SOLUZIOAK 1. Ebaluzioko Errekuperaketen Ariketak

You might also like

Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 11

-1'

HTZKL}NTZA SAtrI.A. DEPARTAMENTO DÉ EDUCACIÓN

TES U§*IYDIZAGA.PEÑAFLOR.IDA.AMARA BHT

www, u§andizaga.ccrn

FISIKA ETA KIh/I IKA


DBHS

1, EBALUAKETA PROBA
PRESTATZEKO MATERIALA
1, EBALUMIOA
I.GAIA: TII{ITATE ALDAKETAK ETA MAGNITT]DEAK
1. Aldatu itzazu hurrengo unitateak bihurketa faktoreak erabiliz eta esan kasu
bakoitzean

10 km ,to L-rr, . 't§a tn = ,to ooo lTl


,t ¡<rn

30 mm2 3O fr^'nc} . "Lct* oi3 ctr2


{o0 "n¡n}
50 dm2 5:o d+-,1 o Av¡ L ob m
1

,too ámt"

36 Kmlh 36 .E§. tr¡3 ",th /tO m/s


t1 - Y-ffr ?6oca

l,) 1
truTl" 215 r.rvn\" t*'3 = ats " r5.t tn3
^ rnrn)
'tgt
.3r
lmm/s A mn )
l?é
/t.i O *ñr oCi.L mis
5 -V

.{oéc,-a _ zíoo
2,5 {cm3 .¡-'5 B . ,{rn} Kg/*'
C¡"Ñ to3 S.
30L 3ot. #z 3e ooo mL

5 uffe 5 u¿'\e 36§e¡"-n . .?¡th


' 4r.rcl¿ - _6o.,lrr= ?.6¿t.ffiin
4eyan ,1 h

40 KmÁnin u0Yq. . ,tt ¡^ = 66(f6) m/s


rñ)^ AYt t 6CIs
2. Osatu ondorengo taula NS sisteman, bihurketa faktoreak erabiliz:

KANTITATEA IVIAGNI-I'UIJI]A UNI1'A'I'IJ AtDAKE.TA


?
4J mm"

Ataue¿q \S rr.n$. ,trvra = y tS, ¡tr5^1


' /tú6-rnt

)-'¿
cmt
BSUrt(enrq S crn}. 4 n.lb z S.to4'rt3
,joéc¡'.3

I5 1

bou..¡rta.o+ t5¿" ,t4r",3, . .4: olors )


¡t ¿#anP
5o

I.{.A§A Sg. +: o'oos k6


tPg
50 cm
t*
Luleo* .Socm . §*- = O:) nn
./6ccm

5 egun

6cs cr32 eocs


06ry¡ca-+ 5 eg-r' -
't \¡'h 6Cr.rt
..{ egvn A^ '4'-'¡r¡

4,5 m/s

A!"6'-hD\J¿fl
tr\S rn/S

3. Adierazi m/s-tan : 870 cm/s; 72knls;1,5 Km/min.

o-\tEaS¡o.. Áñ
¿tOOttfr
b) azb5 . Jt.
= tsl)"-ry
s AuF, =
2 §«) fF)

Á rn;.n 25
4. Adierazi m2-tan: 1600 cmz; 0,001 km2; 16 mrnz q .t lS tr-,n r¡p r-r r'l")

AY¡n Ges
fn-Yr
o.){ 6oo eJ drnL '-l-
q'té *L
\¡ t-
4 O'orn ,t c.,1 lb" to"t-a
b) o I eq& \¿.13 . -.toG,."S ¿(occ r.t ó rt6 rnrr'> ¿t06rnrtt )-
¿e.^*
5. Adieraz ezaztr zerrendako magnitude bakoitza üINARRIZKOA ala ERATORRnA
den eta zein den NSan dagokion unitatea:

MAGNITUDEA OINARRIZKOA ALA UNITATEA (NS)


