h"p://hdl.handle.

net/2077/22116

Modernitet, sekularisering och heliga vrden i det tidiga 1900-talets skandinaviska litteratur
Frkortad version publicerad som Modernitet, sekularisering och heliga vrden. Problem i det tidiga 1900-talets skandinaviska litteratur, i: Litteraturen og det hellige. Urtekst, intertekst, kontekst. Red. Ole Davidsen i samarbedje med Kirsten Nielsen, Stefan Klint og Rolf NtvikJakobsen. Acta Jutlandica LXXX:1. Teologisk serie 21. Aarhus: Aarhus Universitetsforlag, 2005. Ss. 179201.

Litteraturvetenskapen och det heliga

Litteratur r en profan konstart, och litteraturforskning r inte religionsvetenskap. Litterra texter kan visserligen gestalta religisa frgor, och religisa texter kan med frdel gnas litteraturvetenskaplig underskning, inte minst de stora bokreligionernas heliga texter. Men det heliga som religist fenomen ligger traditionellt utom rckhll fr litteraturvetenskapen. nd vore litteraturen och det heliga ett omrde fr litteraturvetare att begrunda. Att frammana det heliga eller i vart fall frestllningen om ngot heligt r vad mnga av litteraturens klassiker syftat till, men inte i direkta ord utan genom att tala om annat. Och det r helt i sin ordning: det heliga i Rudolf Ottos klassiska betydelse av mysterium tremendum r ju det helt andra: ofattligt och outsgligt och samtidigt lockande, freml fr ambivalent lngtan och vrdnad, fruktan och fascination ett vrde ver alla vrden som, ehuru helt annat, likvl r grunden fr mnsklig existens (Otto, 34, 36, 71f). Det heliga i denna mening r allts otkomligt fr direkt framstllning. Men litteratur r den indirekta framstllningens konst: konsten att tala om ett och mena ett annat, vid sidan av orden och begreppen (Riffaterre 1978: 1, 1990: kap. Introduction). Med litterra medel skulle d det heliga kunna aktualiseras indirekt, inte bara i visionra bilder (som hos t.ex. Dante), utan ocks i framstllningar av profana ting ja,

ibland ansttliga eller rentav blasfemiska. Som nr Charles Baudelaire i Det ondas blommor besjunger ett kadaver eller nr Erik Johan Stagnelius i en dikt hyllar Frruttnelsen. Ja, kanske avskuggas ngot heligt ocks i skildringar av nd, misr, rhet och mnskligt frfall, som till exempel i arbetarlitteratur. I litteraturen kan det heliga i s fall gra sig pmint som infernalisk inversion eller betydelsediger frnvaro. Med moderniteten och sekulariseringen fljer ocks en tendens till upplsning av den traditionella distinktionen mellan heligt och profant, bde s att det heliga profaneras och det profana sakraliseras (Stirrat, 204f, Bell 447). Detta ppnar fr nya litterra mjligheter. Mot den bakgrunden vill jag hr drja vid frgan om modernitet, sekularisering och heliga vrden i det tidiga 1900-talets skandinaviska litteratur ett omvandlingsskede som ocks belyser vr egen postmoderna tid. Jag skall ge exempel p ngra litterra tendenser som visar hur frestllningar om det heliga och attityder till religionen problematiseras: frn sensymbolism och dekadensdiktning till nyrealism, arbetarlitteratur och fromma berttelser. Min speciella frgestllning gller frhllandet mellan ideologi, estetik och didaktik: vilka framstllningsstt prvas i frsken att ge konstnrligt uttryck t nya och gamla frestllningar om det heliga? Det heliga & heliga vrden Uppenbarelse & epifani Det r lmpligt att skilja mellan det heliga i sig numinet och det numinsa (Otto, 16) ena sidan, och heliga vrden den andra, dvs. vrden som uppfattas som okrnkbara, vare sig de r religist motiverade eller ej (Helig, 4, SAOB). Det heliga i sig kan aktualiseras i litterra framstllningar av epifanier, som en karaktr kan rka ut fr eller som stts fram till lsarens begrundan. D uppenbarar sig numinet i profana fenomen i till exempel regnet och vinden, som i Johan Falkbergets Brndoffer (1917), en arbetarskildring som ocks handlar om en troskamp (58, 97f, 99). Men litteraturen ger ocks exempel p sekulariserade epifanier, i den betydelse James Joyce gav begreppet: a sudden

spiritual manifestation, ofta utlst av ett banalt eller rentav vulgrt fenomen (Beja, 14). Den gudomliga uppenbarelsen motsvaras hr av ett s.k. frklaringsgonblick : en pltslig men genomgripande insikt av djup existentiell relevans med transcendenta vertoner. I frklaringsgonblicket fr den drabbade kontakt med ett strre sammanhang n den konkreta situationen i den egna vardagen, och i den meningen nrmar sig frklaringsgonblicket erfarenheten av det heliga. Ett av litteraturhistoriens mest knda exempel p en sdan epifani r episoden med madeleine-kakan i frsta delen av Marcel Prousts P spaning efter den tid som flytt (1913) (Proust 1964, 4751). Romanfiguren Marcel blir efter en promenad i ruskvder bjuden p lindblomst med medeleinekaka ngot han inte tit sedan sin barndom. Nr han s fr smaken av tet och den uppbltta madeleinekakan i munnen, s uppenbaras pltsligt hela barndomsvrlden fr honom i ett frttat gonblick liksom tervinner han den frsvunna tiden. Det r inget vanligt minne, utan en existentiell erfarenhet, frbunden med en osgbar insikt, som visar sig f frblivande betydelse fr Marcel. Den erfarenheten innebr frsmaken av ett heligt vrde, och det r skandet efter detta vrde som sedan styr hela romankompositionen. Men exemplets pong r att det frmedlas genom en trivial smakfrnimmelse i en helt sekulariserad vrld. Exakt vilket detta vrde r lmnas ppet i romanen; det verkar vara osgbart, fr berttelsen slutar vid sin egen brjan, dvs. med att Marcel brjar skriva den roman vi just lst. skandet och skrivandet av det osgbara gr samman. Men att det skta vrdet hr till sfren fr existensens grundvillkor verkar klart. Romanen blir d ett frsk att frmedla en aning om detta vrde till lsaren, som sedan kan ska vidare p egen hand. Heliga vrden Ett sdant yttersta vrde kan kallas heligt, och det r heliga vrden i den betydelsen mycken litteratur upptas av. Men trots att de r outsgliga i sak kallas de vid mnga namn: godhet, sknhet, sanning, frihet, rttvisa, jmlikhet, krlek, vnskap, broderskap, solidaritet, individualitet, per-

sonlighet eller vad det nu kan vara ja, ocks idag s fga skattade namn som fosterlandskrlek, lydnad, dmjukhet, sedlighet och kyskhet har funnits med p listan, inte minst i tidigt 1900-tal. Hrtill kommer de varianter av 1800-talets sekulariserade gudsrikestanke som nnu levde kvar (hman, 53). Namnen och tolkningarna liksom legitimeringen av dem r kulturellt och historiskt betingade och kan drfr vxla; men vrdet frbinds alltid med ngot okrnkbart. Didaktisk litteratur och tendensdiktning stter explicit fram sdana s att sga kulturellt helgade fenomen, och moralisk-religis fostran var nda in p 1800-talet litteraturens viktigaste uppgift (Hunter, kap. 9, Malm, 16). Men med moderniseringen under 1800-talet fll de sjlvklara frutsttningarna fr en sdan enhetskultur bort. I det nya pluralistiska klimatet mngfaldigades bde de kulturhelgade namnen och deras kanoniserade innebrder: att grnsen mellan heligt och profant upplstes medfrde inte bara profanering av det traditionellt heliga, utan ocks helgande av det traditionellt profana. I det tidiga 1900-talets kulturdebatt var de sekulra helighetskandidaterna bde mnga och ofrenliga: frn personlighet, fri krlek, kvinnans jmstlldhet eller livet sjlvt, till konstens autonomi, sedlighet, fosterlandet eller klassolidaritet. Samtidigt utbildades tendenser som relativism och nihilism. I periodens litteratur korsades p liknande stt motsvarande sekulra tendenser, som lnade form av religisa helighetsfrestllningar (Calinescu, 63). Men det heliga angr litteraturen ocks p andra stt. Litteraturen dikten sjlv har frn tid till annan uppfattats som helig. Inte bara som frmedlare av heliga vrden (Algulin 8f), utan som heligt vrde i sig, ja, som det enda heliga rentav, en egen vrld avskild frn den profana (Olsson, 94). Den uppfattningen kan fljas frn Platons id om dikten som gudomligt inspirerad och Longinos teori om det sublima till romantikens id om diktaren som alter deus eller second maker (Olsson, 39f, Algulin 8), men den utbildades i full skala med moderniteten och sekulariseringen kring frra sekelskiftet: till exempel i sensymbolistisk estetik fick dikten funktionen av religionssubstitut utan frbindelse med det transcendenta och den traditionellt religisa sfren (Lundberg, kap. 1).
2

Kanon och helig text Frgan om helighet i litteraturen aktualiseras p ytterligare ett stt i den litterra kanon. Den litterra traditionen brs ju upp av kanoniserade texter, tminstone i litteraturhistorieskrivningen som andra sidan r just den instans som verkstller kanoniseringsprocessen. En kanoniserad litterr text fungerar som traditionsfrmedlare, frebild och mttstock, men den litterra kanon, till skillnad frn den religisa, r historiskt frnderlig och i s mtto relativ: nya verk tillkommer, andra faller bort (Guillory). Ett ftal tidigt kanoniserade frfattarskap har dock ftt en oomsttridd stllning: Homeros, Dante, Shakespeare, Goethe, och bland de moderna T.S. Eliot, James Joyce och Marcel Proust. I litteraturhistorieskrivningen gnas de samma sjlvklara vrdnad som i andra sammanhang tillkommer religist heliga texter (som t.ex. Shakespeare i Bloom, kap. II:2). De uppfattas som okrnkbara och laddade med nra nog mystisk mening. Kanonforskaren Jan Gorak ppekar, att ett villkor fr kanonisering r att texten ifrga uppfattas som charged with mystery (Gorak, 157). Han visar ocks att ledande kanonteoretiker uppfattar den kanoniska texten som a mysterious element in a larger transcendent pattern, dvs. den litterra traditionen uppfattas som en transcendent realitet (ibid.). En kanonisk text skall vara komplex, mngtydig och svr (ibid., 246), och genererar drfr ocks mycket forskning, bde exegetisk och filologisk. Forskarens attityd kan prglas av bde fascination och fruktan infr textens oknda djup och inte minst det mysterium tremendum som sjlva tolkningsproblematiken utgr (Kermode, 126f). Drfr kan reaktionerna ocks vara ambivalenta vrdnad genomkorsad av trots en vilja att dekonstruera mysteriet som kanske motsvarar begret att skda Gud i religisa sammanhang (Silverman & Aylesworth, Fioretos, kap. 1). Ngra av de frfattarskap jag skall ta upp r kanoniserade i den enkla meningen att de kommenteras i litteraturhistoriska handbcker Martin Andersen Nex, Johan Falkberget, Sven Lidman; men de genererar inte mycket forskning, och ngon helig aura jmfrbar med den Dante eller Eliot omvrvs med kan man inte tala om. Andra av mina namn som svenskarna Maria Sandel, Mathilda Roos och Karl stman r

bara omnmnda i handbckerna, och tillerknns ingen stllning i den officiella kanon: de rknas knappast ens som konstlitteratur, utan snarare som populr- eller brukslitteratur, t.ex. inom vckelsen och arbetarrrelsen. Men just drfr r de intressanta hr. Litteraturens sekularisering Idag har litteraturbegreppet breddats, och numera har litteraturvetaren lov att arbeta med alla slags texter, inte bara traditionellt sknlitterraeller ens fiktionstexter. Begreppen sknlitteratur och fiktion har blivit allt svrare att avgrnsa p senare r. Sannerligen: inte all sknlitteratur r skn; men all litteratur kan andra sidan lsas och behandlas som sknlitteratur dvs. som konstnrlig framstllning frikopplad frn en praktisk bruksfunktion. ven omvndningen gller: erknt sknlitterra texter kan lsas och behandlas som brukstexter i den sakliga upplysningens eller existentiella uppbyggelsens tjnst. Inte heller fiktion r lngre ngot skert kriterium: fakta och fiktion har alltid samsats inom litteraturen ofta i ett dynamiskt spnningsfrhllande som srskilt lockat bde frfattarna och forskningen. S.k. dokumentrlitteratur r en srskild litterr genre hopplst svr att avgrnsa; och numera forskas intensivt p biografier och sjlvbiografier. Alla grnser tycks upplsta. Att idag studera en text som litteratur r att uppmrksamma hur den producerar mening och signifikans inte primrt vad frfattaren menade, utan vilka betydelser hans text frambringar, i sitt kulturella sammanhang. Det innebr att studera hur texten r gjord och vilken sorts lsande den r gjord fr. Texten har i sjlva verket tv dimensioner, konstproduktens och tillgnelseprocessens: texten r en artefakt i ord, som tillgnas i den process av tilltal och svar som utgr den historiska lsakten (Palm, 1997, Agrell 2003b). Och p det sttet kan frsts alla texter studeras, ven historikernas klldokument och kanoniserat heliga texter Bibeln som litteratur r ett vxande forskningsomrde, liksom Bibeln i litteraturen. Vad som sgs styrs av hur det sgs, nr, var, under vilka omstndigheter, av vem och till vem detta r fundamentalt, och det gller all text.
3

