Biologi 2

Genomgång:
Blodtryck och kapillär filtration

BLODTRYCK (Hydrostatiskt tryck)

Vad är blodtryck?

Blodet innehåller en massa olika molekyler

och celler. Blodtrycket är den kraft som
partiklarna i det cirkulerande blodet skapar
mot kärlens väggar, när de stöter in i dessa.
Blodkärl

Blodtrycket mäts i enheten mm/Hg. Hg står för kvicksilver och det är en gammal måttenhet för tryck.
Alltså hur många mm som trycket får kvicksilvret att förflyttas i mätaren.

Var mäts blodtrycket?

Vad är det man mäter?

Vanligast Ex: Tryck 120/80 mmHg

Blodtrycket i artärerna varierar beroende på om hjärtat drar ihop sig (arbetsfas kallas systole) och pressar
ut blod i artärerna eller om hjärtat slappnar av (fyllnadsfas) och fylls på med blod. Om man har ett
blodtryck på 120/80 så betyder det alltså att blodtrycket varierar mellan 120 mm/hg och 80 mmHg i
artären som man mäter trycket i.

1
 Biologi 2

Faktorer som påverkar Blodtrycket

RESISTENS och HJÄRTMINUTVOLYM

Resistensen är i sin tur beroende av ett flertal Med hjärtminutvolym menas hur mycket
faktor så som: blod (volym) som hjärtat pumpar ut per
minut.
• Hastigheten på blodflödet Hjärtminutvolymen är beroende av:

• Elasticitet, hur elastiska kärlen är • Frekvensen, antal slag per minut.

• Kärlets diameter
• Viskositet, hur trögflytande blodet är
- Viskositeten är i sin tur beroende
av hur mycket partiklar som finns
i blodet som ex. blodfetter.
• Slagvolymen (hur mycket blod
hjärtat pumpar ut vid varje slag).
- Slagvolymen är i sin tur
beroende av volymen blod
som finns i kroppen
Hjärtminutvolymen räknas ut genom att ta:

Blodtrycket är högre i artärer än vad det är i vener, men vad beror det på?

Blodtrycket är som högst i de allra störta artärerna närmast hjärtat, men allt eftersom artärerna förgrenas så
minskar trycket. Det beror på att den totala ytan blir större när artärerna blir fler. Diametern i aorta
(kroppens största artär) är i genomsnitt 2,5 cm. Blodet som pumpas ut i aorta fördelas ut i miljontals små
artärioler (de minsta artärerna i kroppen, och även om artäriolerna har en väldigt liten diameter jämfört
med aorta så är de så otroligt många att den totala ytan av blodkärlsväggar är betydligt större jämfört med
aorta. Eftersom tryck är = kraft/area så minskar alltså trycket när kraften fördelas på en större yta.

När blodet lämnar artärerna så ska det ut och fördelas i de ca 10 miljarder kapillärer som finns i kroppen.
Ytan ökar ytterligare, så när blod når venolerna så har blodet fördelats över en väldigt stor yta i kroppen.
Venernas kärl är dessutom inte lika kraftiga och elastiska som artärerna, de är lite mer ”slappa” vilket ökar
diametern på kärlen och det är ytterligare en del i varför trycket i venerna är mindre än i artärerna.

Den kapillära filtrationen bidrar också till att trycket blir lite lägre i vener jämfört med artärer.
KAPILLÄR FILTRATION

I kapillärerna sker näringsutbytet, och denna kallas för kapillär filtration (capillary exchange på engelska).
Kolloidosmotiskt tryck:
Det finns alltid ett konstant tryck inåt mot kärlet från vävnaden på cirka 25 mm Hg och detta tryck kallas
för det kolloid osmotiska trycket. Detta tryck beror på att det finns proteiner i blodplasman (proteinet
heter albumin). Albuminet binder vatten och förenklat kan man se det som att albuminet i blodkärlet
skapar en typ av dragningskraft på vattnet i vävnaden utanför kärlet. Dragningskraften ger ett tryck inåt
mot kärlet från vävnaden utanför som kallas för det kolloidosmotiska trycket.
2
 Biologi 2
I kapillärerna finns bara ett enkelt lager
endotelceller i kärlväggen, och trots att
endotelcellerna sitter tätt intill varandra
så finns det ändå utrymme för att små
vattenlösliga molekyler (samt vatten)
kan ta sig igenom mellanrummen mellan
endotelcellerna.
Större molekyler som proteiner som
albumin och celler kan ej passera mellan
endotelet.

Vita blodkroppar kan ta sig ut från kärlet vid

inflammation när kärlet vidgas och
endotelcellerna har klistermolekyler på sin yta.

Det vatten som sitter bundet till lösta ämnen i blodet så

som albumin kan inte passera kärlväggen om inte det
lösta ämnet kan passera. Det gör att en viss mängd
vatten alltid hålls kvar inuti kärlet.

Det är albuminet och dess ”dragningskraft” på vatten

som skapar ett inåtgående kolloidosmotiskt tryck in mot
kapillärerna.

Blodtrycket i de allra största artärerna varierar som i exemplet i början av genomgången mellan 120
mmHg och 80 mmHg. Allt eftersom den totala ytan av artärer ökar så minskar också blodtrycket. När
blodet kommer till de allra minsta artärerna (artäriolerna) så är blodtrycket här ungefär 35 mmHg. Detta
är ett tryck som verkar utåt mot kärlväggarna och ut mot vävnaden utanför.
Samtidigt finns också det kolloidosmotiska trycket som verkar inåt mot kärlet. Detta tryck är ungefär 25
mmHg.

När blodet kommer in i starten på en kapillär så är blodtrycket alltså cirka 35 mmHg samtidigt som det
kolloidosmotiska trycket är 24 mmHg. Dessa två tryck verkar mot varandra, och i början av kapillären
är alltså det utåtgående hydrostatiska trycket större än det kolloidosmotiska trycket. Nettotrycket blir
ungefär 11 mmHg utåt.

Ämnen som är tillräckligt små kan nu följa trycket ut mellan endotelcellerna i kapillären. Vatten och
vattenlösliga ämnen lämnar plasman och åker ut i vävnaden utanför. Allt eftersom vatten och andra
molekyler och joner lämnar kapillären så sjunker det hydrostatiska trycket.

3
 Biologi 2

I slutet av kapillären är det hydrostatiska trycket bara cirka 16 mmHg , medan det kolloidosmotiska
trycket är konstant på 24 mmHg (Albumin är för stort för att filtreras ut mellan epitelet och kommer
alltså att fortsätta att skapa samma ”dragningskraft” på vatten överallt i kapillären. Nettotrycket blir nu
inåt mot kärlet och vatten och vattenlösliga ämnen filtreras tillbaka in i kärlet.

Artäriol Venol

Kapillär