Makroekonomi, delkurs 2

Föreläsning 3: Hur bör stabiliseringspolitiken utformas?

Kapitel 20-21, ”Grundläggande makroekonomi”, Fregert (2021)

Hur bör stabiliseringspolitik utformas?

Två sätt att bedriva stabiliseringspolitik:

1. Diskretionär politik

2. Regelbaserad politik

De olika typerna av politik har för- och nackdelar

Diskretionär politik
• Åtgärder anpassade efter det ekonomiska läget

• Tar inte hänsyn till tidigare utfästelser; politiken har därmed full
handlingsfrihet i varje given situation

• Fördel: i akuta situationer kan politiker besluta om stöd (högre G)

• Coronakrisen 2020-2021
• Höga energipriser 2022

• Nackdel: leder lätt till brutna löften, åtgärder blir ofta inflationsdrivande
Regelbaserad politik
• Åtgärder som är förutsebara, följer en redan beslutad regel

• Exempel är:
• Arbetslöshetsersättning, ger stöd åt hushållen då arbetslösheten stiger
• Ränteavdrag, ger stöd åt hushållen då räntan stiger
• Stöd vid korttidsarbete, ges till företag och anställda då Konjunkturinstitutets barometerindikator är
under 80 (normalläge är 100)

• Fördel: åtgärderna går att planera efter och alla vet att stöd finns att få om det behövs

• Nackdel: ibland uppstår kriser som vi inte har fungerande stödsystem för. Exempelvis var
stödet för korttidsarbete för litet 2020 och det behövde snabbt göras om

• Två typer av regler: återkopplingsregel och fast regel

Återkopplingsregel och fast regel
• Återkopplingsregel: Politiska åtgärder ska bero på det ekonomiska läget och
följa en på förhand fastställd princip
• Exempel: att betala ut stöd för korttidsarbete då Konjunkturinstitutets
Barometerindikator ligger under 80

• Fast regel: Politiken ska inte reagera på förändringar i makroekonomiska

variabler
• Exempel: man kan dra av 30% av räntekostnaderna från skatten oavsett
hur hög eller låg räntan är
Tidsfördröjningar i ekonomisk politik
• Skilj mellan två typer av fördröjningar: inside lag och outside lag
• Inside lag: Tiden det tar att upptäcka problemet och besluta om åtgärd. Det tar
också tid att ta beslut i Riksdagen
• Detta uppstår vid diskretionär politik och med att nya beslut måste fattas,
annars exekveras bara besluten av regering och/eller myndigheter
• Outside lag: Den tid det tar för åtgärderna att få effekt
• Räntehöjningar är lätta att besluta om men brukar ta ca 18 månader för att
ge utslag på ekonomin.
Tidsfördröjningar och prognosfel
• Det är inte så lätt att göra en bra prognos om vad kan komma att hända i
ekonomin
• Det är heller inte så lätt att veta exakt när åtgärderna får effekt
• Därför finns risk att stabiliseringspolitiken slår fel
• Stabiliseringspolitiken kan därmed bli destabiliserande
• Ett exempel är corona-stöden i USA
• De ser ut att ha lett till att inflationen stigit kraftigt. Åtgärderna var för
omfattande relativt den minskning av BNP som skedde
Stabiliseringspolitiken i Sverige
• Den institutionella ramen för stabiliseringspolitiken
• Vem gör vad?
• Hur tas beslut och av vem?

• Målen för stabiliseringspolitiken

• Vilka mål finns?
• Vem bestämmer vilka målen är?

• Medlen för stabiliseringspolitiken

• Vilka åtgärder kan man ta till?
• Hur fungerar åtgärderna?
Det institutionella ramverket

Den institutionella ramen för stabiliseringspolitiken enligt regeringsformen (RF).

Finanspolitiken och penningpolitiken styrs av sinsemellan oberoende organ.
Penningpolitiken
• Målet för penningpolitiken är att upprätthålla låg och stabil inflation (d.v.s. Prisstabilitet).
• Varför låg och stabil inflation?
• Riksbanken och de flesta andra centralbanker runt om i världen fokuserar på att hålla
inflationen låg och stabil eftersom det skapar goda förutsättningar för en gynnsam
ekonomisk utveckling.
• En hög och varierande inflation gör att osäkerheten om hur priserna kommer att
utvecklas framöver ökar, vilket gör att räntorna och därmed lånekostnaderna blir högre
än de annars skulle ha varit. Det blir också svårare för hushåll och företag att
planera och fatta ekonomiska beslut och det påverkar fördelningen av inkomster
och förmögenhet mellan olika grupper på ett godtyckligt sätt. Allt detta kan göra att
viljan och möjligheten att till exempel investera i nya produkter och maskiner
minskar och att aktiviteten i hela ekonomin hämmas.