Modernisering
Frra sekelskiftets och det tidiga 1900-talets skandinaviska litteratur ger uttryck fr flera, till synes motsgande, tendenser. Men alla r de uttryck fr olika reaktioner p den pgende moderniseringsprocessen. Tolkningarna av begreppet modernitet r legio inte minst inom litteraturvetenskapen s jag skall bara ge ngra vlknda nyckelord: industrialisering, teknologisering, urbanisering, proletarisering, demokratisering, massmedialisering och inte minst sekularisering (Berman, 13 15, Liedman, 383, 386401, 404, Calinescu, 4568). Den precisa innebrden varierar mellan olika underskningar, men de hnvisar i vart fall till en ekonomisk, social och politisk omvandling med vittgende effekter p det kulturella och andliga omrdet inte bara hos eliten utan lngt ner i folklagren. I litteraturforskningen talas bl.a. om parnassens demokratisering (Thorsell). Ty samtidigt som det litterra avantgardet experimenterade med sensymbolism och begynnande modernism i lart pour lart-estetikens skola, brjade nya grupper av frfattare trda fram, med helt annan bakgrund och inriktning. De rekryterades inte bara frn den nya penningmedvetna borgerligheten och den liberala journalistkren, utan ocks frn arbetarklassen och det proletariserade bondestndet. Och fr dessa nya grupper r litteratur en frga om realism trovrdig verklighetsframstllning. Men ocks realism-begreppet problematiseras. Fr vilken verklighet r det frga om, och vems? Och med vilka kriterier p trovrdighet (Lodge, 25, Eysteinsson, 194f)? P sdana frgor gav texterna ganska olika svar. Svaren i sin tur betingades av den enskilde frfattarens upplevelse och tolkning av verkligheten den mer eller mindre moderna verklighet han hade erfarenhet av. Och den tolkningen visade sig vara klassbetingad och drmed frbunden med olika vrdeperspektiv. Den nya realismen till skillnad frn 1880-talets var inriktad p den psykologiska verkligheten och den individuella verklighetsupplevelsen (Dahl, 214f, Beyer, 294). Ocks bildningsbakgrunden spelade in: den verklighetsuppfattning de borgerliga frfattarna gav litterr form prglades inte bara av egna

erfarenheter utan lika mycket av annan litteratur litterr tradition och litterra konventioner, som hrde med till det borgerliga bildningsarvet (Beyer, 293). Frfattarna frn den s.k. underklassen, dremot, hade ofta bara sina egna erfarenheter och sitt eget sprk, sin egen dialekt, att utg frn tminstone tills de hunnit igenom folkhgskolan (vilket inte var alla frunnat). Deras ursprungliga litterra bildningsarv utgjordes huvudsakligen av Bibeln, Psalmboken och gngse andaktslitteratur, kanske en och annan tidning eller kolportagelitteratur, och drutver av muntliga berttelser ur den folkliga traditionen lokal eller yrkesprglad, inte minst folktron. Detta arv anvndes desto flitigare, men p andra stt n i den borgerliga s.k. folklivsskildringen. S ven om motiven i mnga fall kunde vara desamma exempelvis hmtade frn bondeoch arbetarmilj s behandlades de p s olika stt att det litterra resultatet blev ganska olika verkligheter. De skillnader jag d nrmast tnker p ligger frsts i klassperspektivet. De intellektuellt och borgerligt prglade frfattarna anlgger ett von oben-perspektiv p framstllningen av de agrara eller proletra miljerna: ofta en blandning av distanserat frakt och filantropiskt medlidande; ngon gng ocks med en hemlig fascination infr det vilda och djuriska som kunde frknippas med sdant primitivt och ociviliserat folk. Perspektivet rjer kort sagt frmlingskap, och det frmlingskapet yttrar sig ocks i att miljskildringen blir allmn och svepande och personskildringen klichartad. Hos de folkliga frfattarna sjlva kunde externt och internt perspektiv vxla, och frvisso kunde ocks en kritisk blick gra sig gllande, liksom tendensen att stta fram typer. Men avgrande r att framstllningen i konkreta detaljer likafullt prglas av en frtrogenhet och infrstddhet som rjer en annan klassmssig erfarenhet n de borgerliga litteratrernas (Godin, kap. 1). Motsvarande skillnad prglar ocks frhllandet till respektive kulturarv och terbruket av den kulturella repertoaren. Eftersom folktrons och det religisa arvets muntliga och skriftliga texter inte var lsefrukter utan integrerade i det praktiska vardagslivet, blev de folkliga frfattarnas litterra terbruk mer pragmatiskt n estetiskt, dvs. inriktat p lsaren, praktisk tillgnelse och tillmpning snarare n p konstnrlig manifesta4

tion ven om drmmen att bli frfattare levde hos mnga. Detta r tydligt hos frfattare som Nex och Falkberget. Frn den religisa folkuppfostran knda tekniker som exempelpedagogik, figuralteknik och typologisk skriftutlggning r d inte ovanliga. I s mtto kan vi ocks sga att det i de sjlvlrdas led rr sig om en ldre, didaktiskt prglad estetik, frmmande fr det intresselsa skdande som med Kant blev grundlggande i modern estetik (Calinescu, 48, Liedman 378). Men som vi skall se r det inte hela sanningen. Det finns ocks en del kulturella skillnader mellan de skandinaviska lnderna: fr till exempel Norge gllde det att efter unionsupplsningen 1905 bygga upp en egen nationell identitet och hvda ett eget kulturarv. Inhemsk folklig och litterr tradition fick drfr speciell betydelse dr, medan Danmark och Sverige blev mer mottagliga fr impulser frn internationella modernistiska strmningar (Dahl, 221). Danmark var emellertid sin sida starkt prglat av Grundtvigianism och folkhgskolerrelse, som pverkade ven sekulra arbetarfrfattare som t.ex. Martin Andersen Nex (Yde).

Sekularisering
P en annan punkt finns det emellertid i vrt sammanhang intressanta likheter. Oberoende av bde nationalitet, motiv och klassperspektiv tematiseras erfarenheter av den materiella moderniseringsprocessens verkningar p det andliga omrdet och livsvrlden. Det handlar om en djupgende mentalitetsfrndring, en omvrdering av alla vrden som ngra vlkomnar och andra beklagar, men alla texter frhller sig till. Den frndringen hr nrmast samman med den aspekt av moderniseringen som utgjordes av sekulariseringen. Sekulariseringstesen r numera ifrgasatt p mnga hll (Bell, Buckser), men jag skall hr utg frn att det nd ligger ngot i den. Det r ju vl knt att moderniseringen drivs av en mentalitet prglad av ena sidan rationalisering, materialistisk kalkyl och effektivitetstnkande och andra sidan ideologiska moment som liberal frihet, individualism med krav p sjlvfrverkligande, utvecklingsoptimism och fram-

tidstro. Men lika knd r frnsidan av allt detta. Allt som r fast frflyktigas, kallar Marshall Berman sin bok om moderniteten, och formuleringen (hmtad frn Marx) syftar just p den dubbelheten: med moderniseringens omvrdering av alla vrden fljer ny frihet fr individen med social rrlighet och nya mjligheter till sjlvfrverkligande, men ocks social utslagning och oskerhet, liksom existentiell vrde- och meningsfrlust, tomhetsupplevelse och alienation (Berman, 13). Detta r ocks en mrk sida av den frigrelse frn religisa auktoriteter som fljde med sekulariseringen, enligt Egon hman i Sekulariseringsprocessen och kyrkan (13, 19). Sekularisering innebr att det mnskliga livet pressas samman i ett enda, inomvrldsligt perspektiv det r frga om en upplsning av sambandet mellan religis tradition och samhllets gngse handlingsmnster (13). Sekulariseringen r den process i vilken man isolerar sig frn religisa tankegngar, troslror och institutioner, som hittills skapat ordning i ens tillvaro och till det egna jaget frlgger den princip, efter vilken man organiserar sitt liv (14). Sekulariseringen beskrivs grna som resultat av den differentieringsprocess och specialisering, som ytterst tergr p den moderna arbetsdelningen (hman, 73f, 78f). Men sekulariseringen har mnga verkningsomrden som utvecklas olikformigt samhllets sekularisering r inte detsamma som befolkningens och vice versa; sekularisering mste inte heller medfra avkristning eller p alla omrden sekulra frhllningsstt (Sommerville, 250252, hman 19). Sekulariseringen mste drfr ocks i det litterra sammanhanget frsts som tminstone tv olika processer: dels en social, dr de etablerade religisa institutionernas inflytande minskar (bl.a. som en effekt av demokratiseringen och massmedialiseringen) och religionen privatiseras; dels en mental, dr traditionella religisa frestllningar problematiseras och antingen reduceras, frndrar innehll eller upplses och erstts av ateism (Bell, 427). Det sekulariserade kulturklimatet blir d pluralistiskt och synkretistiskt, men inte ndvndigtvis dominerat av sekularism (hman, 19). I det tidiga 1900-talets Skandinavien korsades rtt nog kyrkokritiska vckelserrelser med svl intresse fr mystik, okultism, vertro och folklig vidskepelse som helt sekulra hllningar, dr vrldsliga ideologier
5

tagit den traditionella religionens plats. Men dessa ideologier kunde i sin tur anta religis karaktr s t.ex. bde politiska rrelser som utopisk socialism och konstnrliga strmningar som symbolistisk esteticism och visionr futurism. Med nstan religis hnfrelse har kulturlivet frigjort sig frn kyrkans frmyndarskap, skriver hman (16). Ja, fr man tro Ernesto Calinescu, s r sjlva modernismen en religis rrelse en religst frgad ateism med utopistisk inriktning, otnkbar utan kristendomen (Calinescu, 63f). I tidens andliga klimat korsas slunda utvecklingsoptimism, vrdekonservatism och nihilism. I den skandinaviska litteraturen mter hela skalan av reaktioner: t.ex. frn den unge Joh. V. Jensens darwinistiska vitalism och Martin Andersen Nexs marxistiska messianism; ver Johan Falkbergets besinnade kristna socialism och Sigrid Undsets brinnande katolicism, till Fabian Mnssons vckelselojala socialdemokratism, Ludvig Nordstrms kapitalistiska mystik och Hjalmar Sderbergs spleen fr att inte tala om Sven Lidmans oroliga rrelse: frn esteticistisk dekadensmystik, ver vrdekonservativ antikapitalism, till pingstrrelsen och till sist ocks ut ur den!

upptnkliga slag: frn moral, estetik och politik till njutning, etikett och pengar. Dessa objekt omfattas med den hgsta vrdnad och tillskrivs ett okrnkbart vrde de uppfattas som heliga, tminstone att dma av framstllningar i litteraturen.

