Fråga 1

För att lösa denna uppgift och hitta taxibolagets tariff, det vill säga grundavgiften plus
kilometeravgiften, kan man använda de givna uppgifterna för att ställa upp fyra ekvationer
baserade på två okända: grundavgiften (vi kan kalla den G) och kilometeravgiften per
kilometer (vi kan kalla den K). Varje resas kostnad kan beräknas som G+K⋅*resans längd.
Låt oss använda informationen från kvittona för att formulera ekvationerna:
1. G+2K=85 (Adams resa)
2. G+8K=187 (Berits resa)
3. G+5K=136 (Christoffers resa)
4. G+10K=221 (Dianas resa)
Steg 1: Välj två ekvationer för att eliminera en variabel
För att enkelt lösa detta system kan vi börja med att eliminera G genom att subtrahera den
första ekvationen från de andra.
Taxibolagets tariff baseras på en grundavgift på 51 kronor och en kilometeravgift på 17
kronor per kilometer.
Steg 2: Subtraktion av ekvationer
Låt oss använda ekvation 1 och ekvation 2 som ett exempel på eliminering:
G+8K-(G+2K)=187-85
G+8K-G-2K=102
6K=102
K= 102/6
K=17
Steg 3 Lös ut G
Sätt in K=17 i ekvation 1
G+2K=85
G+2*17=85
G+34=85
G=85-34
G=51
Uppgift 2
VI utforska dessa scenarier med hjälp av matematik för att förstå de ekonomiska
konsekvenserna av prisökningar och minskat innehåll i förpackningar. Vi kan använda ett
exempel där den ursprungliga kostnaden för en vara är 100 kr och den innehåller 100 enheter
av produkten (t.ex., gram, milliliter, etc.) för att göra det lätt att förstå. Denna modell gör det
enkelt att generalisera till andra varor och kvantiteter.
a) Prisökning med 10% och oförändrat innehåll
Om priset på varan ökar med 10% men innehållet förblir detsamma, ökar den totala kostnaden
men du får fortfarande samma mängd av produkten.
Originalpris: 100 kr för 100 enheter
Nytt pris: 100 kr * 1.10 = 110 kr för 100 enheter
b) Minskning av innehållet med 10% och oförändrat pris
Om innehållet i förpackningen minskar med 10% men priset förblir detsamma, betalar du
samma pris för mindre av produkten.
Originalmängd: 100 enheter för 100 kr
Ny mängd: 100 enheter * 0.90 = 90 enheter för 100 kr
För att jämföra de två scenarierna ur konsumentens perspektiv, kan vi se på kostnaden per
enhet i båda fallen.
Kostnad per enhet
Före några förändringar: 100 kr / 100 enheter = 1 kr/enhet
Efter prisökning: 110 kr / 100 enheter = 1.10 kr/enhet
Efter minskning av innehåll: 100 kr / 90 enheter = 1.11 kr/enhet (ungefär)
Jämförelse och slutsats
Ur konsumentens synvinkel är en prisökning på 10% med oförändrat innehåll något mer
fördelaktigt än en minskning av innehållet med 10% till samma pris. Detta beror på att
kostnaden per enhet är lägre i fallet med en ren prisökning jämfört med minskat innehåll.
Detta resultat förblir konsekvent oavsett vilken vara du väljer (ketchup, kaffe, schampo, etc.),
eftersom det är den relativa förändringen i pris per enhet som är relevant snarare än den
specifika varan.
Motivering
Matematiskt sett är effekten av en prisökning jämfört med en minskning av innehållet på
konsumentens upplevda värde direkt kopplad till hur dessa förändringar påverkar kostnaden
per enhet av varan. När innehållet minskar, och priset förblir detsamma, ökar kostnaden per
enhet marginellt mer än vid en enkel prisökning på samma nivå. Detta gör den effektiva
"prisökningen" per enhet lite högre när innehållet minskar, vilket gör det mindre fördelaktigt
för konsumenten.
Uppgift 3
För att hjälpa dig att bestämma var du ska parkera, låt oss först uttrycka kostnaden för varje
parkeringsalternativ som en funktion av tiden, t, där t är antalet timmar du planerar att
parkera. Vi räknar med en parkeringstid på 10 timmar för att göra en jämförelse.