Källa: Riksbanken.se
Penningpolitiken
• Varför just 2 procent?
• För hög inflation är problematiskt eftersom det brukar innebära att inflationen varierar mycket. Det
skapar osäkerhet som påverkar ekonomin på ett negativt sätt (t.ex. inflations omfördelingseffekter blir
större). Hyperinflation (över 50% per månad) skapar stora problem, kontanter tappar omedelbart i värde
• En kraftigt varierande inflation skapar också problem:
• Svårt att skriva långa kontrakt på löner och räntor
• Svårt att planera omkostnader för lånefinansierade projekt.
• Inflation på 2% ger en marginal nedåt så deflation inte uppstår
• Deflation problem: 100 kr imorgon är värt mer än 100 kr idag, håller tillbaka konsumtionen.
• För låg inflation ökar risken för deflation, det vill säga att den allmänna prisnivån faller vilket
historiskt har visat sig skapa stora problem i ekonomin.
• Det finns flera skäl till att inflationsmålet sattes till just 2 procent då det infördes:
• Inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades och det var en vanlig nivå
på inflationsmålet hos andra centralbanker.
• Inflation ger också viss flexibilitet i ekonomin
• Positiva nominella löneökningar kan ske även om de i reala termer är negativa
• Kan därmed hålla tillbaka arbetslösheten
Källa: Riksbanken.se
Penningpolitiken
• Flexibel inflationsmålspolitik:
• Riksbanken och andra centralbanker som har ett inflationsmål bedriver
ofta inflationsmålspolitiken på ett flexibelt sätt. Det innebär att man
samtidigt som man försöker uppnå inflationsmålet också tar hänsyn till
hur realekonomin utvecklas.
• Variationsbandet – inflationen varierar kring målet
• Sedan september 2017 använder Riksbanken sig av ett variationsband om
1–3 procent för utfallen för KPIF-inflationen för att illustrera att
penningpolitiken inte kan detaljstyra inflationen. Variationsbandet syftar
till att visa att inflationen varierar kring målet och inte kommer att vara
exakt 2 procent varje enskild månad. Målet för penningpolitiken är
dock fortfarande att inflationen ska vara 2 procent, variationsbandet
om 1–3 procent är inte ett så kallat målintervall.
• Källa: Riksbanken.se
Penningpolitiken
• Hänsyn till produktion och sysselsättning
• Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken också bidra till en
balanserad utveckling av produktion och sysselsättning. En politik som inte
enbart inriktas på inflationen utan också tar viss hänsyn till produktion och
sysselsättning brukar kallas för flexibel inflationsmålspolitik. Det kan ta sig
uttryck i att Riksbanken inte alltid försöker föra tillbaka inflationen till målet så
snabbt som möjligt.
• Men inflationsmålet är alltså överordnat enligt riksbankslagen. Det innebär
att inflationen inte alltför länge kan tillåtas avvika från målet, eftersom de
långsiktiga förväntningarna om inflationen hos hushåll och företag då kan
påverkas. Det kan också innebära att Riksbanken för att upprätthålla
förtroendet för målet ibland kan behöva föra en åtstramande
penningpolitik trots att ekonomin utvecklas förhållandevis svagt, eller en
expansiv politik när ekonomin utvecklas relativt väl.

• Källa: Riksbanken.se
Penningpolitikens målsättning
• Penningpolitik och finansiell stabilitet hänger ihop
• Riksbanken ansvarar också för finansiell stabilitet. Ett stabilt finansiellt
system är en förutsättning för att Riksbanken ska kunna bedriva en
effektiv penningpolitik. Det beror på att de finansiella marknaderna och
deras sätt att fungera påverkar vilket genomslag penningpolitiken får på
de räntor som hushåll och företag betalar för sina lån. Dessutom skulle de
ekonomiska konsekvenserna av en finansiell kris direkt påverka
inflationen, tillväxten och sysselsättningen.
• Riksbanken är oberoende av regeringen, är en myndighet under
Riksdagen.

