Centro histórico de Estocolmo (Stockholm.

Sverige)
Centro histórico de Estocolmo (Stockholm.Sverige)

Pedras de Ale (Als stenar) em Kåseberga,

a cerca de 10 quilómetros de Ystad.
The King Carl Gustaf Folke Hubertus and Queen of Sweden Silvia Renate Sommerlath
welcomed at the Kremlin by President Vladimir Putin of the Russian Federation and
Mrs. Putin at the start of the King's State Visit to Russia, October 8, 2001.

Carl XVI Gustaf, Carl Gustaf Folke Hubertus, född 30 april 1946 på Haga
slott i Solna,Stockholms län, är Sveriges konung och landets statschef sedan 15
september 1973. Han efterträdde då sin farfar Gustaf VI Adolf och är den sjunde regenten
av huset Bernadotte påSveriges tron samt den sjuttiofjärde i ordningen. Carl XVI Gustaf är son
till prins Gustaf Adolf ochSibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
Carl XVI Gustaf gifte sig den 19 juni 1976 med Silvia Sommerlath, som därigenom
blev drottning av Sverige. De är sedan 1981 bosatta på Drottningholms slott och har
tillsammans barnenkronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan Madeleine.

Innehåll
[göm]

1 Uppväxt och utbildning

2 Trontillträde

3 Åren som Sveriges kung

4 Familj

5 Släktskap med andra regerande europeiska monarker

6 Titlar och heraldiskt vapen

7 Utmärkelser och uppdrag

o 7.1 Ordnar

 7.1.1 Svenska ordnar

 7.1.2 Utländska ordnar

o 7.2 Andra utmärkelser

8 Intressen

9 Kontroverser
o 9.1 Kritik mot Gro Harlem Brundtland 1989

o 9.2 Kungens jultal 2002

o 9.3 Statsbesöket i Brunei, februari 2004

10 Talet efter katastrofen i Sydostasien

11 Anfäder

12 Se även

13 Referenser
o 13.1 Noter

o 13.2 Tryckta källor

o 13.3 Webbkällor

14 Externa länkar

Uppväxt och utbildning [redigera]

Kronprins Carl Gustaf som barn på Haga slott.

Carl Gustaf föddes klockan 10.30[1] den 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län,
som ende son till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, och fick titlarna Sveriges
arvfurste och hertig av Jämtland. 7 juni 1946 döptes han under namnen Carl Gustaf Folke
Hubertus av ärkebiskop Erling Eidem iSlottskyrkan, framburen av sin far och farfars far, Gustaf
V, som önskade: ”Måtte hertigen av Jämtland bli till nytta och glädje för sitt svenska folk!”.[2] Han
döptes i Karl XI:s dopfunt, som stod på Gustav III:s matta och han låg i Karl
XI:s vagga med Oscar II:s krona bredvid sig.[3]Samma dopklänning i vit linnebatist som prinsen
bar hade burits av hans far 1906 och skulle senare bäras av hans tre egna barn.[4] Hans faddrar
var kung Gustaf V, kronprins Gustaf Adolf, kronprinsessan Louise, hertig Karl
Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha, kronprins Fredrikoch kronprinsessan Ingrid av Danmark,
kronprins Olav av Norge, prinsessan Juliana avNederländerna, greve Folke Bernadotte af
Wisborg och grevinnan Maria Bernadotte af Wisborg.[5]

Den 26 januari 1947 omkom prins Gustaf Adolf i en flygolycka på Kastrups

flygplats utanför Köpenhamn. Efter detta flyttade 1950 Sibylla och Carl Gustaf och hans äldre
systrar, prinsessorna Margaretha, Birgitta, Désirée samt Christina från Haga slott till
sedermera prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.

Det första offentliga uppdraget hade Carl Gustaf redan när han var ett halvt år, då han tog emot
en silverbägare av Justin Godart som tack för den svenska hjälpen under andra världskriget.

Den unge Carl Gustaf tillbringade sina somrar på slottet Solliden, strax söder
om Borgholm på Öland, som han senare ärvde av sin farfar. Han började spela munspel som
treåring. Detta intresse har hållit i sig till vuxen ålder. Scout blev han vid fyra års ålder, han är
hedersscout iSvenska Scoutförbundet, och även ordförande i World Scout Foundation.[6]

Vid kung Gustaf V:s död 29 oktober 1950 steg Carl Gustafs farfar Gustaf VI Adolf upp på tronen
och den då fyraårige hertigen av Jämtlandblev då Sveriges kronprins. Vid Riksdagens högtidliga
öppnande 1965 avlade han sin tro- och huldhetsed, vilket innebar att han lovade att vara
konungen trogen, iakttaga riksdagens friheter och i övrigt verka i överensstämmelse
med grundlagen.[7]

Sin grundläggande skolutbildning fick han vid Broms skola, och studentexamen tog han 1966
vid Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk. Därefter genomförde han militärtjänstgöring samt
tog sjöofficersexamen 1968, varpå han gick Försvarshögskolans chefskurs, följt av studier
ihistoria, sociologi, statskunskap, finansrätt och ekonomi vid Uppsala universitet, och
senare nationalekonomi vid Stockholms universitet. Innan kronprinsen efterträdde sin farfar
hade han graden kapten i flottan, armén och flygvapnet.

I likhet med sin dotter, den nuvarande kronprinsessan, genomgick den dåvarande ett
specialkomponerat program med studiebesök vid olika svenska statliga, sociala
och kommunala instanser och vid företag i Sverige samt deltog i den svenska representationen
vid bland andra FN,SIDA, Hambros Bank, Svenska Handelskammaren. Under en längre tid
befann sig kronprinsen i London.

Trontillträde [redigera]
När Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 klockan 20:35, blev Carl XVI Gustaf, 27 år
gammal, Sveriges Konung. Han hade vakat vid sin farfars dödsbädd i Helsingborg och samma
dag som valet till riksdagen hölls, ankom han till huvudstaden som regent den 16
septemberpå Bromma flygplats, där statsminister Olof Palme, finansminister Gunnar
Sträng, landshövding Hjalmar Mehr och tusentals andra tog emot den unge kungen. När han
steg ut på slottsbalkongen samma dag för första gången som regent, skedde detta inför mer än
25 000 människor.[8] Han antog då "För Sverige - i tiden" som valspråk.

Den 19 september, avlade han sin konungaförsäkran som förestavades

av justitieminister Lennart Geijer under en extra konselj och därefter framträdde han
inför riksdagen, diplomatiska kåren, hovet, etc i rikssalen på Stockholms slott och höll
traditionsenligt ett minnestal över den framlidne monarken, i enligt med sedvana samt
med 1809 års regeringsform. Konseljen samt ceremonin från Rikssalen direktsändes
iTelevisionen. Vid konseljen förklarade Konungen att hans namn skulle vara Carl XVI Gustaf
och att titeln skulle vara Sveriges konung, inte såsom före honom Med Guds
Nåde Sveriges, Götes och Vendes konung.[9]

Vid ceremonin satt Kungen då han höll tal på tronen precis som man gjorde under de former
som 1809 års regeringsform gjorde gällande förRiksdagens högtidliga öppnande, efter att den
nya grundlagen trädde i kraft 1975 har denna ceremoni utgått. Liksom sina två närmaste
föregångare på tronen (Gustaf V samt Gustav VI Adolf) avstod han från att låta kröna sig, och
bär därför heller aldrig kungakronan eller övrigariksregalier.
Sitt första statsbesök som kung avlade han den 8 oktober 1974 i Oslo.[10] Han företog även de
närmast följande statsbesöken i grannländer och andra länder som Bernadotterna har nära
band med, till Finland (december 1974),[11] Danmark, Island, Storbritannien 1975.[12]

Vid Carl XVI Gustafs trontillträde gällde ännu 1809 års regeringsform enligt vilken kungen ägde
"att allena styra riket" i enlighet med regeringsformen. Detta innebar bland annat att det rent
formellt var kungen som utsåg och entledigade regeringen samt själv fattade alla beslut i
regeringsärenden. I praktiken var dock kungens maktbefogenheter starkt begränsade. 1975
trädde en ny regeringsform i kraft genom vilken kungens funktion huvudsakligen begränsades
till ceremoniella uppgifter.

Åren som Sveriges kung [redigera]

Carl XVI Gustaf i amiralsuniform 11 september 2007

Som statschef har Carl XVI Gustaf ett löpande arbete med bland
annat riksdagens talman,Sveriges regering, svenska kungliga akademier och Svenska kyrkan.

Carl XVI Gustaf har företagit mer än 40 statsbesök i olika länder till
exempel Egypten, Kina,Sydafrika och Tanzania. Varje år gör Carl Gustaf studiebesök vid flera
svenska företag. Påjuldagen håller han sitt årliga jultal i Sveriges Radio P1.

Han gjorde sin första eriksgata i sitt titulärhertigdöme Jämtland första året som kung, och den
sista genomfördes 1989, då till Härjedalen.[13] Han hade då gjort en resa i varje län.

Konungen ingick äktenskap med Silvia Sommerlath den 19 juni 1976. Senare samma år
beviljade han att prins Bertil fick ingå äktenskap med Lilian Craig och samtidigt behålla
prinsvärdigheten.[14] Han var närvarade vid förlossningarna när barnen föddes.[15] Under sina
första år som kung flyttade han monarkins fokus från den kulturella sfären till ett ökat
engagemang för näringsliv, teknik, samhällsliv och miljöfrågor.[16]. Han fick även mycket stöd i
sina beslut kring prins Bertil och dennes prinsvärdighet av sin tidigare personlige
rådgivareBirgitta von Dahlberger.[17]

Efter sina första statsbesök i de nordiska länderna och Storbritannien, ett informellt besök
iAmerikas Förenta Stater 1976 (f.ö. första gången en sittande amerikansk president och en
regerande svensk kung möttes), företog kungaparet 1978 två statsbesök
till kommunistiskastater, först till Leonid Brezjnev i Sovjetunionen och sedan
till Titos Jugoslavien. Det förra statsbesöket väckte mycket kritik men statsminister Thorbjörn
Fälldins regering var fast besluten att resan skulle bli av. Med på resan var bland
annat utrikesminister Karin Söder. I Jugoslavien möttes kungaparet av jättelika porträtt av
kungen och Tito. Presidentgemålet Jovanka befann sig dock vid tillfället i husarrest sedan ett år.
[18]
Under sina första tio år som monark gjorde kungen statsbesök som första svensk monark
någonsin i Japan (april 1980) och i Afrika (Tanzania, februari 1981).[19] Efter ett statsbesök
i Saudiarabien i februari 1981 sade kungen att svenska exportföretag måste ”ta sig i kragen,
agera mer professionellt” för man ”kan inte komma till till exempel Saudi eller Jemen och tala
om för dem vad de vill ha”. Uttalandet väckte mycket stor uppmärksamhet.[20]Han har också som
förste svensk monark närvarat vid en gudstjänst i en moské (i Egypten) och har gjort statsbesök
i Vatikanstaten.

Bland kung Carl Gustafs offentliga åtaganden hör flera miljörelaterade engagemang. Som
exempel har han startat Kung Carl Gustafs Miljötävlan och den internationella miljökonferensen
Royal Colloquium. Han är även ordförande för den svenska avdelningen
avVärldsnaturfonden sedan 1988.[21]

I egenskap av Sveriges kung är kung Carl Gustaf stormästare av de högsta graderna

i Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden,Vasaorden och Carl XIII:s orden. Han utdelar
Serafimer- och Nordstjärneordnarna, Carl XIII:s orden samt de kungliga medaljerna.

Familj [redigera]
Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia.

Den 19 juni 1976 firades bröllopet mellan Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath,
frånHeidelberg, Tyskland, dotter till direktör Walther Sommerlath och Alice de Toledo. Vigseln
skedde i Stockholms Storkyrka. Förlovningen hade eklaterats den 12 mars samma år och paret
träffades under OS i München 1972.

Kungaparet har tre barn:

1. Kronprinsessan Victoria, hertiginna av Västergötland (född 1977)

2. Prins Carl Philip, hertig av Värmland (född 1979)
3. Prinsessan Madeleine, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland (född 1982)

Släktskap med andra regerande europeiska monarker [redigera]

 Drottning Margrethe II av Danmark – kusin

 Kung Harald V av Norge – dubbel brylling och fars syssling
 Kung Juan Carlos I av Spanien – dubbel brylling
 Kung Albert II av Belgien – fars syssling
 Drottning Beatrix I av Nederländerna – brylling
 Drottning Elizabeth II av Storbritannien – dubbel brylling.[22]
 Storhertig Henri av Luxemburg – brylling
 Furst Albert II av Monaco – sjumänning
 Furst Hans Adam II av Liechtenstein – fars sexmänning
Titlar och heraldiskt vapen [redigera]

Stora riksvapnet är även Konungens personligavapen

Carl XVI Gustafs valde vid sitt trontillträde att anta konungatiteln Sveriges Konung.[23] Den
traditionella konungatiteln hade dittills varit med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes
Konung vilken kunde härledas tillbaka till de medeltida kungarna.[24] Titeln "Vendes konung"
antogs av Gustav Vasa i rivalitet med Kristian III som lagt "Goters konung" (gotlänningars) till
den danska kungatiteln.[25] Vid sitt trontillträde 1972 avsade sig drottning Margrethe II alla titlar
förutom Danmarks Drottning vilket, tillsammans med Carl XVI Gustafs val av titel, satte punkt för
en 450-årig tvist.

Han tilltalas/omtalas formellt som Ers/Hans Majestät.

Från sin födsel till och med 1950 var Carl XVI Gustaf prins med titeln Sveriges arvfurste. Från
1950 till 1973 då han uppsteg på tronen bar han titeln Sveriges kronprins. Vid födseln
utnämndes han till Hertig av Jämtland, en titel han brukade fram till trontillträdet.

Kungens personliga vapen är enligt lag det samma som stora riksvapnet.[26]

Utmärkelser och uppdrag [redigera]

Carl XVI Gustaf besöker som hedersdoktordoktorspromotionen vid Lunds universitet 1990. Till höger om
konungen dåvarande universitetsrektornHåkan Westling. Foto: Fredrik Tersmeden

Carl XVI Gustaf innehar den militära graden amiral i flottan samt general i armén ochflygvapnet.
Av tradition är han dock inte general i amfibiekåren (tidigare kustartilleriet).

Han är hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Kungliga tekniska

högskolan(KTH), Handelshögskolan i Stockholm samt Åbo akademi i Finland. Sedan 1977 är
kungen även hedersordförande i World Scout Foundation samt Förtroenderådets ordförande i
svenskaVärldsnaturfonden (WWF).

Han blev även utnämnd till årets ölänning 1996.[27]

Carl XVI Gustaf är beskyddare för ett flertal olika organisationer, se Carl XVI Gustafs
beskyddarskap.

Under åren som monark har kung Carl Gustaf tilldelts inte mindre än 24 utländska statsordnar,
bland annat Elefantorden, Finlands vita ros, Hederslegionen ochStrumpebandsorden och är
sedan 25 juni 1975 hedersamiral i Royal Navy i Storbritannien.
Konungariket Sverige
Reino da Suécia

LÍNGUA SUECA

A língua sueca (em sueco svenska) é uma das três línguas germânicas setentrionais (ou
línguas escandinavas). É falada por nove milhões de pessoas, predominantemente na
Suécia e em partes da Finlândia, especialmente na costa e nas ilhas Åland. É
mutuamente inteligível com as outras três línguas escandinavas, o dinamarquês, o
norueguês e o islandês, sobretudo com o segundo e menos com o terceiro.

História
Antes da Era Viking é difícil estabelecer uma distinção entre a língua falada na atual
Suécia e no restante da escandinávia, mas após o ano 800 as línguas escandinavas
orientais começam a se separar, tendo lugar uma acentuada divisão após as inovações
dinamarquesas por volta de 1300.
A língua sueca moderna se desenvolveu na região de Mälaren-Uppland, onde estavam
localizados os principais centros de governo e ensino da Idade Média (Estocolmo e
Uppsala), sendo também influenciada pelo dialeto da região de Gotland.

A história da língua sueca se divide em dois grandes períodos:

 Sueco Antigo, que engloba a Era Viking e a Idade Média, podendo subdividir-
se em período rúnico (cerca de 800-1225), período clássico (cerca de 1225-
1375) e período recente (cerca de 1375-1526). Os textos mais antigos na língua
sueca são inscrições rúnicas do século IX, das quais a mais importante é a
encontrada na Pedra Rök (Östergötland, Suécia), que apresenta 850 runas. Os
textos inscritos mais antigos em um alfabeto latino modificado são textos
oficiais medievais: um fragmento do Direito gótico ocidental antigo, da década
de 1220, e um texto completo pertencente ao código legal da década de 1280.

Nesta época, o léxico experimentou importantes mudanças: a igreja introduziu

empréstimos do latim e do grego, tais como brev “carta”, do latim breve scriptum;
kyrka, “igreja”, do grego kyriakon; kloster, “mosteiro”, do latim claustrum; biskop,
“bispo”, do grego episkopos; präst, “sacerdote”, do latim presbyter. No âmbito do
comércio e dos serviços também foram incorporados muitos empréstimos procedentes
do baixo alemão, como frakt, “carga”, de vracht; skomakare, “sapateiro”, de schômaker;
novos produtos: tyg, “tela”, de tuch; ättika, “vinagre”, de etik; organização das cidades:
rådhus, “ajuntamento, multidão”, de râthûs; fogde, “administrador”, de voget; no
âmbito da cortesia: herre, “senhor”, de hêrro; fröken, “senhora”, de vrôuken.

 Sueco moderno, dividindo-se em sueco moderno antigo (1526-1732) e sueco

moderno recente (a partir de 1732 em diante).

A chegada da imprensa marca o início deste novo período, com a conseguinte

normatização ortográfica e de pontuação que acarreta a publicação de massa. O
primeiro livro impresso em sueco apareceu em 1495 com o título Aff dyäfwlsens
frestelse (“Sobre a tentação do demônio”), mas as obras impressas mais importantes são
traduções da Bíblia da Reforma Nya testamentet , de 1526, e Gustav Vasas Bibel, de
1541, traduzida por Olaf Petri (1493-1552). O alcance da influência da primeira Bíblia
disponível na língua nativa não deve ser subestimado; de fato, esta versão da língua
(com só algumas modificações ortográficas) foi a utilizada até 1917, proporcionando
assim um modelo escrito durante um longo período de tempo.

Como resultado dos estreitos contatos culturais e políticos, os empréstimos franceses

começam a penetrar no sueco de forma massiva, sobretudo durante o reinado de Luís
XIV (1643-1715), iniciando um fenômeno que culminaria em meados do século XVIII.
Em 1786 foi fundada a Academia Sueca sob o comando do rei Gustavo III.

August Strindberg é considerado o fundador da literatura moderna sueca

Os índices de alfabetização são bastante elevados; as vendas de jornais e revistas são
altíssimas e as excelentes bibliotecas públicas recebem generosos subsídios, enquanto o
público tem acesso a qualquer livro a preços insignificantes. Os grandes movimentos
populacionais do último século, sobretudo do campo para as cidades, assim como a
expansão geral das comunicações, têm provocado um duplo efeito na língua: em
primeiro lugar, uma influência cada vez maior da língua escrita sobre a falada,
sobretudo na pronúncia e no estilo; em segundo lugar, o desenvolvimento de uma língua
falada padrão, ao mesmo tempo que decai a importância dos dialetos. Nos últimos 150
anos, a influência do inglês tem tido cada vez mais importância.

Dados
A língua sueca é a língua nacional da Suécia (mas não oficial) com uma população de
cerca de 8,5 milhões de habitantes, também é a primeira língua de cerca de 300.000
pessoas na Finlândia e a segunda de várias minorias lingüísticas, que alcança 1 milhão
de pessoas, a maior parte delas imigrantes recentes, como também nativos finlandeses e
lapões (samer).

Dialetos
Fala-se nas zonas rurais dialetos antigos, especialmente no norte, incluindo Dalsland, na
ilha de Gotland e na Finlândia, mas a maior parte destes dialetos tiveram seu uso
reduzido consideravelmente. Também há dialetos urbanos, mas bem próximos à língua
normativa. Há variantes regionais, especialmente na pronúncia, ainda que uma norma
supra-regional radicada na região de Estocolmo tenha o status social mais forte e tenha
se espalhado por outras regiões ao menos no contexto formal. Uma variente regional se
usa no sul da Suécia, zona que pertenceu até o século XVII à Dinamarca; também há
outra variante na Finlândia que é usada em todos os níveis de comunicação.

