Instuderingsfrågor demokratiseringen

Frågor till demokratiseringen (Presentationer + sid 229 - 237 + 273 - 287)

1. Är 1866 gick Sverige från att ha en ståndsriksdag till en tvåkammarriksdag.

a. Ta reda på och beskriv vad en ståndsriksdag är: Vilka fick ta del av politiken? Vilka hade
störst makt?
En ståndsriksdag är en riksdag där folket representeras utifrån dem olika stånden. Däremot
var många utanför denna “demokratiska röstning”, bland annat kvinnor och bönder som
utgjorde majoriteten av befolkningen. Alla 4 stånden representerades i riksdagen fast inte
rättvist om man kollar utifrån hur många som utgjorde var stånd. Adelsmännen, prästerna och
kungen utgjorde tillsammans inte ens en tiondel av befolkningen men ändå hade flest
representanter och inflytande. Ex varje adelsfamilj hade 1 representant medans det fanns bara
1-2 bönder per län fastän dem var oerhört fler.

b. Vad innebär en tvåkammarriksdag? Förklara vilka som får rösta i de olika kamrarna?
En tvåkammarriksdag var ett tvåkammarsystem som bestod av den gamla kammaren och den
andra kammaren. De som fick rösta i den gamla kammaren var minst 35 år gamla män med en
extrem förmögenhet på minst 80k Riksdaler och en inkomst på 4k Riksdaler. Hos den andra
kammaren fick män som mista var 25 år med fastigheter värda 1k Riksdaler och en inkomst
på 800 riksdaler rösta.
c. Vad kan du hitta för likheter och skillnader mellan ståndsriksdagen och tvåkammarriksdagen?
Vilka fick inte ta del av politiken i de olika systemen?
Likheter
- kvinnor och bönderna fick fortfarande inte rösta.
- Dem rikaste var fortfarande dem som hade mest inflytande politiskt.

Olikheter
- Bara rika fick rösta istället för “bättre stånd” (tvåkammarriksdagen)
- två olika separata kammare
- man behövde ha en viss inkomst och förmögenhet

2. Sverige gick igenom en långsam, men säker industrialisering mellan 1850 och 1900-talet.
Samtidigt förbättrades jordbruket och befolkningen i Sverige ökade.
a. Vilka tror du påverkades mest av industrialiseringen i Sverige? Förklara hur du tänker.
Dem som påverkades mest positivt var borgare
Dem som påverkades mest negativt var prästerna

Varför vissa borgare blev rika: Entreprenörer och riskkapitalister ex folk dog på vägen till ex indien
där man fick saker hem som man sålde dyrt och kunde återinvestera. Duktiga handelsmän och duktiga
industriägare får mycket makt efter 1866 när förändringen från ståndsriksdag till 2-kammariksdag.
Dessa var dem som fick mest makt under industriella revolutionens början för dem tjänade en jäkla
massa bangar.

Dem som påverkades mest generellt:

Borgarna för att det var dem som var fabriksägare och arbetarna i fabrikerna.
 b. I och med jordbrukets förändringar behövdes inte lika många människor på åkrarna och
tusentals människor började flytta in till städerna (urbanisering). Fundera på tänkbara
konsekvenser av urbaniseringen.

Konsekvenserna av urbaniseringen är många.

Negativa
Det är trångt i städerna. Överbefolkning. Gott med arbetskraft → möjliggjorde industrialiseringen på
det sättet.

Negativa hälsoeffekter som är relaterade till vattenproblem, våld, dålig luft, skador, dålig mat som kan
leda till (diabetes) stress som påverkar hjärt- och kärlsjukdomar, cancer. Skador om öronen för det var
mer högljutt, dålig säkerhet i fabriker
Miljöförstöring ökar drastiskt.
? Storfamiljer försvinner → mindre trygghet

Positiva
Nya möjligheter och arbeten som det finns mycket av. Bra för landets utveckling. Bra för fabriksägare
som behövde folk för att bemanna bl.a ångmaskinen.

