Begreppslista perception (kap 8)

Perception
Perception är hur vi tar emot, kodar och bearbetar våra sinnesintryck, t.ex. se, höra, smaka, lukta. Hur
väl vi tar emot, kodar och bearbetar våra sinnesintryck beror på vad vi har för erfarenheter,
förväntningar, känslotillstånd och intressen. Perception handlar om vad vi uppmärksammar och hur vi
tolkar detta.

Perception handlar även om hur hjärnan tolkar de sinnesintryck som den tar emot. Tolkningar
påverkas av erfarenheter och förväntningar, men också av sammanhanget.

Medveten uppmärksamhet, koncentration

Medveten uppmärksamhet är när vi medvetet väljer att fokusera på någonting med andra ord när vi
koncentrerar oss. Detta kräver att man filtrerar bort annan information i sin omgivning. Grad av
trötthet och motivation styr hur väl vi kan filtrera bort annat och i sin tur hur väl det vi koncentrerar
oss på tas in.

Koncentration innebär att hela tiden sortera mellan alla sinnesintryck och välja vart uppmärksamheten
ska riktas och att sedan också upprätthålla uppmärksamheten så länge det krävs.

Tvådelad uppmärksamhet
Tvådelad uppmärksamhet är något som utvecklas med ålder och något som små barn inte har. Det
handlar om att kunna hålla två saker i huvudet, t.ex. klä på sig samtidigt som du pratar med någon.
Små barn har inte detta och därför kan det verka som att de inte hör dig eller vill lyssna på dig när du
säger någonting, men faktum är att de endast kan fokusera på en sak i taget.

Detta mognar alltså med åldern, framför allt i skolan. I skolan krävs en hög grad av uppmärksamhet
och man måste därför lära sig att reglera uppmärksamheten. Man måste också lära sig att bibehålla
koncentrationen i en sådan miljö där det finns alla möjliga störningsmoment.

Selektiv varseblivning/uppmärksamhet/Subliminal perception

Selektiv varseblivning är även det som kallas för omedveten uppmärksamhet. Det handlar om att vi
omedvetet även tar in information. Vad som styr detta är erfarenheter, känslolägen, förväntningar och
förkunskap. Exempelvis kommer en biolog se massa fler växter och blommor i en hage än en person
som inte har någon sådan utbildning, detta beror på biologens förkunskaper. Det man har kunskap om
lägger man alltså till lättare.

Subliminal perception är när vår hjärna tar in och lagrar information utan att vi är medvetna om det.
Det kan exempelvis vara att en bild eller text visas i t.e.x en video under en så pass kort tid att man
inte hinner bli medveten om det men att det ändå tas in i hjärnan omedvetet. Detta använder man sig
av mycket i subliminal reklam och även om man tror att man inte påverkas av det, gör man det när
man sedan befinner sig i affären och ska välja en produkt.

Förväntningar, erfarenhet, sammanhang - tolkning

Hur vi tolkar våra sinnesintryck styrs av förväntningar, erfarenhet och sammanhanget.
- Säger någon till dig att stoppa in din hand i en skål där vattnet är varmt trots att det egentligen
är kallt, kommer det ta längre tid för dig att inse att vattnet är kallt, än om någon endast hade
frågat är vattnet varmt eller kallt? Detta beror på att när någon säger till dig att vattnet är
 varmt, skapas förväntningar hos dig om hur vattnet kommer att kännas, när vattnet inte känns
så som du förväntat tar det längre tid för dig att justera tolkningen.
- Även våra erfarenheter styr våran tolkning. Två personer som har känt samma lukt men haft
olika erfarenheter kommer till exempel tolka en situation på olika sätt.
- Till sist styr även sammanhanget våran tolkning. Samma symbol kan till exempel tolkas olika
beroende på sammanhanget. Hjärnan är inställd på att finna mening och fyller i det som
saknas tack vare erfarenhet och sammanhanget.

Gestaltlagar
Gestaltlagarna styr vår visuella perception dvs det vi ser. Gestaltlagarna visar hjärnans strävan efter att
se mönster och mening därför vill vi t.ex. grupperna ihop föremål till enheter (antingen med hjälp av
närhetslagen eller lagen om likhet). Vi ser geometriska figurer även när det fattas en linje, detta beror
på att hjärnan själv fyller i något som egentligen inte finns där. Vi försöker att se någonting
meningsfullt även i en icke-föreställande bläckplump.