Det heliga & konsten som religionssubstitut (Sven Lidman)

En evighet i rummets former gjuten talar poeten Sven Lidman om i dikten Konsten frn 1905. S heter ocks Johan Lundbergs underskning av frra sekelskiftets svenska lyrik frn 2000, och dr behandlas just den sensymbolistiska diktens karaktr av religionssubstitut. Lidman-citatet hrrr frn slutet av dikten Konsten (Lundberg, 109):
Ack, alla stenars svrmodsbittra gta var vr, och af all lifvets brustenhet vi velat en harmoni, dr gldjens rster grta och konsten sonar allt hvad lifvet felat. Ondlig stillhet och kristallens klara, solhvita glans, af inga rr och flckar bruten s var vr drm: det osgbara en evighet i rummets former gjuten.

Modernitetens frnsida och det heliga

Situationen r komplex, men med modernitet, sekularisering och heliga vrden som ledord framtrder ett mnster. Fr litteraturens del srskilt relevant r det jag frut kallade modernitetens frnsida, eftersom det var den som kom till tydligast uttryck, vare sig modernitetetsupplevelsen som sdan var positiv eller negativ. I Max Webers klassiska tolkning r modernitetens frnsida en effekt av sekulariseringen, fattad som frlusten av just det heliga och drmed frbundna okrnkbara vrden (Freund, 24). Frlusten av det heligas dimension i tillvaron avskaffar enligt detta synstt allts inte behovet av det heliga, utan driver tvrtom fram ett mer eller mindre desperat skande efter olika surrogatlsningar ofta med karaktr av religionssubstitut (Beyer, 296). Man skulle kunna sga att religionens transcendenta dimension klipps av, medan de religisa frhllningsstten kvarstr och riktas p inomvrldsliga objekt av alla

Den sista raden markerar, skriver Lundberg,

hur konstverkets bestndsdelar gjutits samman i ett enhetligt mnster som gr att den konstnrliga produkten framstr som en koherent vrld, prglad av harmoni, av stillhet, och av en kristallisk glans som av inga rr och flckar [r] bruten. (109)

Dikten uttrycker en transcendent lngtan, men avbildar inte en hgre transcendent verklighet. I stllet framtrder en strvan mot att, som Lundberg skriver, f konstverket att fungera som en i sinnevrlden existerande [] motsvarighet till de knslor av stillhet och sknhet som en erfarenhet av en hgre verklighet skulle kunna frammana (109f). Raden om en evighet i rummets former gjuten syftar nrmast p den i konstverket realiserade sknhetens ofrnderliga karaktr en vl beprvad klich som ekar platonistiskt, men hr vl snarare har
6

nietzscheanska anor, nmligen i frstllningen om konstens trstande illusioner och det skna skenets frmga att gra tillvaron uthrdlig: nur als sthetisches Phnomen ist das Dasein und die Welt ewig gerechtfertigt (Nietzsche, Die Geburt der Tragdie, kap. 5).

Vitalism hos Ludvig Nordstrm

En motsatt men i vrt sammanhang beslktad tidstendens var vitalismen, ven den med influenser frn Nietzsche, men kanske framfr allt frn Henri Bergson. Dr r det livet, det omedelbara fysiska livet och livskraften som r heliga, i motsats till kulturfenomen som konsten, moralen eller Gud. I Anders Ehlers Dams pgende underskning Den vitalistiske strmning i dansk litteratur 1900-1920 vid Aarhus universitet r tesen att
en vsentlig del af periodens digtning og kritik [] kan forsts som udtryk for en grundlggende vitalistisk strmning, der formulerer en moderne sakral holdning ikke over for en transcendent guddom men over for livet selv. Alts en opfattelse af eller oplevelse af, at der i fnomenerne findes en kraft og en dynamik, et liv hinsides godt og ondt, som gennemstrmmer alt. Dette Liv ses ikke som noget transcendent; det findes ikke andre steder end i selve det konkrete, fysiske liv. Alligevel beskrives det ofte i en slags metafysiske termer. Det opleves da som en strm, man kun i srlige situationer af moderne epifanisk karakter oplever og forenes med. Denne grundforestilling om livet selv kommer til udtryk p en rkke forskelligartede mder i forskellige vrker.

mystik, heter det lite krvare i Den svenska litteraturen (Svensson, 170). Hr gr vitalism samman med futurism: i industrialismens och den nya maskinlderns alltmer komplexa och differentierade samhlle ser Nordstrm osynliga samband som leder utvecklingen vidare, framt, som vxtprocessen i en besjlad organism (Se vidare Qvarnstrm 1954, 194, 297304, samt kap IX). Det synsttet utvecklas redan i samlingen Borgare frn 1909. Inledningsnovellen Det osynliga leendet utgrs av berttarens betraktelse ver sdana osynliga samband:
Slunda: inte bara en stad, ett hus och en mnniska synas skapa osynliga motsvarigheter, men handlingar tyckas ha samma frmga. Drutav kommer det sig vl, att man ser livet utveckla sig ver sjlva livet, bland mnniskor ver mnniskorna, i stder ver stderna. [---] Huruvida det finns samband mellan de osynliga inbrdes, det r mer n man kan sga, ehuru det r troligt; och att mnniskorna slunda skulle styras av hela den osynliga gruppen ovan sina huvuden, det r likaledes svrt att pst. Emellertid [---:] mnniskorna ha ju nnu inte kommit lngre n att stndigt tala med, strida fr, bekmpa och ska kuva sig sjlva, s att man skulle kunna sga, att i hela vrlden finns det bara en enda mnniska men med tusende huvuden som hydran. Och kanske r det s. Ja, frmodligen r det s. Det finns nog endast ett enda mnskligt vsen; vore det annorlunda, vore det ofattbart. Men d mste alla ha samma strvan; och om s r, d mste alla g samma vg. Det som sugs ur marken in i roten, fyller det inte alla vxtens delar, och bestr inte hela vxten av samma mnen? Ja, finns det inte ngot av roten nda upp i blomman, och har inte roten ngot av blomman i sig? Den lgsta bland mnniskorna har d i sitt vsen ngot av den hgsta, och den hgsta kan inte undg att se sig sjlv i den allra ringaste. Om han inte sg sig sjlv, kunde han d ens se ngot alls? (9f)

Som aktuella frfattare fr Danmarks del nmns bland annat Johs. V. Jensen, Martin Andersen Nex, Harald Kidde, Vilh. Andersen, Ernesto Dalgas, Jakob Knudsen, Sophus Claussen. I Sverige hittar man motsvarigheter hos de s.k. borgerliga tiotalisterna, framfr allt Ludvig Nordstrm. Han lanserar frestllningen om en livsmystik i den moderna tidens anda s kallad totalism, som bygger p en analogi mellan livskraft, industrialism och kapitalism: en sociologiskt artikulerad framstegsromantik, prglad av bde praktisk handlingsiver och av en sorts religis mystik, som det trffande heter i Svenskt Litteraturlexikon (Qvarnstrm, 1970). [E]n blandning av fretagsekonomi och visionr

Denna tanke om mnskligheten som en organisk enhet r kanske vacker men ocks skrmmande: inom sig brgar den bde den paulinsk-kristna bilden av frsamlingen som en kropp, dr alla lemmar samverkar, och totalitra ideologier om den kollektiva massan som oemotstndlig vilja.
7

I ljuset av det kommande Nordstrmska frfattarskapet pekar citatet snarast i den senare riktningen: inte mot kristendom eller ens socialism, utan som ocks novellsamlingens titel anger mot det expanderande borgerliga samhllet och marknadskrafternas fria vxt i det kapitalistiska systemet. Den kapitalistiska utopi som skisseras i till exempel romanen Resan till Cythere (1917) liknar i mycket dagens samhlle, men ter sig fr oss vl samtidigt som en skrckvision. kad vrldshandel har gjort jorden till en gemensam marknad i jtteformat, styrd av samverkande truster. Den fortgende urbaniseringen har koncentrerat befolkningen till vxande storstder med likartad steril bebyggelse. Samhllet organiseras enligt strikt rationalistiska principer, som inte bara krver individuell entrepenrsanda utan ocks stark statlig styrning och kontroll: barnalstring krver tillstnd av myndigheterna, i skolorna hlls exakt samma lektioner ver hela vrlden, barnen har exakt samma skoluniformer, och i konsten behandlas den nya tekniken. Men allt detta r uttryck fr en verindividuell vilja, som fr Nordstrm representerar ett hgsta vrde och en mystisk kraft. Det politiska perspektivet visar sig ocks vara religist: att medverka till samhllets industrialisering r hos Nordstrm ocks att tjna Gud, och den som lyckas gra sig rik bevisar sig ocks vara en god mnniska. Pengar och jakten efter pengar r ett centralt vrde lika mycket som ett centralt motiv hos Nordstrm, och lran om profitmaximering stts fram som ett nytt evangelium (Qvarnstrm 1954, 328f, 362f, Svensson, 170f). Nordstrms berttarfigurer r frkunnare: allvetande, starka och mlmedvetna driver de hem sina ponger, ocks nr de resonerar med lsaren, som framgr av citatet ur novellsamlingen. Novellerna byggs upp med mycket dialog, som lter karaktrerna sjlva komma till tals, men i romanerna ser berttaren oftast till att sjlv f sista ordet. En mer indirekt form av meddelelse erbjuder dremot novellsamlingarnas kompositionsform: de utgr sammanhngande cykler av enskilda berttelser, som knyts samman av terkommande figurer och motiv. Denna upprepningsteknik har en bde estetisk och didaktisk funktion: strategisk

upprepning av vl valda element i en text r ett vl beprvat konstnrligt grepp som ocks visat sig starkt belrande. Konsten, livet, den tekniska utvecklingen, profitmaximering, pengar det r allts ngra av de vrden som i det tidiga 1900-talet kunde framst som heliga, och de kunde allts ocks ing i ett trossystem med religisa eller rentav transcendenta vertoner. Men, som redan sagts: ocks moraliska vrden kunde f helighetesstatus ven sedan de bervats sin religisa legitimitet.

