Jämförelse

Abrahamitiska religionerna:
Judendom, kristendom och islam har alla bildats utifrån samma grund. Abraham är fader till alla tre
religioner men sedan är det olika personer som fört respektive religion vidare. Gud uppenbarade sig
för Abraham och uppmanade honom att lämna sitt land och bege sig till det land som Gud skulle visa
honom (Kanaans land). Nästa gång Gud uppenbarade sig för Abraham sluter han förbund med honom
och lovar honom barn. Kort inpå föddes sönerna Ismael och Isak. Ismael betraktas som stamfadern för
islam och Isak som stamfadern för judendomen och kristendomen. Därför brukar Abraham ses som de
tre religionernas gemensamma urfader. Han var dessutom den förste monoteisten.

Moses:
Moses är judendomens grundare. Han föddes i Egypten, där Isaks ättlingar, Israels folk, lever i slaveri
under Farao. Efter att ha flytt från dessa hemska omständigheter uppenbarar sig Gud för honom på
ett berg och ger honom uppdraget att befria Israels folk från slaveriet, vilket han gör. På berget Sinai
får han motta flera uppenbarelser som tillsammans blev det som judar kallar Tora (lagen), bland annat
de tio budorden/de fem Moseböckerna ingår i Tora.

Moses och Israels folk vandrar i fyrtio år i öknen från Egypten. Vandringen bildade grunden till många
judiska högtider. Under pesach (judiska påsken) påminner man sig om glädjen över befrielsen från
slaveriet i Egypten. Lövhyddofesten (sukkot) är en påminnelse om hur Israels folk fick bo i lövhyddor
under vandringen.

Jesus:
Jesus föddes som en judisk pojke av kvinnan Maria. Nio månader innan han föddes hade Maria fått en
uppenbarelse från Gud genom ängeln Gabriel som meddelade att hon skulle föda en son. För kristna
är Jesus liv, död och återfödelse grundläggande och kärnan i den kristna tron. Enligt kristendomen var
Jesus den gudomliga uppenbarelsen personifierad, han var både Gud och människa. För judendomen
har Jesus en historisk men inte religiös betydelse. Jesus gudomlighet trädde fram när han döptes av
Johannes Döparen i Jordanfloden. Efter dopet steg han upp ur vattnet där himlen öppnade sig för
honom och han såg Guds ande komma ner till honom. En röst sa då till honom att han var den älskade
sonen och den utvalde, med andra ord Guds son. Enligt de kristna hade judarna slutit det gamla
förbundet med Gud medan Jesus var det nya förbundet.

Muhammed:
Cirka 600 år e.kr. föddes islams största profet Muhammed i staden Mecka. När han en dag befinner
sig på berget Hira visar ärkeängeln Gabriel upp sig för honom med ett budskap från Gud. Han
förklarar att Muhammed ska vara Guds sändebud och efter denna händelse fick Muhammed en del
uppenbarelser som Gud ville att han ska förmedla till folket. Dessa nedtecknades så småningom i
Koranen.

Muhammed sprider det budskap Gud gav honom i Mecka, men utan någon lycka att övertala folket.
Därför beger han sig till staden Medina där hans budskap slår fast hos folket. Det är här islam
utvecklas till en religion. Sedan vandrar han tillbaka till Mecka där folket nu lyssnar på honom. Inom
några år blev hela arabiska halvön islam troende.

Likheter:
Monoteism (Gudssyn):
Alla tre religioner är monoteistiska. Däremot menar judar och muslimer att kristnas treenighets princip
med Fadern, Sonen och Anden strider mot monoteismen samt att Jesus inte kan vara Guds son. Kristna
menar i sin tur att treenighets principen är en beskrivning av allt Gud är, dvs. att han har olika
funktioner. Det förklaras ofta med liknelsen solen, dess strålar och värme. Solen är Fadern, strålarna är
Sonen och värmen är Anden. Precis som solen har Gud flera egenskaper. Det kan även förklaras som
att Fadern är skaparen av allting, Sonen dvs. Jesus är frälsaren och Anden är det som ger människan
liv och kraft. Människan får Gud i sig genom dop och nattvardens bröd. Eftersom Jesus inte längre
finns kroppsligt närvarande på jorden finns istället anden som beskrivs som Guds osynliga närvaro.
Genom att t.ex. be når man honom. Annars beskrivs Gud inom alla tre religioner som allsmäktig,
barmhärtig, god och kärleksfull.

