Betongens miljöpåverkan och dess

hållbara alternativ
Utredning av betongens miljöpåverkan och möjliga alternativ till
betong

Grupp 5: Robin Wiberg, Lukas Karlsson, Jesper Lundberg, Adem Mert Kackin, Jonathan
Mast

2023-02-23
Nulägesbeskrivning
Vårt valda ämnesområde behandlar betongens miljöpåverkan och hållbara alternativ till
betongen. Betong är ett formbart byggnadsmaterial som består av cement, det vill säga
bränd kalksten, ballast, vatten och eventuella bindemedel (Sandin 2019, 19). Betong är idag
ett mycket dominerande material till bärande konstruktioner inom byggbranschen (Sandin
2019, 19). Det årliga behovet av betong inom byggindustrin ligger på ca 4 miljarder ton
(Statista, 2023). Detta och i kombination med själva framställningen av betong har bidragit
till stora påverkningar på utsläppen av växthusgaser och på naturen i närområdet där
kalksten bryts (Naturskyddsföreningen, 2023).

Problem
Med sin styrka och stabilitet har betong blivit ett av de mest grundläggande byggmaterialen i
bostäder där miljontals människor bor och i majoriteten av väsentlig infrastruktur inom
städer. Men användningen av betong har dock allvarliga negativa effekter på miljön. Den
största konsekvensen orsakad av produktionen av betong, som påpekas av
Naturskyddsföreningens (2021), och som man söker en lösning på, är den för höga
koldioxidhalten som frigörs vid betongproduktion. Det nämns att de årliga koldioxidutsläppen
vid tillverkning av betong utgör 8 procent av de globala utsläppen och även att en stor del av
koldioxidutsläppen kommer från processen där kalkstenen bränns. Med detta förhållande är
betong en av de faktorer som släpper ut mest koldioxid efter fossila bränslen. Greenpeace
(2021) redovisar att detta koldioxidutsläpp, som en av konsekvenserna av produktion av
betong, bidrar till att globala uppvärmningen ökar och orsakar miljöproblem som extrema
väderförhållanden, höjda havsnivåer, att slå ut många skördar runt om i världen och snabba
klimatförändringar. Samtidigt, gruvverksamheten där kalk utvinns orsakar mycket stor skada
på den lokala faunan, minskad växt mångfald, luftföroreningar samt stor påverkan på
grundvatten tillgången (Naturvårdsverket, 2023). Ett exempel nära till hands är Cementas
kalkbrott och cementfabrik i Slite, Gotland. Där produceras ca 75% av Sveriges cement,
samtidigt som det är vår näst största källa för koldioxidutsläpp. Men den största risken
utvinningen av kalk utgör för Gotlands befolkning och dess ekosystem är allvarlig förorening
av grundvattnet som rinner genom stora grottsystem i kalkberggrunden. Grävningsarbetet
orsakar irreversibla skador på det lokala ekosystemet där. Därför bör lösningar hittas för att
minska denna ökande användning av betong idag och den stora skadan det gör på miljön.

Lösningar
Då brytandet och förbränningen av kalken som finns i cementen, som betongen sedan
tillverkas av, bidrar till den största delen av koldioxidutsläpp och miljöpåverkan under
produktionsprocessen så skulle det göra stor skillnad att hitta ett sätt att tillverka betong utan
att använda kalk. Forskning av RISE, Research Institute of Sweden, har visat att ett
alternativ är att delvis byta ut kalken mot lera (Mueller, Plusquellec & Malaga, 2021). Detta
då leran inte släpper ut koldioxid vilket kalken gör, samtidigt som den bara behöver värmas
upp till 700-800 grader Celsius jämfört med de ca 1500 grader som behövs för att kalcinera
kalk. På forskningsinstitutet RISE i Göteborg har de tillverkat provbitar av betong där upp till
30 procent av cementen byts ut till kalcinerad lera samt 15% byts ut till krossad kalksten.
Detta har, enligt Katarina Malaga på RISE, visats sig minska betongens koldioxidutsläpp
med ca 30 - 50% samtidigt som betongens hållfasthet är detsamma (Mueller, Plusquellec &
Malaga, 2021). Seyed Sina Mousavi (2021) skriver att upp till 15% kalk utbytt mot lera gav
positiva effekter på betongen vilket verkar lovande (Seyed Sina Mousavi, 2021). Den gav
också bättre formstabilitet vilket är önskvärt vid 3D printning med betong. Men det kommer
att dröja ett antal år innan lera kan börja brytas och användas i betong på grund av
tillståndsprocesser som står i vägen .

