rengör spolarmarna och se till att inga hinder finns i sifonen eller i
toalettskålen.

6. Toaletten Läcker Inuti Tanken:

 Orsak: Detta kan bero på en defekt flottörventil eller ett problem med spolventilens
tätning.

 Åtgärd: Justera eller byt ut flottörventilen. Om det är ett problem med spolventilen,
kan tätningen behöva bytas ut.

7. Toaletten Avger Buller Vid Spolning:

 Orsak: Detta kan vara resultatet av för högt vattentryck eller problem med rörens
luftning.

 Åtgärd: Justera vattentrycket eller kontrollera luftningsrören.

När du arbetar med toalettreparationer, kom ihåg att stänga av vattenförsörjningen till toaletten
innan du börjar. Om problemen kvarstår efter dina försök att åtgärda dem, eller om du stöter på mer
komplexa problem, kan det vara klokt att kontakta en professionell VVS-tekniker för hjälp.

Ett vattenburet element (eller radiator) är en central del av många uppvärmningssystem. Här är en
genomgång av de huvudsakliga delarna i ett vattenburet element och hur man kan felsöka och
åtgärda eventuella problem:

Delar av ett Vattenburet Element:

1. Radiatorn: Själva huvuddelen som består av metallplattor eller rör genom vilka det varma
vattnet cirkulerar. Den överför värmen till rummet genom strålning och konvektion.

2. Inlopps- och Utloppsrör: Rören som förbinder radiatoren med resten av

uppvärmningssystemet. Inloppsröret transporterar varmt vatten in i radiatorn, medan
utloppsröret leder vattnet tillbaka till värmekällan för uppvärmning.

3. Termostatventil: Används för att kontrollera mängden varmt vatten som flödar in i radiatorn.
Genom att justera termostatventilen kan man reglera rumstemperaturen.

4. Avluftningsventil: En liten ventil, oftast placerad högst upp på radiatoren, som används för att
avlägsna luft som har blivit innesluten i systemet.

5. Returventil: En ventil som kontrollerar flödet av vatten som lämnar radiatoren.

Felsökning och Åtgärder:

1. Radiatorn Blir Inte Varm:

 Felsökning: Kontrollera om termostatventilen är öppen. Se också till att det inte finns
någon innesluten luft i systemet.

 Åtgärd: Om det finns innesluten luft, använd avluftningsventilen för att avlägsna den.
Se också till att termostatventilen fungerar korrekt.

2. Ojämn Uppvärmning:

 Felsökning: Kontrollera för innesluten luft eller ojämnt flöde av det varma vattnet i
systemet.

 Åtgärd: Avlufta radiatoren och justera flödet via termostat- och returventilerna.

3. Läckage:

 Felsökning: Inspektera anslutningspunkterna och ventiler för tecken på läckage.

 Åtgärd: Åtdragning av anslutningar eller utbyte av skadade delar. I vissa fall kan
tätning eller packningar behöva bytas ut.

4. Termostatventil Fungerar Inte:

 Felsökning: Kontrollera om ventilen är fast i ett läge.

 Åtgärd: Ibland kan rengöring eller utbyte av termostatventilen krävas.

5. Brus i Radiatorn:

 Felsökning: Brus kan bero på för snabbt vattenflöde eller närvaro av luft i systemet.

 Åtgärd: Justera flödet och avlufta radiatoren.

6. Problem med Värmesystemets Tryck:

 Felsökning: Kontrollera systemets tryckmätare. För lågt eller för högt tryck kan orsaka
problem.

 Åtgärd: Justera vattentrycket enligt systemets rekommendationer. Det kan kräva

påfyllning eller avtappning av vatten i systemet.

Slutsats:

Regelbundet underhåll och korrekt felsökning av vattenburna element är avgörande för att säkerställa
en effektiv och jämn uppvärmning. Om du stöter på problem som inte kan lösas med grundläggande
felsökning, är det rekommenderat att kontakta en professionell VVS-tekniker. De har expertisen och
verktygen som krävs för att hantera mer komplexa problem i uppvärmningssystemet.

