1.

Mikroorganismer spelar en avgörande roll i olika aspekter av våra liv och ekosystemens
funktion. Det hjälper till att smälta mat, absorbera näringsämnen och konkurrera ut
skadliga bakterier i tarmarna. De producerar vitaminer och proteiner som mänskliga
gener inte kan producera. De förhindrar tillväxten av skadliga hudbakterier och hjälper
ytterligare immunsystemet att bekämpa infektioner och sjukdomar i hela
människokroppen Här är några anledningar till att mikroorganismer behövs:

Återvinning av näringsämnen: Mikroorganismer är avgörande för nedbrytningen av organiskt

material, såsom döda växter och djur. De bryter ner komplexa molekyler till enklare former och
släpper ut näringsämnen tillbaka till miljön. Denna process är avgörande för
näringsämnescirkulationen och för att upprätthålla jordens bördighet.

Miljöbalans: Mikroorganismer bidrar till balansen i ekosystemen. Till exempel i akvatiska

ekosystem hjälper de till med nedbrytning av föroreningar och rening av vatten. De spelar också
en roll för att reglera kolets kretslopp och utsläpp av växthusgaser.

Symbiotiska relationer: Många mikroorganismer har symbiotiska relationer med växter och
djur. Till exempel bildar vissa bakterier och svampar mutualistiska associationer med växtrötter,
vilket ger näringsämnen och förbättrar deras förmåga att absorbera vatten och viktiga mineraler.
Tarmmikroorganismer hos människor och djur hjälper till med matsmältningen, vitaminsyntesen
och immunsystemets utveckling.

Sjukdomsförebyggande och behandling: Medan vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar,

hjälper många andra till att förebygga dem eller hjälpa till med deras behandling. Nyttiga
bakterier i människokroppen, kända som probiotika, stödjer immunförsvaret, reglerar
matsmältningen och konkurrerar med skadliga patogener om resurser. Mikroorganismer används
också vid framställning av antibiotika och andra läkemedel.

Industriella tillämpningar: Mikroorganismer har många industriella tillämpningar. De används

vid tillverkning av olika livsmedel och drycker som bröd, ost, yoghurt och öl. De är också
involverade i tillverkningen av enzymer, biobränslen, bioplaster och andra biotekniska
produkter.

2. När kroppen utsätts för en infektion av virus, bakterier eller svampar, svarar
immunsystemet på olika sätt för att försvara sig mot dessa patogener. Här är en allmän
översikt över vad som händer under en infektion av varje typ av mikroorganism:

Bakteriell infektion:
Bakterier kan frigöra gifter eller direkt invadera vävnader och orsaka skada.
När bakterier kommer in i kroppen känner immunsystemet igen dem som främmande och
reagerar genom att aktivera immunsvaret. Immunsystemet producerar också antikroppar som är
specifika för bakterierna, vilket kan hjälpa till att eliminera dem.
I svårare fall kan ett överdrivet immunsvar leda till inflammation och vävnadsskada. Antibiotika
kan användas för att rikta och döda bakterier eller hämma deras tillväxt, vilket hjälper
immunsvaret.

Svampinfektion:

Svampar kan infektera olika delar av kroppen, inklusive hud, naglar och inre organ.
Immunsvaret på svampinfektioner involverar olika mekanismer jämfört med virus- och
bakterieinfektioner.
Immunsystemets celler, såsom neutrofiler, makrofager och dendritiska celler, känner igen och
uppslukar svampceller.
Immunsystemet producerar svampdödande antikroppar och aktiverar specialiserade immunceller,
såsom T-celler, för att rikta och eliminera svamparna.
Svampinfektioner kan utlösa en inflammatorisk reaktion, vilket leder till symtom som rodnad,
svullnad och klåda.
Antifungala mediciner används ofta för att behandla svampinfektioner och hjälpa till att
kontrollera spridningen.