• Källa: Riksbanken.se
Olika myndigheter – olika uppdragsgivare
 Varför är Riksbanken oberoende av regeringen?
• Oberoendet skapar trovärdighet
• Regeringen kan inte ändra inflationsmålet
• Riksbanken kan inte ändra inflationsmålet
• Alla aktörer (regering, hushåll, företag) vet vad som gäller

• Skulle Riksbanken lyda under regeringen är det frestande för regeringen

att påverka räntesättningen så att den ekonomiska aktiviteten hålls uppe

• Ett beroende av regeringen riskerar leda till pris- och löneökningsspiraler,

ett tungt argument för en oberoende centralbank
Har Riksbanken lyckats nå inflationsmålet?
Riksbankens måluppfyllelse
• Inflationsmålet beslutades 1993 och började gälla 1995

• Tydligt att inflationen hållits tillbaka efter 1990-talets början jämfört med 1980-talet

• Riksbanken har dock haft svårt att nå 2%

• Genomsnittsinflation 1995-2021: 1,6%, dvs. 0,4 procentenheter under målet

• Varför inflationen varit så låg är svårt att svara på

• Internationell trend med låg inflation efter finanskrisen 2008-2009
• Men Riksbanken har haft nästan samma avvikelse 1995-2007 som 2008-2021
Penningpolitikens medel
• Riksbankens huvudinstrument är styrräntan

• Styrräntan (tidigare reporäntan) påverkar räntan på kortfristiga lån (en vecka) som
banker tar hos Riksbanken
• Reporänta från engelskans repurchasing agreement (återköpsavtal)
• En repa är ett låneavtal där riksbankerna lånar ut pengar till bankerna i utbyte
mot statspapper(obligationer)
• Räntan på dessa lån kallades förr reporänta, nu styrränta
• När styrräntan går upp blir det dyrare för bankerna att låna hos Riksbanken

• Riksbanken kan också köpa och sälja statspapper (obligationer) på

andrahandsmarknaden.
Styrräntan ändras via den monetära basen
Marknaden för monetär bas Penningmarknaden
 Öppna marknadsoperationer sätter räntan
• Genom köp och försäljning av statsobligationer styrs räntan i ekonomin
• När Riksbanken säljer statspapper till bankerna så minskar pengar i ekonomin
• Minskat utbudet på pengar (MS) leder till en räntehöjning ute i ekonomin
• Förändringen av MS efter en förändring av MB ges av:

Δ𝑀 𝑆 = 𝐾𝑟𝑒𝑑𝑖𝑡𝑚𝑢𝑙𝑡𝑖𝑝𝑙𝑖𝑘𝑎𝑡𝑜𝑟 × Δ𝑀𝐵

• Kreditmultiplikatorn skattas till 4 i boken, så om den monetära basen stiger med 1 miljard
så stiger penningmängden i ekonomin med 4 miljarder (se sid. 227)
 Hur genomförs penningpolitiken?
• När Riksbanken ändrat styrräntan behöver också den monetära basen (mängden
pengar) ändras

• Detta görs genom att lägga ut fler repor (när räntan ska ner) och färre (när räntan
ska upp)

• Riksbankens direktion består av sex ledamöter där riksbankschefen har utslagsröst.

Möten där beslut om räntan tas sker fem gånger per år (förr sex gånger)

• I samband med varje ordinarie möte och räntebeslut släpper även Riksbanken sin
prognos i Penningpolitisk rapport

• Riksbankens beslut baseras på underlaget i Penningpolitisk rapport

Penningpolitiken
• Det huvudsakliga penningpolitiska verktyget är styrräntan. Genom att höja
eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar
efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen. Vid de
penningpolitiska mötena fattar direktionen beslut om styrräntan och gör en
bedömning av vilken bana för styrräntan som ger den utveckling man har tänkt sig
och eventuellt vilka andra kompletterande åtgärder som behöver genomföras.
• Styrräntan påverkar bankernas utlåning genom att bankerna lånar av
Riksbanken på veckobasis till den ränta som Riksbanken sätter.
• Räntan bankerna betalar till Riksbanken påverkar sedan räntan som hushåll
och företag möter hos bankerna. Räntan påverkar även växelkursen och priset
på svensk export och import från utlandet.
• På så sätt (via s.k. transmissionsmekanismer) påverkar Riksbanken den
ekonomiska aktiviteten.

