Svensk OSINT

SVENSK OSINT
Del 1. O entlig förvaltning
William Fö rsth, Morgan Svedlund , Kenny Bytoft, Christian Swidé n, Nils Hult
Version 1.0
“Tag in ål e i de ha l n -
gör de ti någo n so pa r för
di , gör de ti någo n bät e”
Bild; https://pixabay.com/users/catswithglasses-679098
1
Läs mig först 4
Varför behövs den här handledningen 5
Bakgrund 6
Handledningens uppbyggnad 7
Kommersiella källor 8
Öppna källor 9
OSINT 9
Offentlighetsprincipen 10
Vad är en allmän handling? 10
Vilka allmänna handlingar är offentliga? 10
Offentlighet och sekretesslagen 11
Kostnader 11
Handlingar i digital form 12
Hur omfattande ska man vara 12
Avvikelser 12
Nedärvd säkerhet 13
Översikt 14
Information som inte går att validera 14
Sociala medier 15
1.0 Grundvärden 16
1.0.1 Skatteverket 16
1.1 Namn 17
1.2 Personnummer 17
1.2.1 Personnummer Struktur 18
1.2.2 Tidigare personnummer (tillfälligt) 19
1.3 Folkbokföringsadress 19
1.3.1 Postnummer 19
1.3.2 Familjebild/ boende-och släktrelationer 20
1.3.2.1 Notering angående sociala medier 21
1.3.3 Kriminella nätverk/ miljöer och extremism 21
1.4 Adress eget företag 23
1.5 Tidigare address 23
1.6 Födelseort (Födelsehemort) 24
1.6.1 Födelseland 24
1.7 Telefonnummer 25
1.7.1 Mobiltelefonnummer 25
1.7.2 Jobbtelefon 26
2.0 Utbildning 27
2.1 Grundskolebetyg 28
2.2 Högstadiebetyg 29
2.3 YH utbildning 29
2
2.4 Högskolestudier 30
2.5 Högskole och Universitetsexamina 31
2.6 Kursintyg 31
2.7 Utländska betyg 32
3.0 Certifikat, bevis och behörigheter 33
3.1 Körkort 33
3.1.1 Taxi och taxibehörighet 33
3.2 Skepparexamen/sjökaptensexamen 34
3.2.1 Radiocertifikat sjöfart 34
3.3 Flygcertifikat 35
4.0 Militära meriter 36
4.1 Militär tjänstgöring 37
4.2 Utlandstjänstgöring 38
4.3 Hemvärnet 38
4.4 Sveriges frivilliga försvarsorganisationer 39
5.0 Domar och belastningsregister 41
5.1 Utdrag ur belastningsregistret 41
5.2 Domar och handlingar i mål 42
5.2.1 Om du vill vara anonym 42
5.2.1.1 Hur man begär ut handlingen 42
5.2.1.2 Hitta rätt domstol beroende på måltyp 42
5.2.1.3 Tips, bred begäran för bättre träffbild 43
5.2.2 Juridiska databaser 45
5.3 Strafföreläggande och åtalsunderlåtelse 46
5.4 Förundersökningsprotokoll 48
6.0 Arbete och meriter 50
6.1 CV 50
6.2 Personalakter 51
6.3 Referenser 52
6.4 Referenser, icke angivna 52
7.0 Företag och verksamhet 53
7.1 Företagsinformation 53
8.0 Ekonomi 55
8.1 Deklaration 55
8.2 Kronofogden 55
9.0 Publikationer 56
9.1 Böcker 56
9.2 Artiklar 57
10.0 Uppdateringar, rättningar och framtida projekt 58
3
Lä s mig fö rst
Se till att ha stö d i lag och gä ngse aktuella regler och policys i er verksamhet.
Denna kostnadsfria handledning ä r ett privat ideellt initiativ, dä r vi vill hjä lpa
vå ra kollegor i branschen att få en fö rstå else fö r hur man anvä nder
offentligt tillgä nglig information i arbetet med bakgrundskontroll och
validering. Handledningen ä r inte heltä ckande och vi tar tacksamt emot
utvecklings- och fö rä ndringsfö rslag.
Bakgrundskontroller och Open source intelligence (OSINT) ä r ett hantverk.

Syftet med handledningen ä r att guida lä saren och utö ka kunskapsbanken i
ett områ de som kan fö rdjupas ytterligare i takt med behov. Vi vill att
kunskapen om OSINT ska ö ka och att lä saren genom ö vning och praktisk
anvä ndning stä ndigt hö jer sin kompetens inom områ det.
Slutligen vill vi understryka att vi har valt att inte ta upp eller diskutera
sociala plattformar eller "webbnä rvaro" i denna version. Det betyder inte att
det inte ä r viktigt. Den delen ä r planerad att vara i fokus fö r handledning
nummer två .
Detta ä r ett hantverk, se till att alltid utbilda dig och hå lla dig uppdaterad.
Ditt arbete med bakgrundskontroller ä r “viktigt på riktigt”.
William Försth
Morgan Svedlund
Kenny Bytoft
Christian Swidén
Nils Hult
Har du frågor, kommentarer, utbildningsbehov eller samarbetsförslag?

Kontakta oss här. svenskosint@protonmail.com
4
Varfö r behö vs den hä r handledningen
Du som lä sare kommer nu att lä ra dig ett hantverk. Over tid kommer du att
kunna lä gga till, dra ifrå n, och skynda på din egen process fö r
bakgrundskontroll. Det inns lera kommersiella tjä nster som erbjuder att
gö ra bakgrundskontroller mot betalning. Om du vä ljer att anvä nda dig av en
så dan tjä nst fö r att spara tid ä r det ett fullgott alternativ. Denna handledning
syftar till att du som lä sare bä ttre ska fö rstå hantverket och de mö jligheter
vi har utifrå n svensk lagstiftning.
Bakgrundskontroller av personer ä r ett enkelt och fö rhå llandevis

slagkraftigt verktyg fö r att sä kerstä lla att en person inte har ett kriminellt
fö r lutet, riskbeteenden eller andra så rbarheter som kan skada
verksamheten. All verksamhet ä r beroende av att man få r rä tt person på rä tt
plats i sin organisation.
Att validera en persons bakgrund, meriter och trovä rdighet ä r en viktig och
behö vlig del i dagens samhä lle. Att skaffa sig falska intyg, betyg eller meriter
ä r oftast inte svå rare ä n att klippa och klistra på datorn. En metodologi som
“den falske of iceren” angav att han gjort.
Det inns ä ven en marknad fö r betyg och certi ikat, dä r man kan infö rskaffa
sig fö rfalskade så dana mot betalning utan att uppnå kraven, eller ta del av
utbildningen. Detta gä ller så vä l utlä ndska som svenska betyg och meriter.1
1
Bild; https://pixabay.com/users/gdj-1086657
5
Bakgrund
Må let med denna handledning ä r att hjä lpa anvä ndaren att navigera genom
kä llor och data som inns tillgä ngligt, ö ppet och lagligt. Handledningen syftar
inte till att man ska tillskansa sig information som inte ä r ö ppen eller laglig.
Sverige har lera hundra myndigheter, kommuner, regioner och landsting.

Alla skapar och hå ller information av olika slag, dessa refereras till som
myndighetens arkiv, eller deras arkivbildning.
Tä nk på att sä kerhetsskyddsklassi icerade uppgifter ofta bestå r av den
aggregerade eller ackumulerade summan av information frå n lera kä llor.
Detta betyder att en sammanstä llning av information i ö ppna kä llor kan
komma att bli kä nslig då den skapar en ny typ av informationsprodukt och
eventuellt få r fö rhö jt skyddsvä rde.
Anvä ndare av denna handledning ska dä rfö r vara medvetna om att den
egna framtagna produkten kan komma att behö va hanteras med stor
fö rsiktighet och enligt svensk lag. Att samla stö rre mä ngder information frå n
ö ppna kä llor kan vara straf bart. Till exempel kan en samlad
informationsmä ngd ha ett betydligt hö gre skyddsvä rde ä n den enskilda
uppgiften.
Tre exempel på brott:
1) Vå rdslö shet med hemlig uppgift ä r ett brott enligt 7

kap. 4 § Tryckfrihetsfö rordningen (1949:105) och 19 kap. 9 §
Brottsbalken (1962:700).
2) Obehö rig befattning med hemlig uppgift ä r ett brott i

den svenska brottsbalken (19 kap 7 §) och ett
tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsfö rordningen.
3) Med spioneri avses i Brottsbalken (1962:700)

situationer dä r nå gon ger uppgifter till frä mmande makter
som kan medfö ra att Sveriges sä kerhet riskeras. Detta hittas i
19 kap BrB och kan medfö ra upp till livstid i fä ngelse.
6
Vi rekommenderar att gå MSB´s interaktiva webbutbildning - Hantering av
sä kerhetsskyddsklassi icerade handlingar, som ger dig grunderna fö r hur
sä kerhetsskyddsklassi icerade handlingar ska hanteras. Aven utbildningen -
grundlä ggande sä kerhetsskyddsutbildning, som kan hittas i MSB´s ö ppna
utbildningskatalog men som ges av Fö rsvarshö gskolan, ä r en bra utbildning
att gå fö r att fö rstå vilka verksamheter och områ den som ä r mer kä nsliga i
sin natur.
Se lä nk nedan:
Grundlä ggande sä kerhetsskyddsutbildning via webben (msb.se)
Handledningens uppbyggnad
Handledningen bestå r av två delar. Den introducerande delen behandlar
bland annat syfte, metod, offentlighetsprincipen och juridik.
Den andra delen ä r kopplad till checklistan som innehå ller tips och
beskrivande text om vart och ett av områ dena. Dä r kan det framgå speci ika
tips, eller saker som man bö r vara extra uppmä rksam på . Var del inleds med
en informationsruta med de mest vitala delarna i sig.
Handledningen bygger på att man arbetar med det formulä r som inns
bifogat till checklistan. Formulä ret bestå r av de kontrollpunkter man bö r
genomfö ra i en grundlä ggande och rimligt omfattande bakgrundskontroll.
Du kan ä ven skapa ett eget formulä r som ä r anpassat till dina eller din
organisations behov.
Formulä ret ä r logiskt uppbyggt, dä r punkterna ö verensstä mmer med

motsvarande numrerade delar i handledningen. Det betyder att man kan slå
upp motsvarande numrerad del i handledningen som i formulä ret om man
kö r fast, eller inte minns vart man kan ta del av uppgiften. Eller om man bara
vill kontrollera att man tä nker rä tt.
7
Vi rekommenderar att man lä ser igenom handledningen minst en gå ng
innan man bö rjar anvä nda sig av checklistan. Detta fö r att skapa en
ö verblick av dess uppbyggnad och innehå ll.
Kommersiella kä llor

