Checklista inför slutprov i Kemi 2 VT 2020

Lärobok Reaktion 2

KAPITEL 1: Reaktionshastighet och jämvikt

Kap. 1:1 s. 7-17 uppg. s.71: 1-4

· Aktiverat komplex och aktiveringsenergi, Ea

Aktiveringsenergi- minimienergin för kollisionen ska ske för att komma över
energibarriären

· Energidiagram

· Faktorer som påverkar reaktionshastighet (Reaktanternas konc. och tillstånd,

kontaktyta, temp., närvaro av katalysator)

Faktorer till reaktionshastighet:

Koncentrationerna av reaktanterna

Partiklarna måste stöta för att reagera. Desto fler partiklar per volymenhet- desto fler
kollisioner- ökar sannolikheten för gynnsamma kollisioner

Temperaturen där reaktionen sker

Ökad temperatur- partiklar rör sig fortare- ökar sannolikheten för kollisioner,
kolliderar dessutom med högre energi
· Exoterma och endoterma reaktioner

Kap. 1:2-1:3 s. 18-38 uppg. s. 71:5-18

· Jämviktskonstanten, K, jämviktsuttryck

Jämvikt= reaktionshastigheterna lika stora men inte fördelningen mellan reaktanter

och produkter

· Jämviktsberäkningar (homogena jämvikter)

· Koncentrationskvoten, Q (jämvikt eller inte jämvikt?)

Q>K förskjuts reaktion åt höger (mot produkten)

Q=K jämvikt

Q<K förskjuts åt vänster (mot reaktanterna)

· Förskjutning av jämviktslägen (konc., tryck, temp.)

· Le Chateliers princip

Kap. 1:4-1:6 s. 39-70 uppg. s.73:19-26 + uppgifter på arbetsblad

· pH-beräkningar (starka protolyter, svaga protolyter, blandningar, spädningar)

· syrakonstanten Ka, baskonstanten Kb

Kunna starka och svaga syror, baser

· Protolysformler och neutralisationsreaktioner

· pH, pOH, pKa, pKb, pKw etc. Kunna dessa begrepp.

· Titrerkurvor

Ekvivalenspunkt- samma antal mol bas som syra

Titreringskurva- STARK BAS och SYRA

Titreringskurva - SVAG BAS och SYRA

Halvtitrerpunkt- Hälften av syran/basen har reagerat

· Titreringsberäkning

· Buffertsystem, buffertberäkningar

KAPITEL 2: Organisk kemi

Kap. 2:1-2:4, 2:6-2:8, 2:10 s. 77-167, 188-193

uppg. s. 194:5-10, 12-15, 18-25, 27-28, 33-37

· Ämnesklasser

1. Alkaner 6. Alkoholer 11. Estrar 16. Hydroxisyror

2. Alkener 7. Etrar 12. Arener (Aromater) 17. Aminosyror

3. Alkyner 8. Aldehyder 13. Fetter

4. Halogenalkaner 9. Ketoner 14. Aminer

5. Cykloalkaner 10. Karboxylsyror 15. Halogensyror

· Intermolekylära bindningar: Vätebindning, Dipol-dipol bindning och van der Waals

bindning (=dispersionskrafter)

· Löslighet

· Förenklade strukturformler

· Reaktionstyper (kunna vad de innebär och kunna skriva reaktionsformler)

1. Substitution 2. Addition 3. Elimination

4. Oxidation 5. Reduktion 6. Kondensation 7. Hydrolys

· Isomeri

1. Strukturisomeri 2. Stereoisomeri

a) Kedje- a) Geometrisk (E,Z och cis-trans-isomeri)

b) Positions- b) Optisk (R,S-isomeri)

c) Funktions-

Kap. 2:9 s. 168-177, 182-183 uppg. s. 198:29-32

Begrepp som t.ex. karbokatjon, elektrofiler, nukleofiler, intermediär etc.

· Reaktionsmekanismer

1. SN-reaktioner (1 och 2)

2. Addition (Markovnikovs regel)

3. Polymerisation

KAPITEL3: Analytisk kemi

Kap. 3:2, 3:3 – Analytisk kemi s.210-214, 232-234 uppg. s. 255:8-10, 17

· Kunna några av de analytiska metoder ni använt på lab. T.ex. TLC, och

spektrofotometri.