Samma Gud & stamfader (Gudssyn):

I grund tror även alla tre religioner på samma Gud, men skillnaden är de olika profeterna som har
fört respektive religion vidare. Alla tre religioner har även samma urfader Abraham, alltså ett
gemensamt ursprung. Detta visas även genom de historiska berättelserna där de delar personer och
händelser. Abraham grundade igen av religionerna men la förutsättningarna för att alla tre religioner
utvecklades. Genom hans barn och vidare ättlingar har Gud kunnat uppenbara sig för de viktigaste
profeterna inom respektive religion. Man brukar säga att Abrahams son Ismael förde islam vidare och
Isak förde vidare judendomen och kristendomen. Gud ingriper även i världen, dvs. kan alla tre
religioner kopplas till begreppet teism. I alla tre religioner finns även änglar som ses som Guds
sändebud och som var de som förde vidare hans budskap till de respektive profeterna.

Ondska (Gudssyn):
Alla tre religioner menar att världen är god eftersom att Gud skapade den, det problem som då
uppstår inom alla tre religioner är teodiceproblemet, dvs. hur kan onda saker ske om världen och Gud
är god? Inom judendomen förklaras det onda med den fria viljan, alltså att människan själv väljer att
agera ont. När det kommer till naturkatastrofer hade en jude kunnat svara att Gud är för stor och att
vi människor inte alltid förstår varför Gud gör som han gör men att det alltid finns en anledning. Ett
annat svar är att Gud straffar människor med onda handlingar när människan inte följer Guds vilja.
Kristendomen hade kunnat förklara det med samma princip alltså människans fria vilja, men även med
arvsynden. Arvsynden innebär att människan föds med en viss ondska inom sig. Denna tanke avvisar
både judendomen och islam. Inom kristendomen finns även en tanke om en Djävul. Det finns en gammal
tradition att en av Guds änglar en gång gjorde uppror mot Gud och på så sätt blev Djävulen. Denna
motsvarighet finns även inom islam men kallas för Iblis, som lockar (kan ej tvinga) till onda
handlingar/frestelse. De menar ytterligare att denna onda makt inte är en fiende till Gud utan finns
med i Guds plan eftersom Gud har en mening med allt som sker. Man tror även på den fria viljan och
att den får människan att agera ont. Ett problem som islam och kristendomen däremot ställs mot är att
det i Koranen respektive Bibeln står att Gud redan har förutbestämt varje människas liv, alltså
ifrågasätts den fria viljan (fatalism).

Människans skapelse (Människosyn):

Inom alla tre religioner tror man att människan skapades av Gud och till Guds avbild, men inom islam
beskrivs det på ett annorlunda sätt eftersom man är starkt emot att avbilda Gud på något sätt. Alla
tre religioner tror på att människan är Guds medarbetare/ställföreträdare på jorden och att vi därför
har getts ett förnuft, ett språk och en fri vilja. Därför har vi ett extra stort och unikt ansvar. Hon är
uppbyggd av materia men också någonting mer eftersom hon har ett medvetande, förnuft och språk.
Människans själ ger henne tillgång till det gudomliga. Judar menar dessutom att dem är Guds utvalda
folk och därför har en ännu viktigare roll och extra stort ansvar. Alla tre religioner är även patriarkala
och är skrivna av män för män. Könsrollerna byggs främst upp på hur modern/konservativ man är.
Människan består även av en kropp och personlig själ.

Förlåtelse (Människosyn):
Inom alla tre religioner är förlåtelse viktigt. Man menar att trots om en person handlar omoraliskt kan
personen alltid söka förlåtelse hos Gud. Det enda som inte kan förlåtas är avdyrkan av Gud. Ofta tas
exemplet om Adam och Eva upp. Adam och Eva begick en synd genom att gå emot Guds vilja men de
blev ändå förlåtna och fick stor klarsyn och insikt i hur de hade agerat fel.

Linjära, ett slut en början, döden (Världssyn):