A língua nacional atual baseia-se nos dialetos da Suécia central, que desde a Idade
Média tem sido a sede do governo e da administração. A língua das Bíblias da Reforma
teve um importante papel na composição do idioma-padrão escrito no final da década de
1600; esta norma, junto com a língua falada na região central, contribuiu para o
desenvolvimento de uma língua falada nacional.

Contudo, muitas localidades conservam formas dialetais (ainda que tenham sofrido
profundas modificações). Os principais dialetos são:

 Dialetos suecos meridionais (nas três províncias situadas mais ao sul).

Apresentam um sistema tonal diferente do existente no sueco central e mostram
uma considerável influência léxica do dinamarquês.
 Os dialetos göta da Suécia central e meridional.
 Os dialetos svea (Suécia central, em torno do lago Mälaren), que constituem a
base do sueco padrão falado.
 Os dialetos norrland (Suécia setentrional, ao norte do rio Dalälven).
 O gotlandiense (na ilha báltica de Gotland) que conta com partes bastante
arcaicas.
  Os dialetos do sueco oriental (Finlândia), que incluem um grande número de
empréstimos procedentes do finlandês e do russo, além de neologismos que não
se encontram na Suécia.

Ver também

 Småländska
 Älvdalsmål

Escrita
Os textos mais antigos escritos em sueco (exceto os textos rúnicos) utilizam o alfabeto
latino, ainda que modificado com a inclusão das letras Æ, O, Þ, D. O alfabeto utilizado
na atualidade é um alfabeto latino modificado de 29 letras, com a adição ao final do
mesmo de å, ä, ö. As letras q e w só aparecem em substantivos. A letra å introduzida
com a imprensa após 1400, desenvolveu-se a partir da medieval aa, enquanto que ä
evoluiu, ao mesmo tempo de æ. A nova letra ö é correspondente ao O sueco medieval
(que porém ainda é usado no dinamarquês e norueguês atuais).

Gramática
Deixando-se à parte algumas diferenças do léxico, o sueco atual se distingue do
dinamarquês em manter as consoantes surdas p, t, k após uma vogal, que no
dinamarquês são as sonoras b, d, g; assim mesmo, mantém as vogais a, o das sílabas
átonas que o dinamarquês converteu em e ou em nenhuma vogal.

Uma característica da gramática sueca, compartilhada por outras línguas escandinavas, é

o artigo definido enclítico, ou seja, que é usado após o substantivo. O sueco normativo
não possui terminações de casos nos nomes salvo para o possessivo e só possui dois
gêneros: neutro e comum, ainda que a maioria dos dialetos possua três: masculino,
feminino e neutro. O sueco possui um entonação que para alguns estrangeiros soa como
uma canção rítmica.

A base principal do léxico sueco é constituída por palavras procedentes do germânico

antigo. Os latinismos ou helenismos procedem da época que o país foi evangelizado e
de quando foram fundadas as universidades. As palavras procedentes do baixo alemão
foram adicionadas enquanto durou a Liga Hanseática (séculos XIII ao XVI). As de
procedência alemã são do século XVII e os galicismos se incorporaram nos séculos
XVII e XVIII; todas formam o sueco moderno, língua que se consolidou a partir de
1526, data correspondente a primeira tradução impressa do Novo Testamento. Em 1906
foi efetuada uma simplificação da ortografia.

A ordem da frase é sujeito, verbo e objeto normalmente é feito com um predicado + ser

GUIA DE CONVERSAÇÃO SUECO I E II

GUIA DE PRONÚNCIA
Lição 1

O alfabeto sueco adía pouco do Castilian:

ao ö do ä do å de b c d e de f g h i j k l m n ou de p q r s t ou de v w x e de z

O ö do ä das vogais (ao vokaler) - a e do i ou do u e do å - pronunciam-se do formulário

diferente dependendo de sua posição na palavra. Se for seguido por duas consoantes, é
pronunciado do short da maneira, similar como aos nós pronunciou-as no Castilian, por
exemplo:

O “a”

o katt (gato) pronunciará o “kat”, visto que

o sal (quarto) é pronunciado esticando a vogal e colocando a boca como dizer “ou”, mas
dizer “a”.

O “e”

mais fest (celebration) pronuncia “mais fest”,

sten (pedra) são pronunciados com uma “e” prolongado

O “i”

o trist (furar) pronuncia o “trist”

o alvo (delicado) é pronunciado estendendo o “i”

“Ou”

o borne (posto) pronuncia o “borne”

Stol (cadeira) pronuncia o stul, mas estender o “u”

O “u”

o kust (costa) pronuncia o “cust”

o ful (feio) soa como “o u francês”, um mezlca de “ou” e “i”

“Å”

o vått (dunked) pronuncia o “vot”

o år (ano) é pronunciado como ou, embora estendendo “ou”

“Ä”

o snäll (amiable) pronuncia o snell

o kär (beloved) é pronunciado pondo a boca como dizer “a”, mas dizer um “e”
prolongado

“Ö”
o sött (doce) é pronunciado pondo a boca como dizer “ou”,
mas dizendo “e”, algo as well as “o grön de e francês” (verde) é pronunciado como
acima, mas estendendo o

“E”

o tyst (fechado acima) como o alemão do “ü”, aquele é dizer, pondo a boca como dizer
“u”, mas dizer “i”
por (cidade) como acima, mas estendendo a

As consoantes caso que único são pronunciados como no Castilian, seguras pelas
seguintes exceções:

a diferença entre o “b” e o “v” é remarcada.

O “h” inhaled, como em inglês (“um j liso”).
Às vezes o “j” soa como “i” e outro como “e”.
Às vezes o “g” pode soar como “g” e outro como “i”.
O “w” soa como o “v”

O problema vem quando diversas consoantes são juntadas, pelo exemplo: stj, hj, tj, kj,
etc., mas daquele nós ciao mais adiante.

Tarefa 1: para tentar pronunciar as seguintes palavras no acordo às explanações

precedentes:

o hatt, tröst, pest, måste, len, celeiro, clube de forças armadas revolucionárias, ANSR
dos oficiais, pontas, kul, tunga, kort, säl, små, ön, tycka, fyr

Não poderia deixar de fazer um post sobre a pronúncia sueca, a coisa mais difícil de
aprender na língua, pelo menos para mim.. apesar de ter alguma facilidade há palavras
realmente difíceis, que sem treino não se conseguem pronunciar mesmo.

Ok vamos lá então a isto. Em sueco existem dois tipos de vogais as soft e as hard:

Soft: e, i , y , ä, ö

Hard: a, o , u , å

Existem determinadas letras que antes ou depois destas vogais alteram a pronúncia.

Por exemplo:

G
Lê-se normalmente como "g" quando vem antes das hard vowels ou consoantes na sílaba
tónica:

gata

god

Gud

gå

gris

Lê-se como "j" quando vem antes das soft vowels em sílaba tónica e quando vem depois de
"L" ou "r" :

ge

gissa

gyllene
gäss
göra

älg

berg

K
Lê-se como "k" quando vem antes das hard vowels ou consoantes na sílaba tónica:

kan

ko

kunde

kål

klo

Lê-se como "ch" quando vem antes das soft vowels na sílaba tónica:
 kedja

kind

kyss

kära

köpa

SK
Lê-se como "sk" de skate antes das hard vowels ou consoantes com sílaba tónica:

ska

sko

skulle

skål

skriva

Lê-se como "ch" antes das soft vowels nas sílabas tónicas:

sked

skida

skygg

skär

skön

Sch, sj, skj, stj, si (on), ti (on)

Lêem-se como "ch":

marsch
 sjö

skjuta

stjärna

passion

station

Well, esta está a ser a parte mais complicada para mim, ainda tenho de fazer um esforço
enorme a pensar que tipo de vogal é para dizer algumas palavras..

O dicionário vai ser grande!

Svenska för resenärer

Escolha uma categoria de palavras e expresses:

(Português = Svenska)

Palavras básicas = Grundläggande ord

Números = Räkneord
Compras = Shopping/Mat och dryck
Viagem = Resor
Direcções = Riktningar
Lugares = Platser
Horas e datas = Tid och Datum

 Sim = Ja (4170 bytes)

 Não = Nej (5715 bytes)
 Obrigado = Tack (4034 bytes)
 Muito obrigado(a) = Tack så mycket (7978 bytes)
 De nada = Varsågod (5811 bytes)
 Se faz favor = Var så god; Var snäll och; Tack (16701 bytes)
 Com licença = Ursäkta (11858 bytes)
 Olá = Hej (2981 bytes)
 Adeus, Tchau = Hej då, Adjö (12379 bytes)
 Até já; Até logo = Hej då (4887 bytes)
 Bom dia = God morgon (7022 bytes)
 Boa tarde = God middag (4841 bytes)
 Boa noite = God afton (6437 bytes)
 Boa noite = God natt (5907 bytes)
 Não percebo. = Jag förstår inte (8449 bytes)
 Como é que se diz isso em [português]? = Hur säger du det här på [svenska]?
(19396 bytes)
 Você fala ... = Talar ni ... (7375 bytes)
 inglês = Engelska (6826 bytes)
 francês = Franska (6959 bytes)
 alemão = Tyska (6407 bytes)
 espanhol = Spanska (7138 bytes)
 chinês = Kinesiska (9702 bytes)
 Eu = Jag (6923 bytes)
 Nós = Vi (5425 bytes)
 Tu = Du (5860 bytes)
 Você = Ni (5988 bytes)
 Vocês; Vós = Ni (5988 bytes)
 Eles(m), Elas (f) = de, dom (14144 bytes)
 Como é que se chama? = Vad heter du? (6859 bytes)
 Muito gosto. = Trevligt att råkas. (9185 bytes)
 Como está? = Hur står det till? Hur mår du? (8389 bytes)
 Bem = Bra (4606 bytes)
 Mal = Dåligt (7274 bytes)
 Mais ou menos = Si så där (6428 bytes)
 Mulher = Fru, Hustru (12346 bytes)
 Marido = Man, Make (14151 bytes)
 Filha = Dotter (7142 bytes)
 Filho = Son (7014 bytes)
 Mãe = Mamma, Mor (13630 bytes)
 Pai = Pappa, Far (14186 bytes)
 Amigo (m), Amiga (f) = Vän (6664 bytes)
 Onde é o quarto de banho? Onde é o casa de banho? = Var är toaletten (15125 bytes)

 zero = noll
 um, uma = ett (5562 bytes)
 dois, duas = två (3794 bytes)
 três = tre (4742 bytes)
 quatro = fyra (4214 bytes)
 cinco = fem (5232 bytes)
 seis = sex (5825 bytes)
 sete = sju (6004 bytes)
 oito = åtta (6427 bytes)
 nove = nio (7999 bytes)
 dez = tio (8076 bytes)
 onze = elva (6553 bytes)
 doze = tolv (6132 bytes)
 treze = tretton (7741 bytes)
 catorze = fjorton (7373 bytes)
 quinze = femton (7194 bytes)
 dezasseis = sexton (7550 bytes)
 dezassete = sjutton (7157 bytes)
 dezoito = arton (7283 bytes)
 dezanove = nitton (9387 bytes)
 vinte = tjugo (7031 bytes)
 vinte e um = tjugoett (9456 bytes)
 trinta = trettio (6290 bytes)
 quarenta = fyrtio (6543 bytes)
 cinquenta = femtio (6528 bytes)
 sessenta = sextio (6858 bytes)
 setenta = sjuttio (8197 bytes)
 oitenta = åttio (6662 bytes)
 noventa = nittio (7608 bytes)
 cem = hundra (6307 bytes)
 mil = tusen (5955 bytes)
 um milhão = miljon (7237 bytes)
 Quanto custa? = Hur mycket kostar det här? (14779 bytes)
 Que é isto? = Vad är det här? (12813 bytes)
 Vou comprar. = Jag köper det. (10082 bytes)
 Eu queria comprar... = Jag skulle vilja köpa ... (13728 bytes)
 O senhor têm ...; Tu tens? = Har ni ... (10480 bytes)
 Os senhores aceitam cartão de crédito? = Tar ni kreditkort? (16463 bytes)
 Aberto (m), Aberta (f) = Öppet, Öppen (16872 bytes)
 Fechado (m), Fechada (f) = Stängt, Stängd (19158 bytes)
 Postal = Vykort (7583 bytes)
 Selos = Frimärke (7757 bytes)
 Pouco (m), Pouca (f) = Lite (6462 bytes)
 Muito (m), Muita (f) = Mycket, Massor (16064 bytes)
 Todo (m), Toda (f); Tudo = Allt
 Pequeno-almoço = Frukost (7502 bytes)
 Almoço = Lunch (8196 bytes)
 Jantar = Middag (5987 bytes)
 Vegetariano (m), Vegetariana(f) = Vegetarian (11459 bytes)
 Koscher = Kosher (6657 bytes)
 Tchim-tchim! Saude! = Skål (6513 bytes)
 A conta, se faz favor. = Notan tack (11102 bytes)
 Pão = Bröd (9444 bytes)
 Bebidas = Dryck (9523 bytes)
 Café = Kaffe (5284 bytes)
 Chá = Te (4312 bytes)
 Sumo = Juice (7037 bytes)
 Água = Vatten (9300 bytes)
 Cerveja = Öl (8808 bytes)
 Vinho = Vin (6855 bytes)
 Sal = Salt (6667 bytes)
 Pimenta = Peppar (8027 bytes)
 Carne = Kött (8144 bytes)
 Bife = Nötkött, Oxkött (27128 bytes)
 Porco = Griskött, Fläsk (24237 bytes)
 Peixe = Fisk (6435 bytes)
 Aves = Fågel (8558 bytes)
 Vegetais = Grönsaker (12235 bytes)
 Fruta = Frukt (6613 bytes)
 Batata = Potatis (8834 bytes)
 Salada = Sallad (8483 bytes)
 Sobremesa = Dessert, Efterrätt (23636 bytes)
 Sorvete, Gelado = Glass (6456 bytes)
 Onde é ...? Onde está ...? = Var är ...? Var ligger ...? (22114 bytes)
 Quanto é que custa o bilhete? = Hur mycket kostar biljetten? (16227 bytes)
 Bilhete = Biljett (7833 bytes)
 Um bilhete para ..., por favor. = En biljett till ..., tack. (15086 bytes)
 Para onde é que vai? = Vart är du på väg? (22139 bytes)
 Onde é que mora? = Var bor du? (9709 bytes)
 Comboio = Tåg (5926 bytes)
 Autocarro = Buss (6703 bytes)
 Metro = Tunnelbana (8205 bytes)
 Aeroporto = Flygplats (10626 bytes)
 Estação de caminho de ferro = Järnvägsstation (14279 bytes)
 Estação rodoviária = Bussterminal (12918 bytes)
 Estação de metro = Tunnelbanestation (13857 bytes)
 Partida = Avgång (9101 bytes)
 Chegada = Ankomst (10120 bytes)
 Agência de aluguer de carros = Biluthyrning (9670 bytes)
 Estacionamento = Parkering (8676 bytes)
 Hotel = Hotell (6117 bytes)
 Quarto = Rum (7690 bytes)
 Reserva = Reservation (13453 bytes)
 Há vagas para hoje à noite? = Finns det något ledigt ikväll (18169 bytes)
 Não há vagas = fullbokat (9402 bytes)
 Passaporte = Pass (5094 bytes)

 À esquerda = Vänster (7817 bytes)

 À direita = Höger (7316 bytes)
 A direito = Rakt fram (11223 bytes)
 Para cima; Acima = Upp (5206 bytes)
 Para baixo; Abaixo = Ner (7509 bytes)
 Longe = Långt (11649 bytes)
 Perto = Nära (6886 bytes)
 Longo (m), Longa (f) = Lång (7675 bytes)
 Curto (m), Curta (f) = Kort (4509 bytes)
 Mapa = Karta (5887 bytes)
 Informações de Turismo = Turist Information (17651 bytes)

 Correio = Post (6643 bytes)

 Museu = Museum (8228 bytes)
 Banco = Bank (7933 bytes)
 Polícia = Polisstation (7997 bytes)
 Hospital = Sjukhus (13800 bytes)
 Farmácia = Apotek (8465 bytes)
 Loja = Affär (6350 bytes)
 Restaurante = Restaurang (9935 bytes)
 Escola = Skola (8741 bytes)
 Igreja = Kyrka (7203 bytes)
 Quarto de banho; Toilette; Casa de banho = Toalett (7572 bytes)
 Rua = Gata (7441 bytes)
 Praça = Torg (6202 bytes)
 Montanha = Berg (7730 bytes)
 Colina = Kulle (5379 bytes)
 Vale = Dal (6909 bytes)
 Oceano = Hav (6839 bytes)
 Lago = Sjö (8950 bytes)
 Rio = Flod (6528 bytes)
 Piscina = Simbassäng, Swimmingpool (25454 bytes)
 Torre = Torn (7687 bytes)
 Ponte = Bro (7236 bytes)
 Que horas são? = Vad är klockan?, Hur mycket är klockan? (14286 bytes)
 7:13, Sete e treze = 7:13, tretton över sju (10395 bytes)
 3:15, Três e quinze = 3:15, tre och femton (8431 bytes)
 3:15, Três um quarto = 3:15, kvart över tre (9853 bytes)
 11:30, Onze e trinta = 11:30, elva och trettio (9587 bytes)
 11:30, Onze e meia = 11:30, halv tolv (9003 bytes)
 1:45, Uma e quarenta e cinco = 1:45, ett och fyrtiofem (13230 bytes)
 1:45, Um quarto para as duas = 1:45, kvart i två (7479 bytes)
 Dia = dag (6077 bytes)
 Semana = vecka (5990 bytes)
 Mês = månad (8186 bytes)
 Ano = år (6439 bytes)
 Segunda-feira, Segunda = måndag (7233 bytes)
 Terça-feira, Terça = tisdag (7481 bytes)
 Quarta-feira, Quarta = onsdag (7695 bytes)
 Quinta-feira, Quinta = torsdag (6624 bytes)
 Sexta-feira, Sexta = fredag (6293 bytes)
 Sábado = lördag (6114 bytes)
 Domingo = söndag (6465 bytes)
 Janeiro = januari (8984 bytes)
 Fevereiro = februari (7689 bytes)
 Março = mars (5588 bytes)
 Abril = april (7061 bytes)
 Maio = maj (5640 bytes)
 Junho = juni (6917 bytes)
 Julho = juli (6351 bytes)
 Agosto = augusti (8659 bytes)
 Setembro = september (11523 bytes)
 Outubro = oktober (10379 bytes)
 Novembro = november (9845 bytes)
 Dezembro = december (9265 bytes)
 Primavera = vår (10224 bytes)
 Verão = sommar (9760 bytes)
 Outono = höst (7281 bytes)
 Inverno = vinter (8381 bytes)
 Hoje = idag (6101 bytes)
 Ontem = igår (5461 bytes)
  Amanhã = imorgon (6849 bytes)
 Aniversário, Dia de Anos, Anos = födelsedag (11197 bytes)
 Feliz Aniversário! Parabéns! = Grattis på födelsedagen! (16517 bytes)

Expressões mais
Vanligaste uttrycken
comuns
Sim Ja
Não Nej
Por favor Tack (no exact equivalent exists in Swedish)
Aqui está Varsågod
Obrigado (a) Tack
De nada Varsågod
Com licença Ursäkta
Talvez | Pode ser Kanske
Olá | Oi Hej | Hallå
Adeus! Hej då!
Bom dia! | Boa tarde! God dag!
Bom dia! God morgon!
Boa noite! God kväll!
Boa noite! God natt!
(Seja) Bem-vindo (a) Välkommen!
Boa viagem! Trevlig resa!