Bygglov
Bygglov är en viktig process i bygg- och fastighetssektorn, som regleras av lagar och förordningar för
att säkerställa att nybyggnationer, tillbyggnader och andra byggprojekt följer lokala
planbestämmelser, miljöhänsyn och säkerhetskrav. Här är en översikt över regler och krav som gäller
för bygglov:

Grundläggande Om Bygglov

1. Vad är Bygglov?: Bygglov är ett formellt godkännande från en lokal byggnadsnämnd eller
motsvarande myndighet för att påbörja ett byggprojekt. Det kan gälla nybyggnation,
tillbyggnad, ombyggnad eller rivning.

2. Syfte: Syftet med bygglovet är att säkerställa att byggnationen är lämplig för sin plats, inte
orsakar olägenheter för grannar eller omgivningen, och uppfyller tekniska och miljömässiga
standarder.

Ansökningsprocessen

1. Ansökan: Ansökan om bygglov görs oftast till den kommun där fastigheten är belägen.
Ansökan bör innehålla ritningar, planer och annan dokumentation som beskriver projektet i
detalj.

2. Kontroll av Detaljplan: Innan ansökan, bör man kontrollera områdets detaljplan för att se
vilka regler och begränsningar som gäller.

Krav och Bedömningar

1. Lokala Bestämmelser: Bygglovsprocessen tar hänsyn till lokala bestämmelser såsom

detaljplaner, områdesbestämmelser och miljökrav.

2. Design och Utseende: Projektets design och utseende bedöms för att se till att det passar in i
omgivningen.

3. Miljöpåverkan: Bedömning av projektets miljöpåverkan är en viktig del av processen.

4. Säkerhet och Tillgänglighet: Byggnaden måste uppfylla säkerhetsstandarder och vara

tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Vanliga Skäl för Avslag

1. Strider mot Planbestämmelser: Om projektet inte överensstämmer med lokala

planbestämmelser eller områdesregleringar.

2. Negativ Påverkan på Grannar eller Miljön: Om bygget bedöms ha negativ påverkan på

grannar eller den lokala miljön.

Efter Godkännande

1. Startbesked: Innan byggarbetet påbörjas, måste man oftast få ett startbesked från
kommunen.

2. Byggnadskontroll: Under byggprocessen kan inspektioner ske för att säkerställa att arbetet
överensstämmer med de godkända planerna och byggnormerna.

3. Slutbesked: Efter avslutat bygge krävs ett slutbesked för att bekräfta att allt är utfört enligt
plan och att byggnaden är säker att använda.

Viktigt att Notera

  Tidsaspekter: Bygglovsprocessen kan vara tidskrävande. Det är viktigt att ansöka i god tid och
ha en buffert för eventuella förseningar.

 Professionell Hjälp: Det kan vara klokt att anlita en arkitekt eller byggkonsult för att
förbereda och presentera bygglovsansökan.

Bygglov är en kritisk del av byggprocessen och det är viktigt för fastighetsägare, byggherrar och
entreprenörer att förstå och följa dessa regler och krav för att säkerställa en framgångsrik och laglig
byggprocess.

Att förstå vilka byggprojekt som kräver bygglov är viktigt för alla som planerar att bygga om eller
bygga till. Bygglovskraven kan variera beroende på lokala regler och föreskrifter, men generellt finns
det vissa typer av byggnadsdelar och projekt som oftast kräver bygglov. Här är en lista över vanliga
exempel:

Nybyggnationer

 Nya Byggnader: Uppförande av nya hus eller byggnader, inklusive bostäder, kontor och
kommersiella fastigheter.

Tillbyggnader och Ändringar

 Tillbyggnader: Utvidgning av befintliga byggnader, som att bygga till ett extra rum, en våning,
eller utöka husets fotavtryck.

 Större Ändringar i Befintlig Struktur: Större förändringar i byggnadens struktur eller

användning, till exempel att omvandla ett garage till ett bostadsutrymme.

Vissa Typer av Uthus och Annex

 Garage och Carportar: Byggnation av garage eller carportar, särskilt om de överstiger en viss
storlek.