Nedan ä r exempel på kommersiella tjä nster. Aven i gratisversionerna kan
dessa vara till hjä lp. Tä nk dock på att de inte alltid ger en sann bild, eller helt
korrekta trä ffar. Det ä r vä l vä rt att alltid dubbel- och trippelkolla
gratisverktyg mot varandra fö r att vara helt sä ker på aktualitet eftersom
uppgifterna ä ndras varje dag. Men de ger oftast en bra och snabb ingå ng i
ditt sö karbete, som till exempel adress, personnummer, telefonnummer etc.
Nedan inns ett urval på så dana plattformar.
Eniro.se Inkomst.se
Hitta.se Birthday.se
Mrkoll.se Extrakoll.se
Ratsit.se
Stayfriends.se
Lexbase.se
Merinfo.se
Upplysning.se
8
Oppna kä llor
Med ö ppna kä llor i denna handledning avses
1) kä llor och information som faller in under den svenska

offentlighetsprincipen. All offentlig information kan omfattas av sekretess.
Den andra de initionen ä r:
2) kä llor på ö ppna medier, till exempel plattformar fö r sociala medier. Dä r
en person frivilligt har delat information om sig sjä lv som ä r ö ppen fö r alla.
Notera att de initionen av ö ppna kä llor enligt OSINT ä ven kan omfatta kä llor
som i vissa fall krä ver betalning, så som tidningsartiklar. Men att det ä r kä llor
som inte har ler begrä nsningar ä n så fö r att tillgå s.
OSINT
Open source intelligence (OSINT), kan ungefä r fö rklaras som
underrä ttelseverksamhet med hjä lp av ö ppna kä llor.
Exempel på informationskä llor vid open source intelligence ä r dels
information som avsiktligen sprids, till exempel via fö retags reklam,
webbplatser, å rsredovisningar, offentliga handlingar om bygglov och
tillstå nd med mera. Aven i till exempel platsannonser kan vissa typer av
information hä mtas.
Vidare kan offentliga handlingar i form av politiska dokument
(dagordningar, protokoll med mera) och besö k vid ö ppna politiska
debatter fungera som kä llor. Aven kunders och leverantö rers
information och pressmeddelanden kan ge upplysningar om ett
fö retag och deras anstä llda, eller fö retagens relationer.
9
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen ä r central i den svenska rä ttsordningen och ä r
grundlagsskyddad. Den innebä r att allmä nheten, ofta enskilda individer och
fö reträ dare fö r media, har rä tt till insyn i offentlig verksamhet.
Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sä tt i Sveriges grundlagar,

exempelvis genom rä tten till yttrandefrihet, meddelarfriheten fö r tjä nstemä n
och genom allmä nna handlingars offentlighet.
Offentlighetsprincipen inns i tryckfrihetsfö rordningen (TF 2 Kap) och regler

fö r sekretess å ter inns i Offentlighet och sekretesslagen (OSL 2009:400).
Vad ä r en allmä n handling?

Handlingar ä r allt som innehå ller information av nå got slag: texter, bilder
eller information lagrad på annat sä tt, till exempel i en dator eller på ett
USB-minne. En handling ä r allmä n om den fö rvaras hos en myndighet eller
ä r inkommen till, eller ä r upprä ttad hos myndigheten.
Sä kerhetskopior anses inte vara allmä nna handlingar (2 kap. 10 §

tryckfrihetsfö rordningen), liksom exempelvis minnesanteckningar och
utkast till beslut. Bestä mmelser om rä tten att få ta del av allmä nna
handlingar inns i tryckfrihetsfö rordningen.
Vilka allmä nna handlingar ä r offentliga?

Huvudregeln ä r att allmä nna handlingar ä r offentliga. Rä tten att ta del av
allmä nna handlingar kan begrä nsas genom sekretess, som innebä r ett
fö rbud att muntligen eller på annat sä tt rö ja uppgifter. Det kan vara så att
vissa uppgifter i en allmä n handling omfattas av sekretess och att andra ä r
offentliga. Bestä mmelser om sekretess inns framfö r allt i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Sekretessprö vning ska ske varje gå ng som
handlingen begä rs ut.
10
Offentlighet och sekretesslagen
Innan offentlighet och sekretesslagen kom (2009:400), hette lagen bara
Sekretesslagen (1980:100). Bytet av namnet syftar bl.a. till att offentlighet
ska vara den norm som gä ller, inte sekretess. Sveriges hå llning i frå gan få r
ses som fö rhå llandevis unik, och skapar utifrå n detta begrä nsningar i att
vara anonym i det svenska samhä llet.
Offentlighets- och sekretesslagen innehå ller bestä mmelser fö r hur

myndigheter ska registrera, lä mna ut och hantera allmä nna handlingar. Hä r
inns också regler om tystnadsplikt och fö rbud att lä mna ut allmä nna
handlingar.
Kostnader
Statliga myndigheter lyder under avgiftsfö rordningen, som reglerar priserna
fö r kopior. I regel ä r kopia 1-9 gratis, tio kopior 50 SEK, och sedan kostar
det 2 SEK per sida fö r efterfö ljande kopior.
Nä r man begä r ut allmä nna handlingar, och få r dem i pappersform, kan man
vara beredd på att det kan kosta fö r denna service. Myndigheter har ä ven
rä tt att ta ut kostnader fö r porto. Riksarkivet har ett undantag och kan ta ut
5 SEK per kopia fö r de fö rsta 10 kopiorna. Dä refter 2 SEK per kopia.
Kommuner omfattas dock inte av avgiftsfö rordningen. En kommun som vill

ta ut avgifter fö r utlä mnande av handlingar i papper, eller elektroniskt må ste
ha fattat ett sä rskilt beslut om taxan. Det rä cker inte med att
kommunfullmä ktige fattar beslut om att den statliga avgiftsfö rordningen ska
tillä mpas (se JO beslut, dnr 1149-2015).
Vill du se kostnaderna kan du efterfrå ga kommunfullmä ktiges sä rskilda

beslut om taxan. Om det saknas ett beslut inns det heller ingen grund fö r
kommunen att kunna ta ut en avgift fö r denna service.
11
Handlingar i digital form
Myndigheter ä r inte skyldiga att lä mna ut handlingar digitalt. Det
fö rekommer att myndigheter vä grar att lä mna ut handlingar digitalt. Vad ett
digitalt utlä mnande få r kosta ä r inte heller reglerat exakt i lagen. Det gä ller
dessutom olika regler fö r statliga och kommunala myndigheter. Men utgå
frå n att kostnaderna ä r motsvarande vad som anges i avgiftsfö rordningen.
Hur omfattande ska man vara

Precis som kaninhå let i Alice i underlandet, så ä r det otroligt djupt. Det
fö rgrenar sig ä ven till olika delar, som alla kan ha ett vä rde att fö lja upp.
Tä nk på att en kartlä ggning kan inkludera lera personer, eller medlemmar i
en gruppering, familjebild, organisation etc. Fö r att få en så klar bild som
mö jligt rekommenderar vi att man vä ljer att fö lja upp lera spå r, och att man
ä r konsekvent i sitt arbete. Det ä r nä r man synar i sö mmarna som bockfoten
kommer fram.
Avvikelser
Om man i sin bakgrundskontroll, inner avvikelser, och felaktigheter, så få r
man stä lla sig frå gan om detta ä r slarv, eller nå gonting som kan fö rklaras på
ett annat sä tt. Alla avvikelser ä r intressanta, och kan man hitta lera, som
visar på ett mö nster, visar det på en trend som ä r vä rd att utreda vidare.
Tä nk på att “en lö gn gö ms bä st mellan två sanningar” och ett CV som ä r
“kryddat”, ä r troligen inte det på de senast inlagda punkterna.
Utfyllnadsmaterial och osanningar kan fö rekomma vart som helst. Det
troligaste och vanligaste ä r att det “kryddade materialet” inns med fö r att
skapa en stabil grund fö r att presentera en produkt på ett mer trovä rdigt
och stabilt sä tt. Oavsett behö ver avvikelser noteras och bedö mas fö r sig och
tillsammans i sin helhet.
12
Nedä rvd sä kerhet
Med detta begrepp avser vi till exempel att en individ som sö ker en
sä kerhetsklassad tjä nst redovisar att denne tidigare har haft lera
sä kerhetsklassade uppdrag och tjä nster. Detta skulle kunna bidra till att
kontrollanten i utredningen tä nker att personen i frå ga tidigare har varit
validerad, eller sä kerhetskontrollerad så må nga gå nger, att det borde
innebä ra att det rö r sig om en sä ker och på litlig person och att en djupare
kontroll inte ses som nö dvä ndig. Så kan mycket vä l vara fallet, men utifrå n
vå rt resonemang, kan man inte fö rlita sig på tidigare bakgrundskontroller,
utan behö ver gö ra detta arbetet på nytt. Livet ä r fö rä nderligt. Lojaliteter
skiftar, personer hamnar i missbruk och ekonomiskt obestå nd. De gå r
igenom kriser eller kan utsä ttas fö r hot och andra på tryckningar. Att man en
gå ng i tiden setts som på litlig ur sä kerhetssynpunkt nå gon annanstans, kan
inte vara en garant fö r en persons nuvarande lä mplighet ur
sä kerhetssynpunkt fö r en nu tilltä nkt tjä nst eller funktion. Tillä ggas ska
också att man i regel inte har insyn i hur den tidigare bakgrundskontrollen
och valideringen gå tt till. Vilket medfö r att man inte kan vä rdera
noggrannheten och legitimiteten i de tidigare kontrollerna.
13
Oversikt
Fö r att skapa en snabbare ö versikt ö ver var del i handledningen, så kommer
den viktigaste informationen att presenteras i en informationsruta. Detta ä r
fö r att man snabbt ska kunna ta del av de viktigaste ingå ngsvä rdena fö r
kontrollen.
Informationstyp Vad man vill veta
Informationskälla Vem har uppgiften
Sökvärde Vad du behöver veta innan för kunna få hitta det du söker
Hemsida Hemsida till myndigheten, eller resursen som ska nyttjas,

om flera alternativ finnes, anges ingen specifik
hänvisning
Telefonnummer: Telefonnummer till myndigheten eller resursen som ska

nyttjas, om flera alternativ finnes, anges ingen specifik
hänvisning
Anmärkning Övrig information
Information som inte gå r att validera