KAPITEL 4: Biokemi
Övningsuppgifter på Kap 4, s. 420: 7-14, 16-18, 20-34, 39-55

Kap. 4:1:4:2 s. 265-281

Kunna cellens 4 olika byggstenar: Aminosyror, Kolhydrater, Nukleotider och Lipider

· Stökiometri för katabolismen

Känna till följande:

C6H12O6 + 6 O2 è 6 CO2 + 6 H2O + energi

Energin bildas i form av ATP.

Förstå principen att reaktionen ovan egentligen består av många reaktioner och
förklara varför detta är nödvändigt utifrån energidiagram.

Kap. 4:3 s. 282-318, 323-333 + presentationer

· Lipider (s.284-290)

Kunna rita strukturformler för triglycerider (fetter) om fettsyrorna är givna, hydrolys

Fetter/ Lipider: lösliga i organiska lösningsmedel men olösliga i vatten. Det finns olika typer
av lipider triglycerider, fosfolipider, steroider, vitaminer och hormoner. Ingår i ett membran
och nervfibrer, samt skyddar inre organ.

1. triglycerider- estrar som bildas av trävärdiga alkholen glycerol och tre

fettsyror. Ju större andel omättade fettsyror, desto lägre smältpunkt har fetterna.

(triglycerider bildas via kondensation)

Känna till vad det innebär att ett fett är mättat, omättat och fleromättat
Förstå uppbyggnad av fosfolipider och steroider samt några egenskaper för fetter
· Kolhydrater (s.290-298)

Veta vad begreppen mono-, di- och polysackarid betyder och kunna ge några
exempel Känna till att hexoser har 6 kolatomer och att pentoser har 5 kolatomer

Känna till antalet kol för de olika sockerarterna, men inte kunna rita strukturformler!

Känna till följande monosackarider: glukos, fruktos, galaktos, deoxiribos och ribos

Känna till följande disackarider: maltos, sackaros (sukros) och laktos

Känna till följande polysackarider: cellulosa, stärkelse och glykogen och deras
funktion.

Kunna att cellulosa består av glukosenheter i långa, raka molekyler

Kunna att stärkelse och glykogen även de består av glukosenheter, men

sammankopplade i spiraliserade molekyler Glykogen är mer förgrenad än stärkelse

· Proteiner och Aminosyror (s.299-318, 323-333)

Kunna rita en allmän formel för en aminosyra, samt amfojon

Kunna rita strukturformler för att koppla samman aminosyror med peptidbindningar
Känna till begreppen N-terminal, C-terminal

Kunna skillnad mellan fiber- och globulära proteiner

Kunna de fyra strukturnivåerna för globulära proteiner

Kunna bindningstyper inom proteiner: Kovalent bindning (disulfidbryggor),

elektrostatisk attraktion (”jonbindning”), vätebindning, dipol-dipol bindning och van
der Waals bindning (=dispersionskrafter)
Begreppet hydrofob effekt

Känna till olika funktioner för proteiner

Kap. 4:5 s. 362-369

· Nukleinsyror

Kunna de tre beståndsdelarna i en nukleotid; Fosfatgrupp, sockerenhet och

kvävebas

Kunna skillnad mellan nukleotid och nukleosid

Kap. 4:4 s. 334-361 + presentationer

· Katabolism - översikt

Katabolism

•När maten bryts ner

•Bildas byggstenar och ATP
(energi) och värme

Känna till översiktsbild över de olika stegen i katabolismeKn, dvs hur kolhydrater,
proteiner och fetter bryts ner till koldioxid, vatten och energi.
Veta vilka reaktionsvägar som används (fig. 91) och var de sker i kroppen.