Entendendo-se Förstå varandra

Você fala...? Talar du...?
Falo... Jag talar...
Eu não falo... Jag talar inte...
Falo um pouco de... Jag talar lite...
Inglês Engelska
Francês Franska
Alemão Tyska
Espanhol Spanska
Português Portugisiska
Árabe Arabiska
Chinês Kinesiska
Hindi Hindi
Russo Ryska
Italiano Italienska
Holandês Nederländska
Norueguês Norska
Sueco Svenska
Dinamarquês Danska
Polonês | Polaco Polska
Urdu Urdu
Farsi Farsi
Japonês Japanska
Indonésio Indonesiska
Malaio Malajiska
Você está entendendo? Förstår du?
Você está me entendendo? Förstår du mig?
Estou entendendo/ Eu entendo Jag förstår
Estou te entendendo Jag förstår dig
Não estou entendendo/Não
Jag förstår inte
entendo
Não estou te entendendo Jag förstår dig inte
Será que você poderia repetir,
por favor?
Será que você poderia falar mais
devagar, por favor?
Será que você poderia escrever
isso, por favor?
Não sei como dizer isso
Não sei a palavra correta
O que você falou?
Como se diz isso em...?
Como é que se escreve isso?
Como é que se pronuncia isso?
Será que você poderia traduzir
isso para mim?
Será que eu falei isso certo?
Conversação
Básica
Como vai?
Estou ótimo!
Estou bem
Estou bem
Não estou muito bem
Quantos anos você tem?
Tenho ... anos
Não sei
Não gosto disso
Estou pronto
Vamos!
Desculpe | Sinto muito
Negócios &
Finanças
Posso pagar em dinheiro (à
vista)?
Posso pagar com cartão de
crédito?
Vocês aceitam...?
Pode trocar estes cheques de
viagem?
Pode trocar isso por...?
Pode me dar uma estimativa do
custo?
Está aqui o meu cartão
Quanto você cobra de comissão?
Quero trocar alguns dolares/
euros/ libras
Qual é a taxa de câmbio?
Qual é a taxa de inflação?
Onde posso trocar meu dinheiro?
Onde é que eu posso tirar xerox?
Onde é o banco mais próximo?
Onde é que eu assino?
Você tem um catálogo?
Tenho uma reunião com...
Quanto é a taxa de entrada?
Kan du säga om det?
Kan du tala lite långsammare?
Kan du skriva ned det?
Jag vet inte hur man säger det
Jag kan inte det rätta ordet
Vad sade du?
Hur säger man det i...?
Hur skriver man det?
Hur uttalar man det?
Kan du översätta det här åt mig?
Sade jag det rätt?
Bassamtal
Hur mår du?
Jag mår jättebra!
Jag mår bra
Det är okej
Inte så bra
Hur gammal är du?
Jag är .... år [gammal]
Jag vet inte
Jag gillar inte det
Jag är redo
Låt oss gå!
Jag är ledsen
Pengar
Kan jag betala kontant?
Kan jag betala med kreditkort/kontokort?
Tar ni emot...?
Kan du växla in de här resecheckarna?
kan du växla det här till...?
Kan du uppskatta vad det kommer kosta?
Här är mitt kort.
Hur mycket tar du i provision?
I vill växla lite dollar/euro/pund.
Vad är växlingskursen?
Hur hög är inflationen?
Var kanjag växla mina pengar?
Var kan jag ta kopior?
Var är närmaste bank?
Var skall jag skriva under?
Har du en katalog?
Jag har ett möte med...
Hur mycket är inträdesavgiften?
Quanto custa a diária? Hur mycket kostar det per dag?
Quanto custa por hora? Hur mycket kostar det per timme?
Quanto custa por semana? Hur mycket kostar det per vecka?
É de graça? | É grátis? Är det gratis?

Computadores &
Internet
Você tem um computador?
O disco rígido está cheio
Você tem um modem?
Você tem acesso à internet?
Posso enviar um e-mail?
Posso ler meu e-mail?
Posso imprimir uma coisa?
Posso escanear uma coisa?
Meu computador travou
Você tem que reiniciar
Será que eu posso instalar...?
Qual é o seu e-mail?
Meu e-mail é...
Você tem uma página?
Qual é o endereço?
Datorer och internet
Har du en dator?
Hårddisken är full
Har du modem?
Har du en internetuppkoppling?
Kan jag skicka e-post?
Kan jag läsa min e-post?
Kan jag skriva ut någonting?
Kan jag skanna in någonting?
Min dator dog
Du behöver starta om
Kan jag installera...
Vad har du för e-postadress?
Min e-postadress är...
Har du någon hemsida?
Vad är det för adress?

Educação Utbildning
Você estuda o quê? Vad pluggar du? | Vad studerar du?
Estudo... Jag pluggar... | Jag studerar...
Direito rätt
Medicina medicin
Economia ekonomi
Letras språk
Linguística lingvistik
Matemática matematik | matte
Química kemi
Física fysik
Computação IT
Em que universidade você
Vid vilket universitet studerar du?
estuda?
Estudo na... Jag studerar vid... | Jag pluggar på...
Tenho aula hoje Jag har skola i dag | Jag har föreläsning i dag
Tenho o dia livre hoje Jag är ledig i dag
Você está no secundário? Går du på högstadiet/gymnasiet?
Estou no secundário Jag går på högstadiet/gymnasiet
Tenho que ir para a aula agora Jag måste gå till lektionen/föreläsningen nu

Emergência Nödsituationer
Chame um médico! Ring efter en läkare!
Chame uma ambulância! Ring efter en ambulans!
Chame a polícia! Ring polisen!
Ele não está a respirar Han kan inte andas
Ele não se consegue mexer Han kan inte röra sig
Ele não parou Han stannade inte
Ele atropelou-me Han sprang in i mig
Ele estava a conduzir muito
Han körde för fort
depressa
Ele cortou-se Han har skärt sig själv
Não consigo mexer o braço Jag kan inte röra min arm
Não consigo mexer a perna Jag kan inte röra mitt ben
Fui assaltado
Apanha que é ladrão!
Roubaram-me o passaporte
Roubaram-me o dinheiro
Roubaram-me o carro
Há um incêndio!
Onde é o hospital mais próximo?
Onde é a esquadra mais próxima?
Jag har blivit rånad
Stopp tjuven!
Mitt pass har blivit stulet
Mina pengar har blivit stulna
Min bil har blivit stulen
Det brinner!
Var är närmaste sjukhus?
Var är närmaste polisstation?

Emoções e
Känslor och åsikter
opiniões
Você gosta disso? Tycker du om det?
Eu gosto disso Jag tycker om det
Eu estou feliz Jag är glad
Eu estou zangado Jag är arg
Eu estou decepcionado Jag är missnöjd
Eu estou contente Jag är nöjd
Eu estou cansado Jag är trött
Eu estou com medo Jag är rädd
Eu estou com calor Jag är varm
Eu estou com frio Jag är kall
Eu estou com sono Jag är sömnig
Nós gostamos daqui Vi trivs här
É (muito) interessante Det är (mycket) intressant
Nós achamos isto muito
Vi tycker det är mycket intressant
interessante
É (muito) chato Det är (väldigt) tråkigt
É bonito Det är vackert
Ele é (muito) bonito Han är (mycket) stilig
Ela é muito bomita Hon är (väldigt) söt
Ele é gostoso! Han är het!
Ela é gostosa! Hon är het!
Ele/ ela é muito gentil Han/hon är mycket snäll
Veja! Titta!
Ouça! Lyssna!
Legal!/ Massa! Fint!
Incrível! Imponerande!

Alimentação &
Mat och restaurang
restaurantes
Eu estou com fome Jag är hungrig
Eu estou com sede Jag är törstig
Podemos comer algo? Ska vi ta någonting att äta?
Podemos beber algo? Ska vi ta någonting att dricka?
O que você tem para comer? Har du någonting att äta?
O que você tem para beber? Har du någonting att dricka?
Você deseja comer alguma coisa? Vill du ha någonting att äta?
Posso trazer algo para você
Kan jag ge dig någonting att äta?
comer?
Você quer alguma coisa para
Vill du ha någonting att dricka?
beber?
Eu gostaria de .....(para beber),
Jag skulle vilja ha ... (att dricka), är du snäll
por favor
uma xícara de café en kopp kaffe
uma xícara de chá en kopp te
uma cerveja ett glas öl
um copo de vinho
um copo de vinho tinto
um copo de vinho branco
um suco de laranja
um suco de maçã
Posso trazer algo para você
beber?
O que você gostaria de beber?
O que você gostaria de comer?
O que você recomenda?
Posso ver o menu/ cardápio, por
favor?
Posso ver a carta de vinhos, por
favor?
Eu gostaria deste, por favor.
Gostaria de um aperitivo?
Eu gostaria de um aperitivo, por
favor
Eu gostaria de peixe, por favor
Eu gostaria de carne, por favor
Eu gostaria de carne de porco,
por favor
Eu gostaria de uma salada, por
favor
Eu gostaria de uma sopa, por
favor
Eu gostaria de algo vegetariano,
por favor
Gostaria de uma sobremesa?
Para aperitivo, gostaria de ...
Para o prato principal, gostaria de
....
Para sobremesa, gostaria de ...
Posso pedir este com batatas
fritas/ arroz/ batatas?
Posso pedir este sem ...?
Posso pedir uma porção pequena,
por favor?
Que saladas vocês têm?
Nada mais, obrigado.
É para viagem
Eu sou vegetariano
Eu sou vegan
Eu não posso comer isto.
Isto contém..?
( uma porção de) sal
( uma porção de ) açúcar
(uma porção de) gordura
qualquer carne
qualquer fruto do mar
qualquer peixe
qualquer laticínio
Eu não bebo (álcool)
Eu não tenho garfo
Eu não tenho faca
Eu não tenho colher
Está faltando um copo
ett glas vin
ett glas rödvin
ett glass vitt vin
ett glas apelsinjuice
ett glas äppeljuice
Kan jag ge dig någonting att dricka?
Vad skulle du vilja dricka?
Vad skulle du vilja äta?
Vad rekommenderar du?
Kan jag få menyn, är du snäll?
Kan jag få vinlistan, är du snäll?
Jag skulle vilja ha det här
Vill du ha en förrätt?
Jag skulle vilja ha en förrätt
Jag skulle vilja ha fisk
Jag skulle vilja ha biff[kött]
Jag skulle vilja ha fläsk[kött]
Jag skulle vilja ha en sallad
Jag skulle vilja ha soppa
Jag skulle vilja ha något vegetariskt
Vill du ha efterrätt?
Som förrätt skulle jag vilja ha...
Som huvudrätt skulle jag vilja ha...
Som efterrätt skulle jag vilja ha...
Kan jag få den här med pommes
frites/ris/potatis?
Kan jag få den här utan...
Skulle jag bara kunna få en liten portion?
Vad har ni för slags sallader?
Inget mer, tack
Det är för att ta med
Jag är vegeterian
Jag är vegan
Jag kan inte äta det
Innehåller det här...
(mycket) salt
(mycket) socker
(mycket) fett
något kött alls
någon havsmat
någon fisk
någon mjölkprodukt
Jag dricker inte (alkohol)
Jag har ingen gaffel
Jag har ingen kniv
Jag har ingen sked
Det saknas ett glas
Está faltando um prato
Isto não está limpo
Está muito frio
Está muito
temperado/apimentado
Não foi isso que eu pedi
Há um engano aqui
Estava delicioso
Eu gostaria de pagar
Pode me trazer a conta, por
favor?
Gostaríamos de pagar em
separado
Está incluído?
A gorgeta está incluída?
Você gosta de cozinhar?
Quem irá cozinhar esta noite?
Posso cozinhar esta noite?
O que eu posso fazer?
Você gostaria de uma xícara de
café?
Você gostaria de uma xícara de
chá?
Saúde &
Doenças
Eu estou doente.
Eu estou gripado
Eu tenho um resfriado
Eu tenho alergia
Eu sou diabetico/a
Estou sentindo dores
Eu não estou me sentindo bem
Eu tomo pílula (anticoncepcional)
Eu estou grávida
Eu não consigo comer
Eu não consigo dormir
Ele não está a respirar
Eu não quero nada muito forte
Estou tonto
Eu sinto náuseas
Eu tenho um dente quebrado
Eu estou com tosse
Eu estou com dor de cabeça
Eu estou com dor de estômago
Meu peito está doendo
Eu tenho uma infecção
Eu fui picado
Eu fui mordido
Está sentindo dores?
Isto machuca/ dói?
Quando faço isto, dói?
Você toma algum medicamento?
Qual é a sua temperatura?
Você pode andar?
Preciso de uma cadeira de rodas
Estou numa cadeira de rodas
Det saknas en tallrik
Den här är inte ren
Den är för kall
Den är för stark
Det här är inte vad jag beställde
Det har uppkommit ett misstag här
Det var jättegott/smarrigt (vernacular)
Jag skulle vilja få betala
Kan jag få notan, tack?
Vi skulle vilja betala var för en
Är allt inräknat?
Är dricks medräknad?
Gillar du att laga mat?
Vem lagar maten i kväll?
Skall jag laga maten i kväll?
Vad skall jag göra?
Skulle du vilja ha en kopp kaffe?
Skulle du vilja ha en kopp te?
Hälsa och sjukdomar
Jag är sjuk
Jag har influensa[n]
Jag är förkyld
Jag är allergisk | Jag har allergier
Jag är diabetiker | Jag har diabetes
Jag har ont
Jag mår inte så bra
Jag går på medicin
Jag är gravid
Jag kan inte äta
Jag kan inte sova
Han kan inte andas
Jag vill inte ha något för starkt
Jag känner mig yr
Jag känner mig illamående
Jag har brutit en tand
Jag har hosta
Jag har huvudvärk | Jag har ont i huvudet
Jag har ont i magen
Jag har ont i bröstet
Jag har fått en infektion
Jag har blivit stungen | Jag har blivit stucken
Jag har blivit biten
Har du ont?
Gör det ont?
Gör det ont när jag gör så här?
Äter du någon medicin?
Vad är din [kropps]temperatur?
Kan du gå?
Jag behöver en rullstol
Jag sitter i rullstol
Onde é a farmácia/ drograria
mais próxima?
Posso obter isto sem receita
médica?
Você tem algo para mordidas de
insetos?
Você tem algo para queimaduras?
Eu tenho uma receita médica
Eu preciso de algo para...
Com que freqüência devo tomar
isto?
Hobbies/
passatempos
Quais são os seus hobbies/
passatempos?
O que você faz no seu tempo
livre?
Você gosta de ler?
Eu não gosto de ler
Eu gosto de ler
Eu gosto de cozinhar
Eu gosto de ouvir música
Eu gosto de tocar piano
Eu gosto de tocar guitarra
Eu gosto de cantar
Eu gosto de jogar xadrez
Eu gosto de sair
Eu gosto de viajar
Eu gosto de ir ao shooping
Eu gosto de jardinagem
Eu gosto de ver TV
Eu gosto de navegar na Internet
Qual tipo de música você gosta?
Eu gosto de música clássica
Eu gosto de música pop
Eu gosto de ópera
Eu gosto de jazz
Eu gosto de techno
Eu gosto de rock pesado
Quias são as suas bandas
favoritas?
O que você prefere?
Eu prefiro ...
Apresentações
Meu nome é ...
Qual é o seu nome?
Eu sou...
Quem é você?
Posso apresentar você a ...?
Vou apresentar você a ....
Esta é minha esposa
Este é meu marido
Esta é minha namorada
Este é o meu namorado
Este é o meu amigo
Var är närmaste apotek?
Kan jag få det utan recept?
Har du något mot insektsbett?
Har du något mot solbränna?
Jag har recept från en läkare
Jag behöver något för/mot
Hur ofta borde jag ta det?
Fritidssysselsättningar
Vad har du för hobbier?
Vad gör du på fritiden?
Tycker du om att läsa?
Jag tycker inte om att läsa
Jag tycker om att läsa
Jag gillar att laga mat
Jag tycker om att lyssna på musik
Jag gillar att spela piano
Jag tycker om att spela gitarr
Jag tycker om att sjunga
Jag gillar att spela schack
Jag tycker om att gå ut
Jag gillar att resa
Jag tycker om att handla/shoppa
Jag tycker om att påta i trädgården
jag gillar att kolla på teve
Jag gillar att surfa på internet
Vad för slags musik tycker du om?
Jag gillar klassisk musik
Jag gillar popmusik
Jag gillar opera
Jag gillar jazz
Jag gillar techno
Jag gillar hårdrock
Vilka är dina favoritband?
Vilket föredrar du?
Jag föredrar...
Introducera sig själva
Jag heter...
Vad heter du?
Jag är...
Vem är du?
Får jag presentera...?
Jag tänker presentera dig för...
Det här är min fru
Det är här min man
Det här är min flickvän
Det här är min pojkvän
Det här är min kompis
Este é o meu filho Det här är min son
Esta é a minha filha Det här är min dotter
Esta é a minha mãe Det här är min mamma
Este é meu pai Det här är min pappa
Prazer em conhece-lo Trevligt att råkas

Planos &
Compromissos
Você está livre hoje/ amanhã/
esta tarde?
Tenho uma reunião com...
Eu já tenho planos
Eu vou ao cinema
Eu vou ao teatro
Eu vou ao museu
Você quer sair comigo hoje à
noite
Eu adoraria
Você tem os ingressos?
Eu tenho dois ingressos para ...
Eu não gosto da música
A música está muito alta
Aqui está muito cheio
Devemos ir a mais algum lugar?
A qual cinema devemos ir?
O que achou do filme?
Planer och möten
Är du ledig i dag / i morgon / i kväll?
Jag har ett möte med...
Jag har redan planer
Jag skall gå på bio
Jag skall gå på teater
Jag skall gå på museum
Har du lust att följa med ut i kväll?
Jättegärna
Har du biljetter?
Jag har två biljetter till...
Jag gillar inte musiken
Volymen är för hög
Det är för trångt här
Skall vi gå någon annan stans?
Vad skall vi gå på för film?
Vad tyckte du om filmen?

Política Politik
Eu sou interessado em política Jag är intresserad av politik
Eu não sou interessado em
Jag är inte intresserad av politik
política
O que você pensa sobre o
Vad tycker du om regeringen?
governo?
O que você pensa sobre o rei/ a
Vad tycker du om kungen/drottningen?
rainha?
O que você pensa sobre o
Vad tycker du om presidenten?
presidente?
O que você pensa sobre o
Vad tycker du om premiärministern?
primeiro ministro?
O que você pensa sobre a
Vad tycker du om yttrandefriheten?
liberdade de expressão?
O que você pensa sobre os
Vad tycker du om militären?
militares?
O que você pensa sobre a
Vad tycker du om demokrati?
democracia?
O que você pensa sobre direitos
Vad tycker du om mänskliga rättigheter?
humanos?
O que você pensa sobre os
Vad tycker du om kvinnliga rättigheter?
direitos das mulheres?
O que você pensa sobre os Vad tycker du om
direitos dos homossexuais? homo/bi/trans/.../sexuellas rättigheter?
Você é membro de algum partido
Är du medlem i något [politiskt] parti?
político?
Quando são as eleições? När är det val?
Em quem você votou na última
Vem röstade du på i förra valet?
vez?
Em quem você vai votar? Vem tänker du rösta på?
Eu sou .... Jag är...
comunista kommunist
capitalista kapitalist
democrata demokrat
cristão-democrata kristdemokrat
republicano republikan
esquerdista åt vänster | vänsterorienterad
nacionalista nationalist
socialista socialist
liberal liberal
fascista fascist

Relacionamentos
e Família
Você é casado?
Eu sou casado
Eu não sou casado
Você tem namorado?
Você tem namorada?
Eu tenho namorado
Eu tenho namorada
Qual é a idade dele/ dela?
Ele/ ela tem... anos
Ele/ela trabalha em/com quê?
Você tem filhos?
Eu não tenho filhos
Eu tenho um filho/ um filho/ uma
filha
Eu tenho dois filhos
Eu tenho três/ quatro/ cinco/
seis/ sete filhos
Quantos parentes você
tem?/Quantos irmãos e irmãs
você tem?
A sua mãe ainda está viva?
O seu pai ainda está vivo?
A sua avó ainda está viva?
O seu avô ainda está vivo?
Relationer och familj
Är du gift?
Jag är gift
Jag är inte gift
Har du pojkvän?
Har du flickvän?
Jag har pojkvän
Jag har flickvän
Hur gammal är han/hon?
Han/hon är .. år [gammal]
Vad gör han/hon?
Har du/ni barn?
Jag har inga barn
Jag har ett barn / en son / en dotter
Jag har två barn
Jag har tre/fyra/fem/sex/sju barn
Hur många syskon har du? | Hur många
bröder och systrar har du?
Lever din mamma fortfarande?
Lever din pappa fortfarande?
Är din mormor/farmor fortfarande i livet?
Är din morfar/farfar fortfarande i livet?