Det kan bli så att man på trä ffar information som inte gå r att validera. I ett
så dant lä ge få r man fö rsö ka validera det man kan, och titta på avvikelserna i
en stö rre kontext. Ar det material som ska innas i svenska myndigheters
arkiv, och inte gå r att validera, så ä r detta en anledning att nä rmare fundera
på vad avvikelsen innebä r. Nå gonting som kan vara problematiskt att
validera ä r utlä ndska betyg. I ett så dant fall bö r man redovisa att man inte
kan validera det, och lå ta helheten vara grund fö r en sammanlagd
bedö mning.
14
Sociala medier
Vi har valt att inte skriva nå gonting om sociala medier i denna skrift. Detta
beror dels på att det ligger utanfö r offentlighetsprincipens områ de, men
faller alltjä mt in under OSINT som begrepp. Det inns mycket bra material
och verktyg fö r detta, och vi rekommenderar att ni fö rdjupar er i områ det
separat.
Vilken typ av nä rvaro och hur man presenterar sig på sociala medier, ä r en
guldgruva av information fö r den som gö r en kontroll. Detta ä r nå gonting
man må ste titta nä rmare på fö r att skapa sig en komplett bild att tillfö ra sin
utredning. Det kan vara relationer till personer, beteenden som exponeras,
eller annan information som kan vara av intresse. Men kom ihå g att sociala
medier inte alltid å terspeglar en verklighet. All information bö r bekrä ftas
med lera kä llor om den ska ligga till grund fö r beslut.
15
1.0 Grundvä rden
Med grundvä rden avser vi namn, personnummer och adress. Om man
bö rjar frå n absolut noll, kan det vara besvä rligt att få tag på dessa. Men i
må nga fall så kommer man bö rja bakgrundskontroller med ett sett av
metadata som inkluderar denna information.
1.0.1 Skatteverket
Flertalet av grundvä rdena kan hä mtas hos Skatteverket, vilken ä r en viktig
myndighetskä lla fö r personbunden information. Skatteverket har en egen
sida under kontakta oss, som heter “Ta del av allmä n handlingar och
uppgifter”.
Dä r inns ett formulä r dä r man kan precisera vilka uppgifter man vill ha ut.
Skatteverket behandlar alla begä randen om allmä n handling som kommer in
och sekretessprö var begä ran. Man kan ä ven begä ra ut handlingar via deras
telefontjä nst 0771-567567. Skatteverket har rä tt att bestä mma på vilket sä tt
uppgifter lä mnas ut. Exempelvis kan uppgifter om personuppgifter i regel
inte mailas. Men de kan skickas via vanlig post. Vill man ha uppgifterna
direkt kan dessa erhå llas ö ver telefon.
Denna text gä ller generellt fö r alla hä nvisningar till skatteverket.
16
1.1 Namn
Informationstyp Namn
Informationskälla Skatteverket
Sökvärde Namn, personnummer, adress
Hemsida www.skatteverket.se
Telefonnummer: 0771-567567, välj folkbokföring (rekommenderas för ett

snabbare svar)
Anmärkning Den officiella stavningen hos Skatteverket kan skilja sig

från den som personen använder, till exempel Carlsson
vs Karlsson.
Skatteverket har denna information. De har bå de tidigare och nuvarande

namn. De har ä ven allmä nna personuppgifter så som, fö delseort, fö rä ldrar,
barn, civilstå nd, tidigare och nuvarande adress, medborgarskap samt
tidigare namn. Om man har helt bytt namn hanteras detta av Patent och
Registreringsverket (PRV). Skatteverket har namnhistoriken, men
ansö kningshandlingarna fö r namnbytet inns hos PRV.
1.2 Personnummer
Informationstyp Unik individuell sifferkod
Informationskälla Skatteverket, Riksarkivet
Sökvärde Namn, födelsedatum, adress
Hemsida www.skatteverket.se, www.ra.se
Telefonnummer: Skatteverket; 0771-567567, välj folkbokföring

(rekommenderas för ett snabbare svar)
Riksarkivet; 010-476 70 00
Anmärkning Personnummer är den absolut viktigaste uppgiften för

att identifiera en person och för att knyta ihop olika
uppgifter till personen.
17
Personnumret kan man få hos Skatteverket. Det inns dock lera tjä nster på
nä tet dä r man kan få ta del av det. Problemet ä r att om personen inte har ett
ovanligt namn kan det vara svå rt att hitta rä tt personnummer utan andra
ingå ngsvä rden som exempelvis adress.
Personnummer i Sverige ä r en unik identi ikation på en fysisk person.

Systemet med personnummer med sex+tre siffror (å å mmdd-nnn) infö rdes i
Sverige 1947, då benä mnt födelsenummer. Personer fö dda fö re 1947 och
dä refter ick ett personnummer baserat på det lä n och fö rsamling de var
folkbokfö rda i.
Ar 1967 tillkom en kontrollsiffra till personnumret. Alla personer som inns

upptagna i den svenska folkbokfö ringen har ett personnummer.
Personnumret ä r personligt och fö ljer personen genom hela livet.
Det ä r Skattemyndigheten som delar ut personnummer i samband med

registreringen i folkbokfö ringen. Detta gä ller ä ven fö r personer som inte ä r
fö dda i Sverige.
1.2.1 Personnummer Struktur
Personnumret bestå r av 3 delar; Fö delsedatum, fö delsenummer, samt

kontrollsiffra,formatet ä r AAMMDD-nnnK.
ÅÅMMDD är födelsedatumet och står för: År, Månad, Dag (6 siffror)
nnn ä r ett 3-stä lligt fö delsenummer, 001 - 999. Alla fö delsenummer ä r udda
fö r mä n och jä mna fö r kvinnor. Frå n och med 1990 ä r fö delsenumret ett tal
som delas ut slumpvis ur en serie som ä r gemensam fö r hela landet. K ä r
kontrollsiffran i personnumret.
Mellan fö delsedatumet och fö delsenumret inns ett bindestreck (-). Detta
anvä ndes fö r att ange att personen ä r fö dd inom de senaste 100 å ren. Detta
system har numera ersatts med att hela fö delseå ret i regel anges, det vill
sä ga AAAAMMDD-nnnK.
18
1.2.2 Tidigare personnummer (tillfä lligt)
Skatteverket kan kontrollera tidigare personnummer, eller så kallade
tillfä lliga personnummer som har tilldelats en person.
1.3 Folkbokfö ringsadress
Informationstyp Folkbokföringsadress (Adress)
Sökvärde Namn, personnummer
Telefonnummer: 0771-567567, välj folkbokföring (rekommenderas för

ett snabbare svar)
Anmärkning Med folkbokföringsadress menas den adress personen

är folkbokförd på. Det behöver inte betyda att
personen faktiskt bor där.
Skatteverket har folkbokfö ringsuppgifter på personen, samt viss historik om

tidigare adresser.
En person ä r folkbokfö rd i ett lä n, en kommun, en fö rsamling och på en
fastighet enligt den indelning som Lantmä teriet har bestä mt.
Fastighetsbeteckningen ö ppnar upp till en geogra isk kontext i register och
arkiv. Till fastigheten ä r en adress kopplad.
1.3.1 Postnummer
Postnord har en funktion på sin hemsida dä r man kan kontrollera
postnummer och adresser. Den fungerar ä ven fö r de ö vriga nordiska
lä nderna.
19
1.3.2 Familjebild/ boende-och slä ktrelationer
Informationstyp Släktskap/ Relationer
Sökvärde Släktskap, samboende
Telefonnummer: 0771-567 567
Anmärkning XXX XXX XXX
Nä r man gö r en bakgrundskontroll ä r personens relationer en viktig

bestå ndsdel fö r att orientera sig kring fö rhå llanden och beroendeband. En
person kan genom så rbarheter kopplat till nä ra relationer komma att bli en
sä kerhetsrisk. Fö r att få en bild av en persons relationer kan man bö rja med
personens nä rmaste familj.
Fö r att få ut denna information kan Skatteverkets personbild (6401)

begä ras ut. I denna anges namn och personnummer fö r en persons familj,
samt vilken typ av relation det avser. Exempelvis ifall en person ä r nå gons
fö rä lder eller syskon.
Fö r att få en ä nnu bä ttre bild kan begä ran utvidgas till att ä ven avse
personbilden fö r fö rä ldrars syskon och deras familj, eller andra slä ktingars
familj. Aven andra relationskopplingar, så som personbild fö r ingifta
personer kan vara intressanta. En samling av personbilder blir som en
bö rjan av ett slä ktträ d.
I personbilden inns det olika beteckningar såsom: M= Make, P=Partner, BM=

Biologisk mor, BF= Biologisk far, F= Förälder, B= Barn, AB= Adoptivbarn, AM=
Adoptivmoder, AP= Annan person, V= Vårdnadshavare.
20
1.3.2.1 Notering angå ende sociala medier
Vå r handledning behandlar inte sociala medier. Men utifrå n personbilderna
kan man sö ka ut information och kopplingar kring en persons relationer via
olika plattformar och andra sö kvä gar.
Aven kontroll av fö rekomst av domar och straffö relä gganden avseende
personer runt vå rt utredningsobjekt ger en bild av umgä ngessä tt, sociala
levnadsfö rhå llanden och fö rekomst av kriminalitet. Vilket kan vä gas in i
lä mplighetsbedö mningen fö r en tjä nst, ett uppdrag eller en funktion.
1.3.3 Kriminella nä tverk/ miljö er och extremism

