Professional Documents
Culture Documents
Huvudsats Och Bisats - Hela Materialet
Huvudsats Och Bisats - Hela Materialet
Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte om katten. Skall vi måla rummet?
Inom satslära talar man ofta om två typer av satser, nämligen huvudsats och bisats. En huvudsats känns igen på att den kan stå ensam som t.ex.
En huvudsats kan stå för sig själv och att den känns igen på att den består av minst två ord, subjekt + verb.
Kalle spelar.
Vad gör du på fritiden?
Jag brukar ofta spela fotboll på lördagarna.
En bisats känns igen på att den inte kan stå ensam som t.ex.
1
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Ordföljd i huvudsats
Ordföljd i påståenden
1. Rak ordföljd
När du skriver en mening så skriver man oftast i rak ordföljd i ordningen: Subjekt – Verb - Objekt – Plats – Tid.
För att ta reda på vilket ord som är vad i en mening kan man ställa sig följande frågor:
Subjekt – Vem ?
Verb – Gör?
Objekt – Vad?
Plats – Var?
Tid – När?
Exempel: Hon äter lunch hemma idag OBS! Verb kommer på plats två
S V O P T
2. Omvänd ordföljd
Man kan också vända på ordningen och skriva meningen i omvänd ordföljd t.ex. genom att börja med objekt, plats eller tid, men det är viktigt
att komma ihåg att verbet alltid kommer på plats två så länge meningen inte är en fråga.
Exempel: Idag äter hon lunch hemma OBS! Verb kommer på plats två
T V S O P
Satsadverbial: Hjälpverb:
inte, kanske, alltid, aldrig, ofta, sällan, bara, också, tyvärr, mm. vill, ska, kan, måste, brukar, bör, får, behöver, hinner, mm.
2
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
3
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
4
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
5
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
6
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
7
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
8
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Ordföljd i frågor
1. Ja/nej-fråga:
Exempel:
Bor han i Stockholm ?
V S P
2. Frågeordsfråga:
Exempel:
Var bor du?
Frågeord V S
9
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
10
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
11
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
12
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
13
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
14
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
15
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Konjunktioner
En konjunktion binder ihop två satser. Det finns två typer av konjunktioner:
Samordnande konjunktioner
En samordnande konjunktion binder ihop huvudsatser. Exempel på samordnande konjunktioner är:
och, men, utan, eller, för, så, ”både – och”, ”varken – eller”, ”antingen – eller”
َّ
Men ()لكن, utan (( إنما (بلkontrast, motsats): skillnaden mellan men och utan är att du bara kan använda ”utan” när första satsen innehåller
ett negativt ord, som "inte", "aldrig" eller "ingen".
Mirja bor i Sverige men hon trivs inte här.
Hon bor i Uppsala men arbetar i Stockholm.
16
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
َّ
För (orsak )ألن
Lisa är inte i skolan idag för hon är sjuk.
Asma kom inte för det regnade
Nils sprang hem för han ville möta henne.
Ulf köper tomater för han gillar tomater.
17
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
18
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Om du använder: och, eller, utan och men kan du ta bort subjekt och verb. OBS! Bara när subjektet och verbet är samma i bägge huvudsatserna. T.ex:
19
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Använd: för, så
20
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
21
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
22
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Ordföljd i bisats
En huvudsats kan stå ensam. En bisats däremot kan inte stå ensam utan behöver en huvudsats.
Exempel: Kalle spelar fotboll ute (En huvudsats som kan stå ensam)
En bisats känns igen på att den inte kan stå ensam utan behöver kompletteras med en huvudsats som t.ex.
Exempel: Om solen skiner …… (En bisats som inte kan stå ensam)
Exempel: Om solen skiner spelar Kalle fotboll ute (tillsammans med en huvudsats)
BS HS
Regler
En bisats börjar med ett bisatsord (att, därför att, eftersom, trots att, när, medan, tills, innan, om, som, var, vart, vad, hur mm.).
En bisats kan inte stå ensam utan måste stå tillsammans med en huvudsats.
En bisats kan stå först eller sist i meningen. Antingen före eller efter huvudsats.
Om en bisats kommer före en huvudsats börjar huvudsatsen först med verb.
En bisats har alltid rak ordföljd.
I en bisats kommer satsadverbialet före det första verbet. Satsadverbial:
inte, kanske, alltid, aldrig, ofta, sällan, bara, också, tyvärr, mm.
Exempel på bisats:
23
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Bisatsord
Ett bisatsord binder ihop en bisats med en huvudsats. Exempel på några vanliga bisatsord är:
att, (om/ifall), trots att / fast(än), därför att, eftersom, då, medan, innan, förrän, när, som, tills, så att, för att.
Att (()أنthat):
Sandra sa att hon skulle komma.
Jag tycker att vi ska ta en paus nu.
Om / ifall ( لو،( )إذاif):
Jag kan hjälpa dig om du är trött.
Jag kan hjälpa dig ifall du är trött.
Trots att / fast(än) (( )رغم أنalthough)
Jag åkte till jobbet trots att jag var sjuk.
Jag åkte till jobbet fast jag var sjuk.
Jag reste fastän jag var sjuk.
24
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
25
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Fler bisatsord:
även om, var, vart, varifrån, hur, varför, vad, vem, vilken, vilket, vilka, som, vad (som), vem (som),
vilken (som), vilket (som), vilka (som), vars, där, dit, hit, ”ju…desto”.
Obs! att-bisats skiljer sig från att-infinitiv. Efter att-infinitiv kommer verb i infinitiv medan efter att-bisats kommer subjekt.
En annan skillnad är att att-bisats kommer ofta efter verben: säga, svara, berätta, tycka, mena, tro
Övning 1:
Stryk under bisatsen i meningarna nedan:
26
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Övning 2:
Skriv meningarna nedan i satsschemat för bisats, först med huvudsats före bisats och sedan med bisats före huvudsats:
27
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
28
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
29
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Huvudsats Bisatsord Subjekt Satsadverbial Verb 1 Verb 2-3 Objekt, Plats Tid Huvudsats
(att, därför (inte, också, - vanligt verb (infinitiv) Adjektiv,
att, alltid, aldrig, - hjälpverb Adverb
eftersom, ofta, sällan, vill, ska, kan,
trots att, när, bara, kanske, måste, brukar,
medan, tills, tyvärr, mm) bör, får,
innan, om, behöver,
som, var, hinner, mm.
vart, vad, hur
mm)
föräldrarna när barnet - började gråta - - - -
vaknade
- När barnet - började gråta - - - vaknade
föräldrarna
30
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Övning 3:
Skriv färdiga meningar och använd de satsadverbialen som anges i slutet av meningarna:
31
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Övning 4:
Skriv ett slut på meningarna!
32
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se
Författare: Aso Asinger, SFI-lärare
Övning 5:
Skriv bisatsens satsdelar i rätt ordning.
33
Aso Asinger, Vuxenutbildningen/SFI Knivsta, Knivsta – www.lektion.se