Religião Religion
Você é religioso? Är du religiös?
Eu não sou religioso Jag är inte religiös
Eu sou ateu Jag är ateist
Eu sou agnóstico Jag är agnostiker
Eu sou muçulmano Jag är muslim
Eu sou judeu Jag är jude
Eu sou budista Jag är buddist
Eu sou hindu Jag är hinduist
Eu sou católico Jag är katolik
Eu sou cristão Jag är kristen
Onde posso encontrar uma
Var kan jag hitta en kyrka?
Igreja?
Onde posso encontrar um
Var kan jag hitta en moske?
mesquita?
Onde posso encontrar uma
Var kan jag hitta en synagoga?
sinagoga?
Onde posso encontrar um Var kan jag hitta ett tempel?
templo?
Graças a Deus Tack gud
Se Deus quiser Om gud så vill | Om gud vill det
Ó, meu Deus! Å herre gud | Herre jisses

Residência,
visitas e Bostad, besök och logi
acomodação
De onde você é? De que país você Var kommer du ifrån? | Vilket land kommer
é? du ifrån?
Eu sou (do/da).... Jag är från...
da França Frankrike
do Reino Unido Storbrittanien
da Espanha Spanien
da Alemanha Tyskland
dos Estados Unidos USA | Förenta staterna
da China Kina
do Brasil Brasilien
do Japão Japan
da Rússia Ryssland
do Canadá Kanada
da Austrália Australien
Qual a sua nacionalidade? Vad har du för nationalitet?
Eu sou ... Jag har...
Britânico/ Britânica brittisk
Francês/ Francesa fransk
Alemão/ Alemã tysk
Americano/ Americana amerikansk
Chinês/ Chinesa kinesisk
Japonês/ Japonesa japansk
Russo/ Russa rysk
Brasileiro/ Brasileira brasiliansk
Canadense kanadensisk
De onde é você? Em que cidade
Var kommer du ifrån? | I vilken stad bor du?
você vive?
Eu vivo em Londres/ Paris/ Berlim Jag bor i London/Paris/Berlin
É perto de ...? Är det nära...
É longe de ....? Är det långt från...
Eu moro perto de .... Jag bor nära...
Eu moro longe de ... Jag bort långt från...
Onde você está hospedado? Var bor du?
Eu estou no Hotel ... Jag bor på hotellet...
Quanto tempo você ficará aqui? Hur länger stannar du?
Quando você voltará? När åker du tillbaka?
Quando você chegou? När kom du?
Você está sozinho/ sozinha? Är du här ensam?
Eu estou sozinho/ sozinha Jag är här ensam
Eu estou com a minha família Jag är här med familjen
Você mora aqui? Bor du här?
Eu não sou daqui Jag kommer inte härifrån
Podemos acampar aqui? Kan vi tälta / slå läger här?
Há algum quarto vago? Har ni några lediga platser?
Há espaço para uma tenda? Har ni plats för ett tält?
Quanto é por noite? Hur mycket kostar det per natt?
Queremos ficar uma semana Vi vill stanna en vecka
Onde são os chuveiros? Var är duscharna?
Onde são os toaletes?
Gostaria de um quarto de
solteiro, por favor
Eu quero um quarto com ...
uma banheira
um chuveiro
vista
uma varanda
uma cama extra
camas separadas
Gostaríamos de um quarto duplo,
por favor
O café da manhã está incluído?
Quando o café da manhã é
servido?
Há quartos mais baratos?
Há alguma mensagem para mim?
Poderia dar-me minha chave, por
favor?
Qual é o número do quarto?
Eu pedi um quarto com banheiro/
chuveiro
Sexo
Você quer dormir comigo?
Você tem uma camisinha?
Você está tomando pílula
anticoncepcional?
Não quero fazer isso sem
camisinha
Por favor, seja cuidadoso/ Por
favor, vá devagar
Você gosta disto?
Eu não gosto disto
Você é solteiro/ solteira?
Você é gay/ homossexual?
Você é hétero/heterossexual?
Você é lésbica?
Você é bissexual?
Compras -
Shopping
Você pode me ajudar?
Posso lhe ajudar?
O que você deseja?
O que você está procurando?
Estou só olhando
Eu gosto deste
Eu gosto destas calças
Eu gosto desta camiseta
Eu gosto dessa jaqueta
Eu gosto desta blusa
Eu gosto deste terno
Eu gosto destes óculos
Eu gosto destes sapatos
Eu estou procurando ...
Var är toaletterna?
Jag skulle vilja ha ett enkelrum
Jag vill ha ett rum med...
ett bad
en dusch
utsikt
en balkong
en extra säng
separata sängar
Vi skulle vilja ha ett dubbelrum
Ingår frukost?
När är det frukost?
Finns det inga billigare rum?
Har jag fått något meddelande?
Skulle jag kunna få min nyckel?
Vad har jag för rumsnummer?
Jag frågade efter ett rum med bad/dusch
Sex
Vill du sova med mig? | Vill du ha sex med
mig?
Har du kondom?
Tar du p-piller?
Inte utan kondom
Ta det lugnt | Var försiktig
Gillar du det här?
Jag gillar inte det här?
Är du singel?
Är du gay/bög/homo[sexuell]?
Är du hetero[sexuell]/straight?
Är du lesbisk/flata?
Är du bi[sexuell]?
Handel
Kan du hjälpa mig?
Kan jag hjälpa dig?
Vad skulle du vilja ha?
Vad letar du efter?
Jag kollar bara
Jag gillar den här
Jag gillar de här byxorna
Jag gillar den här tröjan
Jag gillar den här jackan/kavajen
Jag gillar den här skjortan/blusen
Jag gillar den här kostymen
Jag gillar de här glasögonen
Jag gillar de här skorna
Jag letar efter...
Posso vestir?
Posso experimentar?
Onde é o provador?
Está muito comprido
Está muito curto
Está muito apertado.
Está muito largo.
Não serve.
Serviu muito bem
Qual é o seu tamanho?
Eu sou tamanho ...
Eu não compreendo estes
tamanhos
Você quer um maior?
Você quer um menor?
Eu gostei da cor
Eu não gostei da cor
Você tem este em vermelho/
azul/ amarelo/ verde/ roxo/ rosa?
Você tem algo mais barato?
De que isto é feito?
Pode consertar isto?
Vistas
Panorâmicas
Posso tirar fotos?
Aqui, você pode tirar fotos
Há passeios de barco no lago?
Há passeios de barco no rio?
Há passeios com guia?
Quanto tempo dura o passeio?
Há alguma boa boate/ casa
noturna?
Há algum festival local?
Eu gostaria de visitar a catedral
Eu gostaria de visitar a igreja
Eu gostaria de visitar a mesquita
Eu gostaria de visitar o templo
Há desconto para crianças?
Há desconto para grupos?
Há desconto para idosos?
Há desconto para estudantes?
Em que horas está aberto?
A que horas vocês fecham?
A que horas vocês abrem?
A que horas começa o show ?
Quando foi construído?
Quem construiu este?
Qual é a altura desta montanha?
Qual é o nome deste animal?
Qual é o nome daquele pássaro?
Qual é o nome desta flor?
Qual é o nome desta árvore?
Qual é o nome daquele edifício?
Qual é o nome daquela
montanha?
Qual é o nome daquele rio?
Kan jag prova den? | Får jag ta på mig den?
Kan jag prova den?
Var är omklädningsrummet?
Den är för lång
Den är för kort
Den är för smal/tajt
Den är för vid/stor
Den passar inte
Den passar perfekt
Vad har du för storlek?
Jag har storlek...
Jag förstår mig inte på de här storlekarna
Har du en större [storlek]?
Har du en mindre [storlek]?
Jag gillar färgen
Jag gillar inte färgen
Har du den här i
rött/blått/gult/grönt/lila/rosa?
Har ni någon billigare?
Vad är den gjord av?
Kan du reparera den här?
Rundtur | sightseeing
Får jag ta kort?
Du får inte ta kort här
Går det någon båttur på sjön?
Går det någon båttur på floden?
Finns det guidade turer?
Hur lång tid tar guidningen?
Finns det någon bra nattklubb?
Finns det någon lokal festival?
Jag skulle vilja besöka katedralen
Jag skulle vilja besöka kyrkan
Jag skulle vilja besöka moskén
Jag skulle vilja besöka templet
Finns det barnrabatt
Finns det grupprabatt
Finns det pensionärsrabatt?
Finns det studentrabatt?
När har ni öppet?
När stänger ni?
När öppnar ni?
När börjar föreställningen?
När byggdes det?
Vem byggde det?
Hur högt är det det berget?
Vad kallas/heter det där djuret?
Vad kallas/heter den där fågeln?
Vad kallas/heter den där blomman/växten?
Vad kallas/heter det där trädet?
Vad kallas/heter den där byggnaden?
Vad kallas/heter det där berget?
Vad kallas/heter den där floden?
Fumando
Fumar faz mal a saúde
Você se importa se eu fumar?
Você tem fogo?
Poderia dar-me um cigarro?
Esta seção é para não fumantes
Poderia dar-me um cinzeiro?
Rökning
Rökning är skadligt för din hälsa
Störs du om jag röker?
Har du eld?
Kan jag få en cigarett?
Är det här ett rökfritt område?
Kan jag få en askkopp?

Esportes Sport
Há correntes perigosas? Finns det några farliga strömmar?
Há alguma caminhada Finns det något intressant promenadstråk i
interessante por perto? närheten?
Há alguma montanha de ski? Finns det någon skidlift?
Onde é o campo de golfe mais
Var ligger den närmaste golfbanan?
próximo?
Onde é a piscina pública? Var är den offentliga badplatesen?
Eu posso pescar aqui? Kaj jag fiska här?
Eu posso nadar aqui? Kan jag simma/bada här?
Eu posso alugar...? Kan jag hyra...?
um taco de baseball ett slagträ
uma bola de futebol en fotboll
um par de skis. skidor
um raquete de tênis en tennisracket
um barco en båt
uma toalha en handduk
Eu posso ter aulas? Kan jag ta lektioner?
Eu quero ver uma partida de
Jag vill se en fotbollsmatch
futebol
Você joga....? Spelar du...?
Futebol americano amerikansk fotboll
futebol fotboll
golfe golf
tênis tennis
baseball baseball/brännboll
basquete basket

Tempo Tid
Que dia é hoje? Vad är det för dag i dag?
É...... Det är...
Que dia foi ontem? Vad var det för dag i går?
Ontem foi.... I går var [det]...
Que dia será amanhã? Var är det för dag i morgon?
Amanhã será..... I morgon är [det]...
Segunda-feira måndag
Terça-feira tisdag
Quarta-feira onsdag
Quinta-feira torsdag
Sexta-feira fredag
Sábado lördag
Domingo söndag
Qual é o mês? Vad är det för månad?
Este mês é Det är...
Mês passado foi Förra månaden var...
Próximo mês será.... Nästa månad är...
Janeiro januari
Fevereiro februari
Março mars
Abril april
Maio maj
Junho juni
Julho juli
Agosto augusti
Setembro september
Outubro oktober
Novembro november
Dezembro december
Vad är klockan?| Hur mycket är hon? | Vad
Que horas são?
är det för tid?
São oito horas. Hon är åtta
São oito e meia/ São oito e trinta. Hon är halv nio
São oito e quinze Hon är kvart över åtta
São quinze para as nove/ São oito
Hon är kvart i nio
e quarenta e cinco.
São oito e dez. Hon är tio över åtta
São oito e vinte. Hon är tjugo över åtta
São vinte para as oito/ sete e
Hon är tjugo i åtta
quarenta.
São dez para as oito/ sete e
Hon är tio i åtta
cinqüenta.
Qual é a data? Vad är det för datum?
É quinze de Dezembro de 1982 Det är den femtonde december 1982
Posso ir? När kan jag komma?
Quando você vai me visitar? När kommer du [för att besöka mig]?
Eu vou o/a visitar essa manhã Jag besöker dig den här morgonen
Eu vou visitá-lo/la pela manhã. Jag besöker dig på morgonen
Eu vou visitá-lo/la essa tarde Jag besöker dig den här kvällen
Eu vou visitá-lo/la pela tarde. Jag besöker dig på kvällen
Eu vou visitá-lo/la essa semana. Jag besöker dig den här veckan
Eu vou visitá-lo/la esse final de
Jag besöker dig den här helgen
semana.
Eu vou visitá-lo/la no final de
Jag besöker dig i helgen
semana.
Eu vou visitá-lo/la ao meio-dia Jag besöker dig runt middag/lunch/tolv
Eu vou visitá-lo/la em duas horas. Jag besöker dig om två timmar
Eu vou visitá-lo/la às dez e meia Jag besöker dig halv elva
Eu vou visitá-lo/la após as dez e
Jag besöker dig efter halv elva
meia.
Eu vou visitá-lo/la antes das dez
Jag hälsar på dig innan halv elva
e meia.
Eu vou visitá-lo/la entre as dez e
Jag hälsar på dig mellan halv och prick elva
meia e as onze horas.
Eu vou visitá-lo/la das dez e meia
Jag hälsar på dig från halv till prick elva
às onze horas.
Eu vou visitá-lo/la na primavera Jag hälsar på dig i vår
Eu vou visitá-lo/la no verão. Jag hälsar på dig i sommar
Eu vou visitá-lo/la no outono. Jag hälsar på dig i höst
Eu vou visitá-lo/la no inverno. Jag hälsar på dig i vinter
Eu vou visitá-lo/la no dia 15 de
Jag hälsar på dig den 15:e december
dezembro.
Quanto tempo pode ficar comigo? Hur länge kan du stanna hos mig?
Posso ficar duas horas. Jag kan stanna två timmar
Eu vou visitá-lo/la por duas
Jag häslar på dig i två timmar
horas.
Você está atrasado demais. Du är för sen
Você chegou bem na hora.
Você chegou cedo demais.
Que estação estamos?
Não tenho tempo.
Por favor, espere um minuto.
Estaremos aí em cinco minutos.
Transportes
Você tem carro?
Eu tenho carro
Eu não tenho carro
Devemos ir no seu carro ou no
meu?
Você tem carteira de motorista?
Eu não tenho carteira de
motorista
Quando você chegou?
Quando nós vamos partir?
Aonde estamos indo?
Aonde está indo?
De onde você está vindo?/ veio
Eu tenho que mudar de ônibus?
Onde estão os ônibus?
Onde é a parada de ônibus?
Você poderia me avisar quando
devo descer?
Esse ônibus vai para....?
Onde é o aeroporto?
Quando parte o avião?
Quando chega o avião?
Qual é a duração do vôo?
A que horas devemos embarcar?
Poderia ver seu passaporte, por
favor?
Aqui está meu passaporte.
Posso levar isso comigo?
Posso pegar minha bagagem?
Não encontro minha bagagem
Poderia me ajudar com minha
bagagem?
Acho que esse é meu assento.
Este lugar está ocupado?
Onde é a estação de trens?
Tenho de trocar de trens? Tenho
de fazer baldeação?
Este trem para em ...?
Este trem vai para...?
Por quanto tempo este trem para
aqui?
Que estação é esta?
Quando é o proximo trem?
Quando é o último trem?
Onde posso peagr um taxi?
Onde é o estacionamento mais
próximo?
Posso estacionar aqui?
Por quanto tempo posso
Du kom precis i tid
Du är för tidig
Vad är det för årstid?
Jag har inte tid?
Kan du vänta en liten stund?
Jag kommer dit om fem minuter
Kommunikation
Har du en bil?
Jag har en bil
Jag har inte en bil
Skall vi ta min eller din bil?
Har du körkort?
Jag har inte körkort?
När kom du?
När åker vi?
Vart åker är vi på väg?
Vart skall du?
Var kommer du ifrån?
Behöver jag byta buss?
Var är bussarna?
Var är bushållplatsen?
Kan du säga till när jag skall kliva av?
Går den här bussen till?
Var är flygplatsen?
När lyfter/flyger/avgår planet?
När anländer planet?
Hur lång är flygturen?
När behöver jag checka in?
Skulle jag kunna få se ditt pass?
Här är mitt pass
Kan jag ta den här med mig?
Var kan jag hämta bagaget?
Jag kan inte hitta mitt bagage
Kan du hjälpa mig med mitt bagage?
Jag tror det här är min plats
Är den här platsen tagen?
Var är tågstationen?
Behöver jag byta tåg?
Stannar det här tåget i...?
Går det här tåget till...?
Hur länge gör tåget uppehåll här?
Vilken station är det här?
När går nästa tåg?
När går det sista tåget?
Var kan jag få tag på en taxi?
Finns det en bilparkering i närheten?
Får jag parkera här?
Hur länge får jag parkera/stå här?
estacionar aqui?
Onde posso estacionar?
Meu carro quebrou
Meu carro não dá a partida
Onde é posto de gasolina mais
perto?
Onde é a garagem mais perto?
Eu tenho um pneu furado
Estou sem combustível
Posso ver sua licença de
motorista, por favor?
Aqui está a minha licença de
motorista
Qual a distancia até a próxima
vila?
Quanto demora de carro?
Quanto demora a pé?
Eu gostaria de alugar um carro
por uma semana/ por três dias
Clima
Qual a previsão do tempo para
amanhã?
Como é o tempo normamlmente?
Choverá amanhã
Está chovendo
Está nevando
Está sol
Está nublado
Está calor aqui dentro
Está frio lá fora
Que tempo horrível!
Que dia maravilhoso!
Lindo dia, não está?
Está sempre assim tão quente?
Está sempre assim tão frio?
Está sempre assim tão chuvoso?
Está sempre assim tão nublado?
Estou ensopado
Trabalho
Onde você trabalha?
O que você faz da vida?
Sou professor
Sou estudante
Sou trabalhador por conta-própria
Trabalho num restaurante
Trabalho num supermercado
Trabalho nma loja
Sou médico
Sou psicólogo
Sou programador
Sou engenheiro
Sou um mecânico
Sou escritor
Sou motorista
Sou ator/atriz
Sou assistente social
Var kan/får jag parkera?
Min bil har gått sönder
Min bil startar inte
Var är närmaste bensinstation?
Var är närmaste garage?
Jag har fått punktering
Jag är utan bränsle
Skulle jag kunna få se ditt körkort?
Här är mitt körkort
Hur långt är det till nästa by/ställe?
Hur lång tid tar det med bil?
Hur lång tid tar det till fots?
Jag skulle vilja hyra en bil i en vecka / i tre
dagar
Väder
Hur är vädret i morgon?
Hur brukar vädret vara normalt?
Det kommer regna i morgon
Det regnar
Det snöar
Det är soligt
Det är molnigt
Det är varmt utomhus
Det är kallt utomhus
Vilket hemskt väder!
Vilken vacker dag!
Fin dag, eller hur?
Är det alltid så här hett?
Är det alltid så här kallt?
Är det alltid så här regnigt?
Är det alltid så här molnigt?
Jag är blöt
Arbete
Var jobbar du?
Vad har du som leverne?
Jag är lärare
Jag är student
Jag är egenanställd
Jag arbetar på en restaurang
Jag jobbar på ett storköp
Jag arbetar i en affär
Jag är doktor/läkare
Jag är psykolog
Jag är programmerare
Jag är tekniker
Jag är mekaniker
Jag är författare
Jag är chafför
Jag är skådespelare
Jag är socialarbetare
Sou um político Jag är politiker

Números e alfabeto sueco

Números cardinais e ordinais

Encontra-se nesta tabela uma lista de alguns números em sueco. A partir de 20 (tjugo), a
construção do número composto faz-se como em português: tjugoett (vinte e um),
tjugotvå (vinte e dois), etc, tanto para os números ordinais como para os cardinais.
Apresenta-se, além da grafia, a pronúncia (tanto recorrendo ao código do Alfabeto
Fonético Internacional (AFI) como a ficheiros áudio). Veja também o guia de
pronúncia.

