Professional Documents
Culture Documents
Metodpraktikan
Metodpraktikan
PE
LÖ IS
DA
NA KT
D
ME PRIS
D
Metodpraktikan
Konsten att studera
samhälle, individ och marknad
M etodprak tik an
Konsten att studera
samhälle, individ och marknad
N orstedts Juridik AB
Adress till förlaget:
N orstedts Juridik AB, 106 47 Stockholm
Fax 08-690 90 70, telefon 08-690 91 00
Beställningar:
www.njab.se
e-post: kundservice.njab@liber.se
fax: 08-690 91 91, telefon: 08-690 91 90, växel 08-690 91 00
postadress: N orstedts Juridik AB, Kundservice, 106 47 Stockholm
M etodpraktikan
Peter Esaiasson, M ikael Gilljam,
H enrik O scarsson och Lena Wängnerud
Upplaga 1:1
ISBN 91-39-10452-4
© 2002 författarna och N orstedts Juridik AB
Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2002
Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av
N orstedts juridik AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande,
såsom tryckning, kopiering, bandinspelning etc.
Innehåll
Förord 7
stämd form och med versalt ”S”. Att den vetenskapliga verksamheten
har relativiserats behöver dock inte innebära att portarna öppnas för
den totala relativismen. Även om marken gungar en aning under föt-
terna – det som betraktas som vedertagen vetenskaplig praxis har för-
skjutits över tid och kommer sannolikt att ändras igen – är vi inte
beredda att acceptera vad som helst ifråga om vetenskapliga metoder.
Allt som gör anspråk på att vara samhällsvetenskapliga forsknings-
produkter lever inte upp till rimliga krav på vetenskaplighet.
Vi har skrivit denna metodbok i andan av att det är en gemensam
uppgift för vetenskapssamhället att tydliggöra skillnaden mellan ve-
tenskap och sådant som skönlitteratur, journalistiska reportage och
politisk opinionsbildning. Därmed menar vi inte att det enbart är
forskarna som har något relevant att säga om samhällsfrågorna.
Tvärtom kan det ibland vara så att vi får en djupare förståelse av en
samhällsproblematik genom att ta del av vad journalister eller roman-
författare har att säga än av att läsa aldrig så många välgjorda forsk-
ningsrapporter; exempelvis kan det vara oändligt upplysande att ta
del av ett journalistiskt reportage som speglar Balkankrigets fasor ge-
nom enskilda individers berättelser. Vår poäng är bara att forskarnas
uppdrag och metoder skiljer sig från journalisternas och författarnas.
För att undvika att hamna i den totala relativismen gör vi klokt i att
hålla isär de olika verksamheterna.
Till grund för det vi menar vara acceptabel samhällsvetenskap lig-
ger den rationella argumentationen och det kritiska samtalet. Utan att
presentera uttömmande definitioner menar vi med rationell argumen-
tation sådant som att påståenden skall vara tydliga och understödjas
av relevanta argument; med kritiska samtal avser vi att inblandade
parter skall vara beredda att ändra uppfattning inför övertygande be-
lägg. Vi kan på denna punkt göra en allmän hänvisning till Stefan
Björklunds bok Forskningsanknytning genom disputation (1991).
På ett mer konkret plan menar vi att saker som tydlighet och syste-
matik är självklara kriterier för vetenskaplighet. Tydlighet står då för
en rad aktiviteter som att öppet redovisa sitt material och att redo-
göra för besvärliga val som har gjorts under forskningsprocessen.
God systematik står för saker som att utsätta sina föreställningar för
rimliga prövningar och att inte enbart ta hänsyn till omständigheter
som stödjer den egna önskeuppfattningen.
Vi gör inte dessa markeringar för att verka originella utan tvärtom
för att övertyga om att vi i grundläggande metodologiska frågor hör
hemma i en huvudfåra inom dagens samhällsvetenskap. Ett sätt för
läsaren att pröva om vi har stöd för påståendet att de flesta samhälls-
vetare tycker som vi är att omedelbart börja diskutera ämnet med
närstående vänner, kamrater och auktoriteter: Håller du som läsare
Hur vi har tänkt – en positionsbestämning 11
rens med andra har förmodligen den kvalitativa tradition som intres-
serar sig för människors meningsskapande aktiviteter och som svårli-
gen accepterar andra typer av förklaringar än tolkande förståelse.