Alla tre religioner är linjära till skillnad från östreligionerna som buddhismen och hinduismen som har
en mer cirkulär livssyn. Världen och människans liv har en början och ett slut. Gud har skapat tiden,
världen och människan. Världen skapades på sex dagar och världen tar slut när domens dag uppstår.
Inom judendomen och kristendomen vilade Gud på den sjunde dagen men inom islam tror man att han
inte hade behov av att vila eftersom att han är så allsmäktig. Inom judendomen tror man att Messias
(“den smorde”, frälsare) kommer att frälsa folket och medföra en guldålder, en form av utopi, där alla
judar lever i Israel. Vad som händer efter att Messias anlänt finns olika åsikter om, vissa menar att Gud
kommer att hålla dom över världen och människorna. Gud kommer låta de döda uppstå, belöna de
rättfärdiga och straffa de orättfärdiga. Till de rättfärdiga kommer en ny värld att ges. Många judar
menar däremot att det inte är särskilt viktigt att spekulera i dessa frågor och att istället leva i nuet.
Inom kristendomen menar man att Jesus kommer att återvända till jorden och hålla dom över alla
människor. Människorna kommer att dömas utifrån hur de levt sitt liv. Efter domen kommer alla de som
levt ett rättfärdigt liv att leva ett evigt liv med Gud. Inom islam kommer en liknande ledargestalt,
Mádhi, att hålla dom och alla människor återföds. De som levt orättfärdigt hamnar i helvetet och de
som levt rättfärdigat belönas genom att hamna i paradiset. Paradiset beskrivs som en plats med evig
lycka och harmoni i närhet till Gud. Helvetet beskrivs som svåra prövningar och lidande. Inom
kristendomen och islam finns det alltså mer tydliga tankar om vad som händer efter döden medan det
inom judendomen mer är spekulationer och att leva i nuet betonas starkt.

Inriktningar:
Alla tre religioner har även flera inriktningar. Judendomen har ortodoxa, konservativa och
reformistiska. Ortodoxa judar är bokstavstrogna och anser att ingenting behöver förändras. De är
även emot att Israel existerar eftersom de menar att staten inte ska uppstå förens Messias anländer.
De konservativa vill bevara traditionerna men kan anpassa det som anses vara nödvändigt. Anser att
traditioner är viktiga. De reformistiska är mer moderna och anser att tron bör anpassas efter samhället
vi lever i. Inom kristendomen finns tre inriktningar, ortodox (patriarken), katolska (påven) och
protestantiska (Martin Luther). Alla tre inriktningar bygger på samma grund men har tankar och
tolkningar som varierar. Inriktningarna bygger också mycket på vart i världen man befinner sig,
ortodox är t.ex. den vanligaste inriktningen i öst medan katolicism är vanligast i latinamerika och
västeuropa. Det som även skiljer framför allt ortodox och katolska är gudstjänsten och organisationen.
Protestantiska uppkom som en reform mot katolska kyrkan då Martin Luther var starkt emot
avlatshandeln och klosterväsendet. Han tyckte även att fokuset hade flyttats för mycket från den
ursprungliga tron och Bibeln och fokuserade för mycket på ritualer. Inom islam finns två
huvudinriktningar, shia och sunni. I grund har de samma tankar men de som skiljer dem åt är åsikterna
om vem som skulle ta över efter Muhammed och vara ställföreträdare. Shia anser att personen ska ha
blodsband till Muhammed medan sunni anser att det ska vara någon annan stark ledare.

Identitet:
Alla tre religioner kan kopplas till identitet. Eftersom religionen har svar på många saker såsom
existentiella livsfrågor kommer religionen påverka identiteten. Religionen kan även ligga till grund för
en persons livsåskådning. Vad som händer efter döden, hur man lever ett rättfärdigt liv osv. finns
besvarat inom respektive religion och kommer därför påverka dig som individ och på så sätt din
identitet. Religion skapar även en känsla av tillhörighet med folk som delar samma livssyn. Judars
identitet kopplas vanligen till tanken och det judiska folket och historien i och med att judar länge blivit
anklagade för alla möjliga problem som funnits i världen. Kristnas identitet är kopplad till den kristna
folkgruppen och även vilken av inriktningarna man tillhör. Muslimsk identitet är kopplad till
folkgruppen samt vilken av inriktningarna man tillhör. Även till Umma, den muslimska “församlingen”.

Skillnader:
Heliga skrifter (Gudssyn):
Alla tre religioner har heliga skrifter som påminner om varandra i och med att det i alla finns
beskrivningar av Gud, förklaringar till hur världen och människan skapades, anvisningar om ritualer
och högtider osv. Inom judendomen består den hebreiska Bibeln, Tanak av tre delar, Tora (lagen),
Neviim (profeterna) och Ketuvim (skrifterna). Tora är de fem Moseböckerna och beskriver bland annat
Moses liv och handlingar. Kristendomens Bibeln utgår från gamla testamentet och nya testamentet.
Gamla testamentet är detsamma som Tanak alltså har judendomen och kristendomens heliga skrifter
mycket likheter. Det nya testamentet innehåller fyra evangelier som berättar om Jesus liv. Nya
testamentet är den viktigaste av de två delarna för kristna. Man kan säga att det nya testamentet var
en anledning till varför kristendomen blev en egen tro, detta eftersom man i nya testamentet tolkar
Jesus som Messias medan judarna inte gör det. Inom islam heter den heliga skriften Koranen och består
av Muhammeds uppenbarelse som är en skildring av Guds budskap till människan. Koranen är skriven
på arabiska och all slags översättning av Koranen anses inte längre vara Koranen utan endast en
tolkning. Anledningen till detta är eftersom ängeln Gabriel talade arabiska till Muhammed och alltså
är detta exakt vad Gud ville förmedla, allt som sägs på något annat språk blir alltså fel.