Om man fö ljer nyheterna idag berö r må nga artiklar kriminalitet, gä ngvå ld
och utomparlamentariska eller extremistorganisationers agerande och
positionering i samhä llet. Det fö rs ä ven ö ppna dialoger om hur parallella
samhä llen vä xer fram som stö r vå r rä ttsordning och vå r representativa
demokrati.
Arbetar man med bakgrundskontroller eller med sä kerhetsprö vning bö r
man som person skaffa sig en god bild av vilka grupper och miljö er som
skildras och som ä r aktiva i vå rt land och i vå rt nä rområ de dä r vi verkar.
Ett sä tt att gö ra detta ä r genom omvä rldsbevakning dä r man fö ljer
myndigheters rapporter, medierapportering och grä vande journalisters
expos kring grupperingar, brott och hä ndelser. Man kan också fö lja
extremorganisationers egna kartlä ggning av varandra och delvis bekrä fta
deras skildringar genom att begä ra ut domar eller andra handlingar
avseende personerna som anges.
Ett brottmå l kan fö rklara vad en person begå tt fö r brott och vilka personer
som var involverade i brottet. Ett civilrä ttsligt må l kan ge en bild av
relationsfö rhå llanden runt en person.
Slä ktskap mellan kriminella personer frå n annat land kan vara svå rare att
reda ut, dels då efternamnsstrukturen kan se annorlunda ut och pga att det
inte inns nå gon historik i svenska register. Aven relationsanknytningar
genom giftermå l kan saknas då vissa grupper inte gifter sig i enlighet med
svensk lag eller i sverige.
21
Nä r man skapat sig en grundbild av de olika miljö ernas aktö rer ä r det
lä ttare att fö rgrena sig och hitta eventuella kopplingar till sitt
utredningsobjekt. Sociala medier och folkbokfö ring kan ge en fö rgrening av
sociala band att fö lja upp.
Aven relationer i bolagsstyrelser kan visa på kopplingar till grupperingar

som ä r vä rda att uppmä rksamma. Ibland ligger kopplingen en bit bort. Men
den gå r att hitta.
I media nä mns ibland begreppet grö na gubbar, eller grö na gummor. Med
detta menas en person som framstå r som rekorderlig och samvetsgrann. En
person som har ett ordnat liv, ordnad ekonomi och som har bra utbildning
och medverkar till ett fungerande samhä lle. Denna typ av person som utå t
sett inte har nå gon koppling till olä mpliga miljö er har i lera dokumenterade
fall anvä nts fö r att in iltrera eller utfö ra uppdrag å t kriminella gä ng eller å t
andra ur sä kerhetssynpunkt olä mpliga grupperingar. Exempel inns frå n
lera domar. Exempelvis med koppling till kriminalvå rden.
Ett iktivt exempel som ä r relativt lä tt att utreda ä r att en person som sö kt en
sä kerhetsklassad funktion ä r samboende men inte gift med en person som
genom slä ktskap tillhö r en grupp kä nd fö r att tillä mpa en annan
rä ttsordning. Gruppen ä r också en del i ett kä nt kriminellt nä tverk.
Efternamnet på personens sambo gå r inte direkt att relatera till denna
gruppering då sambon har sin mammas efternamn som inte fö rknippas med
den fö r tjä nsten olä mpliga grupperingen.
Utan kunskap om sambons slä kt och vilka som ingå r i det utvidgade
slä ktträ det av beroendefö rhå llanden, hade denna koppling missats och en
olä mplig person ur sä kerhetssynpunkt skulle sannolikt anstä llts i en kä nslig
funktion fö r bå de verksamheten och fö r Sveriges sä kerhet.
Tips frå n fö rfattarna ä r dä rfö r “ ta er tid och bekanta er med dessa
grupperingar. "Det ä r ni som kommer gö ra skillnad”.
22
1.4 Adress eget fö retag
Informationstyp Address
Informationskälla Bolagsverket
Sökvärde Företagsnamn, organisationsnummer, personnamn
Hemsida www.bolagsverket.se
Telefonnummer: XXX XXX XXX
Anmärkning Sök företagsinformation (rubrik i sökfältet)
Det inns andra aktö rer, så som merinfo.se som kan tillgä ngliggö ra samma
typ av information. Kostnader kan tillkomma.
1.5 Tidigare address
Informationstyp Address
Sökvärde Personnummer, namn
Telefonnummer: 0771-567567
Anmärkning Går att begära både via webbformulär och via

telefon.
23
1.6 Fö delseort (Fö delsehemort)
Födelsehemort avser den geogra iska församling som modern var folkbokförd
i nä r barnet fö ddes. Den faktiska födelseorten inns i kyrkoarkivens födelse-
och dopböcker.
Dessa fö rvaras idag hos Riksarkivet i en del andra kommunala och regionala
arkiv med motsvarande uppdrag. Frå n och med 1991-07-01 inns uppgifter i
Skatteverkets folkbokfö ringsregister.
Fö r personer fö dda fö re 1947 ä r fö delsehemorten den faktiska platsen dä r
fö dseln ä gde rum, inte dä r modern var folkbokfö rd. Det hä r behö ver man
veta fö r att veta i vilket kyrkoarkiv man ska leta i.
Det fö rklarar också varfö r folkbokfö ringsfö rsamling vid fö delsen och
fö delseort kan skilja sig å t. Dvs inget konstigt.
Informationstyp Uppgift om ursprung, födelseort, nationalitet
Informationskälla Riksarkivet, Skatteverket
Sökvärde Födelsedatum, namn, personnummer
Hemsida www.ra.se www.skatteverket.se
1.6.1 Fö delseland

Passet ä r den handling som innehå ller fö delseland. Vid till exempel
sä kerhetsprö vningsintervjuer eller andra former av sä kerhetssamtal, så bö r
man be om att de tar med och legitimerar sig med passet, och inte en annan
form av ID-handling.
24
1.7 Telefonnummer
Informationstyp Telefonnummer
Informationskälla XXX XXX XXX
Sökvärde XXX XXX XXX
Hemsida XXX XXX XXX
Anmärkning Läs text nedan.
Att en person har lera telefonnummer ä r inte helt ovanligt idag. Det ä r bå de
enkelt och lä tt att skaffa sig lera aktiva nummer. Troligen kommer det att bli
en skä rpning ä ven i Sverige nä r det gä ller nummer som inte ä r registrerade
på en person. Detta ä r en lagstiftning man ser i lera andra europeiska
lä nder.
Med dagens IP telefoni, kan man ä ven ha telefonnummer som ser ut att vara
landbaserade, men ä r digitala och kan gå vart som helst i vä rlden. Det
betyder att ett svenskt nummer inte nö dvä ndigtvis gå r inom Sverige lä ngre.
Generellt kan man sä ga att motringa angivna telefonnummer, samt att sö ka
dem i olika telefonkataloger ä r ett bra sä tt att veri iera att det existerar, och
gå r till rä tt person. Det inns må lvakter ä ven inom telefonnummer-vä rlden.
1.7.1 Mobiltelefonnummer
Det ä r inte ovanligt att anvä ndarinformationen på ett telefonnummer
saknas, eller ä r skyddat. Dock ä r det inte heller ovanligt att telefonnumret ä r
knutet till Swish tjä nsten. Ett enkelt sä tt att kontrollera ett nummer ä r att
på bö rja en Swish Betalning. Då få r man oftast fram informationen om
ä garen.
25
1.7.2 Jobbtelefon
Flera fö retag har olika typer av nummerserier, och vä xelsystem. Enklaste
sä ttet att validera en arbetstelefon ä r att motringa på numret eller veri iera
genom berö rd myndighet eller kommun.
26
2.0 Utbildning
Det inns lera olika nivå er av utbildning i Sverige. Det betyder att betyg och
resultat hamnar på lera olika stä llen. Beroende på vilken typ av information
man sö ker, så hamnar det antingen på stat, eller kommun.
Privata skolor har inte alltid haft lagkrav på att leverera betyg till en
arkivinstitution, vilket har resulterat i att vissa har fö rsvunnit på grund av
konkurser, olyckor eller slarv.
Nä r det gä ller utbildningar, så inns det ä ven en mö rkare sida. Det har
exploderat av tjä nster, dä r man kan kö pa bå de svenska och utlä ndska betyg,
examina etc. Dessa levereras i regel på identiskt papper, med alla rä tta
markeringar och stä mplar.
Vill man titta nä rmare på vilket utbud det inns, så anvä nd sö korden (buy
diploma online sweden) fö r att få lertalet trä ffar på olika fö rmedlare. Lä gg
ä ven mä rke till att dessa inte ä r standardiserade, utan skrä ddarsys frå n fall
till fall.
Det betyder att den traditionella kvalitetssä kringen att skicka in kopior på
betyg och examina, inte lä ngre har nå got vä rde. Det enda sä ttet att validera
att betyget eller examinan ä r ä kta, ä r att kontrollera det mot lä rosä tet.
27
2.1 Grundskolebetyg
Informationstyp betyg
Informationskälla Kommunal skola, eller kommunarkiv
Sökvärde Namn, personnummer, skolans namn
Hemsida Berörd kommun
Telefonnummer: Berörd kommun
Anmärkning I regel ligger betyg kvar på skolan upp till tio år,
efter detta hamnar de i kommunarkivet. Privata
skolor ska även de leverera till kommunarkiv.
Grundskolebetyg hamnar i regel i det kommunala arkivet dä r individen gick i