Número Número
Numeral AFI Pronúncia AFI Pronúncia
cardinal ordinal
0 noll /ˈnɔlː/ noll
1 en/ett //eːn/, /ɛn//; /et/ en, ett första första
2 två /tvoː/ två andra andra
3 tre /treː/ tre tredje tredje
4 fyra /ˈfyːra/ fyra fjärde fjärde
5 fem /fem/ fem femte femte
6 sex /seks/ sex sjätte sjätte
7 sju /ɧʉː/ sju sjunde sjunde
8 åtta /ˈɔtːa/ åtta åttonde åttonde
9 nio //ˈniːˌʊ/, /ˈniːˌe// nio nionde nionde
10 tio //ˈtiːˌʊ/, /ˈtiːˌe// tio tionde tionde
11 elva /'el.va/ elva elfte elfte
12 tolv /tɔlv/ tolv tolfte tolfte
13 tretton /ˈtreˌtɔn/ tretton trettonde
14 fjorton /ˈfjuːrˌtɔn/ fjorton fjortonde fjortonde
15 femton femton femtonde
16 sexton sexton sextonde
17 sjutton sjutton sjuttonde
18 arton arton artonde
19 nitton nitton nittonde
20 tjugo tjugo tjugonde
21 tjugoett tjugoett tjugoförsta
22 tjugotvå tjugotvå tjugoandra
30 trettio trettio trettonde
40 fyrtio fyrtio fyrtionde
50 femtio femtio femtionde
60 sextio sextio sextionde
70 sjuttio sjuttio sjuttionde
80 åttio åttio åttionde
90 nittio nittio nittionde
100 (ett) hundra /ˈhɵnː.(d)ra/ hundra hundrade
200 två hundra tvåhundrade
1000 (ett) tusen tusen tusende
2000 två tusen tvåtusende
1 000 000 en miljon miljon miljonte
1 000 000
en miljard miljard
000

Alfabeto sueco

Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Oo
Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö
Sueco/Conjugação de verbos
A conjugação de verbos regulares em Sueco segue regras muito simples. Existem no
entanto diversos verbos irregulares de uso comum.

Os verbos dividem-se geralmente em quatro grupos. Os grupos 1, 2 e 3 são verbos

regulares (regelbundna verb) cuja terminação difere de grupo para grupo. O grupo 4
contém verbos chamados "fortes" (starka verb) e irregulares (oregelbundna verb).

Quase todos os verbos acabam em -a no infinitivo. As excepções são alguns verbos do

grupo 4.

Os modos verbais mais importantes a aprender são: infinitivo (infinitiv), imperativo

(imperativ), presente (presens), pretérito (preteritum), supino (supinum), particípio
perfeito (perfekt particip) e particípio presente (presens particip). Existe uma extensa
lista de verbos para consulta, mas a aprendizagem das regras base de formação de cada
modo ajuda a memorizar a maioria dos verbos.

Não existem diferenças na pessoa, ou seja, utiliza-se a mesma forma para qualquer
pessoa (eu, tu, ele/ela, nós, vós, eles/elas).

Modos verbais
O infinitivo é utilizado de forma semelhante ao Português, para falar de uma acção em
geral. Para designar um verbo no infinitivo, usa-se a partícula att antes do verbo: att
prata ("falar"), att dricka ("beber"). Numa frase, pode utilizar-se ou não a partícula
att; esta não se utiliza, contudo, quando o infinitivo é utilizado em conjunto com um
verbo auxiliar. Por exemplo: Du vill prata med doktorn. ("Você quer falar com o
médico.")

O imperativo, que denota uma ordem ou solicitação, também é utilizado de forma

semelhante ao Português. Quando se forma a negação, a palavra inte ("não") é
colocada após o verbo: prata inte ("não fales"), ät inte ("não comas"). É formado
apenas pela raiz do verbo.

O presente utiliza-se para acções que decorrem no presente momento, seja uma acção
isolada ou habitual, repetida: jag gör [det] ("eu faço [isso]"), hon sover dåligt [varje
natt] ("ela dorme mal [todas as noites]"). É geralmente formado acrescentando -r ou -
er à raiz do verbo, com algumas excepções (alguns verbos irregulares).

O pretérito utiliza-se para algo que aconteceu no passado, para alguma acção que foi
completada: han gråt ("ele chorou"), vi vaknade ("nós acordámos"). A terminação
depende do grupo a que pertence o verbo.

O supino é quase sempre acompanhado do verbo auxiliar ha ("haver") para denotar

noção de continuidade, repetição, ou seja, de uma acção prolongada, não isolada, que
pode ou não ter sido terminada: hon hade fått nyheterna när brevet kom. ("Ela havia
recebido as notícias, quando chegou a carta."). Em determinados casos pode não se
utilizar o verbo auxiliar. A terminação depende também do grupo a que pertence o
verbo.

O particípio perfeito pode ser utilizado como:

 adjectivo: De blev helt förvirrade. ("Eles ficaram totalmente confusos

[confundidos]".)
 advérbio: Hon pratade förtvivlad om döden. ("Ela falava [de forma]
desesperada sobre a morte.")
 substantivo: De skadade har transporterats till sjukhuset. ("Os feridos foram
transportados para o hospital.")
 preposição: Jag ska resa utomlands oavsett vädret. (Viajarei para o estrangeiro
independentemente do tempo [que fizer].")

A terminação do verbo depende do grupo a que este pertence.

O particípio presente, que é similar ao gerúndio em Português nalguns casos, também

pode ser utilizado como:

 adjectivo: Det gråtande barnet ("a criança chorosa")

 advérbio: Hon tittar frågande på honom. ("Ela olha-o [de forma]
interrogativa.")
 substantivo: Påståendet var överraskande." ("A declaração foi surpreendente".
Note-se que överraskande também é um particípio presente (do verbo
överraska, "surpreender") aqui utilizado como adjectivo.)
 preposição: Ringde du mig angående annonsen om huset? ("Você telefonou-
me por causa do anúncio da casa?" Neste caso, é uma forma do verbo gå
("ir", "andar"), pelo que a tradução literal para Português não funciona.)
É formado acrescentando -ande à raiz de todos os verbos que terminam em -a no
infinitivo ou acrescentando -ende à raiz de todos os verbos cujo infinitivo não termina
em -a.

Grupp 1
Verbos do grupo 1 possuem uma raiz que termina em -a. Assim, todos os modos
terminam em -a + terminação específica do modo. Cerca de 75% de todos os verbos
pertencem a este grupo. Exemplificando com o verbo att måla ("pintar"):

Modo Conjugação Exemplo numa frase

Det är lätt att måla med vattenfärger. ("É fácil pintar
Infinitiv måla
com aguarelas.")
Måla sovrummet med en ljus färg. ("Pinta o quarto
Imperativ måla!
com uma cor clara.")
Presens målar Hon målar mycket bra. ("Ela pinta muito bem.")
De målade huset för två år sen. ("Eles pintaram a
Preteritum målade
casa há dois anos atrás.")
Lars har målat många tavlor i sitt liv. ("O Lars pintou
Supinum målat
vários quadros na sua vida.")
Väggarna är målade av olika färger. ("As paredes
Perf. partic. målad/målat/målade
estão pintadas de diferentes cores.")
Pres. Det finns flera målande tekniker. ("Existem diversas
målande
partic. técnicas de pintura.")

Grupp 2
Verbos do grupo 2 possuem uma raiz que termina em consoante. O presente é formado
acrescentando -er à raiz. O grupo 2 pode ainda subdividir-se em dois subgrupos, 2a e
2b. A formação do pretérito do grupo 2b difere do grupo 2a e do grupo 1,
acrescentando-se -te em vez de -de à raiz do verbo. O grupo 2b consiste de verbos cuja
raiz termina em p, t, k, s, x e alguns terminando em n. Podem existir ainda algumas
outras pequenas modificações nalguns tempos verbais.

Exemplificam-se aqui os dois subgrupos com os verbos att drömma ("sonhar") e att
löpa ("correr"):

Grupp 2a
Modo Conjugação Exemplo numa frase
Det är helt normalt att drömma. ("É perfeitamente normal
Infinitiv drömma
sonhar.")
Imperativ dröm! Dröm om en bättre liv! ("Sonha com uma vida melhor!")
Presens drömmer Jag drömmer varje natt. ("Eu sonho todas as noites.")
Hon drömde att hon var läkare. ("Ela sonhou que era
Preteritum drömde
médica.")
Partiet hade drömt om en stort seger. ("O partido havia
Supinum drömt
sonhado com uma grande vitória.")
 Den drömd bröllopsresan blev en mardröm. ("A sonhada lua-
Perf. partic. drömd
de-mel tornou-se um pesadelo.")
Pres. Henrik är en drömmande pojke. ("O Henrik é um rapaz
drömmande
partic. sonhador.")
Grupp 2b
Modo Conjugação Exemplo numa frase
Infinitiv löpa Det är hälsosamt att löpa. ("É saudável correr.")
Imperativ löp! Löp inte så fort! ("Não corras tão depressa!")
Hanna löper 100m i bara 13 sekunder. ("A Hanna corre 100m
Presens löper
em apenas 13 segundos.")
Men igår löpte hon 100m i 15 sekunder. ("Mas ontem ela
Preteritum löpte
correu 100m em 15 segundos.")
Hanna har löpt 100m i flera år. ("A Hanna corre [tem corrido]
Supinum löpt
100m há vários anos.")
Perf. Distansen var löpt sedan 1943. "A distância é corrida desde
löpt
partic. 1943.")
Pres. Niklas pratade löpande om sin flickvän. ("O Niklas falava
löpande
partic. rapidamente [correndo] sobre a sua namorada.")

Grupp 3
O grupo 3 contém verbos que possuem uma vogal longa na raiz, mas que se torna numa
vogal curta no pretérito, supino e particípio perfeito. Para esta transformação ocorrer,
acrescenta-se -dde, -dd, -tt em vez de -de, -d, -t. São de resto semelhantes aos verbos
do grupo 2. Exemplificando com o verbo att blöta ("molhar"):

Modo Conjugação Exemplo numa frase

Du kan blöta tyget utan problem. ("Podes molhar o tecido sem
Infinitiv blöta
problema.")
Blöt jorden två gånger om veckan. ("Molha a terra duas vezes
Imperativ blöt!
por semana.")
Tårarna blöter hennes ansikte. ("As lágrimas molham a sua
Presens blöter
face [dela].")
Preteritum blötte Regnet blötte vägarna. ("A chuva molhou as estradas.")
Britta hade blött växterna, när de började regna. ("A Britta
Supinum blött
havia molhado as plantas, quando começou a chover.")
Perf. Marken blev lite blött efter regnet. ("O chão ficou ligeiramente
blött
partic. molhado após a chuva.")
Pres. Dimman var blötande. ("O nevoeiro era húmido
blötande
partic. [molhando].")

População da Suécia
O povo sueco é etnicamente bastante homogêneo, com exceção da pequena
minoria de lapões que habitam o extremo setentrional da Escandinávia. A
língua oficial do país é o sueco, falado por toda a população. O idioma pertence
ao grupo germânico nórdico das línguas indo-européias. As províncias
históricas têm seus próprios dialetos, que estão desaparecendo gradualmente,
ante a influência dos meios de comunicação de massa. A minoria lapônia de
Norrland, cuja ocupação tradicional é o pastoreio de grandes manadas de
renas, conserva seu idioma, da família fino-úgrica, assim como costumes
próprios.

Cerca de noventa por cento da população pertence à Igreja Evangélica

Luterana da Suécia. Os restantes são católicos, ortodoxos gregos ou
muçulmanos. O crescimento da população foi bastante moderado ao longo do
século XX. Para isso contribuiu o aumento do nível de vida e a industrialização
do país. O grupo etário com mais de 60 anos é maior do que o que tem menos
de 15 anos, e a expectativa de vida é bastante elevada. A maioria dos
imigrantes provém de outros países nórdicos, com pequeno número de
representantes da América Latina, Oriente Médio, Iugoslávia, Turquia e Grécia.

A região de Norrland é muito pouco povoada: a maioria de seus habitantes vive

na costa do mar Báltico. Mais de oitenta por cento da população sueca é
urbana. As principais cidades do país são Estocolmo, a capital, às margens do
Báltico; Göteborg, à margem do Kattegat; e Malmoe, perto da capital
dinamarquesa, Copenhague.

Em termos culturais, nota-se também algumas diferenças. Por exemplo, a

alimentação. Poucos países terão uma tão grande variedade de comida natural
como a Suécia. Confesso que tive alguns problemas em adaptar-me, pois, por
mais que se corra as lojas de alimentos e supermercados, parece que 50% da
loja se compõe deste tipo de comida. Não que seja má, mas quem não está
habituado, como eu, nota logo a diferença. Quantas foram as vezes em que
pensei: "Minhas ricas batatas fritas..."

População e Costumes da Suécia II

Durante muitos séculos a Suécia foi etnicamemte muito homenageada, exceto

os samis (laponé), minoria lingüística indígena do norte do país. Atualmente ,
existem uns 15.000 samis.

Os suecos comparados com os habitantes do sul da Europa são pessoas

menos abertas e com pouco interesse em relacionar-se fora de seu próprio
círculo de amizade. Sem dúvidas, ao longo da história o povo sueco tem
sofrido algumas transformações na forma de ver e de vivir a vida.

Entre 1865 e 1930, o país experimentou uma emigração de grande escala, a

maioria mudou-se para os Estados Unidos, com a esperança de uma vida
melhor. Nos anos sessenta e setenta vieram, em mudança, a trabalhar na
Suécia, mais de meio milhão de imigrantes, em sua maioria finlandês, porém
também, iugoslavos, gregos e outros.
Além, Suécia tem acolhido a refugiados de muitos locais agitados do mundo.
Esta grande imigração, que soma hoje em dia mais de um milhão de pessoas
em uma população de 8, 4 milhões, tem provocado mudanças significativas no
comportamento dos suecos. Os imigrantes aportam seus hábitos e costumes
que vão somando aos próprios do país.

O sueco das cidades são mais abertos e ruaceiros, abrindo passagem a outros
costumes e modos de vida até impensáveis.

Os costumes. O sueco gosta de ter a sua casa limpa. Muito limpa! Tão limpa,
que onde quer que se entre, os sapatos são a primeira coisa que se tira. Não
entram no resto da casa. Calça-se uns chinelos, ou então, como vi a maior
parte das vezes, anda-se descalço pela casa. Não que isto surpreenda alguém.
Só que é um costume tão generalizado, que praticamente todos os suecos o
cumprem. Escrupulosamente! Eu que o diga...É que nunca andei tanto tempo
seguido descalço...

Em resumo, vale a pena visitar a Suécia. Qualquer parte. O país é bastante

limpo, as pessoas são civilizadas (a propósito deste ponto, vou contar uma
experiência real, presenciada por mim. Quando eu e mais duas pessoas
retornávamos da ilha de Vaxholm, após um passeio, entrámos num autocarro
com direcção a Estocolmo. A viagem iria demorar cerca de 50 minutos. Ao lado
de uma das pessoas que estava comigo sentou-se um bêbado. A princípio
ficou calado. Depois de alguns minutos, começou a meter conversa com ela.
Ela não ligou muito, mas ele lá ia tentando. Até que uma certa altura, já perto
de Estocolmo, ele entorna uma garrafa de cerveja que trazia consigo, sujando
a parte de trás do corredor do autocarro. O interessante é que ele
imediatamente levantou-se, tirou um jornal que tinha no saco, e pôs-se a limpar
toda a sujidade que tinha feito, pedindo várias vezes desculpa às outras
pessoas. Quando saíu, o corredor de trás estava tão limpo que parecia que ali
não tinha sido entornado nada! É preciso dar mais alguma prova de
civilização??), o parque habitacional está bem conservado, praticamente não
se vê pobreza (embora a haja, obviamente)... sem dúvida, um país a visitar. No
Verão, de preferência. E sem qualquer tipo de pressa!

BIBELN
Gamla testament
 Första Mosebok / Genesis  Höga Visan
(Bereshit)  Predikaren
 Andra Mosebok / Exodus  Jesaja
(Shemot)  Jeremia
 Tredje Mosebok /  Klagovisorna
Leviticus (Vajikra)  Hesekiel
 Fjärde Mosebok / Numeri  Daniel
(Bemidbar)  Hosea
 Femte Mosebok /  Joel
Deuteronominum  Amos
(Devarim)  Obadja
 Josua  Jona
 Domarboken  Mika
 Rut  Nahum
 Första Samuelsboken  Habackuk
 Andra Samuelsboken  Sefanja
 Första Kungaboken  Haggai
 Andra Kungaboken  Sakarja
 Första Krönikeboken
 Andra Krönikeboken  Malaki
 Esra
 Nehemja
 Ester
 Job
 Psaltaren

 Ordspråksboken


 NYA TESTAMENT


 Matteusevangeliet (Matt, Mt)
 Markusevangeliet (Mark, Mk)
 Lukasevangeliet (Luk, Lk)
 Johannesevangeliet (Joh, Jh)
 Apostlagärningarna (Apg)

 Romarbrevet (Rom)
 Första Korinthierbrevet (1 Kor)
 Andra Korinthierbrevet (2 Kor)
 Galaterbrevet (Gal)
 Efesierbrevet (Ef)
 Filipperbrevet (Fil)
 Kolosserbrevet (Kol)
 Första Thessalonikerbrevet (1 Thess)
 Andra Thessalonikerbrevet (2 Thess)
 Första Timotheosbrevet (1 Tim)
 Andra Timotheosbrevet (2 Tim)
  Titusbrevet (Tit)
 Filemonbrevet (Filem)
 Hebreerbrevet (Hebr)
 Jakobsbrevet (Jak)
 Första Petrusbrevet (1 Petr)
 Andra Petrusbrevet (2 Petr)
 Första Johannesbrevet (1 Joh)
 Andra Johannesbrevet (2 Joh)
 Tredje Johannesbrevet (3 Joh)
 Judasbrevet (Jud)

 Uppenbarelseboken (Upp)

Evangelium enligt Johannes, 3 Kapitlet

Jesu samtal med Nikodemus. Johannes
döparens sista vittnesbörd.

1. Men bland fariséerna var en man som hette Nikodemus, en av

judarnas rådsherrar.
2. Denne kom till Jesus om natten och sade till honom: »Rabbi, vi
veta att det är från Gud du har kommit såsom lärare; ty ingen
kan göra sådana tecken som du gör, om icke Gud är med honom.»
3. Jesus svarade och sade till honom: »Sannerligen, sannerligen
säger jag dig: Om en människa icke bliver född på nytt[1], så
kan hon icke få se Guds rike.»
4. Nikodemus sade till honom: »Huru kan en människa födas, när hon
är gammal? Icke kan hon väl åter gå in i sin moders liv och
födas?»
5. Jesus svarade: »Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en
människa icke bliver född av vatten och ande, så kan hon icke
komma in i Guds rike.
6. Det som är fött av kött, det är kött; och det som är fött av
Anden, det är ande.
7. Förundra dig icke över att jag sade dig att I måsten födas på
nytt.
8. Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet
icke varifrån den kommer, eller vart den far; så är det med var
och en som är född av Anden[2].»
9. Nikodemus svarade och sade till honom: »Huru kan detta ske?»
10. Jesus svarade och sade till honom: »Är du Israels lärare och
förstår icke detta?
11. Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Vad vi veta, det tala
vi, och vad vi hava sett, det vittna vi om, men vårt vittnesbörd
tagen I icke emot.
12. Tron i icke, när jag talar till eder om jordiska ting, huru
skolen I då kunna tro, när jag talar till eder om himmelska
ting?
13. Och likväl har ingen stigit upp till himmelen, utom den som steg
ned från himmelen, Människosonen, som var i himmelen.
14. Och såsom Moses upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen
bliva upphöjd,
15. så att var och en som tror skall i honom hava evigt liv.
16. Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det
att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava
evigt liv.
 17. Ty icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan
för att världen skulle bliva frälst genom honom.
18. Den som tror på honom, han bliver icke dömd, men den som icke
tror, han är redan dömd, eftersom han icke tror på Guds enfödde
Sons namn.
19. Och detta är domen, att när ljuset hade kommit i världen,
människorna dock älskade mörkret mer än ljuset, eftersom deras
gärningar voro onda,
20. Ty var och en som gör vad ont är, han hatar ljuset och kommer
icke till ljuset, på det att hans gärningar icke skola bliva
blottade.
21. Men den som gör sanningen, han kommer till ljuset, för att det
skall bliva uppenbart att hans gärningar äro gjorda i Gud.»

22. Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till den judiska
landsbygden, och där vistades han med dem och döpte.
23. Men också Johannes döpte, i Enon, nära Salim, ty där fanns
mycket vatten; och folket kom dit och lät döpa sig.
24. Johannes hade nämligen ännu icke blivit kastad i fängelse.
25. Då uppstod mellan Johannes' lärjungar och en jude en tvist om
reningen.
26. Och de kommo till Johannes och sade till honom: »Rabbi, se, den
som var hos dig på andra sidan Jordan, den som du har vittnat
om, han döper, och alla komma till honom.»
27. Johannes svarade och sade: »En människa kan intet taga, om det
icke bliver henne givet från himmelen.»
28. I kunnen själva giva mig det vittnesbördet att jag sade: 'Icke
är jag Messias; jag är allenast sänd framför honom.'
29. Brudgum är den som har bruden; men brudgummens vän, som står där
och hör honom, han gläder sig storligen åt brudgummens röst.
Den
glädjen är mig nu given i fullt mått.
30. Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag
förminskas. --
31. Den som kommer ovanifrån, han är över alla; den som är från
jorden, han är av jorden, och av jorden talar han. Ja, den som
kommer från himmelen, han är över alla,
32. och vad han har sett och hört, det vittnar han om; och likväl
tager ingen emot hans vittnesbörd.
33. Men om någon tager emot hans vittnesbörd, så bekräftar han
därmed att Gud är sannfärdig.
34. Ty den som Gud har sänt, han talar Guds ord; Gud giver nämligen
icke Anden efter mått.
35. Fadern älskar Sonen, och allt har han givit i hans hand.
36. Den som tror på Sonen, han har evigt liv; men den som icke
hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede
förbliver över honom.»

Paulus' första brev till korintierna, 13

Kapitlet
Kärlekens lov.

1. Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke

hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en
klingande cymbal.
 2. Och om jag hade profetians gåva och visste alla hemligheter och
ägde all kunskap, och om jag hade all tro, så att jag kunde
förflytta berg, men icke hade kärlek, så vore jag intet.
3. Och om jag gåve bort allt vad jag ägde till bröd åt de fattiga,
ja, om jag offrade min kropp till att brännas upp, men icke hade
kärlek, så vore detta mig till intet gagn.

4. Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken

förhäver sig icke, den uppblåses icke.
5. Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den
förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull.
6. Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i
sanningen.
7. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den
uthärdar allting.

8. Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall

försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och
kunskapen, den skall försvinna.
9. Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett
styckverk;
10. men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna,
som är ett styckverk.
11. När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var
såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev
man, har jag lagt bort vad barnsligt var.
12. Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola
vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men
då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till
fullo känd.

13. Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre;

men störst bland dem är kärleken.

SWEDISH PHRASEBOOK

Vowels

Swedish is notorious for its extra vowel sounds, giving Swedish nine (!) different
vowels. Most are pronounced differently than English, and some don't even have a true
English equivalent; some may be close, but sound like a combination of two vowel
sounds. This can be very confusing, but you probably won't hear enough Swedish to
know the difference, as they can be very slight. If you don't get it exactly, you may still
be understood. All vowels can be pronounced short or long which means that Swedish
has 17 different vowel sounds (short e and short ä is the same).

Please note: in Swedish 'y' is a vowel and not a consonant.

a
like 'a' in "father."
e
 short: like 'e' in "bed" or "pen." long: like 'ey' in "hey," but longer. Can
sometimes sound slightly like "Ay-uh;" because the Swedish pronounciation is
longer. E's are usually pronounced at the end of a word, such as in "kaffe"
(pronounced kaff-eh, meaning coffee), unlike English where e's at the end of a
word are usually silent.
i
short: like 'i' in "India" long: like 'i' in "machine." Fairly straightforward.
o
like 'u' in "put," but not exactly. It's somewhere between that and the 'o' in
"broken" in actuality.
u
like 'ou' in "you."
y
like 'y' in "Nitroglycerin." This is one of the harder ones to learn. Easiest way is
to round your lips (important) and say "bee." It may sound closer to an English
short 'i' sound to some people.
å
like 'au' in "Paul" generally speaking.
ä
identical to the ä in German (sounds like an "e" as in "bet". Pronounced with
more bass if preceding r.
ö
Same as in German. Pronounced with more bass if preceding r.

[edit] Consonants

Consonants are closer to English, but some combinations can be downright tricky, i.e.
'sj' in "sjutton." Some pronunciations depend on the vowel following it, and so the
vowels are divided into "soft" and "hard" vowels. A, o, u, and å are the hard vowels, and
e, i, y, ä, and ö are the soft vowels.

b
like 'b' in "bed"
c
like 'c' in "cat", but a 'ch' combination is pronounced like English 'sh.'
Sometimes 's' like the first c in circus.
d
like 'd' in "dog"
f
like 'f' in "for"
g
like 'g' in "go", when preceding a hard vowel, like 'y' in "yellow" when
preceding a soft vowel. A 'gn' pronunciation is pronounced like an English 'g',
except for when it follows a vowel, in which case it is pronounced 'ngn.'
h
like 'h' in "help"
j
like 'y' in "yell," and if there is a d, g, or h before a 'j' then that letter is silent.
k
 like 'k' in "king" before a hard vowel, like 'sh' before a soft one. 'Kj' is
pronounced 'sh' as well
l
like 'l' in "love," but 'lj' is pronounced like a 'y'
m
like 'm' in "mother"
n
like 'n' in "nice"
p
like 'p' in "pig"
q
like 'q' in "quest" (with "u", almost always)
r
like 'r' in "row", and like 'r' in "feather." Swedes tend to roll their r's in certain
words. 'Rs' is pronounced 'sh'.
s
like 'ss' in "hiss," but 'skj' and 'stj' are pronounced 'sh.' 'Sj' is hard for non-native
speakers - try rounding your lips and saying "hwoo" to get the gist of it. 'Sk' is
also pronounced this way before soft vowels.
t
like 't' in "top," but 'tj' is pronounced 'sh'
v
like 'v' in "victory"
w
like 'v' in "victor," but w's in Swedish are uncommon.
x
like 'cks' in "kicks", like 'ehcks' at beginning of a word.
z
like 's' in "saw"

[edit] Phrase list

[edit] Basics

Swedish, please

Please note that the Swedish

language has no exact match for
the English word "please". This
means that English-speaking
visitors can be offended since
Swedes in general tend to leave
out the word in question when
they speak English. This does
not, however, mean that Swedes
are rude, but the significance of
the word "please" is usually put
differently, either through a
different sentence or by the tone
 of the voice. An example: An
English-speaking person walks
into a pub and says "May I have
a pint of beer, please". A Swede
in the same situation would use
the phrase "Jag skulle vilja ha en
öl, tack", i.e. "I would like to
have a beer, thanks".
Hello.
God dag. (Good dahg)
Hello. (informal)
Hej. (HAY) also Tjena (Schenah - soft e)
How are you?
Hur mår du? (Hoor mor doo?)
Fine, thank you.
Tack, jag mår bra. (Tack, yag moor brah)
What is your name?
Vad heter du? (Vaad HAY-tehr doo?)
My name is ______ .
Jag heter ______ . (Yag HAY-tehr _____ .)
Nice to meet you.
Trevligt att träffa dig (TRAYV-leet at TREH-fa day)
Thank you.
Tack. (TACK)
You're welcome.
Var så god (VAHR saw good)
Yes.
Ja. (YAH)
No.
Nej. (NAY)
Excuse me. (getting attention)
Ursäkta (Oor-sehk-ta)
Excuse me. (begging pardon)
Förlåt (Fur lowt)
I'm sorry.
Jag är ledsen (Yaag air lessen)
Goodbye
Adjö (A-juuh)
Goodbye (informal)
Hej då. (Hay doe)
I can't speak 'Swedish' [well].
Jag kan inte tala 'svenska' [så bra] (Yaag can eenteh taahla 'svenskah' [sooh
brah])
Do you speak English?
Talar du engelska? (Taahlar doo engelskah)
Is there someone here who speaks English?
Finns det någon här som talar engelska (Feens day noegon hair som talar
engelskah)
Help!
Hjälp! (Yelp)
Look out!
Se upp (Say oop)
Good morning.
God morgon (Good Morron)
Good evening.
God eftermiddag (Good eftermeedag)
Good night.
God kväll (Good kvell)
Good night (to sleep)
God natt (Good natt)
I don't understand.
Jag förstår inte (Yag fur stor eenta)
Where is the toilet?
Var är toaletten? (Vahr ay twa-LETT-en)

[edit] Problems

Leave me alone.
Lämna mig ifred (Lehm-na may ee-frehd)
Don't touch me!
Rör mig inte (Rerr may in-teh)
I'll call the police.
Jag ringer polisen (Yahg reenger poolee-sen)
Police!
Polis! (Poolees)
Stop! Thief!
Stopp! Tjuv! (Stop! Schoove!)
I need your help.
Jag behöver din hjälp. (Yahg behoever deen yelp)
It's an emergency.
Det är ett nödläge. (Dat ehr ett noedleh-ge)
I'm lost.
Jag är vilse (Yahg ehr veel-seh)
I lost my bag.
Jag har tappat bort min väska (Yahg haar tapp-att boort meen vess-ka)
I lost my wallet.
Jag har förlorat min plånbok. (Yag haar furlooratt meen plohnbook)
I'm sick.
Jag är sjuk. (Yag aer chook)
I've been injured.
Jag är skadad. (Yahg ehr skaadaad)
I need a doctor.
Jag behöver en doktor (Yahg behoever en dock-toor)
Can I use your phone?
Får jag låna din telefon? (Fohr yahg lohna deen telle-fohn)

[edit] Numbers
1
En/ett (en/ett)
2
två (tfoo)
3
tre (trah)
4
fyra (feera)
5
fem (fahm)
6
sex (sax)
7
sju (hwoo)
8
åtta (otha)
9
nio (neeo)
10
tio (teeo)
11
elva (ahlvaa)
12
tolv (tohlv)
13
tretton (traahtoon)
14
fjorton (fioortoon)
15
femton(famtton)
16
sexton (saxtoon)
17
sjutton (hwootoon)
18
arton (ahrtoon)
19
nitton (neetoon)
20
tjugo (shoogoo)
21
tjugoett(shoogoo ett)
22
tjugotvå(shoogo tfoo)
23
tjugotre(shoogo trah)
30
trettio (thra tee)
40
fyrtio (fur tee)
50
femtio (fam tee)
60
sextio (sax tee)
70
sjuttio (hwoo tee)
80
åttio (oo tee)
90
nittio (nee tee)
100
ett hundra(at hoondrah)
175
ett hundra sjuttiofem (at hoondrah shoo tee fam)
200
två hundra(tfoo hoondrah)
300
tre hundra (trah hoondrah)
1000
ett tusen (at toosan)
2000
två tusen (tfoo toosan)
3758
Tre tusen sju hundra femtioåtta (trah toosan hwoo hoondrah famtee otha)
1,000,000
En miljon (Ahn millyoon)
1,000,000,000
En miljard (Ahn millyard)
1,000,000,000,000
En biljon (Ahn billyoon)
number _____ (train, bus, etc.)
nummer _____ (noomer)
half
halv/halvt/halva (hahlv/hahlft/hahlva)
less
mindre/mindre än (meendrah/meendrah ehn)
more
mer/mer än (mehr/mehr ehna)

[edit] Time

now
nu (noo)
later
senare (seenareh)
before
före (fureh)
morning
morgon (mohrgon)
afternoon
 eftermiddag (ehftermeedag)
evening
kväll (kvehll)
night
natt (nat)

[edit] Clock time

AM and PM are not used in Swedish, but rather the 24-hour clock. If you want to say 1
AM you should say "klockan ett", which means "the clock one". And "It is 1 AM" is
"Klockan är ett" which literally means "The clock is one". Consequently, if you want to
express 1 PM you should say "Klockan tretton" which means "Clock thirteen". "It is 1
PM" is "Klockan är tretton", meaning "The clock is thirteen". However, most Swedes
take the easy way out and say "Klockan är ett" assuming that the person they talk to
understands if they're referring to AM or PM.

What time is it?

Vad är klockan? (Vahd ahr clockan)
one o'clock AM
Klockan 1 (Clockan ett)
two o'clock AM
Klockan 2 (Clockan tfoo)
noon
eftermiddag (after meedagh)
one o'clock PM
Klockan 13 (Clockan traahtoon)
two o'clock PM
Klockan 14 (Clockan fioortoon)
midnight
Midnatt (Meed nat)
quarter to _____
Kvart i _____(qvahrt ee)

"Half past" is not used in Swedish. Instead, the half hours expressed are halves of the
coming hour, so 1:30 becomes "half two".

1;30 pm
Halv två (hahlv tvoo)

[edit] Duration
_____ minute/minutes (ago)
_____ minut/minuter (sedan) (meenoot/meenootar (sahdahn))
_____ hour/hours (ago)
_____ timme/timmar (sedan) (teemah/teemahr (sahdahn))
_____ day/days (ago)
_____ dag/dagar (sedan) (daag/daagahr (sahdahn))
_____ week/weeks (ago)
_____ vecka/veckor (sedan) (vacka/vackor (sahdahn))
_____ month/months (ago)
_____ månad/månader (moonad/moonadar (sahdahn))
_____ year/years (ago)
_____ år/år (sedan) (ohr/ohr (sahdahn))

[edit] Days
today
idag (ee dag)
tonight
inatt (ee nat)
yesterday
igår (ee goor)
yesternight
igår natt (ee goor nat)
the day before yesterday
i förrgår (ee fur goor)
tomorrow
imorgon (ee moor goon)
the day after tomorrow
i övermorgon (ee uh vahr moorgoon)
this week
denna vecka (dehn a vecka)
last week
förra veckan (fur a veckan)
next week
nästa vecka (nesta vecka)

Please note that the first day in week in Sweden is Monday, not Sunday.

Sunday
Söndag (Sun daag)
Monday
Måndag (moon daag)
Tuesday
Tisdag (Tees daag)
Wednesday
Onsdag (oons daag)
Thursday
Torsdag (toors daag)
Friday
Fredag (fraah daag)
Saturday
Lördag (lur daag)

[edit] Months
January
Januari (yaan oo ah ree)
February
Februari (fab roo ah ree)
March
Mars (maas)
April
 April (aa preel)
May
Maj (my)
June
Juni (yoo nee)
July
Juli (yoo lee)
August
Augusti (ao goo stee)
September
September (sap tam bahr)
October
Oktober (ohk too bahr)
November
November (noo vam baar)
December
December (dah sam baar)

[edit] Colors

black
svart (svaahrt)
white
vit (veet)
gray
grå (groo)
red
röd (rud)
blue
blå (bloo)
yellow
gul (gool)
green
grön (grun)
orange
orange/brandgul (ohrahnj/braahnd gool)
purple
lila/purpur/violett (leela/poorpoor/veeo lat)
brown
brun (broon)

[edit] Transportation

[edit] Bus and train

How much is a ticket to _____?
Vad kostar en biljett till _____? (Vahd koostaar ahn beeljat teel_____?)
One ticket to _____, please.
En biljett till _____, tack. (Ahn beel-jat teel ___, tac)
Where does this train go?
Vart går detta tåg ? (vahrt goor dat a toog)
Where does this bus go?
Vart går denna buss? ( Vahrt goor dahna boos)
Where is the train/bus to _____?
Var är tåget/bussen till _____? (vahr ahr toogat/boosan teel)
Does this train/bus stop in _____?
Stannar tåget/bussen i_____? (staanar toogat/boosan ee)
When does the train/bus for _____ leave?
När åker tåget/bussen till_____? (nahr oocar toogat/boosan teel ____ )
When will this train/bus arrive in _____?
När kommer tåget/bussen till_____? (nahr coomer toogat/boosan teel)

[edit] Directions
How do I get to _____ ?
Hur kommer jag till _____ ? (Hoor koomar yag teel)
...the railway station?
...järnvägsstationen? (jaahrn vaags stat ee oo nahn)
...the bus station?
...busshållplatsen/busstationen? (boos hool plat sahn/ boos stat ee oo nahn)
...the airport?
...flygplatsen? (fleeg plat sahn)
...downtown?
centrum? (sehntrohm)
...the youth hostel?
...vandrarhemmet? (vahndrahrhehmeht)
...the _____ hotel?
...hotellet _____ ? (hootahlat)
...the American/Canadian/Australian/British consulate?
...det amerikanska/kanadensiska/australiensiska/brittiska konsulatet? (dat
americansca/canadansisca/aoostraaleeansisca/bree-tee-sca consoolahtat)
Where are there a lot of...
Var finns det många... (vahr feens dat moonga)
...hotels?
...hotell? (hoo tahl)
...restaurants?
...restauranger? (rastoorangar)
...bars?
...barer? (baa rar)
...sites to see?
...sevärdheter? (sehvahrdheheter)
Can you show me on the map?
Kan du visa mig på kartan? (Can doo veesa may poo car-taan)
street
gata/gatan (gaataa/gaataan)
Turn left.
Gå till vänster. (Goo teel vanster)
Turn right.
Gå till höger. (Goo teel hug ar)
left
vänster (vanster)
right
 höger (hug ar)
over there
där borta(dahr boortaa)
straight ahead
rakt framåt (raakt frahmoot)
towards the _____
mot _____ (moot)
past the _____
förbi_____ (fur bee)
before the _____
före _____ (fur ahe)
Watch for the _____.
Titta efter/Kolla efter_____. (Tee taa ahefter/Cohla ahefter)
intersection
vägkorsning (vahg koor sning)
north
norr (nohr)
south
syd (seed)
east
öst (ust)
west
väst (vahst)
uphill
uppe på berget/ på berget(oopah poo baryat/ poo baryat)
downhill
nedanför berget/ i dalen / vid bergets fot (nahdan fur baryat/ ee dalahn/ veed
baryats foot)

[edit] Taxi
Taxi!
Taxi! (tah ksee)
Take me to _____, please.
Kör mig till_____, är ni snäll. (Chur may teel ____,ahr nee snall)
How much does it cost to get to _____?
Vad kostar det att åka till_____? (Vaad coostar dat at ooka teel_____?)
Take me there, please.
Ta mig dit, är ni snäll. (Tah may deet, ahr nee snall )

[edit] Lodging

Do you have any rooms available?

Finns det några rum lediga? (Feens dat noogra room ladiga)
How much is a room for one person/two/three/four people?
Vad kostar ett rum för en person/två/tre/fyra personer(vahd koostar at room fur
ahn pahrsoon/tfoo/trah/feera parsoonar)
Does the room come with...
Inkluderas ... i rummet (Ehnkluhdehras ... ee roomat)
...bedsheets?
...lakan? (laa can)
...a bathroom?
...ett badrum? (at baahd room)
...a telephone?
...en telefon? (ahn tahlephoon)
...a TV?
...en TV? (ahn teh veh)
May I see the room first?
Får jag se rummet först? (Fohr yag seh roomat first?)
Do you have anything smaller?
Finns det något mindre? (feens dat noogot meendra?)
...bigger?
...större? (stuh rah)
...cleaner?
...renare? (rehnara)
...cheaper?
...billigare? (beelee gaa rah)
OK, I'll take it.
OK, jag tar det. (Oh-key, yag taar dat)
I will stay for _____ night (nights).
Jag stannar _____ natt (nätter). (yag stahnahr ____ nat (natar))
Can you suggest another hotel?
Kan du föreslå ett annat hotell? (Can doo fur-ah-sloo at ahnat hohtahl)
Do you have a safe?
Har du ett kassaskåp? (Hahr doo at cassascope)
...lockers?
...låsbara skåp? (loosbahra scope)
Is breakfast/supper included?
Ingår frukost/kvällsmat (kvällsmat can also be called middag [more common])?
(ingoor froo-kost/ kvahlsmat (meedag))
What time is breakfast/supper?
När är det frukost/kvällsmat (middag)? (Nehr are det froo-kost/kvahlsmat
(meedag))
Please clean my room.
Gör rent mitt rum, är ni snäll. (Yur rent meet room, ehr nee snahl) Or: "Städa
mitt rum, tack" (stahda met room, tack)
Can you wake me at _____?
Kan du väcka mig klockan _____? (Can doo vacka may clockan)
I want to check out.
Jag vill checka ut. (Yag veel chaca oot)

[edit] Money

Do you accept American/Australian/Canadian dollars?