• Källa: Riksbanken.se
Hur penningpolitiken bedrivs
Genom vilka kanaler verkar penningpolitiken?
• Penningpolitiken påverkar flera delar av ekonomin:
• Hushåll och banker via räntekostnader
• Priser genom växelkursen (kom ihåg att högre ränta ett land leder till att landets valuta
apprecierar, stärks)
• Exporten via växelkursen

• Ekonomiska aktörers förväntningar och planer styrs också

• Exempelvis tror arbetsmarknadens parter på inflationsmålet vilket gör att de kan hålla
igen sina löneökningar
• Om de höjer lönerna för mycket kommer Riksbanken svara med höjd ränta

• Hur penningpolitiken påverkar den ekonomiska aktiviteten kallas

”transmissionsmekanism”
Transmissionsmekanismen
 Penningpolitik med utbudsdriven inflation
• Sedan mitten av 2022 har inflationen stigit kraftigt

• För svensk del sammanfaller detta med kriget i Ukraina och höjda energipriser

• Minskat utbud på energi höjer energipriserna och därefter andra priser (all produktion
behöver energi, därför höjs priserna på det mesta)

• Riksbanken kan inte påverka energipriserna och därmed inte direkt inflationen…

• … men de kan påverka den ekonomiska aktiviteten och den vägen minska
inflationstrycket
Effekter av höjd ränta
• Den höga inflationen har lett till flera räntehöjningar (3% i februari)
• Hur kommer detta påverka hushåll, företag och den svenska kronan?
• Svenska hushåll har hög belåningsgrad
• En räntehöjning slår därmed mot hushållens konsumtion
• Lägre konsumtion leder till att företagen får lager som de inte kan sälja till ordinarie pris, detta
föranleder utförsäljning till lägre pris
• I sin tur sätter detta ett tryck nedåt på priserna
• Höga räntor sänker bostadspriserna och vid hög belåningsgrad leder det till att många hushålls
nettoförmögenhet minskar
• Hushållen kommer vilja spara för att förbättra sin balansräkning
• Detta minskar också den ekonomiska aktiviteten och kan göra lågkonjunkturen utdragen (skedde
under finanskrisen)
• Andra länder höjer också räntan vilket inte ger en apprecieringseffekt på kronan, importen kan
därmed fördyras
Finanspolitiken
• Finanspolitiken beslutas av Riksdagen efter förslag från regeringen
• Regeringens förslag formuleras efter beredning i finansdepartementet
• Regeringen presenterar en budget en gång om året (varje höst)
• Skatter kan exempelvis bara ändras en gång per år (med nya regler fr.o.m.
1/1 nästa år)
• Regeringen presenterar även en mindre vårändringsbudget varje vår, som är
mindre i omfattning (ex. https://www.regeringen.se/sveriges-
regering/finansdepartementet/statens-budget/)
• Även extra ändringsbudgetar kan förekomma (under corona-krisen)

• https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/budgetprocessen/
Finanspolitiskt ramverk
• I början av 1990-talet genomgick Sverige en djup ekonomisk kris
• Krisen ledde till en omfattande reformering av både penning- och
finanspolitik
• Självständig centralbank var en reform
• En annan var en mer förutsägbar budgetprocess
• Ett tredje var ett överskottsmål för statens finanser
• Målet med dessa reformer var att
• öka förutsägbarheten i den ekonomiska politiken och
• göra Sverige till en mer trovärdig ekonomisk aktör på de finansiella
marknaderna
• Sedan början av 1990-talet har tillväxten stigit, statens skuldsättning minskat
och skattetrycket sänkts
Finanspolitiskt ramverk, forts.
Finanspolitiken har tydliga mål mot vilken den kan utvärderas:

1. Ett skuldankare: statsskulden ska på längre sikt vara 35% av BNP

2. Ett överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Innebär
att det totala budgetsaldot ska vara 0,33% av BNP
3. Balanskrav på kommuner och landsting så att utgifterna inte överstiger
inkomsterna, om kommuner och landsting går med underskott ska detta
balanseras nästkommande tre år.
4. Syftet är att dels ha marginaler för om kriser inträffar, dels för att skatter ska
vara stabila över tid så orättvisor mellan generationer undviks
Finanspolitik och statens finanser
• Som vi sett kan man bedriva aktiv (diskretionär) finanspolitik men även lita till
automatiska åtgärder
• Exempel på aktiv finanspolitik kan vara
• Särskilda arbetsmarknads- eller utbildningspolitiska program/åtgärder
• Investeringsbidrag
• Ändrade statsbidrag till kommunerna
• Offentliga investeringar (främst infrastruktur)
• Tillfälliga momsändringar
• Dessa satsningar mäts med det strukturella budgetsaldot, som är rensat från effekter av
automatiska stabilisatorer
• Samtliga åtgärders effekt på statens budget mäts med det faktiska budgetsaldot
• Negativt saldo = expansiv politik, positivt saldo = kontraktiv (åtstramande) politik
Finanspolitiken under 2000-talet