skolan. I regel ligger det på fö rvaltningsnivå upp till fem å r, innan de
levereras till kommun eller kommun-/stadsarkivet. Har det gå tt nå gra å r
rekommenderas att man bö rjar med att kontakta respektive arkivinstitution
direkt. I regel arkiveras de på å r och personnummer per skola.
Fö r att vara sä ker på att kunna å ter inna dem, behö ver man ha så mycket
information som mö jligt. Speciellt om det var innan ett nyare IT system fö r
betygshantering.
Grundskolan behö ver inte nö dvä ndigtvis lä ngre vara kommunal, då ler och
ler privata alternativ tillkommer. Dock så ä r de privata skolorna sedan
nå gra å r skyldiga att leverera betygen till den kommun som de ä r
verksamma i.
28
2.2 Hö gstadiebetyg
Informationstyp Betyg
Informationskälla Kommunal skola, privat skola, eller kommunarkiv
Sökvärde Namn, personnummer, skolans namn
Hemsida Berörd skola, berörd kommun
Telefonnummer: Berörd skola, berörd kommun
Anmärkning I regel ligger betyg kvar på skolan upp till tio år, efter
detta hamnar de i kommunarkivet. Privata skolor ska
även de leverera till kommunarkiv
Precis som grundskolan, så hanteras gymnasiebetyg på samma sä tt. Det
betyder att man må ste ha information om vart personen har gå tt i skola.
2.3 YH utbildning
Informationskälla Myndigheten för yrkeshögskola
Hemsida www.myh.se
Telefonnummer: 010-209 01 00
Anmärkning Var noga med att fråga om alla registrerade

utbildningar, examina eller sk. Korta kurser under
100 yhp. Går att begära via telefon eller via deras
registratorsfunktion registrator@myh.se
29
2.4 Hö gskolestudier
Informationskälla Universitet eller högskola
Hemsida Respektive lärosäte
Telefonnummer: Respektive lärosäte
Anmärkning Det finns oftast en specifik enhet på högskolor och

universitet som hanterar examensärenden. Dock
har flera tillgång till ladok, och det kan räcka med
att prata med respektive institution.
Du som har behov av att kontrollera en persons utfä rdade examen kan
genom “https://www.student.ladok.se/kontrollera” , med hjä lp av en
kontrollkod och berö rd persons personnummer få tillgå ng till information
om utfä rdad examen och dess ingå ende meriter. Kontrollkod kan bara
erhå llas genom personen som man vill kontrollera.
Genom att ta kontakt med respektive lä rosä te, så kan man ta del av uppgifter
om examina eller hö gskolepoä ng som en offentlig handling. Utan att
meddela personen som man validerar betygen fö r.
30
2.5 Hö gskole och Universitetsexamina
Informationstyp Examina, betyg
Informationskälla Lärosäte
Anmärkning Det finns ett system för att dela sina meriter från ladok
systemet, se beskrivning till 2.4. Detta måste dock ske
frivilligt från personen som kontrolleras.
2.6 Kursintyg
Informationstyp Intyg
Informationskälla Respektive kursanordnare
Hemsida Respektive kursanordnare
Telefonnummer: Respektive kursanordnare
Anmärkning Fördelaktigt om man kan ange år personen har

genomgått kursen
Det inns gott om fö retag som ger kurser. Man kan inte heller utgå frå n att
alla fö retag eller kursanordnare har ett register eller arkiv ö ver deltagare
som genomgå tt kurser.
Problemet hä r ä r att om man nu vill validera, och sä kerstä lla bå de
genomfö rande och kvaliteten i kursen, bö r man kontakta respektive
anordnare, samt skaffa sig en uppfattning om vad kursens innehå ll,
svå righet samt krav ä r.
31
Det blir ett objektivt beslut fö r den utredande parten om intyget i sig har ett
så dant vä rde att det ä r vä rt att kontrollera.
2.7 Utlä ndska betyg
Informationskälla Lärosäte
Anmärkning Validerade utländska betyg från UHR finns på

respektive lärosäte i ansökan till dessa. UHR
validerar betygen för att kunna söka till högre
svenska utbildningar.
Universitets- och hö gskolerå det (UHR), tidigare Verket fö r hö gskoleservice
(VHS) utfö r validering av utlä ndska examina och utbildningsintyg. Dock så
verkar de inte ha dessa i en egen databas, utan efter validering hamnar
dessa validerade betyg på respektive lä rosä te som personen sö ker till som
en del av ansö kan. Man behö ver dä rfö r kontakta respektive svenskt lä rosä te
fö r att få tillgå ng till dem.
Ett annat alternativ ä r att man kontaktar respektive skola i utlandet. I Europa
torde detta inte vara ett stö rre problem, men det inns lera lä nder som inte
kommer att lä mna ut. Iran till exempel. Lä mnar inte ut betyg, eller validerar
dessa. Troligen inte ens fö r sina egna medborgare, som en del i
statsapparatens kontroll.
32
3.0 Certi ikat, bevis och behö righeter
3.1 Kö rkort
Informationstyp Körkort
Informationskälla Transportstyrelsen
Hemsida www.transportstyrelsen.se
3.1.1 Taxi och taxibehö righet
Informationstyp Körkort taxi
33
3.2 Skepparexamen/sjö kaptensexamen
Informationstyp Skepparexamen & sjökaptensexamen
Anmärkning För fritidsbåtar, se beskrivande text nedan.
Transportstyrelsen (yrkestra ik). Utbildning: Sjö kaptensexamen vid hö gskola

eller universitet (se ovan punkt 2.4-5). Privat tra ik: Sjö befä lsskolan i
Stockholm (1913-1985), Nä mnden fö r bå tlivsutbildning, NFB (1951-)
Fö rarintyg fö r å ren 1961 till september 1985 inns hos
Transportstyrelsen.
E-post: “sjofart@transportstyrelsen.se”
Kustskepparintyg som ä r utfä rdat 1985-10-01 eller senare, kontakta

nä mnden fö r bå tlivsutbildning (NFB), e-post info@batlivsutbildning.se, tel
08-663 79 93. Intyg utfä rdade innan 1985-10-01 kontakta berö rt
landsarkiv.
3.2.1 Radiocerti ikat sjö fart
Ta kontakt med nä mnden fö r bå tlivsutbildning, NFB, e-post

“info@batlivsutbildning.se”, tel 08-663 79 93.
34
3.3 Flygcerti ikat
Informationstyp Certifikat
35
4.0 Militä ra meriter
Fö r på stå dda uppgifter om genomfö rd militä r utbildning eller tjä nstgö ring
inom Fö rsvarsmakten kan det i vissa fall vara svå rare att validera dessa. Det
skulle dessutom kunna vara direkt olä mpligt att fö rsö ka sig på det, utan att
fö rst ha tä nkt igenom det vä ldigt noga. Det gä ller vilka uppgifter man har fö r
avsikt att inhä mta och sammanstä lla.
Det beror på sektorns natur med hö g sä kerhet och att det dessutom kan
berö ra frå gor som omfattas av sekretess gä llande Sveriges sä kerhet. Att
samla in och aggregera så dana uppgifter, ä ven ö ppna, innebä r en risk att
man skapar en helt annan informationsprodukt ä n den man egentligen hade
fö r avsikt att skapa. Det kan medfö ra ett oö nskat straffansvar fö r den som
har skapat produkten. Aven om avsikten enbart var att validera en uppgift.
Alltjä mt gä ller dock att må nga uppgifter ur allmä nna handlingar torde kunna
begä ras ut fö r att mö jliggö ra validering av på stå dda uppgifter om
tjä nstgö ring, betyg osv. Vissa uppgifter kommer dock aldrig att kunna
valideras på grund av sekretess.
Kontroll i bibliotek (äldre uppgifter): Om det gä ller att validera uppgifter
om of icerare fö r tiden fram till 1999 så ä r det enklaste sä ttet att sö ka i de
tryckta rullorna som inns på lera offentliga bibliotek. De heter “Det
svenska försvarsväsendets rulla” och “Svenska försvarets rulla”. Det inns
ett alfabetiskt register i dessa. Av rullorna framgå r militä r grad och
fö rbandstillhö righet fö r respektive å r.
Utlandstjänstgöring/Minnesböcker - se nedan under 4:2
Kontroll i arkiv: Ett på stå ende om genomfö rd grundutbildning,

of icersexamen eller tjä nstgö ring som anstä lld torde ha resulterat i nå gon
typ av bevis eller intyg som den enskilde har mottagit fö r detta. Det
lä mpligaste torde i dessa fall vara att i fö rsta hand begä ra att få ta del av
intyg eller motsvarande frå n den enskilde, om hen har listat dem som
merit/-er.
Ett nekande till en så dan begä ran torde kunna ses som ett orovä ckande
tecken som krä ver en fö rklaring till varfö r.
36
Om man vill gå vidare och kontrollera trovä rdigheten så torde uppgifterna
kunna valideras mot motsvarande upprä ttade handlingar i utfä rdande
myndighetens arkiv. Dessa å ter inns sannolikt hos Fö rsvarsmakten eller hos
Krigsarkivets arkiv och bibliotek i Tä by. Fö r att kunna å ter inna handlingarna
så behö vs uppgifter om fö rband eller skola samt tjä nstgö ringstid eller det
examenså r det rö r sig om.
Vä rnplikt: Fö r vä rnpliktiga t.o.m. 1968 (fö dda t.o.m. 1954) - Krigsarkivet. I
regel ingen sekretess utom fö r lä karhandlingar (70 å r).
4.1 Militä r tjä nstgö ring
Informationstyp Yrkes- eller reservofficersexamen eller

motsvarande, anställd inom försvarsmakten,
genomgången värnplikt m.m.
Informationskälla Försvarsmakten, Riksarkivet
Sökvärde Namn, personnummer, förband eller annan

organisationsdel inom försvarsmakten
Hemsida www.riksarkivet.se, www.forsvarsmakten.se
37
4.2 Utlandstjä nstgö ring
Informationstyp Betyg, tjänstgöring
Informationskälla Försvarsmakten , Riksarkivet
Sökvärde Namn, personnummer, år
Hemsida www.riksarkivet.se, www.forsvarsmakten.se
Fö r ett lertal FN-bataljoner (missioner) inns det tryckta minnesbö cker med
namnlistor och i lera fall gruppfotogra ier. Det man behö ver veta ä r vilken
FN-mission det rö r sig om och land.
4.3 Hemvä rnet
Informationstyp Tjänstgöringskort
Informationskälla Respektive hemvärnsförband
Hemsida www.mil.se
Telefonnummer: Respektive förband
Anmärkning Man kan få ut uppgifter om enskilda personer, inte