Parkering A
Kostnaden för Parkering A är 16 kronor för första timmen plus 10 kronor för varje påbörjad
timme efter det. Så funktionen för total kostnad för Parkering A, A(t), för t timmar är:
A(t)=16+10(t−1)
A(10)= 16+10(10-1)
A(10)=16+90
A(10)=106
Parkering B
Kostnaden för Parkering B är 30 kronor för första timmen och sedan 6 kronor för varje
påbörjad timme efter det. Så funktionen för total kostnad för Parkering B, B(t), är:
B(t)=30+6(t−1)
B(10)=30+6(10-1)
B(10)=30+54
B(10)=84
Parkering C (med pendelbuss)
Kostnaden för Parkering C är 8 kronor per påbörjad timme plus 12 kronor för bussen tur och
retur. Så funktionen för total kostnad för Parkering C, C(t), är:
C(t)=8t+12
C(10)=8*10 + 12
C(10)=80+12
C(10)=92
Alternativ D (tåg)
Kostnaden för att ta tåget till innerstaden är 70 kronor tur och retur, och parkeringen vid
tågstationen är gratis. Så kostnaden för Alternativ D D, är konstant:
D(t)=70
För en parkeringstid på 10 timmar är de totala kostnaderna för de olika alternativen:
 Parkering A: 106 kronor
 Parkering B: 84 kronor
 Parkering C (med pendelbuss): 92 kronor
 Alternativ D (tåg): 70 kronor
Baserat på dessa beräkningar är alternativ D (tåget) det mest kostnadseffektiva alternativet
med en total kostnad på 70 kronor. Denna metod är speciellt fördelaktig om du vill minimera
dina kostnader för resan till innerstaden.
Det finns dock andra faktorer att överväga utöver bara kostnad:
 Tid och bekvämlighet: Tåget kan vara snabbare och mer bekvämt än att köra och
parkera, speciellt under rusningstid.
 Miljöpåverkan: Att ta tåget är ofta mer miljövänligt jämfört med att köra en bil,
speciellt om man reser ensam.
 Tillgänglighet: Tåg har fasta tider och det kan vara en begränsning beroende på ditt
schema.
Om man prioriterar lägre kostnader och tidsflexibilitet kan alternativ B (Parkering B) vara ett
bra val med en total kostnad på 84 kronor för 10 timmar, vilket är den lägsta kostnaden bland
parkeringsalternativen. Parkering C erbjuder också en balans mellan kostnad och
bekvämlighet med pendelbuss till innerstaden, men är dyrare än Parkering B.
I slutändan beror det bästa valet på dina personliga prioriteringar gällande kostnad, tid,
bekvämlighet och miljöpåverkan.
Uppgift 4
För att analysera de olika metoderna som Robins vänner föreslår för att skala upp iste-
receptet, bör vi först förstå den ursprungliga blandningen: 12 matskedar (msk) pulver till 20
koppar vatten. Det ger ett förhållande av pulver till vatten som vi kan använda för att avgöra
hur mycket pulver som behövs för att uppnå samma smak när mängden ökas till 30 koppar.
Ursprungligt förhållande
Förhållandet mellan pulver och vatten i Robins ursprungliga blandning är
12 msk/20 koppar=3 msk/5 koppar
För att isteet ska smaka likadant, måste detta förhållande bibehållas.
A. Kims metod
Kim föreslår att öka allt med 10, vilket innebär 10 msk pulver till 10 koppar vatten. Detta
bibehåller inte det ursprungliga förhållandet, eftersom det skulle innebära ett förhållande på
1 msk/1 kopp1 vilket skiljer sig från det ursprungliga.
B. Minhs metod
Minh föreslår att öka proportionellt enligt ökningen av totala mängden. Eftersom 30 koppar är
en och en halv gånger 20 koppar, föreslår Minh att öka mängden pulver med hälften (av 12
msk), vilket blir 6 msk, för att totalt bli 18 msk. Detta förhållande är korrekt och skulle
behålla smaken av den ursprungliga blandningen.
C. Robins metod
Robin räknar ut att förhållandet är 3 msk/5 koppar och multiplicerar detta förhållande med det
totala antalet koppar (30) för att få 18 msk. Detta bibehåller det ursprungliga förhållandet
exakt och skulle resultera i en blandning som smakar likadant som den första.
D. Sasjas metod
Sasja använder en metod baserad på skillnaden mellan vatten och pulver, vilket resulterar i 22
msk till 30 koppar vatten, 22/30. Denna metod bibehåller inte det ursprungliga förhållandet
mellan pulver och vatten, och därför skulle blandningen smaka annorlunda.
Slutsats
De metoder som korrekt bibehåller det ursprungliga förhållandet mellan pulver och vatten är
Minhs och Robins. Dessa två metoder skulle resultera i en iste-blandning som smakar likadant
som den ursprungliga. Kims och Sasjas metoder avviker från det ursprungliga förhållandet
och skulle resultera i en blandning som smakar annorlunda.
Denna analys visar vikten av att bibehålla korrekta proportioner när man skalar upp recept för
att säkerställa att den slutliga produkten är konsekvent i smak.
Uppgift 5
För att lösa problemet behöver vi använda prislistan och informationen om Viggos budget.
Steg 1: Bestäm hur många äpplen Viggo kan köpa.
 Viggo har 30 kronor och äpplen kostar 8 kronor styck.
 Vi kan dividera Viggos budget med priset per äpple: 30 kr / 8 kr/st = 3,75 st.
 Eftersom Viggo inte kan köpa 0,75 äpple, avrundar vi ner till 3 äpplen.
Steg 2: Bestäm hur många morötter Viggo kan köpa.
 Viggo har 30 kronor och har redan spenderat 3 äpplen * 8 kr/st = 24 kronor.