Tar ni amerikanska/australiensiska/ kanadensiska Dollar? (Taar nee
americansca/aoostraalyenseesca Dollar)
Do you accept British pounds?
Tar ni brittiska pund? (Taar nee bree-tee-sca poond )
Do you accept Euro?
Tar ni euro? (Taar nee euro)
Do you accept credit cards?
 Tar ni kreditkort? (taar nee crahdeetcoort)
Can you change money for me?
Kan ni växla pengar åt mig? (Can nee vacslaa pahngar oot may?)
Where can I get money changed?
Var kan jag växla pengar? (Vahr can yag vacslaa pahngar)
Can you change a traveler's check for me?
Kan du växla en resecheck åt mig? (Can doo vacslaa ahn rehsah chac oht may)
Where can I get a traveler's check changed?
Var kan jag växla en resecheck? (''Vahr can yag vacslaa ahn rehsah chac)
What is the exchange rate?
Vad är växelkursen? (Vahd ehr vehcsehl coorsahn)
Where is the nearest automatic teller machine (ATM)?
Var ligger den närmast bankomaten? (Vahr leegehr dehn neermsta
baancomaten)

[edit] Eating

A table for one person/two people, please.

Ett bord för en/två, tack. (At boord fur ahn/tfoo , tac)
Can I look at the menu, please?
Får jag se på menyn, tack? (Foor yag seh poo meh-neen taak)
Can I look in the kitchen?
Kan jag titta i köket? (Can yag tee-ta ee chu-keht)
Is there a house specialty?
Finns det en husets special? (feens dat ehn hoosats spahsee-ahl)
Is there a local specialty?
Finns det en lokal specialitet? (feens dat ehn loocal spahsee-ahlitee)
I'm a vegetarian.
Jag är vegetarian. (Yag ahr vehgehtahreean)
I'm a vegan.
Jag är vegan. (Yag ahr vehgaan)
I don't eat pork.
Jag äter inte fläskkött. (Yag ehtahr eentah flahsc-shut)
I don't eat beef.
Jag äter inte nötkött. (Yag ehtahr eentah nut-shut )
I only eat kosher food.
Jag äter bara koshermat. (Yag ehter bahra koshermaht)
Can you make it "lite", please? (less oil/butter/lard)
Jag vill ha det lätt tack. (mindre olja/smör/flott) (Yag veel hah deht laht tac.
(meendreh olya/smur/floth)
à la carte
à la carte (ahla cahrt)
breakfast
frukost (froocost)
lunch
lunch (loons)
tea
te (teh)
supper
middag (meedag)
I want _____.
Jag vill ha _____. (Yag veel ha)
chicken
kyckling (shoo cleeng)
beef
biff/nötkött (beeff/nut-shut)
fish
fisk (.feesc)
ham
skinka (sheenca)
sausage
korv (coorv)
cheese
ost (oost)
eggs
ägg (egg)
salad/salat
sallad (sahlad)
(fresh) vegetables
(färska) grönsaker ((fehrsca)grun sahcehr)
(fresh) fruit
(färsk) frukt ((fehrsc) frooct)
bread
bröd (brud)
toast
toast/rostat bröd med smör/rostat bröd (toast/roostat brud mahd smur/ roostat
brud)
noodles
nudlar (noodlar)
rice
ris (rees)
beans
bönor (bun-oor)
May I have a glass of _____?
Kan jag få ett glas_____? (Can yag foo at glahs)
May I have a cup of _____?
Kan jag få en kopp_____? (Can yag foo ahn cop)
May I have a bottle of _____?
Kan jag få en flaska_____? (Can yag foo ahn flaasca)
coffee
kaffe (ca-feh)
tea
te (teh)
juice
jos (yoos)
bubbly water
bubbelvatten (boobehlvahtehn)
water
vatten(vahtehn)
beer
 öl (uhl)
red/white wine
röd/vitt vin (rud/veet veen)
May I have some _____?
Kan jag få lite_____? (Can yag foo leeteh)
salt
salt (sahlt)
black pepper
svartpeppar(svart pehppar)
butter
smör (smur)
Excuse me, waiter? (getting attention of server)
Ursäkta, hovmästarn! (Oorsacta, hoovmastarn)
I'm finished.
Jag är klar. (Yag ahr clahr)
It was delicious.
Det smakade utmärkt. (deht smahcade utmehrct)
Please clear the plates.
Ta bort faten, tack. (Tah boort fahten tac)
The check, please.
Notan, tack. (Nootan, tac)

[edit] Bars

Do you serve alcohol?

Serverar ni alkohol? (sehrvehrar doo alcohoole)
Is there table service?
Finns bordsservice? (feens boords-sur vees)
A beer/two beers, please.
En öl/två öl, tack. (Ahn ul/tfoo ul, tac)
A glass of red/white wine, please.
Ett glas röd/vitt vin, tack. (At glaas rudt/veet veen)
A pint, please.
Ett stop, tack. (At stoop, tac)
A bottle, please.
En flaska, tack. (Ahn flaascha, tac)
_____ (hard liquor) and _____ (mixer), please
___ (likör) och ___ (blandare, tack (___ leecur ohc ___ blahndaara , tac)
whiskey
whiskey (whees-key)
vodka
vodka (vood caah)
rum
rom (rohm)
water
vatten (vaah-ten)
club soda
klubb-soda (clohb-sooda)
tonic water
tonikum vatten (tohnee-coom vaah-ten)
orange juice
apelsin juice (apehlseen joohs)
Coke (soda)
Coca Cola ,OR Cola (Cooca cohla, cohlaa)
soda
läsk (leahsk**)
Do you have any bar snacks?
Har du något tilltugg ? (Hahr doo noogoht teeltoog)
One more, please.
En till, är ni snäll. (.An teel, ar nee snahl)
Another round, please.
En runda till. (An roonda teel)
When is closing time?
När stänger ni? (Nehr stahngahr nee)

[edit] Shopping

Do you have this in my size?

Har ni den här i min storlek? (Haar nee dan hahr ee meen stoorlehc)
How much is this?
Vad kostar den? (Vahd coostahr dan)
That's too expensive.
Det är för dyrt. (Dat ar fur deert)
Would you take _____?
Tar ni _____? (Taar nee ___)
expensive
dyr/dyrt, dyra (plural) (deer/deert, deerah)
cheap
billig/billigt, billiga (plural) (bee leegh/bee leegt bee leegah)
I don't want it.
Den vill jag inte ha. (Dan veel yag eenta haa)
You're cheating me.
Du lurar mig. (Doo loorar may)
I'm not interested.
Jag är inte intresserad. (yag ahr eenta eentrahsehrad)
OK, I'll take it.
Jag tar den! (Yag tahr dan)
Can I have a paper bag?
Kan jag få en papperspåse? (Can yag foo ahn pahpahrs-poosa)
Can I have a plastic bag (The most common in Sweden)?
Kan jag få en plastpåse? (Can yag foo ahn plahst-poosa)
Do you ship overseas?
Skickar ni till utlandet? (Shickaar nee teel ootlandat)
Do you ship?
Skickar ni varor? (Shickaar nee vaaroor)
I need...
Jag behöver... (.Yag be-huv-ehr )
...toothpaste.
...tandkräm. (tahnd-crehm)
...a toothbrush.
 ...en tandborste. (ehn tahnd-boor-sta)
...soap.
...tvål. (tvool)
...shampoo.
...schampo. (shahm-poo)
...pain reliever. aspirin/ibuprofen
...något smärtstillande aspririn/ibuprofen. (noogoot smahrt-steel-ahn-deh
ahspeereen/eebooproofehn )
...cold medicine.
...förkylningsmedicin. (foorshyhlningsmehdiseen)
...stomach medicine.
...medicin mot magont. (madeeseen moot mahg-oont)
...a razor.
...ett rakblad. (at raac-blaad)
...an umbrella.
...ett paraply. (at pahraa-plee)
...sunblock lotion.
...solskyddskräm. (sool-sheeds-crahm)
...a postcard.
...ett vykort. (at veecoort)
...postage stamps.
...frimärken. (free-mahr-can)
...batteries.
...batterier. (baht-eh-ree-ar)
...writing paper.
...skrivblock/skrivpapper. (screev-bloc/screev-pap-ar)
...a pen.
...en penna. (ahn pen-a)
...English-language books.
...Böcker på engelska. (Buccar poo ahngelscaa)
...English-language magazines.
...vecko- eller månadstidningar på engelska. (vacco ahlar moonads-teedneengar
poo ahngelscaa)
...an English-language newspaper.
...engelskspråkiga dagstidningar. (Ahngehlscsproocigah daagsteedneegahr)
...an English-Swedish dictionary.
...en engelsk-svensk ordbok. (An ahngehlsc-svehnsc oordbook)
...a Swedish-English dictionary.
...en svensk-engelsk ordbok. (Ahn svaansc-ahngaalsc oordbook)
...A dictionary with both English-Swedish and Swedish-English.
...En ordbok med både engelska till svenska och svenska till engelska. (Ahn
oorbook mehd booda ahngelsca teel svehnsca oc svehnsca teel ahngelsca)

[edit] Driving

I want to rent a car.

Jag vill hyra en bil. (Yag veel heera ahn beel)
Can I get insurance?
Kan jag få en försäkring? (Can yaag foo ehn fur-sahc-reeng)
stop on a street sign
 stanna vid ett vägmärke (stahna veed at vehgmahrca)
blind alley
återvändsgränd (ootahr-vahnds-grahnd)
no parking
parkering förbjuden (pahr-kehreeng fur-beeoo-dan)
speed limit
hastighetsbegränsning (haas-teeg-hehts-beh-graans-neeng)
gas station
bensinstation/mack (behnseenstaateeon/mac)
petrol
bensin (behnseen)
diesel
diesel (deesehl)

[edit] Authority

I haven't done anything wrong.

Jag har inte gjort något fel. (Yag haar eenta yoor noogoot fehl)
It was a misunderstanding.
Det var ett missförstånd. (Dat vaar at mees-fur-stoond)
Where are you taking me?
Vart tar du mig? (Vaart taar doo may)
Am I under arrest?
Är jag arresterad? (Ehr yag arehstehrad)
I am an American/Australian/British/Canadian citizen.
Jag är amerikansk/australiensisk/brittisk/kanadensisk medborgare (Yag ehr
americansc/aoostraaleeahnseesc/breeteesc/canahdehnseesc mehdbooryaareh)
I want to talk to the American/Australian/British/Canadian embassy/consulate.
Jag vill tala med det amerikanska/australiensiska/brittiska/kanadensiska
konsulatet. (''Yag veel tahla mehd dat
americansca/aoostraaleeahnseesca/breeteesca/canahdehnseesca cohn-soo-lah-
tat )
I want to talk to a lawyer.
Jag vill tala med en advokat. (Yag veel tahla mad ehn ahdvoocaht)
Can I just pay a fine now?
Kan jag betala böterna nu? (Can yaag betaala buternah noo?).
Gustav Vasa,[1] också kallad Gustav I, troligen född 12 maj 1496[2] på Rydboholms
gård ellerLindholmens gård i Vallentuna, Uppland, död 29 september 1560 på Stockholms slott,
var kung av Sverige från 1523 fram till sin död. Gustav Vasa gjorde uppror mot Kalmarunionen,
avskaffade kungavalen och införde arvmonarki i Sverige. Han tillhörde Vasaätten, den
första monarkiskadynastin som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Han
införde vidare ett starkt centralstyre med en effektiv byråkrati.

Gustav Vasas roll i införandet av en svensk arvmonarki ses idag som grundandet av den
moderna nationalstaten Sverige, och det är den 6 juni, datumet då han valdes till kung
avriksdagen 1523, som är Sveriges nationaldag. Han har senare, särskilt från sent 1800-tal,
upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol. I modern historiesyn har
Gustav Vasa utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med brutala metoder
och intensiv propaganda befäste sin makt och röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars-
Olof Larsson har pekat på att han med sin hänsynslöshet och maktlystenhet, kombinerat med
politisk skicklighet, i mycket uppträdde enligt författaren och statsvetaren Niccolò
Machiavellisprinciper för en furstes befästande av sin makt, något som den svenska
historieskrivningen ofta uteslutit.[3]

Innehåll
[göm]

1 Släkt och namn

2 De första åren

3 Gustav Vasa som

motståndskämpe
4 Gustav Vasa som kung
o 4.1 Reformationen
 o 4.2 Reduktionen

5 Minnesmärken

6 Gustav Vasa som person

7 Kungen och bönderna

8 Kritiker

9 Familjefadern Gustav Vasa

10 Barn

11 Antavla

12 Se även

13 Referenser

14 Vidare läsning

15 Externa länkar

Släkt och namn [redigera]

Gustav var son till riksrådet Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Ekaätten). Liksom
samtida och äldre medlemmar av Vasaätten använde Gustav Eriksson aldrig
släktnamnet Vasaeller benämningen "Gustav Vasa". Det är först efter att Erik XIV inför
adelstitlar enligt kontinental princip som greve och friherre som släktnamn som Vasa börjar
användas i Sverige, men det skulle dröja en bit in på 1600-talet förrän bruket med släktnamn
var helt genomfört bland adeln. Hans patronymikon Eriksson användes inte efter trontillträdet då
han enbart titulerades Kung Gustav utan regentnummer (Gustav I tillkom senare, som brukligt
när nästa kung med samma namn tillträdde). I folkmun kallades han för kung Gösta, ett namn
som lever kvar i visor och poesi.[4] Stavningen av namnet har varierat. Själv skrev han ofta
Göstaff. Stavningen Gustav tillkom på 1900-talet, och innan dess gällde Gustaf.

De första åren [redigera]

Bortsett från att samtliga källor säger att Gustav Vasa föddes omkring Kristi himmelsfärds dag,
råder det stor osäkerhet om datum och plats för hans födelse. Troligen föddes han den 12 maj
1496 på Rydboholms sätesgård i Uppland, alternativt på den närbelägna gården Lindholmen,
dåvarande Orkesta socken, Seminghundra härad. Enligt en uppgift av hans syskonbarn, Brita
Kristiernsdotter, föddes han 1495, då Kristi himmelsfärdsdag inföll 28 maj, och enligt en uppgift
iPer Brahes krönika 3 maj (det vill säga dagen före Kristi himmelsfärdsdag) 1497. Den senare
uppgiften stämmer med en anteckning av änkedrottning Katarina Stenbock, som anger att
kungen var 63 år när han dog. En del av sin uppväxt tillbringade han på Rydboholms slott där
man fortfarande kan se hans studerkammare.

Enligt Peder Swarts krönika (som skrevs på Gustav Vasas uppdrag) skickades Gustav Vasa vid
tretton års ålder till Uppsala skola och universitet för att studera, bland annat latin och tyska.
Han tros ha stannat där i 3-4 år. Gustav Vasa lämnade skolan för gott, i vredesmod efter en
upptuktelse av sin danske lärare, "magister Ivar". Han skall ha drivit sin dolk genom läroboken
och yttrat; Jag tör giva dig och din skola tusende djävlar.[5]

Eftersom andra källor tyder på att han hade dåliga kunskaper i latin, är det oklart i vilken
utsträckning han verkligen bedrev universitetsstudier (undervisningsspråket vid Uppsala
universitet var latin). Efter vistelsen i Uppsala skickades han till sin
släkting riksföreståndaren Sten Sture den yngres hov för utbildning i praktiska ting som
hovseder, etikett och fäktning. Han fick också ett slags officersutbildning.

Enligt traditionell historieskrivning skulle Gustav Vasa tidigt ha börjat ta del i tidens politiska
händelser och visat mandomsprov i slaget vid Vädla (vid nuvarande Djurgårdsbron i Stockholm)
1517 och slaget vid Brännkyrka 1518. En vanlig uppgift att Gustav Vasa skulle ha
buritriksbaneret i slaget vid Brännkyrka är mycket osäker. Den kommer nämligen från en
mening i Peder Swarts krönika som författaren hade strukit. Att föra riksbaneret var normalt ett
hedersuppdrag för en väl meriterad riddare, inte för en oerfaren väpnare som Gustav Vasa. Mer
trovärdig är skildringen av efterspelet till slaget. Kung Kristian II av Danmark föreslog att
om Sten Sture den yngre skickade en gisslanbestående av sina fem viktigaste män, skulle
Kristian komma i land och förhandla vid Västerhaninge kyrka på Södertörn. När Kristian väl fått
gisslan seglade han dock hem med den till Danmark, det vill säga med Olof Ryning, Hemming
Gadh, Göran Siggesson (Sparre), Lars Siggesson (Sparre), Bengt Nilsson (Färla) och Gustav
Vasa, som var yngst, och vid tillfället 22 år.

Efter att på detta sätt ha förts till Danmark av Kristian II, hölls Gustav Vasa i fångenskap på Kalø
slott nordöst om Århus på östra Jylland. Slottet ägdes av Gustav Vasas släkting Erik Eriksson
(Banér). Under fångenskapen försökte Kristian locka över gisslan på sin sida. Det lyckades med
Olof Ryning, Hemming Gadd och Göran Siggesson (Sparre), medan de övriga vägrade. I
september 1519 lyckades Gustav Vasa fly till Lübeck, men först efter åtta månader i denna stad
fick han tillfälle att återvända till Sverige. Under tiden hade Kristian II besegrat Sten Sture den
yngre i slaget på Åsundens is den 19 januari 1520. Efter riksföreståndarens död den 3 februari
1520 saknade Sverige ledare.

Gustav Vasa som motståndskämpe [redigera]

Huvudartikel: Befrielsekriget
Stockholms blodbad på två scener frånBlodbadstavlan. Till vänster skildras hur de två biskoparna
halshuggs, och till höger hur kistan med Sten Sture d.y:s kropp grävs upp för att föras till kättarbålet.

När Gustav Vasa landsteg vid Stensö udde söder om Kalmar den 31 maj 1520 var Kristian
II ännu inte obestridd herre över Sverige. Rikets båda huvudfästningar, Stockholm och
Kalmar, tillhörde ännu motståndarna till Kristian och Gustav blev väl mottagen av
befälhavaren påKalmar slott, Anna Eriksdotter (Bielke). Enligt Peder Swarts krönika, det
vill säga Gustav Vasas egen propaganda, var knektarna i Kalmar defaitistiska och hotade
att ta livet av Gustav när han manade till fortsatt motstånd. Gustav Vasa skulle därför inom
kort ha flytt från Kalmar och utan framgång fortsatt att försöka uppvigla bönderna till
motståndskamp. Denna beskrivning är dock inte trovärdig, eftersom Kalmar kapitulerade
först tre månader efter hans flykt.

Gustav Vasa försökte uppenbarligen inte heller ta kontakt med de andra slotten som
gjorde motstånd mot Kristian II (utöver Stockholm även Nyköping och Stegeborg). Vad
han gjorde under sommaren 1520 är oklart. Kanske valde han att gömma sig i Småland i
väntan på den nära förestående freden. När han fick kännedom om den befann han sig i
Eksjötrakten.

Den 3 juni sammankallade Kristian II ett riksmöte i sitt läger utanför Stockholms murar för
att förhandla med svenskarna. Den 5 september kom man överens, allting skulle vara
glömt, alla fångar och upprorsmän skulle släppas och fåamnesti. Sten Sture d.y:s
änka, Kristina Gyllenstierna, som hade lett försvaret av Stockholm mot danskarna, skulle
få Hörningsholm och hela Muskö i förläning. Hon lovades dessutom Tavastehus
slott i Finland. Den 7 september höll kung Kristian II sitt intåg i Stockholm, där alla
kyrkklockor ringde för att hylla stadens nye härskare. Det skulle dock snart visa sig att
hans avsikter var allt annat än vänskapliga.

Gustav Vasa i Mora. Fresk i Vasakoret,Uppsala domkyrka.

Efter sin ankomst till Södermanland, där han i september besökte sin svåger Joakim
Braheoch fick bo på Tärnö slott nordväst om Nyköping, fick Gustav Vasa veta att även
Stockholm hade givit sig åt Kristian. Joakim Brahe var kallad till kung Kristians kröning i
Stockholm. Förgäves varnade Gustav Vasa honom för att resa dit. Den 4 november
kröntes Kristian II tillSveriges kung av den återinsatte ärkebiskopen Gustav Trolle och den
8-9 november avrättades Joakim Brahe, Gustav Vasas far Erik Johansson (Vasa) och ett
åttiotal andra iStockholms blodbad.