Arbetarlitteratur, religion och moral

Inte minst intressant r d den fromma moralism och sedlighetsiver som brs fram i verk av uttalat ateistiska frfattare. Sexualiteten, till exempel, r ocks hos radikala arbetarfrfattare som Nex och svenskan Maria Sandel, klart skuldbelagd, allra mest hos kvinnan. Hos Nex r den kvinnliga sexualiteten tillstdes enbart hos prostituerade, medan andra sidan den utslpade och avsexualiserade Modern blir freml fr nrmast religis dyrkan, inte bara i den stora romanen Ditte mnniskobarn (191721). Ja, det r ju inget nytt nr det gller den tidens mn, men vrt att pminna om nr samma instllning ocks finns hos politiskt radikala kvinnor. Hos Sandel finner vi ett idealtypiskt exempel p sdan dubbelmoral i formeln kvinnlig heder, som i romanen Droppar i folkhavet (1924) lanseras i anslutning till frgan om en man innerst inne knner ngon aktning fr en kvinna som gr ur hand i hand? (94, 95). Frgan besvaras nekande, och berttarhllningen gr klart att den avstndstagande mannen gr rtt: att en sdan kvinna inte heller br aktas. Att g ur hand i hand innebr hr inte bara sexuell vidlyftighet, utan ocks flirtande, dans, kokett kldsel, krusat hr, etc. allt detta r ofrenligt med kvinnlig heder. Och i Sandels hela frfattarskap r kvinnlig heder ett vrde lika heligt som klassolidaritetens. Nex och Sandel tar i sina frfattarskap avstnd frn kyrka och religion, men frfattarskapen r nd prglade av vrderingar som i det borgerliga samhllet legitimerades med hnvisning till en kristendom som i andra avseenden blev freml fr deras ampra kritik. Heder och
8

vrdighet med denna innebrd var centrala vrden inom arbetarrrelsen generellt. Ronny Ambjrnsson har i Den sktsamme arbetaren. Ider och ideal i ett norrlndskt sgverkssamhlle 1880-1930 (1988) visat hur dessa begrepp hrde med till ett vergripande ideal om sktsamhet, som envar klassmedveten arbetares plikt (t.ex. 97100, 107, 111f). Fr att skapa ett bttre frhandlingslge i kampen var det nmligen viktigt att hja klassens anseende utt, i borgerlighetens gon. Begreppet sktsamhet inbegrep drfr inte bara solidaritet och sammanhllning inom klassen, utan ocks borgerliga dygder som nykterhet, sedlighet, flit och sparsamhet dygder som allts byggde upp arbetarens heder och vrdighet. Eftersom sdana dygder uppfattades som grundlggande fr klassens verlevnad i kampen fr socialismen, blev de snart ocks internaliserade som okrnkbara och heliga. Man lade sig allts en frivillig sjlvtukt, som fick den dubbla funktionen av borgerlig disciplinering och frhjd klassmedvetenhet. Sktsamhetsidealen frmedlades ocks delvis via vckelse- och nykterhetsrrelserna, som rekryterade tskilliga arbetare. Fr mnga, liksom fr Nex och Sandel, erstts d Kyrkan och det religisa hinsidesperspektivet av arbetarrrelsen och socialismen och dr ppar sig nya former av religisa perspektiv. Arbetarfreningen vertar frsamlingens roll som bde trosgemenskap, social mtesplats, kontrollinstans och inte minst kultgemenskap. Mtena i arbetarfreningarna och logerna lnade ocks grna in former och ritualer frn den kristna gudstjnsten (Agrell 2003a, 76). Man sjng snger som kunde kallas Salmer, idkade hglsning ur ngon politisk uppbyggelseskrift, predikade, hll betraktelser, etc. Till jul kunde arrangeras Julotta enligt samma mnster som i kyrkan, och ven begravningarna lnade in kristna inslag. Men ocks omvndningen var mjlig: att rda fanor och arbetarmusik slpptes in t.ex. i den kyrkliga begravningshgtiden med prstens godknnande (jo, sna prster fanns ocks), men till biskopens frtrytelse.

Arbetarrrelsen och religionen

Arbetarrrelsen var visserligen negativ till kyrkan och prsterskapet, och det var ocks mnga arbetarfrfattare. Men ngon allmn religionsfientlighet var det nd inte det var religionen och i synnerhet kyrkan som instrument fr klassfrtryck man vnde sig mot. T.ex. i Sverige hvdade socialdemokraten August Palm att religis trosuppfattning var en hjrteangelgenhet, en privatsak. Detta slogs fast p partikongressen 1908, som rentav frbjd antireligis propaganda (Agrell 1993a, 68f). Arbetarna var ocks prglade av det kristna bildningsarvet och den kristna skolning de ftt sedan barnsben; och kyrkan var trots sekulariseringen den starkaste ideologiska makten i det dtida samhllet. I Danmark pverkades arbetarrrelsen och inte minst Nex av en inomkyrklig vckelse som grundtvigianismen (Yde); och i Norge inte minst Falkberget av haugianismen (Kommandantvold I, 102106). Strre delen av arbetarnas litterra referensram baserades p bibel, psalmbok, postillor och uppbyggelseskrifter den enda sorts bcker som sjlvklart fanns i hemmen. Mnga arbetare uppfattade sig ocks som kristna, ven inom den politiska arbetarrrelsen (Mral, 6466). Inte bara lagiska vrderingar utan ocks evangeliskt kristna prglade moraluppfattningen: nstankrlek och klassolidaritet var inte ofrenliga begrepp. Ocks mnga arbetardiktare hade en religis grundinstllning, som avvek frn den kmpande ateismen hos de borgerliga radikalerna under 1880-talet (Sundstrm, 7f). Hos en del arbetarfrfattare var dessutom inflytandet frn Peter Krapotkins lra om inbrdes hjlp stort: tanken att altruismen inte r en idealistisk livssyn, utan en allomfattande biologisk drift ett alternativ till tidens ra socialdarwinism (t.ex. Svensson 1974, 79 87). Det sociala och politiska engagemang som drev arbetarfrfattarnas skrivande var frsts ideologiskt och didaktiskt: man ville pverka sin lsare, men ocks vcka honom, f honom att tnka till helst omvnda sig och bli en ny mnniska, alldeles som vckelsens frfattare. I den meningen var arbetarrrelsen och nykterhetsrrelsen ocks vckelserrelser. Men det var inte alla organiserade arbetare blandade samman
9

10

politik och religion. Det var inte heller alla sktsamma arbetare som vertog de moralistiska tendenser jag ptalat i proletra frfattarskap som Nexs och Sandels.

Kristendom, socialism och typologisk skrifttolkning hos Johan Falkberget

Johan Falkberget, till exempel, beknde sig ppet till bde socialism och kristendom, men lt nd vrlden vara vrld, som Kristian Magnus Kommandantvold visar i sin underskning av Falkbergets romanvrld (Kommandantvold I, 191). I Falkbergets moraliska universum blandas ogrs med vete utan tydlig tskillnad, dock utan att det fr arbetarlitteraturen speciella klassperspektivet frsvagas. Konflikten mellan arbete och kapital r drivande i handlingen, men det r ocks spnningen mellan religion och politik. Hur den spnningen hanteras i romanen Brndoffer (1917) r vrt att titta lite nrmare p. Hans stadige kretsing omkring konfliktsprsml knyttet til sosialistiske og kristne doktriner, kamprenes heftige debatt av arbeiderbevegelsens veier og ml blir kunstnerisk omsmeltet i romanen Brndoffer (1917), skriver Kommandantvold (111f.). I Brndoffer gestaltas en dubbel troskamp, dr kristendom och socialism strider om herravldet i den unge arbetaren Jons sjl, men bda frlorar, och Jon gr under. Jons problem r som mnga andras en paradisdrm, som krver att frverkligas p jorden: hinsideshoppet rcker inte till fr att bra de vedervrdigheter som mter den proletariserade torparsonen i industrikapitalismens storstad en plats der de alla uten undtagelse engang havnet som brndoffer p gud kapitalens rykende altere, som romanens berttare sger:
Storindustrien gjorde landets snner og dtre til trller og satte dem til at male kapital paa de store guldkverner. Og de malte og malte. I sit ansigts sved malte de arme trllene millioner og atter millioner. De strste og tyngste guldkvernene satte gud kapitalen op omkring de store byer eller den laget en by, der den ellers forgodt at stte op en guldkvern. Og ovenfra landet og bygdene tok de store og ende-

lse tog av trller paa at komme. Guldet straalte som skelys over det hele land og blndet folkets syn. Og det gik som en bitter kval og ddstung vaande fra landsende til landsende: Guld! Guld! For Guds skyld, guld! Og mor Norges snner og dtre laa i vanvittig tilbedelse [132:] paa kn framfor gud kapitalens rykende altere der de alla uten undtagelse engang havnet som brndoffer. (Brndoffer, 131f.)

nd str staden frst fram som ett lyckorike i sig eller i vart fall som rddningen ur nd, frtryck och misshandel, som prglat Jons uppvxt p fjllet (112). Men dr hade han nd sin barnatro till trst mrk, strng, lagisk, frvisso; pojken levde hukande under Guds vrede. Men, liksom den hemskte Job, hade han likafullt ett transcendent Du att vnda sig till: i bn, klagan eller desperat frgande. Frlusten av denna frnimmelse av en stndig gudomlig nrvaro r ocks ngot han srjer ver sedan han mist sin tro (190f). Tomheten utom och inom honom kan d varken mnniskor eller maskiner fylla:
Maskiner og mennesker var der ingen strre forskjel paa. Fabrikker bygdes overalt. Hver maaned blandet en ny fabrikflite sit hyl ind i de store hyl som steg mot himlen dag og nat. Nye alteren reistes til guden Gulds re den forfrdeligste gud av alle guder. (161)

Han har mist det heligas dimension i sin tillvaro. Och drmed mister han ocks kraften att kmpa fr sin timliga existens:
Nedover! Han stupte utfor det ene stup efter det andre. Alt var blit tat ifra ham. Ogsaa Gud var blitt tat fra ham. Ogs Gud! Intet vrre kunde hnde et menneske end det at miste Gud. (175f.) Hvad hade den nye tid, som tok fra ham Gud och religionen, git ham igjen som vederlag? Intet! (221)

Som synes r de hr passagerna prglade av en speciell berttarteknik. Det r berttaren som fr ordet och talar om Jon i tredje person som han. Men det r inte berttaren som ser och upplever fr perspektivet r inte berttarens utan Jons: det r Jons tankar och knslor som kommer till uttryck, inte genom att berttaren citerar eller refererar dem, utan genom att berttartalet frgas av Jons eget synstt och idiom. Distansen mellan berttare och figur blir d minimal; men den upplses inte: berttarens nrvaro gr sig fortfarande pmint, men han avstr frn
10

11

sin auktoritet. Det hr dubbla sttet att bertta erlebte Rede, narrated monologue eller fritt indirekt tal, som det kallas (Cohn 1983, 99140) r genomgende i romanen. Pongen med det r att lsaren blir delaktig i en upplevelsevrld, som inte auktoriseras i romanen, och vars giltighet han drfr sjlv mste ta stllning till. Det bddar fr ett aktivt och begrundande lsande, bde av texten och de egna reaktionerna (Agrell 2003a, 67f). Ett sdant begrundande lsande tematiseras ocks i romanen, men d med Bibeln som underlag. Bibeln lses stndigt, framlnges, baklnges, kors och tvrs, och alltid med sikte p tillmpning p livet hr och nu. Lsmetoden blir allts typologisk och gural: bibliska hndelser och personer fungerar som frebilder eller modeller fr tolkning och vgledning i den egna livssituationen (Kommandantvold I, 193). Tacksamma utgngspunkter ger de gammaltestamentliga berttelserna om Edens lustgrd, Syndafallet, Trldomen i Egypten, kenvandringens mdor, och den babyloniska fngenskapen; mera sllan passionsberttelsen i Nya testamentet. Lsandet sker i frlsningsavsikt, som det heter hos de gamle, men blir genom noggrannheten och det myckna reflekterandet ocks ofrivilligt kritiskt: var fanns Guds rttfrdighet som Bibeln vittnar om i denna vrld av svlt och frtryck? S frgar inte minst Ildri, Jons fromma moder, som samtidigt r den mest kritiskt reflekterande av alla i denna roman. Hos henne fds upproriska tankar med std av bibelordet:
Var det ikke Guds mening at alle skulle ha like meget og vre glade og ha det godt her paa jorden Var det icke ret og billig at en fattigmand med vold og magt tok igjen fra den rike det denne hade stjaalet fra den fattige Ildri isr gik om dagene og spurte sig selv om det, og om mangt andet som hun ikke fik til at stemme med Guds ord. (81)

Utlggningen lmnar hr ppet fr bde religisa och sekulra tolkningar av Kaanans land. Nr tron p det jordiska Kaanan sviktar, s str i alla fall den himmelska mjligheten kvar. Ildri har p s vis alltid tv ben att st p. Ocks fr den gamle socialistiske prsten Silfverberg gller bda lsarterna, och han frkunnar deras deras giltighet i profetiska ordalag:
Hr i arme trller som endda vanker omkring i rkenen og er slaat med blindhet! I har heftet eder bort paa veien til Kaanan ved at lpe hit og dit paa bldende ben i den gldende rkensand. I ti tusen aar har I sittet derute og gnedet med hndene de magre aks, som er blit eder tilslngt i naade av de rike og mgtige. I har malt eders korn paa slitte haandkverne og sttt bedske rtter i sprukkne mortere, og kokt jeres mat i skrppelige lerpotter. Istedetfor at reise eder og gaa ind i det land som Herren lot Moses se, blev I sittende viljelse i rkenens mrke og graate over eders dype elendighet. Se jag forkynder eder: Frihetens morgen er nr. Vi (108:) skimter alt dens lys i sten. Reis eder I lnkebundne, vrist eders halsjern fra eders trre og hete struper! (109)