aggregerad data.
Man kan fortfarande få ut information frå n hemvä rnet kring enskilda
individer. Det kallas bl.a. Tjä nstgö ringskort, eller personalkort. Fö r att få ta
del av denna information så behö ver man kontakta respektive fö rband.
38
Genom att kontakta fö rsvarsmakten kan man få information om vem, eller
vart man ska vä nda sig. Be intliga hemvä rnsorganisationer inns i regel
representerade på internet, och kontaktuppgifter gå r att sö ka upp den
vä gen.
4.4 Sveriges frivilliga fö rsvarsorganisationer
Informationstyp Medlemskap
Informationskälla Frivilliga försvarsorganisationer
Sökvärde XXX XXX XXX
Hemsida XXX XXX XXX
Anmärkning Dessa organisationer omfattas inte av

offentlighetsprincipen då de är ideella
föreningsverksamheter.
Sverige har lera frivilliga fö rsvarsorganisationer (se lista på nä sta sida).
Dock ä r dessa klassade som ideella fö reningar, och omfattas inte av
offentlighetsprincipen. Det betyder att de inte må ste lä mna ut uppgifter.
Dock om behov inns, kan man med godkä nnande frå n den kontrollerade ta
kontakt med respektive organisation fö r att ha en dialog med dessa. Dock
har de ingen skyldighet att hjä lpa till.
39
Frivilliga lygkå ren Sveriges bilkå rers riksfö rbund
Civilfö rsvarsfö rbundet Svenska blå stjä rnan
Insatsingenjö rernas riksfö rbund Svenska brukshundklubben
Flygvapenfrivilligas riksfö rbund Svenska fallskä rmsfö rbundet
Frivilliga automobilkå rernas Svenska

riksfö rbund fö rsvarsutbildningsfö rbundet
Frivilliga motorcykelkå rernas Svenska pistolskyttefö rbundet

riksfö rbund
Frivilliga radioorganisationen (FRO) Svenska Rö da Korset
Frivilliga Resursgrupp (FRG) Svenska skyttesportfö rbundet
Fö rsvarets personaltjä nstfö rbund Sjö vä rnskå rernas riksfö rbund
40
5.0 Domar och belastningsregister
Informationstyp Domar, beslut eller handlingar
Informationskälla Domar, beslut eller handlingar
Sökvärde Namn, personnummer, företagsnamn,

organisationsnummer
Hemsida www.domstol.se
Telefonnummer: Se hemsida, hänvisar till olika domstolar
Anmärkning Tingsrätter
Hovrätter
Högsta domstolen
Förvaltningsrätten
Kamarätter
Högsta Förvaltningsdomstolen
5.1 Utdrag ur belastningsregistret
Utdrag ur belastningsregistret ersä tter inte en bakgrundskontroll. Det ä r

inte fö r alla tjä nster du som arbetsgivare kan krä va ett utdrag.
“Det är endast ett fåtal arbeten där det inns en lagstadgad rättighet för
arbetsgivaren att kräva utdrag ur brottsregistret".
Flera arbetsgivare anvä nder idag utdraget “kontrollera egna uppgifter” som
bakgrundskontroll. Den sö kande ombeds att bestä lla ett utdrag ur
belastningsregistret och informeras om att de inte få r ö ppna kuvertet som
de få r hem utan det ska lä mnas eller uppvisas fö r arbetsgivaren.
41
5.2 Domar och handlingar i må l
Om du vill ta del av en dom eller bestä lla allmä nna handlingar i ett må l ska
du kontakta den domstol som har må let. Domstolen gö r alltid en
sekretessprö vning innan en handling lä mnas ut. Ibland kostar det att få ut
handlingar. Det beror bland annat på bestä llningens omfattning och om
handlingarna inns elektroniskt, eller behö ver skannas eller kopieras.
5.2.1 Om du vill vara anonym

Alla domar som fattas i domstol blir allmä n handling och kan dä rmed
begä ras ut. Du har rä tt att vara anonym nä r du bestä ller allmä nna
handlingar och då rekommenderas att besö ka domstolen. Du kan ä ven ta
kontakt via telefon, via brev eller e-post om din adress inte avslö jar din
identitet.
Du hä mtar dina bestä llda handlingar på plats eller få r dem skickade via
e-post eller post och betalar eventuell avgift via medfö ljande faktura eller
kontant på plats.
5.2.1.1 Hur man begä r ut handlingen
Du behö ver ha ett namn och personnummer (gä rna bå da), eller
organisationsnummer avseende den person som det berö r. Alternativt
behö ver du veta må lnummer och vilken domstol som har hanterat ä rendet
fö r att få ut en dom eller handlingar i ett må l.
5.2.1.2 Hitta rä tt domstol beroende på må ltyp

En domsaga, eller domkrets som det också kallas, ä r det geogra iska områ de
inom vilket en domstol ä r behö rig att ta upp må l. Sö dertö rns tingsrä tts
domkrets omfattar exempelvis Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynä shamns
kommun samt Sö derort i Stockholms kommun.
Det inns bestä mmelser i bland annat rä ttegå ngsbalken som reglerar vilken
domstol som ä r behö rig att ta upp ett må l.
42
I brottmå l ä r huvudregeln att behö rig domstol ä r tingsrä tten i det
geogra iska områ de dä r brottet begå tts. I tvistemå l ä r ofta utgå ngspunkten
att behö rig domstol ä r tingsrä tten inom det områ de dä r svaranden
(motparten) var folkbokfö rd den 1:e november fö regå ende å r.
Om det istä llet handlar om en tvist om en fastighet styrs istä llet

behö righeten av inom vilket områ de fastigheten inns. Detta kan vara en
ingervisning kring vart du ska rikta din begä ran. Tä nk dock på att en person
kan ha lyttat och så ledes omfattats av en annan domkrets tidigare.
Fö r att hitta en domstol kan du gå in på domstol.se och vä lja alternativet -
hitta domstol. Dä r få r du snabb tillgå ng till domstolarnas egna hemsidor
med kontaktuppgifter fö r att gö ra din begä ran.
5.2.1.3 Tips, bred begä ran fö r bä ttre trä f bild
Ett tips ä r att ta ut en må lfö rteckning hos en domstol dä r man efterfrå gar att
få en lista ö ver alla må l dä r utredningsobjektet fö rekommer.
Hos tingsrä tt och hovrä tt efterfrå gas må lfö rteckning dä r
utredningsobjektet fö rekommer. antingen som må lsä gare,
å talad eller vittne. Aven ifall utredningsobjektet varit part i
tvistemå l ä r intressant att efterfrå ga.
Man kan ä ven efterfrå ga om ett fö retagsnamn eller ett

organisationsnummer som ä r kopplat till utredningsobjektet
fö rekommer i domstolens må lfö rteckning.
En person som ä r engagerad i ett bolag behö ver fö r den delen
inte varit den person som varit delaktig i en
domstolsfö rhandling. Men uppgiften om fö retagets
fö rehavanden och fö rekomst i domstol kan ge en bild av vad
som har hä nt under personens engagemang i fö retaget.
43
Vad det avser fö rvaltningsdomstol( fö rvaltningsrä tt och
kammarrä tt) efterfrå gas uppgift om utredningsobjektet
fö rekommer bland domstolens diariefö rda ä renden.
Att gö ra en bred begä ran till lera domstolar ger en bä ttre bild ö ver
fö rekomst och vilken sorts domar som behandlats avseende en person och i
vilka sammanhang personen varit fö remå l fö r domstolsvä sendet.
Vill man sä kerstä lla att man inte missar nå gon information avseende sitt
utredningsobjekt kan man gö ra sin begä ran till samtliga domstolar.
Det inns:
48 tingsrä tter
6 Hovrä tter
12 Fö rvaltningsrä tter
4 Kammarrä tter
En bred begä ran medfö r lite administration. Men har man mailadress till
domstolarnas registratorsfunktion ä r dessa begä randen relativt lä tta att
gö ra med två dolda sä ndlistor. Tingsrä tter och hovrä tter i en lista och
fö rvaltningsrä tter och kammarrä tter i den andra.
En tingsrä tt avgö r brottmå l och tvistemå l. Hovrä tten hanterar

ö verklaganden av tingsrä ttens må l.
Fö rvaltningsrä tt och kammarrä tt behandlar må l och tvister mellan enskilda
personer och myndigheter.
I fö rvaltningsrä tten ö verklagar en person till exempel beslut frå n

skatteverket, fö rsä kringskassan eller socialtjä nsten. Det kan exempelvis vara
folkbokfö ringsbeslut, beslut om A- kassa, beslut om studiestö d eller beslut
om sjukpenning.
44
Fö rvaltningsrä tten behandlar också beslut om psykiatrisk två ngsvå rd, i de
fall en person behö ver två ngsvå rdas lä ngre tid ä n fyra veckor.
Kammarrä tten ä r instansen ö ver fö rvaltningsrä tten och behandlar samma
frå gor som fö rvaltningsrä tten men dä r personen ö verklagat ä nnu ett steg.
Kammarrä tten behandlar ä ven ö verklagande av beslut om begä ran om
allmä n handling dä r en myndighet inte lä mnat ut en uppgift efter begä ran.
5.2.2 Juridiska databaser
Det inns juridiska databaser som lera myndigheter och organisationer

betalar fö r. Med rä tt abonnemang kan man genom dessa tjä nster ta del av
stora mä ngder domar rö rande en person, dock inte alla (fö rfattarens
anmä rkning). Aven hä r rä cker det med ett personnummer fö r att sö ka efter
domar fö r en person. Det inns ä ven andra alternativ som tillhandahå ller
domar och annan offentlig information mot betalning per sö kning. Det ä r
dock betydligt vanligare att en myndighet eller ett fö retag har en
prenumeration på en juridisk databas kontra en betaltjä nst. Ofta pga att den
juridiska databasen anvä nds i andra syften. Exempelvis som stö d till
organisationens rä ttsavdelning. Att efterforska fö rekomst och tillgå ng till en
så dan databas i sin egen organisation ä r dä rmed att rekommendera fö r att
få bra verktyg fö r smidig bakgrundskontroll i sin organisation.
Exempel på en vanligt tillgänglig juridisk databas är Juno. Även Lexbase,