1. Proteiner bryts ned till aminosyror och omvandlas till olika molekyler.
2. Fetter ger cellerna energi och bryts ned och bildar CoA
3. Kolhydrater bryts ned till glukos som omvandlas till glykogen

· Anabolism

Känna till de tre viktigaste anabola reaktionerna och vad de innebär -

Glukoneogenes - Fettsyrasyntes - Aminosyrasyntes

· Bärarmolekyler

Den energi som frigörs när näringsämnen oxideras i cellernas metabolism måste
lagras i en kemisk användbar form, så att den inte bara förloras som värme. Vidare
måste t.ex. elektroner och kemiska grupper, som frigörs i en reaktion och som
används i en annan, kunna transporteras mellan reaktionerna. Cellerna använder
speciella så kallade bärarmolekyler för tillfällig lagring. Man kan säga att
bärarmolekylerna är små molekyler som hjälper till att transportera kemiska grupper
och energi mellan enzymreaktioner. Energin lagras så den är lättillgänglig för
cellerna, antingen som kemiska grupper eller som elektroner.

Känna till de tre viktiga bärarmolekylerna: Energibärare (ATP), Elektronbärare

(NADH, NADPH och FADH2) och Acetylgruppsbärare (koenzym A) (principer, inga
strukturer)

Veta att ATP är energibärare, innehåller 3 fosfatgrupper, energi frigörs genom att en
fosfatgrupp lämnar.

Veta att NAD+/NADH är elektronbärare och är involverade i redox- reaktioner. Det är

en väteatom och två elektroner som överförs. NAD+ är den oxiderade formen och
NADH är den reducerade formen.
Känna till att 1 NADH kan omvandlas till 3 ATP i cellandningen
(elektrontransportkedjan).

Koenzym A är acetylbärare.

Känna till var i katabolismen bärarmolekylerna finns.

ATP i glykolysen, citronsyracykeln och mest i oxidativa fosforyleringen.

NADH bildas i glykolysen och citronsyracykeln och reoxideras i

elektrontransportkedjan.

Koenzym A fångar upp acetylgrupper från pyruvat och från fettsyror efter
β-oxidationen och är en av startmolekylerna i citronsyracykeln.

· Glykolysen

Känna till att den sker i cellernas cytoplasma.

Känna till att glukos (6 kolatomer) oxideras till pyruvat (3 kolatomer), samt att lite
ATP och NADH bildas.

Kunna strukturformel för pyruvat.

· Reaktioner med pyruvat

Känna till att pyruvat kan reagera på olika sätt beroende på om det finns tillräckligt
med syre eller inte:

1) Pyruvat blir acetylgrupper som går in i citronsyracykeln om cellen har tillräckligt

med syre.

2) Vid syrebrist fungerar elektrontransportkedjan inte och NADH oxideras istället på

andra sätt, t.ex. omvandlas pyruvat till t.ex. mjölksyra i våra muskler genom att
NADH avger väte till pyruvatjoner som då reduceras till laktatjoner (mjölksyrans
joner). I jästsvampar bildas istället etanol i frånvaro av syre.

Känna till att den mesta koldioxid vi andas ut frigörs i citronsyracykeln. Här bildas
också den mesta NADH.

Känna till att när karboxylsyrorna oxideras, så överförs väteatomer till NAD+ som
reduceras till NADH och från FAD som reduceras till FADH2.

· Betaoxidationen =fettsyranedbrytning Känna till att fettsyrorna stegvis bryts ned till
acetylgrupper inne i mitokondrierna. Inga detaljer om själva reaktionsstegen.

· Elektrontransportkedjan
Känna till att den sker i mitokondrierna och att enzymerna sitter i mitokondriernas
inre membran.

I stora drag känna till vad som sker. Det är i elektrontransportkedjan som mest ATP
bildas. NADH och FADH2 oxideras och energi avges. Mer specifikt så överförs
elektroner via enzymer från NADH till en syreatom, denna reagerar med två
vätejoner och vatten bildas. Samtidigt som elektronerna transporteras, så pumpas
vätejoner från mitokondriens inre (matrix) ut i mellanrummet mellan membranen.
Vätejonerna kan passera in igen via ett enzym (ATP-syntas) och när
koncentrationsskillnaden av vätejoner utjämnas, så frigörs energi som kan användas
för att bilda ATP. 1 NADH ger 3 ATP. Kräver syre för att fungera.