Och nr arbetarpubliken sitter trumpen och tyst kommer domspredikan:

I usle trller, der I sitter i eders grove haarkufter og stirrer med blinde ine mot jorden, I fortjener ingenlunde at komme ind i Kaanan. I maa visselig d. Enddda maa en ny slegt opstaa fr frihetens morgen oprinder! (109)

Men det r ocks hon som fr den unge Jon utlgger de bibliska berttelserna s att de fr aktualitet i hennes och sonens vrld:
Husker du hvordan det gik Israel? De slap at trlle i al evighet i rkenen. Tilslut fik de komme ind i Kaanan. Somme tider er det likesom nogen sier til mig, at det skal gaa os likedan. (65)

Hr trder det politiska perspektivet i frgrunden, men utan att verge det religisa. Fr Silfverberg r ingen revolutionr, utan vill bara ge arbetarna mod att kmpa fr sin sak. Under en kort tid lyckas han s vl att de lrljungar han faktiskt vinner springer frbi lraren under parollen Ned med Gud!. D drar han sig undan. Men nr revolutionrerna tappat gnistan, s har han glden kvar: Vi er alle paa vei mot det nye Kaanan! [] Men det er farlig at tvivle paa det. Husk paa att Israel for sin tvivls skuld blev i rkenen i firti aar! (179). Men Jon r redan prglad av den begynnande moderniteten och har lttare till tvivel n till tro:

11

12 Ingen av dem han omgikkes forstod ham. Ingen! Ikke mor! Ikke Silfversj heller. For de hade begge rot ni en anden tid. I en tid som forlangte tro og underkastelse. Vor tid slog sig ikke til ro med det. Nei den vilde vite hvorfor. Tiden ropte paa kendsgerninger. Den forlangte beviser. [--] Om bare Gud i himlen vilde gi sig tilkende i noget som ikke var at tvivle paa. (Brndoffer, 96) den de sidst slog leir og kvilte Om de var saarbente og halte (Brndoffer, 137)

Men som tvivlare kan han inte heller frm sig till att helt bryta med sin Gud at gaa bort fra Gud var som at krype paa blodige kner over skarpe stener mil efter mil (Brndoffer, 113). Men avstndet kar. Och d knner han sig paradoxalt vergiven av den Gud han vergivit. Sin apati frklarar han d med grundskaden han drog sig nr han sa sig ls fra Gud (237; jfr 216): den gr varje anstrngning fruktls. Hans kenvandring har drfr inget slut, som han sjlv ser det. Berttelsen om Israels barn kan inte lngre leda honom: han r inte lngre med bland dem. S lngt romanfigurernas typologiska lsarter. Men ocks berttaren sjlv tar berttelsen om kenvandringen i bruk. Han tillmpar den p lmmeltget av proletariserade invandrare till staden, de mange og store trelletog som drog sig nedover til hovedstaden (132). Jons familj r med bland dem, och vid ankomsten knner han sig ocks delaktig och hoppfull:
Han snftet som et stort dyr og lftet hodet i trods i ungdommelig overmot Ja han var selvskreven og kaldet til at vre med i dette mylder i denne kjmpemaurtue [myrstack] (Brndoffer,135) Vognenes rammel og hovslagenes klang og folkets rop tonet sig sammen til en egen underlig sang en eventyrsang som han selv allerede sang med i for fulde lunger. [---] Jorund [hustrun] og han gik med i det store mennesketoget som i titusen aar hade snott sig opover tiden. Og toget som gik og gik uten rast og kvile, var paa vei opover mot lyset og morgonen og friheten Alle som gik foran og ved siden, saa paa Jon med en broderlig medflelse. Han gik og undredes paa om de var trette av den uhyre lange vandring Og om de var trste og sultne Om det var lnge si-

Men det r nu den verkliga kenvandringen brjar. Ni kanske mrkte att ocks de nu citerade passagerna r prglade av fritt indirekt tal: berttarens rst och figurens perspektiv fltas samman. Det betyder att texten blir svrtolkad, srskilt som den ju samtidigt sjlv tolkar en bibeltext. Och i den tolkningen blir berttelsen om kenvandringen sjlv en tillmpning av en strre tankefigur pilgrimsmotivet, livsresan, som Falkberget anvnder ocks i mnga senare sammanhang (Kommandantvold I, 223227). Det r berttaren som initierar det typologiska mnstret genom analogin med trelletoget p vg till hovedstaden dr ett nytt liv vntar. Men: vem r det som vidarefr tolkningen berttaren eller Jon? Och vad r det fr situation som beskrivs? r det verkligen frga om ett realistiskt vandringstg? Formuleringar som det store mennesketoget som i titusen aar hade snott sig opover tiden och toget som gik og gik uten rast og kvile, p vg mot lyset og morgonen og friheten fr snarare upp framstllningen p en mytisk niv, som momentant fr liv i Jons frestllningsvrld. En vision av hopp och gemenskap bortom tid och rum. En epifani, kanhnda, ett frklaringsgonblick, utlst av banala fenomen som stadsbuller och mnniskomyller. Lsaren lmnas i ovisshet om vilken realitetsniv det rr sig om, men tvingas just drfr drja i texten och begrunda betydelsemjligheterna. Hos Jon stter den hr epifaniska erfarenheten inga varaktiga spr materiell nd och existentiell ngest str i vgen. Han har stndigt grundskaden fr gonen, och det r medvetandet om den tron p den som driver honom nedt. Det r i sjlva verket Sygdommen til Dden som Jon lider av Kierkegaards begrepp fr frtvivlan om Nden och den negativa spiral sdan frtvivlan hller igng (Kierkegaard, 7780, 122, 127f, 131f). Och de yttre omstndigheterna hjlper sannerligen till: en olycka p arbetsplatsen gr honom blind, fattigvrden hotar att ta barnen, och till sist drper han sin lsklingsdotter. S kommer han i fngelse, och mrkret r fullstndigt. Men p bokens sista sida fr han besk av sin gamle far, hans barndoms plgoande. Och fa12

13

dern sitter dr och tiger som han alltid gjort. Men han slss inte lngre. Och pltsligt sger han: Kom hit til mig alle I som strver og brer tunge byrder, og jeg vil give eder kvile! (281). Och d hnder det ngot:
Netop de ordene var det han hungret og trstet efter. Han maatte prve paa at finde frem til Gud igjen. (281)

Jon glmmer grundskaden. Han skimtet randen av en ny dag (282). Med denna lilla strimma av hopp slutar romanen. Men drmed r inte problemen lsta: vare sig Lagens, sekulariseringens eller klassamhllets. Slutet r ppet: vi fr inte veta hur det gr. Tendensen r inte entydig; enkla budskap saknas romanen slutar snarast i en brnnande frga. Men just det r uppbyggligt fr lsaren: en frga utan givet svar bddar fr begrundande lsning. P s vis korsas ocks didaktik och estetik: den konstnrliga kraften gnas t att gestalta en problematik, och nr den tagit skdlig form r den konstnrliga uppgiften slutfrd. Den didaktiska funktionen r hr inbyggd i den konstnrliga utformningen: den aktiveras var gng texten lses och upphr inte med lsaktens slut.

lingen. Men den kompositionsformen medfr ocks en scenisk framstllning med skdlighet och konkretion, ven i de mnga dialogerna om teologiska och politiska mnen. Den episod jag tnker kommentera handlar om hur August, en nyevangelisk vckelsepredikant frn den waldenstrmska rrelsen, besker n. Han gr en typologisk utlggning av berttelsen om Noa, som, sger berttaren, gr den mngtusenriga historien [om Noa] livslevande och frlagd till den nuvarande tiden, ja, rent av lokaliserad till n. hrarna blir samtida med Noa och Noa blir samtida med dem:
Gud sjlv talade till Noak p smlndskt tungoml sina korta och klara befallningar och Noak visade sig utmrkt behrska skrgrdsbondens okonstlade dialekt. Skdespelet skred stadigt framt infr allas gon. Frn den bjde och erfarne sjuttioringen till den p moderns kn sittande femringen, som nyss frjdats t sngen och tonernas stormande ur dragspelet, fanns det ingen som inte kunde se yxhuggen och hra hammarslagen, dr Noak timrade arken till rddning fr sig och sitt hus. Allt stod fram s levande att hrarskaran sken av igenknnandets gldje, som om Noak varit barnfdd drute och farit med krokarna och garnen dr hela sitt liv. De kunde hra kringen grla p honom med sin glla klagande stmma fr att han dde tid och pengar och arbete p sdana galenskaper och frbanna sin egen drskap att kasta sig i armarna p en man, som frsummade att frsrja de sina fr att flja drmmar och ofruktbara fantasier. Den kunde hra speglosorna hagla frn spefulla grannar och flja med nr hnet och ljet bredde sig som en vg runt trakten ver en som byggde ett bke i tre vningar, trehundra alnar lngt, femtio alnar brett och trettio alnar hgt, fr att rdda sig undan en vntad versvmning under det himlen var s torr (430:) och het att den aldrig varit hetare. Men Noak gick dr kall och oberrd infr alla. Han slpade stockar s att pannan svettades och ryggen vrkte, han hgg tappar och spikade s att det ekade i nejden, han repade drev och kokade beck s att tjrlukten ngade in i husen. (429f.)

Typologisk skrifttolkning hos Fabian Mnsson

Ett av Falkbergets viktigare estetisk-didaktiska medel var, som vi sett den typologiska tolkningsmetoden: dubbelbelysningen av konkreta situationer hr och nu mot bakgrund av bibliska frebilder. En variant av den metoden finner vi i Fabian Mnssons roman Rttfrdiggrelsen genom tron (1916) Skildringar frn den frikyrkliga rrelsens genombrott i Sverige, som det heter i undertiteln. Handlingen utspelas bland fattiga fiskare i Blekinge skrgrd i sydstra Sverige. Tiden r sent 1800-tal, nr inte bara frikyrkorrelsen utan ocks arbetar- och nykterhetsrrelserna formerar sig (420422) till borgerliga och klerikala myndigheters oro och frtret. Men ocks konflikten mellan antikyrkliga och kyrkotrogna inom vckelserrelsen skildras. Med detta breda spektrum blir romanen episodiskt uppbyggd och nrmar sig i s mtto novellsam-

Men predikanten fr ocks Syndafloden att svmma ver alla brddar, nda in mteslokalen hr och nu:
Hans ansikte mulnade i kapp med det himlavalv han mlade, rsten blev mrkare efter som molnen hopade regndigert tunga, glimtarna ur gonen frsvunno ju mer fstets molnmassor fingo sin blygra, ngsligt 13

14 hotande olycksfrg, hndernas och armarnas gestikulerande domnade smningom, tolkande det kvljande, pinande lugnet fre ovdrets utbrott. S ppnade Gud himmelens fnster August lyfte de breda jttelabbarna utsprrade ver de blsvarta lockarna och snkte dem, snkte dem sakta men obnhrligt, medan rsten mrknade av till ett eko av ett fjrran ifrn dovt brakande dn av den allt frdande naturkatastrofen och himlaslussarna vrkte ner sitt innehll ver den infr ett sdant ovder i brjan endast i frundran frsnkta jorden. Man sg markens frdjupningar fyllas, dikena svllde ver sina brddar, kring de lngesedan fyllda brunnarna stod det vida plar och frsamlingen lyfte instinktsmssigt strumpsockorna frn golvet medan floden sipprade genom golvspringorna eller steg ver trsklarna och tckte det. Den kalla skrcken brjade komma. Man klttrade upp fr de torvtckta stugornas tak, fllde trden och gjorde flottor av dem, de flto omkring i sina av skyfallet fyllda btar p den overskdliga vattenknen, de skockade sig p det stora stenrset p Albergaknallens topp, av vilken nnu ett par alnar stack upp ver oceanen. Genombltta, frysande och hackande tnder kravlade de och slogos vrlande om platsen druppe, fr att nnu ngra minuter frlnga livet. En part hade hakat sig fast vid arken, klngde tag i knutarna, hngde i drrvredet, slogo i drrarna och besvuro Noak att ppna. Men han kunde inte hjlpa dem. Gud hade sjlv stngt drren efter honom (430f.)