 Han har 30 kr - 24 kr = 6 kronor kvar att spendera på morötter.
 Morötter kostar 3 kronor styck, så Viggo kan köpa 6 kr / 3 kr/st = 2 morötter.
Steg 3: Kontrollera att Viggo har spenderat mer än 25 kronor.
 Viggo har spenderat 3 äpplen * 8 kr/st + 2 morötter * 3 kr/st = 24 kr + 6 kr = 30 kr.
 Eftersom Viggo har spenderat 30 kronor, vilket är mer än 25 kronor, uppfyller han
kravet i problemet.
Svar:
Viggo kan ha köpt 3 äpplen och 2 morötter.
Bedömningskriterier
Ej visat tillräckliga kunskaper
 Eleven har inte identifierat alla relevanta variabler (t.ex. pris, budget).
 Eleven har inte använt korrekt matematik för att lösa problemet.
 Eleven har inte presenterat ett tydligt och korrekt svar.
Visat grundläggande kunskaper
 Eleven har identifierat de flesta relevanta variabler.
 Eleven har använt en rimlig matematisk strategi, men kan ha gjort små misstag.
 Eleven har presenterat ett i stort sett korrekt svar.
Visat mycket goda kunskaper
 Eleven har identifierat alla relevanta variabler.
 Eleven har använt korrekt matematik och visat en god förståelse för problemet.
 Eleven har presenterat ett tydligt, korrekt och välformulerat svar.
Bedömning av elevlösningar
Elevlösning 1:
Bedömning: Ej visat tillräckliga kunskaper.
Motivering:
 Eleven har inte identifierat alla relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har inte använt korrekt matematik. Eleven har adderat 8 + 8 + 14 + 30, vilket
inte ger rätt svar.
 Eleven har inte presenterat ett tydligt och korrekt svar. Svaret "3.8+2:3=30" är inte
relevant för problemet.
Betyg: F
Elevlösning 2:
Bedömning: Visat grundläggande kunskaper.
Motivering:
 Eleven har identifierat de flesta relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har använt en rimlig matematisk strategi, men har gjort små misstag. Eleven
har adderat 8 + 8 + 14 + 30, men inte subtraherat 14 från 30.
 Eleven har presenterat ett i stort sett korrekt svar. Svaret "9 morötter och 16 äpplen" är
korrekt, men eleven har inte visat hur hen kom fram till detta.
Betyg: E
Elevlösning 3:
Bedömning: Ej visat tillräckliga kunskaper.
Motivering:
 Eleven har inte identifierat alla relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har inte använt korrekt matematik. Eleven har adderat 8 + 3 + 8 + 3 + 3 + 3,
men inte multiplicerat summan med 2.
 Eleven har inte presenterat ett tydligt och korrekt svar. Svaret "28" är inte relevant för
problemet.
Betyg: F
Elevlösning 4:
Bedömning: Visat grundläggande kunskaper.
Motivering:
 Eleven har identifierat de flesta relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har använt en rimlig matematisk strategi, men har gjort små misstag. Eleven
har multiplicerat 8 med 2, men inte adderat 16 till 9.
  Eleven har presenterat ett i stort sett korrekt svar. Svaret "9 morötter och 16 äpplen" är
korrekt, men eleven har inte visat hur hen kom fram till detta.
Betyg: E
Elevlösning 5:
Bedömning: Ej visat tillräckliga kunskaper.
Motivering:
 Eleven har inte identifierat alla relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har inte använt korrekt matematik. Eleven har adderat 1 + 1 + 16 + 9, men inte
multiplicerat summan med 2.
 Eleven har inte presenterat ett tydligt och korrekt svar. Svaret "3 morötter Zäpplen" är
inte relevant för problemet.
Betyg: F
Elevlösning 6:
Bedömning: Ej visat tillräckliga kunskaper.
Motivering:
 Eleven har inte identifierat alla relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har inte använt korrekt matematik. Eleven har adderat 1 + 1 + 16 + 9, men inte
multiplicerat summan med 2.
 Eleven har inte presenterat ett tydligt och korrekt svar. Svaret "3 morötter Zäpplen" är
inte relevant för problemet.
Betyg: F
Elevlösning 7:
Bedömning: Ej visat tillräckliga kunskaper.
Motivering:
 Eleven har inte identifierat alla relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har inte använt korrekt matematik. Eleven har inte visat hur hen kom fram till
svaret.
 Eleven har inte presenterat ett tydligt och korrekt svar. Svaret "2 äpplen 2 morötter" är
inte relevant för problemet.
Betyg: F
Elevlösning 8:
Bedömning: Ej visat tillräckliga kunskaper.
Motivering:
 Eleven har inte identifierat alla relevanta variabler. Prislappen för morötter saknas.
 Eleven har inte använt korrekt matematik. Eleven har inte visat hur hen kom fram till
svaret.
 Eleven har inte presenterat ett tydligt och korrekt svar. Svaret "16 Spelen 3moratter" är
inte relevant för problemet.