Kunskap om Gud (Gudssyn):

En skillnad är i hur människan får kunskap om Gud. Inom judendomen menar man att det är historien
som visar och lär människan vem Gud är. Inom kristendomen menar man att eftersom Jesus är Guds son
är det han som visar vem Gud är genom sin predikan och evangelierna. Inom islam erkänner man de
andra profeterna men att Muhammed är den sista profeten och eftersom Koranen är byggd på den
uppenbarelsen han fick av ärkeängeln Gabriel som i sin tur var från Gud är det alltså han
(Muhammed) som visar vem Gud är. Ytterligare från människan kunskap om Gud av respektive
religions heliga skrifter.

Avbilda Gud (Gudssyn):

Inom både islam och judendomen är det förbjudet att avbilda Gud, eftersom det anses att ingen
målning eller avbildning kan göra honom rättvisa. Inom islam försöker man däremot ofta visa Guds
storhet genom geometriska figurer. Inom kristendomen är det däremot tillåtet att avbilda Jesus.

Synen på Jesus (Gudssyn):

Synen på Jesus skiljs även åt. Inom kristendomen ser man Jesus som Guds son samt att Gud skickade
honom ner till jorden för att offra honom för människorna. Jesus anses vara både helt Gud och helt
människa (bodhisattva, avatar?) och kom till jorden som människa för att närma och försona sig med
människorna. Gud offrade alltså sin son för att rädda människorna. Judar ser på Jesus som en lärd
person men erkänner honom varken som Guds son eller Messias. Islam menar att Jesus är en viktig
historisk profet menar inte Guds son.

Judendom:
- Matregler: Förbjudet att äta gris samt att bland kött och mjölk.
- Levnadsregler:
- Klädsel: Kippah för män.
 - Skrifter: Hebreiska bibeln Tanak vilket är detsamma som Gamla Testamentet. Indelad i Tora,
Neviim och Ketuvim. Talmud är en samling av skrifter hur man ska leva och dyrka Gud.
- Heliga platser: Synagoga, Jerusalem, berget Sinai.
- Kön: Jämlikar. Kvinnor kan vara rabbiner.
- Sexualitet: Hetero norm. Ej sex före äktenskap.
- Etnicitet: Att vara jude är inte endast en religion utan även en etnisk tillhörighet. Anses vara
jude om modern är det.

Kristendom:
- Matregler: Generellt inga matregler men det finns däremot lokala sedvänjor samt fasta inom
vissa traditioner.
- Levnadsregler: Den gyllene regeln, behandla andra som du själv vill bli behandlad.
- Klädsel: Kors.
- Skrifter: Bibeln som består av gamla och nya testamentet.
- Heliga platser: Kyrkor, Jerusalem.
- Kön: Jämlikar. Inom t.ex. ortodoxa kyrkan kan kvinnor inte vara präster.
- Sexualitet: Hetero norm. Ej sex före äktenskap. Celibat för katolska präster.
- Etnicitet: Kan konvertera.

Islam:
- Matregler: Förbjudet att äta gris och skaldjur (shia) samt att alkohol och annan slags
berusningsmedel som droger. Fasta under högtiden ramadan.
- Levnadsregler:
- Klädsel: Många kvinnor bär hijab eller någon annan slags slöja för att täcka håret och
axlarna. Ska vara anständigt klädd och inte exponera för mycket. Män bär ibland en liten
slags mössa.
- Skrifter: Koranen som är Guds ord som Muhammed mottog.
- Heliga platser: Moské, Mecka, Medina, Kaba, Jerusalem.
- Kön: Inte jämlikar enligt sharialagen. Kvinnor är underordnade. Kan vara imamer, men högst
ovanligt och accepteras inte av alla. Män kan ha flera kvinnor, ej tvärtom.
- Sexualitet: Hetero norm. Ej sex före äktenskap.
- Etnicitet: Kan konvertera.