 Friggebodar och Attefallshus: Även om mindre uthus som friggebodar och attefallshus ofta
kan byggas utan bygglov, finns det storleksbegränsningar och andra regler som måste följas.

Större Exteriöra Arbeten

 Fasadändringar: Större förändringar i byggnadens fasad, inklusive ändring av färg, material

eller utseende.

 Takändringar: Ombyggnad eller förändring av takkonstruktionen, till exempel att byta taktyp
eller höja taket.

Installationer och Anläggningar

 Skorstenar och Ventilationskanaler: Uppförande av nya skorstenar eller större ändringar i

ventilationsanläggningar.

 Vindkraftverk och Solpaneler: Installation av vindkraftverk eller större solpanelanläggningar,

beroende på storlek och placering.

Utemiljö

 Staket och Murar: Uppförande av staket, murar eller andra avgränsningar, särskilt om de är
höga eller nära en tomtgräns.
  Poolbyggen: Anläggning av utomhuspooler som kräver större markarbeten.

Viktigt att Notera

 Lokala Skillnader: Bygglovskraven kan variera beroende på kommun och område. Det är alltid
viktigt att konsultera med den lokala byggnadsnämnden för att få den senaste informationen.

 Mindre Åtgärder: Mindre åtgärder som målning, enklare reparationer, och underhåll kräver
vanligtvis inte bygglov.

Att ansöka om bygglov kan vara en komplex process som kräver detaljerade ritningar och planer. Det
är ofta en god idé att anlita en arkitekt eller annan expert för att säkerställa att alla krav och
bestämmelser uppfylls. Misslyckande med att få nödvändigt bygglov kan leda till att man måste riva
eller ändra byggnationen, eller betala böter.

Inom VVS (Värme, Ventilation och Sanitet) finns det vissa typer av arbeten som kan kräva bygglov,
beroende på projektets omfattning och lokala bestämmelser. Här är några exempel på VVS-arbeten
där bygglov ofta krävs:

1. Större Ändringar i Värme- och Ventilationssystem

 Installation av Nya Värmesystem: Att installera ett helt nytt värmesystem, särskilt om det
innebär större förändringar i byggnadens struktur, kan kräva bygglov.

 Omväxling av Ventilationssystem: Större modifieringar eller uppgraderingar av befintliga

ventilationssystem, speciellt om det påverkar byggnadens fasad eller strukturella integritet.

2. Installation av Skorstenar och Ventilationskanaler

 Nya Skorstenar: Uppförandet av en ny skorsten för vedeldade kaminer eller liknande kräver
ofta bygglov.

 Stora Ventilationskanaler: Installation av större ventilationskanaler som påverkar byggnadens

utseende eller struktur kan också kräva bygglov.

3. Större Ändringar i Sanitetssystem

 Ny Avloppsanslutning: Ändringar i byggnadens avloppssystem, särskilt när det gäller

anslutning till det allmänna avloppsnätet, kan kräva bygglov.

 Installation av Badrum i Utrymmen Utan Tidigare Sanitetsfunktion: Att skapa nya badrum i
delar av byggnaden som tidigare inte haft sanitetsfunktioner kan ibland kräva bygglov, särskilt
om det innebär större strukturella ändringar.

Viktigt att Notera

 Lokala Bestämmelser: Kraven på bygglov för VVS-arbeten varierar beroende på lokala

bestämmelser och detaljplaner. Det är alltid viktigt att konsultera med den lokala
byggnadsnämnden för att få korrekt information.

 Mindre Åtgärder: Mindre åtgärder som byte av armaturer, reparation av läckande rör eller
installation av en ny kran kräver oftast inte bygglov.

 Professionell Rådgivning: För större VVS-projekt kan det vara klokt att anlita en certifierad
VVS-konsult eller entreprenör för att säkerställa att arbetet uppfyller alla tekniska och lagliga
krav.
Att ignorera bygglovsreglerna kan leda till att man måste göra kostsamma ändringar i efterhand eller
betala böter. Därför är det viktigt att alltid vara uppdaterad och följa de regler och bestämmelser som
gäller för VVS-arbeten i din kommun.