Laboration – Odling av ärtor

Johan Andersson
2024-06-25

Syfte
Syftet med denna laboration är att observera hur diverse abiotiska faktorer påverkar en uppsättning
ärtor över en period på 3 – 4 veckor i en relativt kontrollerad miljö.

Teori

Ärtan (fröet) innehåller både en grodd (ett växtembryo) och den näring som krävs för att ärtan skall
överleva tills dess att den har hamnat i en passande miljö (Henriksson, 2011). Det skyddande skalet
bidrar också till groddens överlevnad. För att grodden skall växa så krävs först och främst vatten
och näringsämnen, därefter är det viktigt att den når solljuset som ger energi och möjliggör fortsatt
tillväxt. Fotosyntesen kallas den processen som sker i växtcellernas kloroplaster som innehåller
klorofyll vars roll är att omvandla koldioxid, vatten och energi (solljus) till kolhydrater (glukos,
druvsocker) och syre.

Hypotes

Kruka 1: Kontrollkruka. Normal tillväxt.

Kruka 2: Kraftigt nedsatt tillväxt p.g.a. sterila egenskaper hos ättiksprit vilket leder till en brist på
näringsämnen.

Kruka 3: Tillväxt över det normala p.g.a. växthuseffekten. Ett varmare klimat simuleras genom att
plasten släpper in solljus samtidigt som det bevarar värme och fukt.

Kruka 4: Initial växtspurt i sökandet efter solljus, sedan förtvining.

Material

Mindre plastkruka x 4 (7g), 1 mindre plastpåse, 4 x 30g såjord (120g), ättiksprit, vatten, 4 x 3st
ärtor (12st à 1 gram), mörkläggande papplåda, elektronisk hushållsvåg, linjal.
Metod

120g såjord måttades upp i 4st mindre plastkrukor, 30g per kruka, med hjälp av en elektronisk
hushållsvåg med en mätnoggrannhet på en hundradels gram. 3st ärtor à 1 gram styck placerades i
vardera plastkruka på 2 centimeters djup. Vikten på vardera fylld kruka uppskattades till 38 gram.
Kruka 1, 2 och 3 placerades sedan på ett bord under ett fönster som vetter mot nord-nord-öst. Kruka
4 placerades under en totalt mörkläggande låda. Kruka 1, 3 och 4 vattnades sedan 2 ggr i veckan
med 20ml vatten; totalt 40ml/vecka. Kruka 2 ”vattnades” med 20ml ättiksprit (12%) 2ggr i veckan;
totalt 40ml/vecka. Ärtorna mättes med linjal 1 gång i veckan (totalt 3 ggr) och vägdes vid
laborationens slut (vecka 4).

Resultat

Groddlängd i centimeter

Kruka 1 Kruka 2 Kruka 3 Kruka 4

Vecka 1 0 0 0 0

Vecka 2 5 0 2 1

Vecka 3 8 0 10 30

Vecka 4 13 0 15 30

Tabell 1. Vecka 1 representerar veckan för laborationsstart.

Groddvikt i gram

Kruka 1 Kruka 2 Kruka 3 Kruka 4

Vecka 1 38 38 38 38

Vecka 4 33 27 67 48

Tabell 2. Groddarna vägdes efter första veckan, samt efter sista veckan, vecka 4.

Diskussion

Kruka 1 uppvisade konstant tillväxt under de 4 veckor som laborationen pågick. Detta var
kontrollkrukan och därför använder jag den som utgångspunkt för normal tillväxt hos ärtan (Pisum
sativum).
Kruka 2 uppvisade ingen tillväxt då den överdrivna dosen ättiksprit (12% ättiksyra) eliminerade
potentiella livsformer. Detta är föga förvånande då ättiksyra är bakteriedödande och används främst
till konservering på grund av just detta. Jag underskattade hur snabbt ättikspriten kunde ta död på
ärtans livskraft.

Kruka 3 uppvisade en lätt ökad tillväxt jämfört med kontrollkrukan (1) p.g.a. växthuseffekten som
uppstod tack vare plastpåsen vilken agerade växthus. Växthuset i miniatyr bevarade både fukt och
värme samtidigt som det tillgodosåg ärtans solbehov (energibehov). Detta förklarar varför kruka 3
uppvisade större tillväxt än kontrollkrukan.

Kruka 4 reagerade på energiberövandet som hypotesen föreslog. Likt andra ärtor så sökte sig även
denna uppåt i en initial växtspurt i ett sökande efter solljus. Denna spurt varade längre och var
mycket mer märkbar än hos kruka 1 och 3 då den inte faktiskt fann det solljus (energin) den var ute
efter. Växten blev blek och rank och uppvisade ingen fortsatt tillväxt efter 2 veckor.

Källförteckning

1. Henriksson, A. (2011). Synpunkt 1b (1), s 115-116, Gleerups förlag.

2. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fotosyntes (hämtat 2024-06-25)

Källkritik

Boken Biologi kurs A är kurslitteratur för gymnasieskolan. Författaren har utbildning inom området
och boken ges ut av ett förlag, innehållet granskas av en redaktör.

Nationalencyklopedin www.ne.se är en internetsida. Källan anses trolig eftersom

Nationalencyklopedin är ett opartiskt uppslagsverk som har för avsikt att sprida fakta.
Informationen uppdateras kontinuerligt. Författarna till uppslagsorden har relevant utbildning.