Men nej, August r en fri ande, som inte hller s styvt p den vanliga predikoordningen. Han byter helt enkelt bibeltext:
Det blev ingen sdan dr regelrtt utlggning om den livligt mlade texten som [] vntat. August var inte den som slaviskt hll sig till mnet. I stllet brjade han en mlning av hur han hade det, d han var ute i vrlden som den frlorade sonens like, vaktade svin t Satan och frskte ta sig mtt, ur svinhoarna tills han blev s elndig att det var ingen annan rd n att vnda ter till fadershuset. (440)

Frn den lagiska berttelsen om Syndafloden till den evangeliska parabeln om Den frlorade sonen, sledes. Hr kommer nu boten fr Sygdommen till Dden den som Jon i Brndoffer led av i sin tro p grundskaden och dess obotlighet. Augusts tillmpning av parabeln kan fr oss framst som en direkt kommentar till den felande lnken i Jons kristendomstolkning:
Du skall inte g och frska gra dig ren frst innan du vnder ter! ropade han s att det hrdes lngt ut p grden. Det r nt som Satan intalar dig fr att f dig i sin tjnst fr en usel avlning ngra veckor till! Du ska tro mig, en kan inte gra sig ren nr en har gtt och slavat i hans svinagrd! Du m tro jag frskte nog skrubba den vrsta dyngan av mig, s att jag skulle se ut ngot s nr som folk nr jag kom hem. Men nr jag brjade skrubba sg jag att klderna var frstrda och att jag mste ha nya. Men det kunde jag inte f frr n jag kom hem och s mste jag vnda ter precis som jag var. Du ska inte tro dem som predika fr dig att porten till fadershuset r trng, det r den bara fr de egenrttfrdiga, fr syndare r den vidppen. (440f.)

Genom sitt stt att utlgga bibelordet lyckas August framkalla Guds heliga vrede, s att frsamlingen hukar i bnkarna och lyfter strumpsockorna frn golvet ver de framvllande vattenmassorna samtidigt som var och en av dem redan ligger i vattnet och kmpar fr sitt liv. De r fiskare de vet hur det knns och igenknnandet gr dem mottagliga fr Lagens vckelse. Berttelsen om Syndafloden r allts vlvald som gjord fr att frammana frnimmelsen av det heligas tremendum hos just denna publik. Men hur skall den fortsatta tillmpningen se ut? Efter Lag mste vl komma Evangelium? S funderar en av de nrvarande:
Skulle August skildra hur de mnskliga vilddjuren kommo till Kristus, till den nye Noak, fr att undg den fara knde vara i antgande; visa hur krgare, fyllehundar, slagskmpar, horkarlar och horor, girigbukar och vrldens trlar, kommo krypande in i arken att f skydd. Eller hur skulle han annars lgga resten av sin predikan? (431f.)

Fr syndare r den trnga porten vidppen August tar hr ett nytt grepp p Lagens ord, ett nyevangeliskt grepp. Och han gr succ. Den frikyrkliga rrelsen hade vxt upp till en blja, som skljde ver landet vrkte med sig allt som stod i dess vg, heter det i romanen (416). Det r nstan som Syndafloden, fast tvrtom. Men de gamla r betnksamma, ocks de som ryckts med. Det r fr mycket lttsamma nymodigheter, med dragspel och yviga gester (417419); de nya predikanterna r inga riktiga arbetare, utan heltidsanstllda herrar, skdespelare och modelejon (416). Det riktiga allvaret r borta, funderar till exempel gamle Anders:
14

15 Anders Fall ville nog frihet, men det skulle inte vara en kttslig sdan, han ville nog att de unga skulle gldja sig, men ocks att de skulle gldja sig under bvande. Och nr han tnkte tillbaka och jmfrde frr med nu, s var det inte mycket han ville ge tillbytes fr framstegen. Det kunde visserligen vara roligt nu om sndagarna, d man samlades till mtena, att se de stora grupperna ungdom bnkade kring sig och hra deras glada snger och hur ivriga de voro att lgga sig i samtalen. Men han kunde inte hjlpa att han nd lngtade tillbaka till de mera stillsamma stunder, som Val-Mrten och han hade fr sju r sedan om sndagarna, och efter vilka han knde sig s upplyftad d han gick frn dem. Det var dock en ngot ls andlig mat som nu serverades emot d, hur mycket skrammel och glam det n var kring bordet numera. (412f.)

och hll p att gra dem till gudsfrnekare; och det kan han inte heller acceptera (420). Sin kristna tro vill han inte slppa. Han sker drfr underknna sin egen tolkning av bibelordet med hnvisning till sin bristade bildning: de nitiska predikanterna vet nog nd bst de vilka Gud drtill gett lrdom och sdan insikt i hans ord att de kunde skriva tidningar t de mindre upplysta (421). Men han r inte vertygad.

Kristendom, socialism och profetia hos Mathilda Roos

Samma problem som den fromme arbetaren brottas med hos Mnsson mter emellertid prsterna sjlva hos Mathilda Roos. I romanen Genom skuggor : en nutidsskildring (1891) frsker prsten Robert stlla sig p de strejkande arbetarnas sida med std av bibelordet; han lyckas ocks vcka dem fr bde den anldiga och materiella kampen genom att predika om Jesus timmermannens son och arbetarnas vn:
Det var ett tal hllet infr nstan uteslutande arbetare om arbetaren och hans stllning belyst af kristendomens ljus. Det var en skildring [] fver hur Krisrus, timmermannens son, adlat arbetet, kroppsarbetet, det ra, hrda kroppsarbetet, det af (226:) vrlden ringaktade. Ty det var icke de stores och mktiges arbete Kristus adlat med sina vlsignande hnder; det var icke politikens trdar han spunnit, det var icke blixtrande vapen han svgt, icke lrda bcker han skrifvit; nej det var p hyfveln, p den tunga hammaren, den ntta slggan han med sin hand tryckt adelsmrket. Och den som fraktar arbetaren, den som ser ned p honom, drfr att hans hand r vaklig och hans klder ntta, han skulle sannolikt ha fraktat fven Kristus, ty sannolikt var denna heliga hand, som helbrgdagjorde de sjuke, som vlsignade de sm, hrd och valkig efter ett strngt kroppsarbete (225f.)

Det r moderniteten, sekulariseringen och frlusten av det heliga han tnker p dr han str mitt i vckelsens flodvg! Till detta kommer den politiska oron och arbetarrrelsen. De vckta sker och finner std i Guds ord fr kampen fr livsvrdiga villkor. Ocks strejkerna kan man frst i dem deltar ju ocks kristna brder:
I brjan hade Petter och mnga med honom stllt sig betnksamma mot detta skrivande mot de strejkande troende, ty det hette ju i Guds ord att arbetaren r sin ln vrd [Luk. 10:7, Mt 10:10]. Och Petter kunde nog s vl minnas, hur litet daglnen fr hrt arbete rckt fr honom och hans lilla familj den tiden han varit borta p dagsverksarbete, hur lngt vrre skulle det d ej vara att f den att rcka fr dem som hade stora barnskaror och det smre stllt n han hade. (420)

Men bde kyrkans och frikyrkans mn tar avstnd, inte minst Waldenstrm sjlv:
[] han talade till de troende bland de strejkande och uppmanade dem att g ter till arbetet och verlmna t Gud att srja fr deras lnefrhjning samt framfr allt laga s, att de, som ville tillhra det nya gudsriket, skulle vara ett mnster av plikttrohet, och frsonlighet. (420)

Hr mter vi allts den religisa legitimeringen av formeln den sktsamme arbetaren, men den gr nd den fromme arbetaren fundersam, eftersom den delvis tycks honom strida mot Guds ord om att arbetaren r vrd sin ln. Men s var det den dr utlndska villolran den kallades socialismen eller ngot sdant, som gripit dessa arbetare

Hr r det kroppsarbetarens mnniskovrde som betonas med std av en tmligen s fria variationer ver den evangeliska figuren timmermannens son. Men Robert gr vidare till de materiella villkoren och hr tar han bde gammal- och nytestamentlig profetia till hjlp; han gr
till bibelns srskildt t arbetarne gifna stora lfte, att deras frhllna lner skola ropa och trnga till Guds ron. Och liksom alla bibelns lften redan gtt och alltjmt skola g i fullbordan liksom svrden en gng 15

16 skola smidas till plogbillar och spjuten till vingrdsknifvar, s skall det ocks komma en tid, d aposteln Jakobs fruktansvrda profetia om de rike, som frhllit arbetaren hans ln [Jak. 5:4], 1 skall till det sista ordet g i fullbordan. (226) broderskap? Kristus r (228:) den som infrt broderskapets id i mnskligheten. Fr att vinna likstllighet i det jordiska goda? Ack, mina brder, de som lofva er detta skola vara de frsta att, d de sjlfva kommit till makten, trampa eder under ftterna. Endast han, som sjlf kunde frsaka allt, som sjlf kunde bli den ringaste af de ringaste, endast han kan visa eder rtta vgen till lycka ock frnjelse. I han ingen strre vlgrare n honom, han har srskildt lskat och vrdat sig om eder, arbetets och frsakelsens barn, hvarfr, ack hvarfr frneken I eder bste vn? (227f.)

Domsprofetian hller i sjlva verket p att fullbordas hr och nu, hvdar han det visar strejkrrelsen:
stunden d de frhllna lnerna skola utpressas, har kommit, ropen som trngt till Herren Zebaots tron ha ftt svar. Se vi icke redan vid framtidens horisont gryningen af den nya tiden randas fr hela denna klass, som s lnge suckat i frtryckets bojor? (226)

Men efter apokalypsen kommer Fridsriket, d klasskampen r till nda:

Se vi icke, hur ur seklernas vikande nattmrker solen bryter fram p den frihetens hrliga dag, d den rike och fattige skola bli hvarandras brder, d personlighetens rtt denna kristendomens skapelse fr sitt fulla uttryck, d gradmtaren p mnniskovrdet icke klngre visar falska siffror, d man icke lngre bugar sig fr den rike lttingen och ringaktar arbetaren d, med ett ord, Kristi tvingande krlek har vunnit seger och blivit allt i alla. (227)

Roos lter allts sin prst benmna ett antal av den sekulariserade borgerlighetens heliga vrden och terfr dem alla p kristendomen. Drmed tervinner de sin religisa legitimitet, men mister samtidigt sitt egenvrde. Den helighetens sfr de tillhr kallas Kristus, men r egentligen obenmnelig. Om denna frkunnelse heter det sedan att pastorn
hllit en fullstndig socialistpredikan, i hvilken han, med bibelns ord till std, bevisat att arbetarnes stund nu vore kommen, och att strejker och uppror vore icke allenast tilltna, utan fven ndvndiga fr ernendet af en verklig kristlig frihet och jmlikhet. (230)