Arbetsminne, procedur, semantiskt, perceptuellt och episodiskt minne

Minnet består av två stycken huvuddelar, långtidsminnet och arbetsminnet.

Arbetsminnet är där information måste ta sig igenom först för att sedan ta sig till långtidsminnet.
Problemet med arbetsminnet är att det är mycket mer begränsat i både tid och utrymmet. Man säger
att arbetsminnet bara har en kapacitet på 20 sekunder, sedan glömmer man bort det man tänkte på om
man inte ständigt går runt och repeterar det i huvudet. Därför kan det ibland hända att man går till
köket för att hämta någonting, men påväg dit blir man distraherad av någonting och sedan glömmer
man bort vad det var man skulle göra, eftersom dessa 20 sekunder har gått förbi. Det som tar sig in i
arbetsminnet beror på vår uppmärksamhet och det vi koncentrerar oss på. Hur mycket man kan
koncentrera sig på är också begränsat och därför måste detta ta sig igenom som en slags “dörr” för att
komma till arbetsminnet. Denna dör kallas även för sensoriskt register. När vi får ett stimuli hamnar
det först i våra sensoriska register såsom ögon, öron osv. sedan med hjälp av uppmärksamheten förs
det vidare in i arbetsminnet och sedan till långtidsminnet.
Arbetsminnet rymmer cirka 7-9 enheter.

Långtidsminnet är där vi lagrar erfarenheter och kunskaper. Men även långtidsminnet delar man upp i
fyra delar, procedurminnet, perceptuella minnet, semantiska minnet och episodiska minnet.

Procedurminnet är minnet om hur man utför saker, dvs våra motoriska färdigheter. När du lär dig
dessa en gång, glömmer du aldrig de. Det kan t.ex. vara att cykla, simma osv.
Perceptuella minnet är att vi känner igenom föremål och vad de används till. Till exempel vet man att
en hammare används för att banka spikar.
Semantiska minnet handlar om kognitiva scheman och faktakunskaper. En faktakunskap är t.ex. att
Paris är Frankrikes huvudstad. Kognitiva scheman är informella scheman i våra hjärnor, ungefär som
ett recept. T.ex. har man kanske ett kognitivt schema för hur man gör sig i ordning varje morgon.
Episodminnet är där vi har personliga minnen och händelser.

Minnesprocesser: Inkodning, lagring och framplockning

Inkodning handlar om hur väl vi bearbetar information så den sedan kan gå vidare till lagring. Hur väl
vi minns information kan exempelvis bero på om informationen berör oss känslomässigt, om
informationen ger en aha-upplevelse eller om man associerar informationen med någon annat.
Lagring handlar om hur väl vi kan lagra informationen.
Framplockning handlar om hur väl vi kan plocka fram informationen.

Minnestekniker
Associera/visualisera med något, repetera, organisera, koppla till omgivningen.

Orsaker till glömska

Orsaker till glömska är om man har något problem vid inkodningen, lagringen eller framplockningen.

1. Informationen har inte kodats in pga bristande uppmärksamhet.

2. Inkodningen är ofullständig för du t.ex. håller på med telefonen under en genomgång

3. Framplockningen lyckas inte. När du har det på tungan, det kan då exempelvis handla om att
du är stressad och skriver ett prov vilket leder till att framplockningen inte lyckas.

4. Minnen blandas ihop vid framplockningen, kan gälla någon traumatisk upplevelse. De kan
också blekna över tid. Hjärnan är ingen hårddisk.

5. Förväntningar påverkar våra minnesbilder och gör att de blir felaktiga. Våra förväntningar på
hur man tror att det var/hur det brukar vara kan leda till att man minns fel. Påverkad av andra.

Frågor
1. Vilka faktorer styr vår perception?
Erfarenheter, förväntningar, känslolägen och intresse.

2. Vilka minnen finns det och vad lagras där?

Procedur - hur man gör något.
Perceptuella - förmål och vad de används till.
Semantiska - faktakunskaper och kognitiva scheman.
Episodiska - personliga upplevelser.

3. Hur kan vi minnas bättre och vad orsakar glömska?

Visualisera, organisera, repetera, koppla till miljö.

Förväntningar, stress, minnen kan blandas ihop eller blekna, bristande uppmärksamhet, ofullständig
inkodning.