Det pågår även forskning om andra nya material som kan minska miljöpåverkan från
produktionen av betong. American Concrete Institute (2023) diskuterar möjligheten att
använda slagg från stålindustrin eller flygaska (Concrete, 2023).
Mellan 25-70% cement byts ut mot slagg vilket gör betongen billigare och mer vattentät.
Dock tar den längre tid att utveckla styrka än för vanlig betong, men den slutliga
hållfastheten är något bättre. Enligt Federal Highway Administration kan flygaska byta ut
15-30% av cementen vilket sänker kostnaden och höjer både hållfastheten och
vattentätheten samtidigt som det binder flygaskan från luften till betongen (FHWA, 2003).

Katarina Malaga från RISE förklarar dock att tillgången av slagg och flygaska är för låg i
Sverige för att kunna användas i cement på stor skala (Mueller, Plusquellec & Malaga,
2021). Materialet vi har täcker endast ungefär 5-10% av det som behövs, förklarar hon.

Det är också relevant i sammanhanget att nämna att det går att ersätta betong med trä i
många konstruktioner. Till exempel i bärande konstruktioner. Detta är tydligt om man ser till
till exempel “lägre” byggnader som äldre timmerhus och moderna villor. Att bygga med
bärande trä i högre konstruktioner har förekommit tidigare men varit uteslutet ett bra tag fram
tills för inte så länge sedan. Till exempel bygger Rikshem norra Sveriges högsta trähus i
Umeå där ett av husen blir åtta våningar högt (Rikshem, 2017). Att börja utesluta betong helt
och hållet är kanske inte möjligt att göra i dagens samhälle där betong används till väldigt
mycket. Effekterna av att utesluta betong helt och hållet är heller inte utrett.

Analys/utvärdering & sammanfattning

På grund av den höga halten koldioxidutsläpp från produktionen av cement och betong,
behövs lösningar akut för att reducera dess miljöpåverkan. Detta motiverar mycket forskning
kring blandningar där t.ex kalcinerad kalk byts ut mot alternativa, mer miljövänliga material.
Eftersom kraven på betongens hållfasthet och livslängd är så pass höga, i tillägg till att
behovet av betong ligger på över 4 miljarder ton årligen är det svårt att hitta lösningar som
uppfyller alla kraven. Att komma med en betongblandning som byter ut all betong vi
använder idag är för nuläget omöjligt. Det är mycket mera sannolikt att flera miljövänliga
alternativ kommer användas parallellt till olika syften.
Referenslista
Concrete (Hämtad 2023). “Benefits of using slag cement (Q&A)”
https://www.concrete.org/tools/frequentlyaskedquestions.aspx?faqid=687#:~:text=Slags%20
are%20used%20as%20a,lower%20than%20portland%20cement%20concretes

FHWA (2003). “Fly Ash Facts for Highway Engineers

https://www.fhwa.dot.gov/pavement/recycling/fach03.cfm#:~:text=Fly%20ash%20use%20in
%20concrete,portland%20cement%20may%20be%20reduced

Forskning och framsteg (2021) “Lera kan ersätta kalksten i cement”

https://fof.se/artikel/2021/8/lera-kan-ersatta-kalksten-i-cement/

Greenpeace (2021) “Konsekvenser av global uppvärmning”

https://www.greenpeace.org/sweden/bakgrund/49455/global-uppvarmning-konsekvenser/

Mueller, Plusquellec & Malaga (2021) - Potential for use of activated clays in concrete in
Sweden – Roadmap
http://ri.diva-portal.org/smash/get/diva2:1620609/FULLTEXT01.pdf

Naturskyddsföreningen (2023). “Cement, klimat och miljö”

https://www.naturskyddsforeningen.se/faktablad/cement-klimat-och-miljo/

Sandin, K. (2019). Praktisk husbyggnadsteknik, Studentlitteratur.

Seyed Sina Mousavi (2021). “Clay as a Sustainable Binder for Concrete—A Review”
https://www.mdpi.com/2673-7108/1/3/10

Statista (2023). “Cement production worldwide from 1995 to 2022”

https://www.statista.com/statistics/1087115/global-cement-production-volume/#:~:text=The%
20total%20volume%20of%20cement,4.1%20billion%20tons%20in%202022.