(Om det här låter som gallimatias så kan vi lugna läsaren med att det
kommer att framgå vad vi menar längre fram i boken.) Till stor hjälp
för vår förståelse av den kvalitativa tolkningstraditionen har för öv-
rigt varit boken Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi av
de norska samhällsvetarna Dagfinn Føllesdal, Lars Walløe och Jon
Elster (1993).
Vi har hittills talat om samhällsvetenskapen som vore den en själv-
klar enhet. Avsikten med detta är förstås att försöka övertyga om att
boken kan läsas med behållning av personer förankrade i olika sam-
hällsvetenskapliga ämnesdiscipliner och gärna även av humanister
inom historieämnet. Dock skall vi inte på något vis försöka dölja att
samtliga vi fyra författare är statsvetare till professionen och därtill i
skrivande stund verksamma vid en och samma institution, den vid
Göteborgs universitet. Vår ämnesmässiga förankring märks om inte
annat i valet av exempel som till stor del handlar om politik i bred
bemärkelse. Den ämnesmässiga och geografiska förankringen till
trots hoppas vi att våra resonemang är tillräckligt principiella för att
vara relevanta för även de som forskar om andra samhällsfrågor och i
andra institutionskulturer.
Under arbetets gång har vi med full kraft drabbats av insikten att
den heltäckande metodboken inte låter sig skrivas. Om inte av andra
skäl är uppgiften omöjlig därför att vetenskapliga undersökningar är
situationsberoende. Det finns mycket få regler som med gott resultat
låter sig tillämpas i alla undersökningar. Problemet med situations-
beroende ställningstaganden har vi försökt hantera genom att mar-
kera när det är särskilt oklart hur man bör gå tillväga (sådant som
kan kallas ”det beror på-problem”). Samtidigt menar vi att det finns
ett värde i att skaffa sig en uppfattning om hur man brukar resonera i
grundläggande metodologiska frågor. Vi tror helt enkelt att det är
med metodfrågor som med bordsskick – ibland är det okej att stoppa
kniven i munnen bara man vet vad man gör.
DEL I
Hur man börjar
dan är med och styr alla de konkreta vägval som görs under forsk-
ningsprocessen.
Kapitel 2 handlar om den åtminstone på ytan kontroversiella frå-
gan om vad som skall betraktas som ett vetenskapligt problem. I för-
vissning om att det – trots de hårdföra ståndpunkter som ibland torg-
förs – finns en stor konsensus pläderar vi för en generös och icke-rest-
riktiv inställning: Vetenskapliga frågor kan i princip handla om vad
som helst som är möjligt att utsätta för systematisk prövning – inklu-
sive så kallade normativa frågor som handlar om att bygga upp en ar-
gumentation för hur ett samhällsfenomen bör vara utformat. Kapitlet
innehåller också ett förslag till en kategoriindelning av olika typer av
vetenskapliga problem som förhoppningsvis kan hjälpa uppsatsförfat-
taren in spe att komma igång med sin undersökning.
I kapitel 3-5 är det så dags att bli mer konkreta: I kapitel 3 intro-
ducerar vi det så kallade variabeltänkandet och hur man med detta
tänkandes begrepp – variabler, variabelvärden och analysenheter –
formulerar sitt eget vetenskapliga problem. Kapitel 4 ägnas helt och
hållet åt begreppet validitet och åt vetenskapens ”ständiga” validitets-
diskussioner, som enligt vår uppfattning är den empiriska samhälls-
forskningens på en gång svåraste och viktigaste problem. I kapitel 5
fortsätter vi sedan vår argumentation för variabeltänkandets tillämp-
barhet genom att visa hur det används för att hantera frågor om före-
komsten av samband och påverkan mellan olika fenomen. Kapitlet
inleds med de mest grundläggande begreppen när det gäller samband
och förklaringar och glider så småningom över till mer komplicerad
flervariabelanalys och till det vi har kallat för jakten på den kausala
mekanismen.
Peter Esaiasson · Mikael Gilljam · Henrik Oscarsson · Lena Wängnerud
Metodpraktikan
Konsten att studera samhälle, individ och marknad