3. I mitten av 1800-talet kan vi se att flera folkrörelser börjar uppstå i Sverige.

a. Vilka folkrörelser uppstår?
Dem folkrörelser som uppstår är arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen
b. Fundera lite på hur dessa folkrörelser startade: Vad såg de för problem i samhället? Vad ville
de förändra?
Dem uppstod av direkta konsekvenser av hur samhället såg ut under denna tiden. problem
som att inte alla kunde läsa, arbetarna och hur dem hade det samt konsekvenserna som
kvinnan fick hantera pga detta. Ex kvinnor som blev misshandlade och illa behandlad pga
män som kom hem fulla och “irriterade” varje dag efter långa arbetsdagar.

Alla 3 hade ett gemensamt syfte att utbilda människor. Att lära dem skriva, läsa och
argumentera framförallt. Nykterhetsrörelsen pushade kvinnor på för att konsekvenserna av att
männen drack så mycket alkohol kunde ofta leda till kvinnomisshandel och våldsbrott.
Självdestruktiva blir männen efter ett tag och många påverkades av detta.
c. Vilka tror du anslöt sig till dessa folkrörelser? Tänk t.ex yrkesgrupper, kön eller andra tankar.
Kvinnor, folk som har både blivit direkt drabbade eller haft någon nära som har blivit
drabbad.

4. Fundera lite på hur kvinnornas roll i samhället förändrades i slutet av 1800 -och början av
1900-talet. Vad förändrades? Vilka orsaker kan du komma på samt vad tror du konsekvenserna
blir för det svenska samhället på 1900-talet? Motivera dina svar.
Kvinnosynen innan: Känsliga, irrationella, svagare, vad skulle dem tillföra? ,
dem följer trender och mode- mer lättledda än män

Bra exempel på förändring efter en längre kontinuerligt:

Kvinnor fick inte rösträtt förens typ 70 - 80 talet, en stor förändring för kvinnorna börja skaffa arbete
→ dem får pengar → ökad självständighet och makt över sitt eget liv (inte beroende av någon kmr
hem med pengar)
Annat som bidrar - lagstiftning där män ska också vara hemma med barnet → kvinnor kan jobba och
fortsätta med karriär

5. Hur styrdes Sverige i slutet av 1800-talet? Varför var det inte en demokrati?
Det var en en tvåkammarriksdag. Det var inte en demokrati då halva befolkningen fick inte
rösta/representerade. Bönderna med majoriteten av befolkningen var underrepresenterade.

Den gamla ståndsriksdagen hade avskaffats. Men rösträtten var begränsad och gynnar mest de rika i
samhället. Många arbetare och andra med låga inkomster hade ingen rösträtt till andra kammaren och
alla kvinnor var uteslutna. Till grund för första kammaren låg en rösträtt graderad efter inkomsten,
vilket gjorde att den dominerades av de rikaste. Kungen utsåg regeringen.

6. Vad innebar 1907 års rösträttsreform? Förklara och utveckla din syn hur den var
demokratisk men samtidigt fanns orättvisor kvar.

Genom en rösträttsreform 1907–1909 kunde kvinnor med rösträtt också bli invalda i kommunala
församlingar. Det var delvis demokratiskt men orättvisorna var fortfarande tydliga.

Alla män som betalade skatt fick rösta till andra kammaren. Fler fick rösta. Kvinnorna stod
fortfarande utanför.

- Vilka orättvisor finns kvar?

Kvinnor var inte representerade när det gällde nationella frågor och viktiga frågor som var mer
betydelsefulla.
En annan tydlig orättvisa var att i princip alla män hade möjlighet att rösta medans nästan inga
kvinnor var en del av nationella röstningen. Dem fick bara rösta i kommunala val.
Och på dessa kommunala val var det inte ens alla kvinnor utan man behövde dessutom vara en
myndig kvinna och inte vara en kvinna som var beroende av sin man.

Egen snabb anteckning att bygga på

→ dessa orättvisor innebär fortfarande att kvinnor sågs generellt sätt som mindre värda än män då det
syntes tydligt i hur ett land styrdes. Däremot var det ett steg i rätt riktning och förståelsen samt fler
började tänka om → fler tankar kommer om rättvisa och kvinnans framtid i samhället → kvinnans roll
i samhället ökar samtidigt som ingenting “går åt helvete” → fler tankar om att dem “klarar av det.”

Kolla upp med myndig och kvinnor i samband med rösträtt- ej 100

Några av instuderingsfrågorna finns i länken:

https://quizlet.com/192819058/historia-till-delprov-2-flash-cards/