Klasser och klasskillnader finns tydligen nd kvar i det nya riket men de betyder ingenting, eftersom Kristi tvingande krlek har [] blivit allt i alla. Hur detta skall g till sger predikanten inte i klartext, men det framgr att arbetarnas omvndelse till kristendomen r en bde frnuftig och ndvndig frutsttning. Varfr hylla utilismen, positivismen och andra af nutidens irrlror?, frgar han:
Fr att skaffa er frihet? Kristendomen skall ge er en frihet sknare och strre n I anat i edra djrfvaste drmmar. Fr att finna jmlikhet? Det har aldrig funnits en strre jmlikhetsifrare n Kristus. Fr att befordra 1 Jakobs brev 5:4: 1. Nu vl, I rike, grten och jemren eder fver det elnde, som skall fverg eder. 2. Eder rikedom r frmultnad, och edra klder ro upptna af mal; 3. edert guld och silfver r frrostadt, och deras rost skall vara till ett vittnesbrd fr eder, och den skall ssom en eld frtra edra kroppar. I hafven samlat eder skatter p de yttersta dagarna. 4. Se, de arbetares ln, som hafva afmejat edra krar, hvilken I hafven undanhllit dem, ropar, och skrdemnnens rop hafva trngt in i Herren Sebaots ron. (Bibeln, fvers. Af Kongl. Bibelkommissionen)

Och ngot ligger det i anklagelsen: via konsekvensen i sin kristetfilantropiska grundhllning drivs han att understdja strejken. Men argumenten r inte socialistiska utan kristna, och han rkar ocks i djup samvetskonflikt:
Hela hans inre var tomt p allt, utom p en enda knska: ettt lidelsefullt deltagande fr lidande brder, och en enda tanke: ja, mina vnner, ni ha rtt, ni r skamligt behandlade, edra frhlllna lner ha kommit fr Herren Zebaoth ron; res er; han skall vara p er sida! Men denna tanke mste nedtystas, den fick icke ens i hand inre uttalas i tydliga ord; icke kunde han, presten, framkasta dylika upprorstankar infr en strejkande arbetarfamilj? Var det icke tvrtom hans plikt att sga: knota ej, bj er fr den mnskliga ordningen, Gud skall nd hjlpa er, nr edert lidandes mtt r rgadt. Men dessa ord ville ej komma fver hans lppar. (Genom skuggor, 301)

16

17

Bibelordet hos till exempel Jakob bjuder honom att helhjrtat stlla sig bakom arbetarna; men mbetsrollen bjuder honom att hlla sig till andra bibelord om tlamod, frdragsamhet och frtrstan p hjlp frn ovan (301) Han frstod att en prest, som frkunnar uppror och laglshet fr sina frsamlingsbor, r en anomali, som icke kan existera (312). Men han erfar ocks den historiska skuld han egen klass dragit sig, och beknner den p ett strejkmte (Godin 15f):
Vi som tillhra den s kallade bildade klassen, vi flas, vi kmpa med hvarje fiber i vr kropp fr att vinna rikedom, vi ha ingen ro frr n lyx och komfort kommit in i vrt hem, i vrt lefnadsstt. Vi stjla ur banker, vi anvnda myndlingars och enkors medel, vi skuldstta oss och ruinera vra borgersmn, vi slja vr kropp i krlekslsa ktenskap, allt fr att f njuta af lifvet, fr att tillfredsstlla vrt njesbegr. Och fr oss har man alltid urskter; det r inte socialism, nr vi fika efter bttre stllning. Men fver er, arbetare, gr domen obevekligt i verkstllighet: er stmplar man skoningslst, med uppviglingens och socialismens stmpel, om ni vgar strfva efter lyxen att slippa bo tio personer i en hla som rymmer tv. (319 f.)

Slutsatsen blir: Kristendomen, tillmpad i dess stiftares namn, r socialismens blomma i lifvet, verkligheten af de moderna socialisternas torra abstraktioner (322). Och drfr, manar han till sist: Om ni gr en strejk, gr den p bibelns grund! (323). Kristendomen som socialismens blomma i lifvet och strejk p bibelns grund sannerligen ett nytt perspektiv, bde p kristendom, socialism, strejk och, inte minst, Bibelordet Roos r ldst av de arbetarskildrare jag tar upp hr men hon r frst med dessa perspektiviska experiment, som vi redan sett varierade hos yngre frfattare.

Exempeldiktning, grundtvigianism & ateistisk protest hos Martin Andersen Nex

Hos Nex ser det dock lite annorlunda ut. I hans s.k. proletrnoveller stlls kristendom och socialism ofrsonligt mot varandra, till och med starkare n hos den nd starkt religionsfientliga Sandel. nd finns bda sidorna nstan alltid med Nexs bibliska bildning och sekulariserade grundvigianism frnekar sig inte. Hans frmsta estetisk-didaktiska grepp r inte typologi utan olika former av exempeldiktning: fallbeskrivningen, fabeln eller allegorin, ofta genomsyrad av ironi Hr skall jag till sist kommentera Vargen och fren, en allegorisk fabel, som ingr i Nexs eget urval av proletrnoveller, De tomma platsernas passagerare. Samlingen utgavs 1921, ret efter Ditte menneskebarn, och syftet var, enligt Nex sjlv, att bryta den frvntningshorisont som Ditteromanen byggt upp: att Nex nu blivit mer filantrop n klassmedveten proletrdiktare (Houmann 93105). Samlingen utgavs samtidigt p alla de skandinaviska sprken, och jag anvnder mig hr av den svenska utgvan. Vargen och fren utspelas i en mytisk tid lngt innan godheten och rttfrdigheten vunnit herradmet p jorden, det vill sga, medan Vr Herre nnu var pojke och allts inte hade hunnit reglera moralen. Vrlden var tydligen skapad, men inte till ngot paradis, fr berttelsen handlar om en fredligt betande frskock som dock med jmna mellanrum utstts fr angrepp av stora stygga vargen i mrka skogen. Vargen
17

Och s gr han det: stller sig bakom strejken ter med hnvisning till Bibelns ord. Och s fljer en typologisk tillmpning av det ena bibelstllet efter det andra (321f.):
Israeliternas historia r berttelsen om ett frtryckt folk, som under Jehovahs srskilda beskydd befriar sig frn sina tyranners ok. Progeternas skrifter genljuda af frbannelser fver frtryckarne, sklfva av lngtan efter rttvisa t (322:) enkan och den faderlse. Hjlpen den frtryckte, skaffen den faderlse rtt, utfren enkans sak! utbrister profeten Esaias, uppfylld af frtviflan fver sitt folks ondska. Kristus, timmermannens son, arbetarens broder, ropade ett mngdubbelt ve t fariseerna, t de rike, som trodde sig ha nog, och var alltid de frtrycktes, de lidandes, de betungades vn. Kristendomen, tillmpad i dess stiftares namn, r socialismens blomma i lifvet, verkligheten af de moderna socialisternas torra abstraktioner. [---] nnu en gng: i Bibeln finnes intet, som talar emot arbetarens strfvan att frbttra sin stllning, tvrt om, genom den heliga skrift gr, likt en rd trd, en helig Guds fordran p jmlikhet och brdraskap mnniskorna emellan. (321f.)

18

var egentligen skapad till att vakta och beskydda de fredliga fren Men en vacker dag hade den svikit sitt kall och lpt till skogs, heter det (83). Ungefr som Lucifer blivit en fallen ngel som nu kallas Satan. De fredliga fren vgar inte frska oskadliggra vargen; de vgar sig inte ens in i den mrka skogen fr att underska alla de rykten, som hunnit spridas om omrdet. Men fruktan fder behov av skydd, eller i vart fall tron p en skyddande makt. Och efter ngra hundratals r uppstr gudstron hos fren
och deras gudsfruktan var s stor att det efter hans blev till en fast vertygelse fr dem, att intet r s ont, att det inte r gott fr ngot. (83f.)

S blir de frnjsamma och finner sig i att bli upptna av vargen. Och vargen blir allt mktigare; han ter upp allt fler av fren med allt mindre besvr: till sist frmr han fren att sjlva vlja ut offret bland dem. Och eftersom det r baggarna som har horn en fr vargen hotande utvxt s r det baggarna han har strst begrelse till. Men en gng fds det en bagge vars moder inte r lika mesig som de andra. Hon frsvarar honom kraftfullt och s fr han vara ifred. Den lilla baggen vxer och fr stora horn som han stngas flitigt med det kliar i dem, heter det. Han talar ocks om att ge sig in i skogen fr att se vad som finns p andra sidan. En vacker dag r han frsvunnen, och kommer efter en tid tillbaka med varghr p hornen. Han berttar att skogen r vldigt liten och att det inte finns ngon eller ngot annat dr n vargen. P andra sidan skogen finns heller ingenting, utom havet. Men d blir de ledande bland fren arga: Han tager ifrn oss vr religion, sade de frbittrat, han hnar vra ideal! (85). Men den unge baggen talar om att inhgna skogen till skydd mot vargen och fr de yngre med sig. Men de gamle bekymrar sig fr vargen : hur skall han d f sin fda som han brukar? D infinner sig vargen sjlv fr att delta i frhandlingarna. Han har ett kompromissfrslag: att hlften av skogen inhgnas, medan den andra frblir ppen. S kan alla bli njda, menar han. Frslaget vinner majoritet frmst drfr att vargen tillskansat sig rtten att avge lika mnga rster som han tit fr. Baggen finner sig inte, utan drar sig undan flocken p dagarna. P ntterna smyger han in och

avlar nya baggar med tackorna. Och de nya sm bagglammen ha den hrligaste klda i pannorna; och nr de en dag bli starka nog (87) S slutar berttelsen abrupt: med en outsagd profetia om revolutionen. Inte ens Nex kan avst frn det apokalyptiska perspektivet och tron p det framtida lyckoriket. Och tillmpningen? Ja, det speciella i den hr berttelsen r nog varken angreppet p religionen eller vargens likhet med bde Satan och kapitalismen. Mest anmmrkningsvrt r nog frskockens likheter med den dtida fackfreningsrrelsen, och ledarfrens likheter med de samarbetsmn inom facket som Nex brukade angripa vid den hr tiden. Handlar allegorin kanske om den oheliga alliansen mellan arbete och kapital? Det vore i s fall en krnkning av det allra heligaste i Nexs vrld: klassolidariteten. Nexs fromhet r helt sekulr. Avstndet till Sven Lidmans sekulariserade fromhet, som vi brjade med drmmen om en evighet i rummets former gjuten r drfr mycket stort. Och skillnaden r inte bara politisk och estetisk, utan frmst religis : det r frga om tv motsatta reaktioner p moderniteten och frlusten av det transcendent heliga saknad respektive befrielse.

Slutord
Vi har fljt det heligas frvandlingar i ngra nordiska frfattarskap i den tidiga 1900-talsmoderniteten: frn frlorad transcendens till vunnen immanens. Mest anmrkningsvrt i den processen r inte sekularisering och tendenser till sekularism, utan tvrtom hur envist frestllningar om det heliga drjer kvar. Ja, n mer: att helighetsfrestllningarna ingr allianser med sekulra idsystem som esteticism, ekonomism, marxism och ateism. Allianserna r inte oproblematiska, men blir mjliga genom att den traditionella grnsen mellan heligt och profant upplses. Som Egon hman ppekar kan ven ett rationellt tnkande erknna ett sakralt vrde i vissa former av handlande till skillnad frn andra (74). Men hr handlar det om en dubbelriktad process: det heliga profaneras och det profana sakraliseras. Hos Nex finner vi helt sekulra helighetsfrestllningar, men signifikativt r att de ges konstnrligt ut18

19

tryck via omskapande terbruk av biblisk och kristen tradition. Han behver tydligen den religisa auran fr att formulera sina politiska helighetsalternativ; i det s.k. Dynstalet (1913) frkunnar han rent av att [d]en vaagnende Underklasse er strkt religis den maa og skal vre det; det religise er jo selve Opdriften i os. (Nex, 1982, 480). Sekulariseringen utrotar sledes inte behovet av det heliga, utan ger tvrtom upphov till nya andligheter. Men frlusten av det transcendent heliga och traditionell religiositet gr det svrare att forma nya helighetsfrestllningar och finna adekvata auratiska uttryck fr dem, srskilt om ocks det religisa kulturarvets formfrrd frkastas. Litteraturens frmga att bnda sprk och frestllningar ppnar d mjligheten att erstta det transcendent heliga med Dikten sjlv som vi sett hos esteten Sven Lidman. Men vi har ocks sett prov p frsk att via olika former av litterr framstllning ppna bde fr det transcendent heligas dimension Falkberget, Roos och fr nya immanenta helighetsfrestllningar: moraliska hos Sandel, politiskt-utopiska hos Nordstrm och Nex. Drmed r uppgiften fr denna uppsats slutfrd: att belysa litterra framstllningsstt som sker ge konstnrligt uttryck t nya och gamla frestllningar om det heliga.

