Värdegrund

Maja Ekvall
Jönköping University
09-07-2023

I hundra tals år har vi människor levt ett liv i ett odemokratiskt, icke jämställt samhälle, det
var inte många år sedan som kvinnorna fick rösträtt. Faktum är att det var år 1921 som
kvinnorna fick rösträtt, innan dess var det enbart en bråkdel av männen i Sverige som fick
rätten till att rösta, enligt författaren Lundgren (2020). Ju fler som fick sina röster hörda
gjorde också att diskussionen om skolpolitiken blev större.

En skola för alla

Fridtjuv Berg var en av många som tyckte att skola skulle vara för alla. Lundgren (2020)
menade att Fridtjuv Berg antydde att alla skulle få samma grundutbildning. Idag menar
barnkonventionen att alla barn ska ha rätt till liv och utveckling.
Innan 1900-talet var inte skolan obligatorisk och inte heller för alla barn, utan skolorna var
enbart för barn som kom från välbärgade familjer. Dem barnen som inte kunde gå till skolan
var dels dem barnen som bodde på landsbygden, då de inte hade skolskjuts. Barn som
behövde hjälpa sina familjer med försörjningen hade inte heller möjligheten. Förr handlade
läroverken om att fostra och forma barn att växa upp till att bli vuxna. Mycket har förändrat
sen dess, för enligt Skolverket så har alla barn som har fyllt 6 år och är folkbokförda i
Sverige, en skolplikt tills de har klarat av högstadiet idag.

En likvärdig skola
Med åren utvecklades samhället, ekonomin och industribranschen växte. Eftersom
arbetsmarknaden förändrades, så behövde skolan också förändras, såsom läroplanen. Detta
gjorde i sin tur att skolplikten infördes i Sverige år 1968, ekonomerna menade att
utbildningen var en investering. Resultatet av samhällets utveckling blev att klassrummen
var fylld av elever med olika förutsättningar, menar Asp Onsjö (2020). Därav ökade behovet
av specialpedagog för att det var många elever som behövde stöd i skolan. Dessvärre
särskildes elever som hade någon form av special undervisning, vilket visade sig vara
problematiskt. Inte enbart att elever med stöd kände sig exkluderade, liksom många elever
som inte klarade sina mål i skolan utan några diagnoser utnyttjade special undervisning eller
stödpedagoger.
Det var mer populärt att placera sina barn på skolor där det fanns fler barn i behov av stöd,
på så sätt skulle individerna få mer hjälp i skolan. Följderna av detta blev att skolans
undervisning försämrades, vilket gjorde att eleverna blir ännu mer exkluderade menar Asp
Onsjö (2020).
På Skolverket (2023) kan du läsa att idag är det lag att alla barn ska gå en nioårig utbildning,
att alla barn ska få en likvärdig utbildning som samma läroplan, oavsett bakgrund. Det gäller
för skolan att kunna kompensera för de elever som exempelvis har någon diagnos som
skulle kunna försvåra skolgången.

Demokratiskt förhållningsätt för lärare

Läroplanen har förändrats i samband med att människorna har blivit alltmer normkritiska.
Författaren Wernersson (2020) menar att eftersom världen dels blivit utsatts för två
världskrig, har samhället därmed utvecklat sina jämställdhetsfrågor. Kvinnornas
arbetsmarknad har vidgats sig, från att enbart arbeta i hemmen till att arbeta i fabriker.
Efter andra världskriget fick många människor en tankeställare, normen att barnen inte har
någon demokratisk rätt, utan att dem var de vuxnas ägodel försvann allt mer. Idag är
barnkonventionen en svensk lag, barn ska ha samma rättighet och lika värde, oavsett
etnicitet (Unicef Sverige, 2018).
Läroplanen stödjer på demokratiska grunder, att du som lärare ska främja förståelse för
andra människor, eleverna ska förstå de mänskliga rättigheterna genom undervisningen
(Lgr22, 2022). Det ger eleverna en grundförutsättning för att dem ska kunna förstå
innebörden för värden och normer. Med lärarens undervisning ska eleverna få kunskap om
vilka normer som är rätt och fel, hur normer kan påverka människans möjligheter i
samhället.

Värdegrund i skolväsendet
Eftersom läroplan styr hur läraren ska undervisa, betyder det dessutom att värdegrund är
det som uppfyllas hela utbildningen, enligt Wahlström (2021). Värdegrund är värderingar
som formar varje individs normer och handlingar. Värderingar är en åsikt om vad som är bra
och dåligt, normer är en oskriven regel som majoritet av människorna har följt. Normer kan
vara bra men det kan tillföra exempelvis mobbning, eftersom normen är oftast det vi
människor tror är rätt väg att gå efter.
Wernersson (2020) menar att vi lever i ett samhälle som formar vårt genus tänk, att
produkter av varor och tjänster formar genusordningen.
I skolans läroplan står det tydligt att dem demokratiska grundvärderingar är det som
värdegrundsarbete i skolan ska grunda sig på (Skolverket 2013). Genom att utveckla
elevernas empati och omtanke är dels en grund för en trygg miljö i skolan. Som lärare är det
extra viktigt att behandla alla elever lika, att de ska skapa en likvärdig förutsättning för alla
elever. Undervisning bidrar till kunskap som med tiden kommer att hjälpa eleverna att vara
normkritiska, på så sätt minskar mobbningen och skolmiljön blir bättre för alla.
Värdegrund ska gälla alla i skolväsendet, eftersom lärarna följer läroplanen. Det är dessutom
en lag från barnkonventionen att förhindra diskriminering, att alla barn är lika mycket värda
och har samma rättigheter.

Delaktighet i skolan
Minst lika viktigt att lärarna ska inkludera eleverna är att eleverna ska främjas till att vara
delaktiga, att de ska ha en roll i undervisningen. Författaren Thornberg (2021) menar att det
finns olika grader av ledaskap och att de kan ge olika uttryck av sensitivitet och struktur. Det
finns fyra olika idealtyper av lärarstil: auktoritär, eftergiven, oinvolverad och auktoritativ
lärarstil. Forskningen har visat att en auktoritativ lärare har mer inflytande på barnen och de
eleverna har visat sig vara mer studiemotiverade. En auktoritativ lärare är en lärare som
utvecklar en god relation med eleverna, som stöttar och är positiva. Läraren som gärna
lyssnar på elevernas åsikter och gör de delaktiga i undervisningen men de är också dem som
har en hög struktur. De kan sätta krav och regler och kan även förvänta sig att eleverna
följer dem, detta är därför det är viktigt att eleverna är delaktiga i skolan, det gör att
undervisningen blir roligare.
Delaktighet ska gälla alla elever, oavsett vilken religion eller etnicitet de har enligt
Skolverket. Delaktighet undervisning handlar exempelvis om att inkludera elevernas intresse
i undervisningen.
Referenslista

Asp-Onsjö, L. (2020). Specialpedagogik - från “en skola för alla” till strukturell exkludering. I
Lundgren et al. (Red.), Lärande skola bildning grundbok för lärare (5. Uppl.). Natur & Kultur.

Skolverket. (2023). Arbeta med förskolans och skolans värdegrund.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/
arbeta-med-forskolans-och-skolans-vardegrund#h-
Forskolanochskolanskagestaltademokratiskavarderingarochdemanskligarattigheterna

Unicef Sverige (2018). Barnkonvention. https://unicef.se/barnkonventionen

https://www.skolverket.se/getFile?file=9718

https://unicef.se/barnkonventionen