Infotorg och Veri iera är databaser. Men dessa är mer kostsamma. Dock går
lera av dem i regel något djupare.
45
5.3 Straffö relä ggande och å talsunderlå telse
Informationstyp Beslut om strafföreläggande. Beslut om

åtalsunderlåtelse
Informationskälla Åklagarmyndigheten
Hemsida www.aklagare.se
Telefonnummer: 010-562 50 00
Anmärkning Med hänsyn till GDPR kommer man inte att skicka
uppgifter via e-post. Dock går det bra att beställa en
papperskopia.
Uppgift om straffö relä ggande och å talsunderlå telse hanteras av

å klagarmyndigheten. Domstolar fö r fö rvisso också register ö ver
straffö relä gganden. Men dessa ä r inte lika lä tt sö kbara hos en domstol som
de ä r hos å klagarmyndigheten. Ska man gö ra sin begä ran mot en domstol
stä ller det hö gre krav på att begä rande part kan ge mer information om
fö relä ggandet så att domstolen kan hitta handlingen.
Ett straffö relä ggande ä r en typ av summariskt brottmå lsfö rfarande som kan
ersä tta å tal i samband med vissa mindre allvarliga brott. Istä llet fö r att
ä rendet gå r till domstol kommer å klagaren direkt, utan nå gon rä ttegå ng
utfä rda bö ter alternativt villkorlig dom (eller bö ter och villkorlig dom i
kombination).
Detta gä ller dock under fö rutsä ttning att den misstä nkte har erkä nt brottet
och godkä nt det aktuella fö relä ggandet.
En å talsunderlå telse innebä r att å klagaren, om fö rutsä ttning inns, vä ljer att
inte vä cka å tal eller gå till rä ttegå ng med brottet. Fö r å talsunderlå telse ska
det stå helt sä kert att ett brott har begå tts och att man erkä nt brottet. Det
ska också kunna antas att det begå ngna brottet inte skulle ha gett nå gon
annan på fö ljd ä n bö ter. En å talsunderlå telse ger ingen på fö ljd fö r det
speci ika brottet, men det hamnar i belastningsregistret.
46
Ett straffö relä ggande och en å talsunderlå telse ä r ett myndighetsbeslut och
omfattas dä rmed av offentlighetsprincipen. Handlingen ä r upprä ttad och
fö rvarad hos en myndighet och anses dä rmed vara en allmä n handling.
Ett straffö relä ggande eller en å talsunderlå telse ä r i regel inte belagt med
sekretess och kan så ledes begä ras ut frå n Aklagarmyndigheten via deras
registratorsfunktion. En sekretessbedö mning gö rs dock i varje enskilt fall.
Ett vanligt bö tesbrott som ofta medfö r straffö relä ggande ä r brott mot
sexkö pslagen eller ringa narkotikabrott. Brott som alltså ofta inte skulle
dyka upp på den må lfö rteckning vi begä r ut frå n domstol. Inte heller
å talsunderlå telser å ter inns i må lfö rteckning frå n domstol.
Notering. Handlingar på en myndighet regleras av lagar fö r arkivering och

gallringsregler. Nä r man begä r ut en handling ä r det så ledes bara inom
ramen fö r hur lä nge en myndighet enligt gallringsreglerna få r ha en
handling som vå r utredning faktiskt kan redovisa fö rhå llanden fö r.
Det kan alltså ha funnits handlingar kring en person tidigare. Men att dessa
enligt lag nu gallrats bort. Vissa tjä nster med utgivningsbevis har en annan
gallringsreglering av handlingar.
47
5.4 Fö rundersö kningsprotokoll
Informationstyp Förundersökningsprotokoll med bilagor
Informationskälla Domstol, åklagarmyndigheten
Sökvärde Namn, personnummer, målnummer
Hemsida Aktuell domstol där målet hanteras. Domstolar hittas

via “www.domstol.se” Underlaget finns även att
begära från åklagarmyndigheten, men i regel är det
bättre att begära från aktuell domstol som har målet.
Målnummer kan fås från åklagarmyndigheten via

deras registratorsfunktion på åklagarmyndighetens
hemsida.
Telefonnummer: Hittas för angiven domstol på “www.domstol.se”
Åklagarmyndigheten: 010-562 50 00
Nä r en å klagare vä cker å tal mot en person i ett brottmå l skickas
fö rundersö kningsprotokollet till en aktuell domstol dä r må let ska prö vas.
Fö rundersö kningsprotokollet blir genom den handling en allmä n handling.
Ett fö runderundersö kningsprotokoll eller FUP som det fö rkortas ä r en
sammanstä llning ö ver de olika material och å tgä rder som tagits fram och
samlats in under den aktuella brottsutredningen. I
fö rundersö kningsprotokollet inns exempelvis kriminaltekniska
undersö kningar, hemlig dataavlyssning, fö rhö r, analysbesked osv.
Ett fö rundersö kningsprotokoll kan beroende på sekretessprö vning lä mnas
ut i sin helhet eller delvis. Nä r man gö r sin begä ran ä r det lä mpligt att
begä ra ut fö rundersö kningsprotokollet med bilagor.
Man kan hä r ange att eventuella bilagor belagda med sekretess inte begä rs
ut och att man godkä nner eventuella sekretess “ maskningar”. Detta fö r att
slippa onö digt mailande( om du inte har fö r avsikt att ö verklaga
myndighetsbeslutet om att du inte ick ta del av hela
fö rundersö kningsprotokollet till kammarrä tten).
48
Man kan ä ven stä lla sin begä ran till å klagarmyndigheten. Men det ä r i regel
lä ttast att gö ra sin begä ran till aktuell domstol. Det man dä remot kan få frå n
å klagarmyndigheten ä r aktuellt må lnummer och aktuell domstol. Fö r det
behö ver man ange utredningsobjektets namn och personnummer fö r att få
en fö rteckning ö ver de ä renden som skickats vidare till domstol fö r å tal. I
denna fö rteckning hittar man må lnumret och aktuell domstol.
Ett fö rundersö kningsprotokoll omfattar oftast må nga sidor. Vilket medfö r att
avgift kan tas ut med stö d av avgiftsfö rordningen.
49
6.0 Arbete och meriter
6.1 CV
Informationstyp CV
Informationskälla Offentlig arbetsgivare, alt social media platform typ

Linkedin
Hemsida Respektive offentlig arbetsgivare
Telefonnummer: Respektive offentlig arbetsgivare
Anmärkning En person som jobbat inom det offentliga bör ha fått sin
CV vid ansökan till tjänsten placerad i personalakten.
Den kan vara föråldrad beroende på tiden som förlupit.
En CV ä r i regel grunden vid en jobbansö kan. Men ä ven sociala

medieplattformar, så som Linkedin, brukar kunna erbjuda en bra
kronologisk redogö relse ö ver sysslor, utbildningar och kompetenser.
Vad som ä r av intresse vid granskningen av en CV ä r om den stä mmer. Eller

om den redovisar avvikelser, eller luckor som inte gå r att redovisa.
En medveten avvikelse på en CV kan erbjuda fö rdelar fö r den enskilde. Att
faktiskt kunna validera dessa ä r dä rfö r ytterst viktigt fö r att sä kerstä lla att
det inns substans bakom det man på stå r.
50
6.2 Personalakter
Informationstyp Personalakt
Informationskälla Offentlig arbetsgivare
Hemsida Respektive offentlig arbetsgivare
Telefonnummer: Respektive offentlig arbetsgivare
Anmärkning Det kan finnas delar av personalakten som omfattas av

sekretess. Dock är det en offentlig handling. Den bör
innehålla ansökningshandlingar, utbildningsbevis, CV,
betyg etc. Den kan även innehålla information om
skriftliga varningar, misskötsamhet etc. Delar som
behandlar rehabilitering och sjukdom kommer att vara
sekretessbelagda.
Har personen tidigare varit anstä lld inom det offentliga, så ä r dennes
personalakt en offentlig handling. Saker som normalt kan innas i en
personalakt, och som kan omfattas av sekretess, ä r sjukdom och
rehabä renden.
Dessa kommer man alltså inte att få ta del av. Dock kan tillä ggas att vid en
begä ran om utlä mning av en personalakt, eller vilken offentlig handling som
helst, begå s det ibland slarv, och man få r ibland ut mer ä n avsett.
Vad som kan å ter innas i personalakter, och som kan vara av intresse ä r
ansö kningshandlingar, samt kursintyg, antingen fö rvä rvade under tiden hos
arbetsgivaren, eller som bifogats vid ansö kningstillfä llet.
Att kontrollera en tidigare CV hos en tidigare arbetsgivare, kan ge en bra

kvalitets indikation på om det fö rekommer avvikelser. Om ett
tjä nstgö ringsbetyg eller motsvarande omdö me har utfä rdats så ska en kopia
av denna handling innas i personalakten.
51
6.3 Referenser
Informationstyp Referens
Informationskälla Referens
Sökvärde Respektive referens
Hemsida XXX XXX XXX
Telefonnummer: Respektive referens
Anmärkning Tänk på att referenser är frivilligt givna, vilket betyder

att de troligen inte kommer att ge negativ återkoppling
på personen.
6.4 Referenser, icke angivna
Informationstyp Referens
Informationskälla Referens
Sökvärde Arbetsgivare, kontaktnät, social media
Hemsida XXX XXX XXX
Telefonnummer: Respektive referens
Anmärkning Det kan anses oetiskt att kontrollera ej angivna referenser.