Litteratur
Endast omnmnda verk ej medtagna hr.

Primrtexter
2000 The Limits of Omniscience, Journal of Biblical Literature 119-2, 221-232. Baudelaire, Charles 1986 Kadavret, Det ondas blommor, Tolkningar ur Les Fleurs du Mal (1851) av Ingvar Bjrkeson, Norstedts, Stockholm, 51. Falkberget, Johan. 1917 Brndoffer, Aschehoug, Kristiania. Lidman, Sven 1905 Konsten, Dagbok 3, 16.04 1905 [i frvar hos lexikograf Sven S. Lidman, Stockholm]. Mnsson, Fabian. 1938 Rttfrdiggrelsen genom tron. Skildringar frn den frikyrkliga rrelsens genombrott (1916), Skrifter I. Minnesupplaga, Tiden, Stockholm. Nex, Martin Andersen 1921 De tomma platsernas passagerare, Fram, Stockholm. 1926 Proletrnoveller 12, Bemyndigad versttning, Framtiden, Malm. Nordstrm, Ludvig 1923 Borgare I (1909), Valda noveller III, Bonniers, Stockholm. Proust, Marcel 1964 P spaning efter den tid som flytt. I. Swanns vrld (1913), vers. Gunnel Wallquist, Bonniers, Stockholm. Roos, Mathilda 1891 Genom skuggor. En nutidsskildring, Bonniers, Stockholm.
19

20

Sandel, Maria 1978 Droppar i folkhavet (1924), LT:s frlag, Stockholm. 1975 Virveln (1913), Ordfront, Stockholm. Stagnelius, Erik Johan 1957 Till Frruttnelsen (1818), Fredrik Bk, Stagnelius. Samlade skrifter I, Lyriska dikter till 1818, Allhems frlag, Malm, 406.

Sekundrtexter
Agrell, Beata 2003a Gmma det lsta i sitt inre. Fromhet och klasskamp i tidig svensk arbetarprosa. Ord&Bild 2003-4. 6677 2003b Teori och lsning: till frgan om den teoretiska praktiken. Tidskrift fr litteraturvetenskap 2003-3, 3750. Algulin, Ingemar 1977 Den orska retrtten. Studier i svensk 40-talslyrik och dess litterra bakgrund. Acta universitatis Stockholmiensis 18. Almqvist & Wiksell International, Stockholm. Ambjrnsson, Ronny 1998 Den sktsamme arbetaren. Ider och ideal i ett norrlndskt sgverkssamhlle 1880-1930 (1988), Serien Norrlands bildningshistoria, 3. uppl, Carlssons, Stockholm. Bandera, Cesreo 1994 The Sacred Game : the Role of the Sacred in the Genesis of Modern Literary Fiction, Pennsylvania State U.P., University Park. Buckser, Andrew 1996 Religion, Science, and Secularization Theory on a Danish Island, Journal for the Scientific Study of Religion, 35-4, 432 442 Beja, Morris 1971 Epiphany in the Modern Novel, Peter Owen, London. Bell, Daniel 1977 The Return of Religion? The Argument on the Future of Religion, The British Journal of Sociology 28-4, 419449.

Benjamin, Walter 1969 Konstverket i reproduktionsldern (1935). Bild och dialektik. Essayer i urval och versttning av Carl-Henning Wijkmark. Cavefors, [Staffanstorp], 6096. Berman, Marshall 1987 Allt som r fast frflyktigas. Modernism och modernitet (1982), vers. Gunnar Sandin, Arkiv, Lund. Bloom, Harold 2000 Den vsterlndska kanon. Bcker och skola fr eviga tider (1994), vers. Staffan Holmgren, Symposion, Stockholm/Stehag. Buckser, Andrew 1996 Religion, Science, and Secularization Theory on a Danish Island, Journal for the Scientific Study of Religion, 35-4, 432 442. Calinescu, Matei 2000 Modernitetens fem ansikten : modernism, avantgarde, dekadens, kitsch, postmodernism (1987), vers. Dan Shafran & ke Nylinder, Dualis, Ludvika. Cohn, Dorrit Claire 1983 Transparent Minds. Narrative Modes for Presenting Consciousness in Fiction (1978), Princeton U.P., Princeton, N.J. Eysteinsson, Astradur 1990 The Concept of Modernism, Cornell U.P., Itacha & London. Beyer, Harald og Evald 1996 Norsk litteraturhistorie, 5. utgave av Harald Beyer: Norsk Litteraturhistorie (1952), Aschehoug, Oslo. Dahl, Willy 1984 Norges litteratur II, 18841935, Aschehoug, Oslo. Ehlers Dam, Anders 2003 Forskningsomrde [Den vitalistiske strmning i dansk litteratur 1900-1920], http://www.hum.au.dk/nordisk/noraed/home.htm, access: 030810. Fioretos, Aris
20

21

1991

Det kritiska gonblicket. Hlderlin, Benjamin, Celan, Symposion, 1991, Stockholm. Freund, Julien 1998 Sociologie de Max Weber/The sociology of Max Weber, (1968), With an introduction by Bryan S. Turner, Routledge, London. Godin, Stig-Lennart 1994 Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur, Litteratur Teater lm, Nya serien 11, Lund University Press., Lund Gorak, Jan 1991 The Making of the Modern Canon. Genesis and Crisis of a Literary Idea, Vision, Division and Revision: The Athlone series on Canons, Athlone, London & Atlantic Highlands. Guillory, John 1995 Canon, Frank Lentriccia, Thomas McLaughlin, Critical Terms for Literary Study (1990), nd ed, The University of Chicago Press, Chicago & London, 233249. Houmann, Brge 1982 Martin Andersen Nex og hans samtid 19191933, Gyldendal, Kbenhavn. Jacobson, Christer 1961 P vg mot tiotalet. Tv studier. Ngra principfrgor i svensk litteraturkritik 1900-1910. Viljeproblemet i svensk litteratur 1900-1910, [Diss. eget frlag], Stockholm, Gteborg, Uppsala. Helig, 4 1930 Svenska Akademeins Ordbok, Svenska Akademien och Sprkdata, Gteborgs universitet, uppdaterad:2003-11-12, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/saob4.shtml. Houmann, Brge 1982 Martin Andersen Nex og hans samtid 19191933, Gyldendal, Kbenhavn. Hunter, J. Paul

1990

Before Novels. The Cultural Contexts of Eighteenth-Century English ction, W.W. Norton & Company, New York & London. Kermode, Frank 1979 The Genesis of Secrecy. On the Interpretation of Narrative, Harvard University Press, Cambridge, Mass. & London. Kierkegaard, Sren 1978 Sygdommen til Dden (1849), i Samlede vrker, Bind 15, udg. A.B. Drachmann, J.L. Heiberg & H.O. Lange, Gyldendal, Kbenhavn. Kjellberg, Knut 1994 Folkvckelse i Sverige under 1800-talet. Uppkomst och genombrott. Carlssons, Stockholm. Kommandantvold, Kristian Magnus 1971 Johan Falkbergets Bergsmannsverden. Mennesker, motiver, symbole, del 1, Aschehoug, Oslo. Lodge, David 1997 The Modes of Modern Writing. Metaphor, Metonymy, and the Typology of Modern Literature (1977), 9th impr., Arnold, London, New York, Sydney, Auckland. Liedman, Sven-Eric. 1997 I skuggan av framtiden. Modernitetens idhistoria, Bonnier Alba, Stockholm. Lundberg, Johan 2000 En evighet i rummets former gjuten. Dekadenta och symbolistiska inslag i Sven Lidmans, Anders sterlings och Sigfrid Siewertz lyrik 19041907, Symposion, Stockholm/Stehag. Malm, Mats 2001 Textens auktoritet : de frsta svenska romanernas villkor, Symposion, Stockholm/Stehag. Mral, Brigitte 1985 Frhe Schwedishe Arbeiterdichtung. Politische Beitrge in sozialdemokratischen Zeitungen 1882-1900, Skrifter utgivna av Av-

21

22

delningen fr litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 18, Uppsala. Nichols, Ashton 1987 The Poetics of Epiphany. Nineteenth-Century Origins of the Modern Literary Moment, The University of Alabama Press, Tuscaloosa & London. Nietzsche, Friedrich 1988 Smtliche Werke. Bd 1, Die Geburt der Tragdie ; Unzeitgemsse Betrachtungen : I-IV ; Nachgelassene Schriften 1870-1873, 2., durchgesehene Aufl., de Gruyter, Mnchen , Berlin. Nordlinder, Eva 1993 Socialismens blomma i lifvet. Arbetarfrgan i Mathilda Roos senare produktion. Boel Westin, Johan Forns, Sonja Svensson, Maria Nikolajevna, Lsebok. En festskrift till Ulf Bothius 2/12 1993, Symposion, Stockholm/Stehag, 187198, 305. Olsson, Bernt 1995 Vid sprkets grnser. Svenska 1900-talslyriker och frgan om ordens frmga, Ellerstrms, Lund. Otto, Rudolf 1924 Det heliga. Jmte spridda uppsatser om det numinsa (1911), vers. Ernst Logren, Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Frlag, Stockholm. Palm, Anders 1997 Arte(f)akten en formel fr konstverkets ontologi, Teori och pedagogik i litteratur- och metodstudier. Absalon. Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 10. Lund, 43-65. Qvarnstrm, Gunnar 1954 Frn backa till Urbs. Ludvig Nordstrms smstad och vrldsstadsdrm, Bonniers, Stockholm. 1970 Nordstrm, Ludvig, Svenskt litteraturlexikon, Gleerups, Lund. Riffaterre, Michael.

1978

Semiotics of Poetry, Advances in Semiotics, Indiana U.P., Bloomington & London. 1990 Fictional Truth, The Johns Hopkins U.P., Baltimore and London. Silverman, Hugh J. & Aylesworth, Gary E. (eds.) 1990 The Textual Sublime: Deconstruction and Its Differences, Contemporary studies in philosophy and literature, 1, State Univ. of New York Press, Albany, NY. Sommerville, C. John 1998 Secular Society / Religious Population: Our Tacit Rules for Using the term Secularization, Journal for the Scientific Study of Religion 37-2. Sundstrm, Erland 1961 Radikalism och religiositet. En studie av tidsattityd och idbakgrund i Martin Kochs diktning, Gummessons, Stockholm. Svensson, Conny 1974 Id och symbol. Studier i fem romaner av Gustav HedenvindEriksson (1918-1924), Cavefors, [Staffanstorp]. 1989 Tiotalets borgerliga realister. Lars Lnnroth, Sven Delblanc, Den storsvenska generationen 18901920. Den svenska litteraturen V, Bonniers, Stockholm, 161184. Thorsell, Lennart 1957 Den svenska parnassens demokratisering och de folkliga bildningsvgarna, Samlaren, 53-135. Tidskrift fr litteraturvetenskap 1994 Nr. 14 [debatten om Fioretos 1991 och det sublima] Yde, Henrik 1991 Det grundtvigske i Martin Andersen Nexs liv, 12, Vindrose, Kbenhavn. hman, Egon 1966 Sekulariseringsprocessen och kyrkan. Ngra orienterande synpunkter, Diakonistyrelsens bokfrlag, Stockholm.

22