Virusinfektion:

Virus invaderar värdceller och använder sina maskiner för att replikera.
När ett virus kommer in i kroppen känner immunsystemet igen det som främmande och utlöser
ett immunsvar.
Immunceller, såsom makrofager och dendritiska celler, upptäcker närvaron av viruset och frigör
signalmolekyler som kallas cytokiner för att aktivera immunsvaret.
Immunsystemet producerar antikroppar som kan neutralisera viruset och rekrytera andra
immunceller för att förstöra infekterade celler.
Cytotoxiska T-celler och naturliga mördarceller (NK) identifierar och eliminerar virusinfekterade
celler.Immunsvaret kan leda till inflammation, vilket hjälper till att begränsa infektionen men
kan också orsaka symtom som feber, trötthet och muskelvärk.

3. Smittskyddslagar har införts för att skydda folkhälsan och minimera risken för att
smittsamma sjukdomar sprids inom ett samhälle eller en befolkning. Smittskyddslagen
syftar till att fastställa individernas och samhällets hälsa och välbefinnande genom att
minska spridningen av smittsamma sjukdomar. Detta lag hjälper att förbygga
allmänfarliga sjukdomar.
 4. Luftburen smita sker Luftburna sjukdomar är bakterier eller virus som oftast överförs
genom små andningsdroppar. Dessa droppar stöts ut när någon med den luftburna
sjukdomen nyser, hostar, skrattar eller på annat sätt andas ut på något sätt.

 Har är några exempel, COVID 19,

 Tuberkulösas
 Influensa

5. Aktiv immunitet hänvisar till det immunsvar som genereras i en individs egen kropp.
Det uppstår när immunsystemet känner igen en patogen som främmande och sätter igång
ett specifikt immunsvar för att eliminera den. Aktiv immunitet kan förvärvas naturligt
genom exponering för ett smittämne eller artificiellt genom vaccination. När en individ
återhämtar sig från en infektion eller får ett vaccin, producerar deras immunsystem
minnesceller som "minns" patogenen. Om samma patogen kommer in i kroppen igen i
framtiden, kan immunsystemet ge ett snabbt och specifikt svar för att eliminera det, vilket
ger ett långsiktigt skydd.

Passiv immunitet, å andra sidan, förvärvas genom överföring av förbildade antikroppar eller
immunceller från en annan individ eller källa. Denna typ av immunitet ger omedelbart men
tillfälligt skydd. Passiv immunitet kan uppstå naturligt, till exempel när ett barn får antikroppar
från sin mamma genom moderkakan eller bröstmjölken, eller så kan den förvärvas på konstgjord
väg genom medicinska ingrepp som att ta emot antikroppar genom intravenös infusion (känd
som immunglobulinterapi). De överförda antikropparna eller immuncellerna ger omedelbart
försvar mot en specifik patogen, men individen utvecklar inte långsiktig immunitet eftersom
deras immunsystem inte producerade antikropparna eller minnescellerna själva.

Både aktiv och passiv immunitet spelar viktiga roller för att skydda individer från
infektionssjukdomar. Aktiv immunitet ger långsiktigt skydd och tillåter immunsystemet att
utveckla specifika minnessvar, medan passiv immunitet erbjuder omedelbart men kortvarigt
skydd och inte ger långvariga minnessvar. Vaccination är ett exempel på aktiv immunitet,
eftersom det stimulerar immunsystemet att producera ett immunsvar och minnesceller. Att ta
emot förbildade antikroppar för att behandla en specifik infektion är ett exempel på passiv
immunitet.
Källor
 https://www.1177.se/Stockholm/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/lagar-i-
varden/smittskyddslagen/
 https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftburen_smittspridning
 https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-
mogelsvampar1/nyttiga-mikroorganismer
 https://www.rikshandboken-bhv.se/vaccination/om-vaccin-och-vaccinationer---oversikt/
sa-fungerar-vacciner/#:~:text=Den%20vaccinerade%20%C3%A4r%20immun
%20mot,och%20stimulerar%20inte%20kroppens%20immunf%C3%B6rsvar.
 https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/infektioner/infektion-och-
inflammation/