Kontrollera vad som gäller för er verksamhet.
Idag ä r det fö rhå llandevis enkelt att hitta nä tverk dä r personen man
kontrollerar ä r i, eller har fö rekommit.
Den sö kande kommer mest troligt inte ange en referens som ä r då lig fö r
dem, frå gan ä r om den rä tta bilden kommer fram genom denna referens.
Det kan vara mer vä rt att kontrollera nå gra tidigare arbetskollegor eller
chefers referenser, snarare ä n den angivna chefen eller den angivna
referensen.
52
7.0 Fö retag och verksamhet
7.1 Fö retagsinformation
Informationstyp Bolagsengagemang , föreningsaktivitet
Informationskälla Bolagsverket, skatteverket, kronofogden
Sökvärde Namn, personnummer, organisationsnummer
Hemsida www.bolagsverket.se
Anmärkning Det finns alternativ, bl.a “www.bolagsfakta.se” är en

enkel söktjänst där man får mycket information. Även
Proff.se är ett alternativ. Man kan bl.a. Söka på
personnamnet eller företagsnamnet. Det finns flera
privata söktjänster för bolag, hitta någonting som ger
mest för dig.
På Bolagsverket kan man få uppgift om ifall en person

har ett företag eller har föreningsengagemang. På
Skatteverket kan man få uppgift om ifall företaget har F-
skattsedel, är registrerat för moms, registrerat som
arbetsgivare samt beslutade arbetsgivaravgifter. Om du
vill veta ifall har restförda skatteskulder kan du kontakta
kronofogden.
Hos bolagsverket- eller via bå de gratis och- betaldatabaser kan man bland
annat fö lja kopplingar till andra personer i olika bolag fö r att kunna pussla
ihop ett mö nster. Det man letar efter kan vara andra fö retagsnä tverk och
fö retagsrelationer som ä r av intresse i ä rendet.
Man bö r se ö ver hur ofta samma verksamhet byter bolag eller skapar nya
fö retag dä r resultatet ä r avvikande gentemot det uppfattade bö rsvä rdet.
Ibland vill man ä ven se kopplingar mellan olika bolag och individer fö r att
kunna lä sa ut eventuella relationer som ä r av intresse.
Man utfö r ä ven sö kningar fö r att se felaktigheter hos samarbetspartner som
exempel om deras bolag ä r i konkurs eller felaktigheter i hantering av
53
skatter vilket kan vara avgö rande fö r fortsatt samarbete alternativt vidare
utredning.
Att kontrollera bolagets rating, som bland annat bedö mer hur fö retaget
skö ter betalningar och skulder, ä r också en viktig kontrollpunkt. Denna
kontroll utfö rs fö r att skapa en bild ö ver trovä rdigheten hos ett bolag.
Det bö r ä ven kontrolleras hur ofta en person tillträ tt som styrelsemedlem.
”Misstä nksamt beteende” i bolagsvä rlden ä r om man spenderar kort tid på
olika poster samt om det ä r ett hö gt antal poster man avverkat.
54
8.0 Ekonomi
8.1 Deklaration
Informationstyp Deklaration
Informationskälla Deklarerad inkomst och betald skatt
Hemsida www.skattemyndigheten.se
Anmärkning Inte alla delar av deklarationen är offentliga. Det finns

även gott om andra fristående tjänster som redovisar
personers inkomster.
8.2 Kronofogden
Informationstyp Aktuellt skuldsaldo och krav på betalning(

betalningsförelägganden)tre år bakåt i tiden. Uppgift om
vem/ vilka som vill ha betalt. Återkallade krav på
betalning eller fastställda skulder. Även beslut om
konkurs kan begäras ut från Kronofogden.
Informationskälla Kronofogden
Sökvärde skuld
Hemsida www. Kronofogden.se
Telefonnummer: 0771-737300
Information om exempelvis personliga skulder kan hämtas här för att bekräfta
skuldbelopp hos person eller företag. Denna information kan vara av vikt
beroende på vilken typ av samarbete eller anställning som är aktuell för
personen som kontrolleras. Har en person höga skulder eller uppvisar
ekonomiska riskbeteenden och ska arbeta med ekonomi eller någon annan form
av värdefulla/ känsliga uppgifter är detta en riskfaktor som behöver beaktas.
55
9.0 Publikationer
9.1 Bö cker
Informationstyp Böcker och artiklar
Informationskälla Kungliga biblioteket
Sökvärde Fritext
Hemsida https://libris.kb.se
Anmärkning När det gäller bokutgivning i Sverige ska alla fysiska

exemplar enligt plikt levereras till Kungliga biblioteket
(KB). KB ska ha ett exemplar av alla böcker i Sverige.
De har även en del e-böcker dokumenterade eller
bevarade i sin samling.
Publikationer som har fallit under kravet för pliktexemplar, i nuläget finns inget
tvång för E-böcker.
56
9.2 Artiklar
Informationstyp Artiklar
Informationskälla Bibliotekstjänst, BTJ Artikelsök
Sökvärde Fritext, namn
Hemsida https://artikelsok.btj.se
Anmärkning Man behöver vara registrerad på en skola, eller ett

bibliotek för att ha tillgång till tjänsten. Även vanliga
sökmotorer kan vara ett bra verktyg för att hitta artiklar,
då många tidningar publicerar dessa online.
Märk väl att även Libris på Kungliga biblioteket kan vara

till hjälp för att finna artiklar genom fritext. Se 9.1 för
information.
Artiklar kan i regel eftersökas via artikelsök, en tjänst från bibliotekstjänsten BTJ.
Det är en betalfunktion, men de flesta biblioteken är anslutna.
Märk väl att även vanliga sökmotorer kan vara bra för att få tag på artiklar i till
exempel. Tidningar som publiceras online.
57
10.0 Uppdateringar, rä ttningar och framtida
projekt
Denna skrift kommer att uppdateras och rä ttas lö pande. Vi ser inte detta
som en fä rdig produkt, utan den kommer att bearbetas ö ver tid. Det kan
dä rfö r vara vä rt att kontrollera versionsnumret på fö rstasidan.
Vid ö nskemå l, rä ttningar eller andra kontaktbehov, så gå r det bra att
kontakta oss via e-post svenskosint@protonmail.com eller via
direktkontakt med nå gon av oss.
Framtida projekt kommer att behandla OSINT utifrå n sociala medier, samt
att fokusera ett framtida delprojekt mot utredningsmetodik och
underrä ttelseanalysens grunder. Hur avgrä nsningen blir ä r inte bestä mt i
skrivande stund.
Idag inns det ingen fä rdig plan fö r nä r nä sta del om sociala medier kommer
vara fä rdig, men arbetet har på bö rjats. Dock vill vi trycka på att nä r det
gä ller sociala medier, inns det gott om bra material på nä tet, i form av
program, utbildningar på youtube, samt poddar som man kan tillgå .
Slutligen vill vi tacka er som tagit del av detta hobbyprojekt, och vi hoppas
på att det har tillfö rt nå gonting.
WAYPOINT
COOPERATIVE
PUBLICATIONS
58

Svensk OSINT

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Svensk OSINT

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Svensk OSINT

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

SVENSK OSINT

Del 1. O entlig förvaltning

Bakgrundskontroller och Open source intelligence (OSINT) ä r ett hantverk.

Har du frågor, kommentarer, utbildningsbehov eller samarbetsförslag?

Bakgrundskontroller av personer ä r ett enkelt och fö rhå llandevis

Sverige har lera hundra myndigheter, kommuner, regioner och landsting.

Tre exempel på brott:

1) Vå rdslö shet med hemlig uppgift ä r ett brott enligt 7

2) Obehö rig befattning med hemlig uppgift ä r ett brott i

3) Med spioneri avses i Brottsbalken (1962:700)

Grundlä ggande sä kerhetsskyddsutbildning via webben (msb.se)

Formulä ret ä r logiskt uppbyggt, dä r punkterna ö verensstä mmer med

Kommersiella kä llor

1) kä llor och information som faller in under den svenska

Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sä tt i Sveriges grundlagar,

Offentlighetsprincipen inns i tryckfrihetsfö rordningen (TF 2 Kap) och regler

Vad ä r en allmä n handling?

Sä kerhetskopior anses inte vara allmä nna handlingar (2 kap. 10 §

Vilka allmä nna handlingar ä r offentliga?

Offentlighets- och sekretesslagen innehå ller bestä mmelser fö r hur

Kommuner omfattas dock inte av avgiftsfö rordningen. En kommun som vill

Vill du se kostnaderna kan du efterfrå ga kommunfullmä ktiges sä rskilda

Hur omfattande ska man vara

Informationstyp Vad man vill veta

Informationskälla Vem har uppgiften

Hemsida Hemsida till myndigheten, eller resursen som ska nyttjas,

Telefonnummer: Telefonnummer till myndigheten eller resursen som ska

Anmärkning Övrig information

Information som inte gå r att validera

Sökvärde Namn, personnummer, adress

Telefonnummer: 0771-567567, välj folkbokföring (rekommenderas för ett

Anmärkning Den officiella stavningen hos Skatteverket kan skilja sig

Skatteverket har denna information. De har bå de tidigare och nuvarande

Informationstyp Unik individuell sifferkod

Informationskälla Skatteverket, Riksarkivet

Sökvärde Namn, födelsedatum, adress

Hemsida www.skatteverket.se, www.ra.se

Telefonnummer: Skatteverket; 0771-567567, välj folkbokföring

Anmärkning Personnummer är den absolut viktigaste uppgiften för

Personnummer i Sverige ä r en unik identi ikation på en fysisk person.

Ar 1967 tillkom en kontrollsiffra till personnumret. Alla personer som inns

Det ä r Skattemyndigheten som delar ut personnummer i samband med

1.2.1 Personnummer Struktur

Personnumret bestå r av 3 delar; Fö delsedatum, fö delsenummer, samt

ÅÅMMDD är födelsedatumet och står för: År, Månad, Dag (6 siffror)

1.3 Folkbokfö ringsadress

Informationstyp Folkbokföringsadress (Adress)

Sökvärde Namn, personnummer

Telefonnummer: 0771-567567, välj folkbokföring (rekommenderas för

Anmärkning Med folkbokföringsadress menas den adress personen

Skatteverket har folkbokfö ringsuppgifter på personen, samt viss historik om

Informationstyp Släktskap/ Relationer

Sökvärde Släktskap, samboende

Telefonnummer: 0771-567 567

Anmärkning XXX XXX XXX

Nä r man gö r en bakgrundskontroll ä r personens relationer en viktig

Fö r att få ut denna information kan Skatteverkets personbild (6401)

I personbilden inns det olika beteckningar såsom: M= Make, P=Partner, BM=