Gustav Vasa hade begett sig vidare till sin fädernegård Räfsnäs i närheten av Mariefred,
där han nu en tid höll sig stilla. I Mariefred besökte han den gamle ärkebiskopen Jakob
Ulvssonför att be om råd. Ärkebiskopen lovade att skriva till riksrådet och utverka "en fast
försäkring" till Gustav Vasa. Då, i mitten av november, nåddes Gustav Vasa på Räfsnäs
av underrättelsen om Stockholms blodbad. Hans far, två av hans morbröder och flera
andra släktingar hade avrättats; tre av hans systrar, hans mor och hans mormor hade
kastats i fängelse i Blå tornet i Köpenhamn. Alla hans gods och gårdar har dragits in.
Danskarna sökte honom i hela landet.

Gustav beslöt sig genast för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska väldet. I
Dalarna hade nästan alla vapen. Där hade man lärt sig att uppror lönar sig. Gustav Vasas
släkting Kettil Karlsson (Vasa) hade jagat den gamle kung Kristian I ur landet 1463 med
hjälp av ett uppbåd dalkarlar. Den 25 november reste Gustav mot Bergslagen och efter
några dagar var han i Dalarna.

Under de följande veckorna inträffade de närmast mytomspunna händelser som

förknippas med
ortnamnen Rankhyttan, Ornäs, Svärdsjö,Isala, Marnäs, Rättvik, Mora, Utmeland och Säle
n. Han sägs ha jagats av fiendens utskickade och flera gånger varit nära att falla i deras
händer, men alltid räddats av uppoffrande, trogna män och kvinnor, samtidigt som han
länge förgäves manat till uppror (se Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna).

Nya underrättelser om händelserna i Stockholm fick slutligen Morakarlarna på andra

tankar. De skickade två skidlöpare efter Gustav, som var på väg till Norge. De kom ikapp
Gustav vid Sälen och fick honom med sig tillbaka till Mora. Till minnet av denna händelse
åks varje årVasaloppet mellan Sälen och Mora. I Mora utsåg morakarlarna och sändebud
från närliggande socknar Gustav, endast 24 år gammal, till "hövitsman över Dalarna och
meniga Sveriges rike" (januari 1521). Så inleddes upproret mot Kristian II.

Gustav fick 16 livvakter som han kunde styra över, men han hade ingen flotta, inga
kanoner, inga slott eller borgar. Upproret rörde sig dock söderut och hären bestod snart av
mer än tusen man. Såväl Kopparbergets gruva som Västerås erövrades och plundrades
och Gustav Trolleoch hans 200 ryttare tvingades fly. Den upprorsrörelse, som på detta sätt
utgick från Siljanssocknarna och som snart engagerade det övriga Dalarna, utbredde sig
med stor hastighet till de andra landskapen. I slutet av april 1521 var Gustav Vasa herre
över Dalarna, Gästrikland,Västmanland och Närke, dock med undantag av slotten. Han
avböjde ett erbjudande om uppgörelse och fri lejd till Stockholm. Vidmidsommartiden stod
han utanför Stockholm, men hans bondehär kunde dock inte storma staden. Lars
Siggesson (Sparre), som också varit gisslan hos Kristian II men som gått över till
danskarnas sida, gick nu tillbaka till den svenska sidan och Gustav Vasa, liksom
även Hans Brask och Ture Jönsson (Tre rosor).

Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523, avCarl Larsson (1908).

På en herredag i Vadstena i slutet av augusti erkändes Gustav Vasa av Götalandskapen

som Sveriges rikes hövitsman och riksföreståndare. Samtidigt lämnade den regering som
tillsatts av Kristian II Sverige, på flykt undan armén som slog läger i Rotebro och Botkyrka.
På vintern gick befälhavaren på Stegeborg, Berend von Melen, över till Gustav Vasas sida
och slottetStegeborg föll i händerna på upprorsarmén. Emellertid dröjde det ännu till 1523
innan riket fullständigt var i Gustav Vasas händer. Brist på belägringsmateriel och
krigsövat manskap gjorde att det var svårt att inta de fasta slotten. Enda sättet var att
svälta ut de försvarande, en metod som kunde användas effektivt mot fästningar vid havet
först när Gustav Vasa i mitten av 1522 fick understöd av fartyg från Lübeck. Ett år därefter
intogs Stockholm (17 juni 1523, Gustav Vasa gjorde sitt intåg i staden
på midsommardagen den 24 juni och Kalmar (7 juli samma år). 10 oktober 1523 föll de
sista fästena i Finland. Gustav Vasa hade lett största delen av kriget som riksföreståndare
och avslutade det som kung.

Gustav Vasa som kung [redigera]

Gustav Vasa blev utsedd till kung på riksdagen i Strängnäs 6 juni 1523. Två år tidigare,
1521, blev han riksråd precis som fadern. Bland annat till minne av detta firar Sverige
sin nationaldag den 6 juni. Först 12 januari 1528 blev han krönt i Uppsala domkyrka.
Genom att Gustav Vasa utsågs till kung, hade den provisoriska nationella styrelse som
upprättats då Sten Sture den äldre ett halvt århundrade tidigare utsetts tillriksföreståndare,
övergått till att bli helt stadigvarande.

Reformationen [redigera]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Reformationen i Sverige
 1700-talskopia av målning från 1540-talet på Gripsholms slott. Okänt motiv, troligen föreställande
Kristian II:s "ogärningar" i Sverige

Gustav Vasa försökte nu göra denna förändring till något annat än enbart ett
namnbyte.Reformationen gav honom möjlighet till detta. Genom den kunde han
undanröja kyrkan som en makt som dittills varit ett hinder för att utveckla en stark
statsmakt i Sverige, bland annat genom kyrkans starka ekonomiska ställning som
jordägare etc., som den fått genom alla gåvor och donationer liksom genom den
rättighet kyrkan hade att få ta ut skatt från församlingarnas invånare (tionde som det
beskrivs i Bibeln).

Han uppträdde dock inte som en agitator för de reformatoriska åsikterna, eller som
en förtryckare av de motsatta: han lät reformationens läror fritt spridas, tog
deras förkunnare i beskydd och använde våld endast mot de försök, som gjordes att
med väpnad makt upprätthålla katolicismens välde. Att han redan under sin
regerings första år intog denna ställning berodde troligen på att han insåg att det
endast var inom den gamla kyrkan som man kunde finna de ekonomiska medel som
krävdes för att stadga och ordna det nya styrelseskicket.

Reduktionen [redigera]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Gustav Vasas reduktion

Hans första direkta slag mot kyrkan bestod i att genomdriva de beslut som
fattades på riksdagen i Västerås 1527. Dessa beslut avsåg huvudsakligen att
ställa en del av det högre prästerskapets inkomster till kungens förfogande. De
tillämpades sedan så att en stor del av degods, från vilka dessa inkomster kom,
indrogs till kronan. Denna åtgärd utsträcktes under senare delen av kung
Gustav Vasas regering även till annat som tillhörde kyrkan. Genom besluten
i Västerås erkändes även kungen som kyrkans överhuvud i stället för påven,
och åtgärder från Gustav Vasas senare tid syftade till att ordna den kyrkliga
styrelsen efter samma grunder som den världsliga. Med avseende på kyrkans
lära gällde den 1527 stadgade grundsatsen, att Guds ord skulle rent predikas,
och för kunskap om Guds ord hänvisades vid kyrkomötet i Örebro1529 endast
till den Heliga skrift. Någon närmare bestämmelse gavs inte. Första helsvenska
bibeln, Gustav Vasas bibel, utkom 1541. I kyrkobruken gjordes först 1544
ändringar i protestantisk riktning.
Västeråsörtug slagen för Gustav Vasa.

En anledning till att Gustav Vasa ställde krav på att få kyrkans egendom var att
Sverige hade blivit beroende av Lübeck, som hade gett stöd till landet under
befrielsekriget och därmed hade stora fordringar på den svenska kronan.
Dessutom hade Lübeck lyckats få privilegier som gav kontroll över
Sveriges handel. Sedan skulden till Lübeck blivit betald omintetgjorde kung
Gustav Vasa det inflytande som grundade sig på handelsprivilegierna genom
sitt deltagande i Grevefejden, vilken för alltid gjorde slut på den
tyska Hansans välde över Sveriges handel och gav möjlighet till en självständig
utveckling av denna. I denna strid samarbetade Gustav Vasa med Kristian III av
Danmark. Med anledning av de faror som hotade dem från deras
gemensamme fiende, kejsar Karl V (svåger till den sedan 1532 fångneKristian
II), slöt de båda kungarna senare, 1541, ett formellt förbund. Men sedan faran
från det hållet var över, framträdde gammal misstro mellan Sverige och
Danmark med ny styrka (efter 1544), och Gustav Vasa befarade under sina
senare år till och med att ett krig med Danmark skulle bryta ut. Med Sveriges
östra granne, Ryssland, fördes under hans sista tid verkligenett krig (1554-
1557), utan att det dock ledde till någon ändring i gränserna emellan de båda
rikena.

1700-talskopia på 1500-talsmålning som tidigare fanns på Gripsholm, möjligen föreställande

slaget vid Brännkyrka där Gustav Vasa deltog

Liksom kung Gustav Vasa beredde Sverige möjligheten till en

självständig utrikespolitik, så öppnade hans regering ett nytt skede även i dess
inrikespolitiska utveckling, främst genom stadgandet och utvecklandet av
statens och kungens rätt och makt gentemot de enskilda intressena. Av de
hinder som förut mött utvecklandet av en stark kungamakt, undanröjdes ett, då
hierarkin krossades genom reformationen. Adeln, som hade försvagats av
Kristian II:s handlingar, gjordes av Gustav Vasa till bundsförvant och tjänare åt
kungamakten. Han tog kontroll över allmogen, särskilt genom att kraftigt slå ned
deras uppror 1524-1525, 1527-1528, 1531-1533 och 1542-1543 (se Nils
Dacke, Dackefejden, Daljunkern och Daluppror).

Reduktionen av de kyrkliga godsen och inkomsterna ställde tillgångar till

kronans förfogande, som gav Gustav Vasa möjlighet att ge kungamakten en
fast finansiell grund. Denna stärkte han genom att tillämpa delvis nya principer
för villkoren för att ge bort län och för att bestämma skatter. Han skapade inga
nya former för utövandet av kungamakten, utan utövade ett större inflytande
främst genom sin personlighet att kontrollera detaljer. Trots att kungamakten
under hans regering genomgick en så genomgripande förändring medförde den
bara en enda förändring i lagens statsrättsliga bestämmelser, men en mycket
viktig sådan: stadgandet om ett införande av arvrike (1540, 1544).

I samband med införandet av ärftlig kungamakt inom Gustav Vasas

ätt bestämde han även att hertigdömen inom riket skulle ges åt hans yngre
söner.

Gustav Vasa dog den 29 september 1560 på Stockholms slott. Han blev
förmodligen 64 år gammal. Den officiella dödsorsaken var "Cholera"men det
kan eventuellt ha varit dysenteri eller tyfus; alla dessa sjukdomar orsakas av
bakterier som infekterar tarmarna. Gustav Vasa ligger jämte sina två första
gemåler begraven i Vasakoret i Uppsala domkyrka, där Johan Gustaf
Sandberg i väggmålningar framställt scener ur hans liv.

Minnesmärken [redigera]
Byst av Gustav Vasa i Stadsparken i Kalmar. Under bysten står skrivet: Gustav Eriksson
Wasa. Återvände ur tyrannens fångenskap: Att befria fäderneslandet från främmande
förtryck. Landsteg vid Stensö den XXXI Maj MDXX

Statyer över Gustav Vasa har blivit resta vid

 Riddarhuset i Stockholm (1773, avtäckt midsommaraftonen 1774,

modellerad av Pierre Hubert L'Archevêque)
 På Mora strand (1903, av Anders Zorn).
 I kvarnparken i Gävle (Av Ida Matton. Statyn tillkom för att minna om att
Gävle som en av Sveriges första städer, anslöt sig till Gustav Vasas
frihetsrörelse 1521. Den avtäcktes 1924. På granitsockeln finns inristat i
guld "Gustaf Eriksson Vasa 1521. Då trädde där fram gullhårig en yngling
knappt tjugoårig". Under finns Vasakärven och de tre svenska
regaliekronorna.)

Byster av honom finns uppställda på:

 Uppsala slotts borggård (modellerad av Bengt Erland Fogelberg)

 Västerås (modellerad av Carl Gustaf Qvarnström).
 Stensö (1851, modellerad efter Johan Tobias Sergel; numera flyttad till
stadsparken intillKalmar slott
En minnessten restes på Lindholmens sätesgård
1866. Utmelandsmonumentet är en byggnad i Mora till 300-årsminnet av
Gustav Vasas död, monumentet invigdes den 29 september 1860.

I Nordiska museet finns en kolossalstod av målat trä (av Carl Milles). I en

väggmålning iNationalmuseum har Carl Larsson skildrat hans intåg i Stockholm
1523.

Gustav Vasa som person [redigera]

Gustav Vasas sätt att styra var genom personlig maktutövning. Han var kraftfull
i sin maktutövning och inte sällan hänsynslös, och lät ibland högre intressen stå
tillbaka för det omedelbart praktiskt nyttiga. Gustav Vasa var en bra talare, var
själv inte lärd men värderade bildning och såg till att ge sina söner god
utbildning.

Gustav Vasas systerson Per Brahe beskriver honom (vid 30-40 års ålder) så
här:

Gustav Vasa.

Han var av passelig manslängd, vid pass tre Stockholmsalnar och en tolftedels
kvarter, (= ung. 179 cm) hade ett "trint" huvud, vitgult hår, ett vackert, stort,
långt skägg, skarpa ögon, liten rak näsa, en välbildad mun, rödletta kinder och
rödbrun kropp, så välskapad som någon målare kunde önska sig, och så hel,
att där ej fanns en fläck, som man kunde sätta en nålsudd uppå.

Manlig och kunglig klädebonad bar han gärna, och på vad sätt kläderna än voro
skurna, passade de honom väl. Han hade ett skarpsinnigt omdöme och
överträffade, ehuru han ej själv haft tid att öva sig i bokliga konster, många,
som hade studerat. Han kunde träffande bedöma målningar och "beläten",
porträtt och byggnader, landskap, djurs, örters och träds proportioner och
egenskaper.

Han var gudfruktig och förde ett ärbart liv, så att han som ogift aldrig blev
beryktad för någon konkubin; man visste ej heller tala om några hans oäkta
barn, och sitt äktenskap höll han väl. Han var ock mycket lyckosam i allt vad
han företog sig, i spel, när man någon gång förmådde honom därtill, i åkerbruk
och boskapsskötsel, i fiske och malmfynd, ja till och med i att upptäcka dolda
skatter i jorden.

Medicinskt finns osteologiska uppgifter om att han var cirka 173 cm, hade en
svår tandinfektion och eventuellt någon form av benröta.[6]

Beskrivningarna av Gustav Vasa har fortsatt att variera igenom tiderna. Under
nationalismens 1800-tal togs Gustav Vasa som symbol för Sveriges enande
och sågs som en stor nationalhjälte, och det var under denna nationalistiska yra
som man bestämde sig för att hålla Vasaloppet i början av 1920-talet och som
ett knäckebrödsfabrikat fick namnet Wasa. Efter andra världskriget har
historieskrivningen istället varit mer till hans nackdel, särskild kritik mot forna
tiders historieskrivare gavs av Vilhelm Moberg som menade att kungen var en
vanlig furste som styrde riket efter machiavelliska principer, en urusel regent
som i kölen av att högadeln dödats under unionsstriderna och att en ny kyrka
införts, ensam kunde förskansa sig makt och rikedomar.

Enligt Lilla Uppslagsboken tryckt 1974 var Gustav "ej bokligt lärd men en
sällsynt praktisk begåvning, god stilist och talare samt kraftfull men hänsynslös,
häftig och sjukligt misstänksam."[7]

Kungen och bönderna [redigera]

Alla uppskattningar av Sveriges befolkning före mitten av 1700-talet är mycket
osäkra, men man tror sig veta att det svenska riket hade ungefär en halv miljon
invånare i den västra rikshalvan och 200 000 i Finland baserat på
den jordabok över gårdar och egendomar som Gustav Vasa lät upprätta. Det
var bara drygt fem procent av dessa som levde i städerna. Sverige var alltså ett
rike bestående av huvuddelen bönder, ett faktum som Gustav Vasa var mycket
väl rustad att nyttja. En hel del korrespondens finns bevarad från kungen, som
tycks, på ett mycket personligt sätt, ha engagerat sig i bönders produktion och
jordbrukets effektivisering i Sverige. Gustav Vasa utfärdade bland annat ett
mandat till bönderna på Öland om hur de skulle sköta sina gårdar. Till exempel
skulle allt hö vara inne vid Sankt Olofs dag den 29 juli och all säd bärgad
senast vid Sankt Bartolomei dag den 24 augusti. Följdes inte detta påbud
kunde man vänta sig stränga böter.

Kritiker [redigera]
Berend von Melen, tysk legotruppsanförare som flydde från Sverige 1525,
beskrev kungen som en svekfull skurk som ständigt var redo att stöta dolken i
ryggen på sina gamla anhängare.[8]

Wulf Gyler, sekreterare, som också tvingades att fly ur landet för att rädda
livhanken, karakteriserade Gustav Vasa som en blodtörstig och
hämndgirig tyrann som regelmässigt lät lönnmörda oppositionella och
personligen misshandlade sina fogdar och skrivare för minsta misstanke om
korruption och inkompetens.[9] (Se Krutkonspirationen 1536)

Familjefadern Gustav Vasa [redigera]

Gravvård över Gustav och hans två första gemåler i Uppsala domkyrka.

Den 24 september 1531 gifte sig Gustav Vasa i Stockholm

med prinsessan Katarina av Sachsen-Lauenburg, som emellertid avled redan
fyra år senare, den 23 september 1535, efter att den 13 december 1533 ha fött
den blivande Erik XIV. Rykten påstod att Gustav Vasa själv slog ihjäl henne
med en yxhammare, men dessa uppgifter kommer enbart från hans fiender,
och motsägs av uppgifter från Kristian III av Danmark som sett henne falla
omkull under en dans kort tid innan hon avled. En undersökning av hennes
kranium visade heller inga spår av våld, även om slutsatsen var något osäker
på grund av delvis långt skriden förmultning.[10]

Redan den 1 oktober 1536, på årsdagen av drottning Katarinas jordfästning,

gifte Gustav Vasa om sig på Uppsala slott med Margareta Eriksdotter
(Leijonhufvud). En inbjudan till bröllopet finns bevarad: ställd till slottsloven
på Läckö slott, Lars Kafle: "Hälsning med Gud, min käre Lars Kafle, att du ville
omaka dig och komma till vårt bröllop med jungfru Margareta Eriksdotter nästa
söndag efter Michaelis, att göra dig glad med oss och flera av våra vänner. Vi
vilja med dem dela, vad Gud förlänat".

Efter att Margareta, som fött 10 barn, avlidit den 26 augusti 1551 gifte Gustav
1552 om sig med den 40 år yngre Katarina Stenbock(systerdotter till Margareta
Eriksdotter (Leijonhufvud)). Äktenskapet med drottning Katarina blev barnlöst.
Av Gustavs elva barn nådde nio vuxen ålder.

Barn [redigera]
Barn med Katarina av Sachsen-Lauenburg:

1. Erik XIV (1533-1577), kung av Sverige 1560-1568

Barn med Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud):

1. Johan III (1537-1592), kung av Sverige 1568-1592

2. Katarina (1539-1610), g.m. greve Edzard II av Ostfriesland
3. Cecilia (1540-1627), g.m. markgreve Kristoffer II av Baden-
Rodemachern
4. Magnus (1542-1595), hertig av Östergötland
5. Karl Gustavsson (född och död 1544)
6. Anna (1545-1610), g.m. greve Georg Johan I av Pfalz-Veldenz
7. Sten Gustavsson (1546-1547)
8. Sofia (1547-1611), g.m. hertig Magnus II av Sachsen-Lauenburg
9. Elisabet (1549-1597), g.m. hertig Kristofer av Mecklenburg
10. Karl IX (1550-1611), riksföreståndare 1599-1604 och kung av
Sverige 1604-1611