ERATORRIA

Bolu¡nera
@A-\ooA*Xr rÑ
Az.alew

E0-¡roossq 1-
fn
Luzera

CIinr*rCuU;'u*r n^r

Abiadura
€¿o¡eno^x
,t ls
I)enbora

O|FJAOQ^\E<:A s
Tenperatura
OI¡sStlrf*ur¡,a V
Masa
Qi¡.tROqrC*r¿oA UrA
q F¡*vo = 9r-Vn- b) 8¡" v^ :- ?'' {* e) &"vq =t"vr-
2e¡"...(t= 5oá"-"Vn- s§¡Fr"r' .r-\tr'( = B Ó*'ryt 'vr- Tafm . ¡t5{=,t}ety¡.V¿
vo z @9. -¡-i\(
" 5*r¡ 5aJt-" . r"tte aVz- 8o$- .¡'5t
Z.GAIA: GA§AK {. CI-{¡'- = v¿
vz ¡ z a*'*
[. a] Osatu tauia Boyle-Mariotten legcn aplikatuz eta ¡rrozedura adicraziz:
.4(
P {atmi j { () 12
=\
v{L} 6
zi.Ll /5 /§
^

b) Marraztu F-V grafikoa.l.{rlako fonna du? U"ggffie Jbr6ñ.{ -

{. tÉÑ

TL
rrtS
q
n>
G

\r>
n
t'e
A,l-3Li56
c) Defrnitu legea eta atera ondorioak"

rc - l''tcrte+{e'1
dü.o {enfec€\t¡.'o' bnsScrnlesn , onh¿ üt .¿-

cQdev-euk- gertah'n .l§rurer"., rc etu h43-


k.*e"", gqs bqk'1
kcr.sfu'nóe.,- dtQo: f,t V* : Q2'; V,,'-
sL\¿o b kle,crcrtture
mg¡qq$-
b>óerKqó'xzuk- 'LL e*er&.,r d\¡¡ ." ¿.6 -9.zlq 8 .,t§ ='lt'"L
kas* L,o..'e-,u"r,
gqr*a*., bo€.l.,.rc§.a-k- gS e$Jti.r A.I-ry.reon, f,re-rloa¡¿- sI} e6i,,tcn

cPs\s«nhr"' gerub f e-to" V' rnagÑb*&*


e€Áe.rn§§.
&§-L &"
@ dh.
d) Kalkulatu zer bolumen liartuko duen gasak presioa 0,5 atm-ra txikitzen bada.

f¿.V^ = ?-' \4'

2 a&n^ - € (:- olSe$rn Y,

2a¡,'^" 6 ( V,L \ti 1-Lt(-


-.#é &rsol'lrv'r
gt5c.*,^^ §r- : áa*rr'. ¿acL
e) 8,r/T^ > P,?-
2- .t¿c$tn.\: ?a-+¿"?¡¡*
§u : ¡ a*"4-toot'
c-'t---._-
..CS cIñ &T-, D
'g't za§n
- zl&á. )c<¡\¿-
/(a+Á
.rtOov- .Tá -P- Tz-
T1- 20S\L-
A
.^ c§'"ñ 2 ?'a*m
,\osü 4 ')cc-Y-
2.- Osatu taula Gay-Lussacen legea aplikatuz eta prozedura adieraziz:

I
P {atm ) 0,5 I Z J

T(K) 100 20a \Oc> 6eo


P(atm)/T'{K}
doos olo §5 §tou s eiqe S
¿.#.n
c) .L -t
'1,
.3-..=:3 á zc+rñ.tr- ;-Jo&ry¡
T¿ \ecrv- T2 l<SSy-
\-
zé+ff. ;ra- :J al"'t '\ocL-
t uñ T1- 2 ,\t§l
Z ú*á

j \,
= 6ool¿
t,

"r-§o 3c§ !e 5;oa 6ao


^oo TCU)
b) Marrazru F-T grafikoa. Z$ forma du? l-eCca ?rf¿nq_ .

c) Detrinitu legea eta ¿ltera ondorioak

ges h*e"A
§_"U.t,ssc-c.ot eqs' &\§ !d.¡..",.er, )¿o1s{o'^{e§r¡

6AA&\¿eeD¡4- Sedah"
¿üeñrrr@ do §'efi"ry tree-\¿<'

óe(i' ?n= 9L , !o.s,.¡ Ltreb1, ?d -


",
?§J¿fu-Su. 'I¿
I

= Zlu.os = 3/6'oo
z- 0iQQs.
V¿totc- otoos ck-; Ql s l¿oo -= -{ / t-eo

e§^ ttt"
Hcr§ fleb-oe!¿ ry. {É.$"§'e"\' & d¡.ar.e¡.
%r4.,-.,
-\r r¡agn\tr*Ae' uxnLi, SÉ($*ryQu
elc- cQáetr\§§r. Bereaz I e-b'
CI¡tr .
lc+^ñ g¡t\3<t*ñ^ i§r-z ' ))3V-

@ C": Q,*.\ ^a§dt


?j?}";:"- \. \- Aadrm.VvsV
Ué')¡t'tt¿-
d*3 eLct \t-
-n:>>v
,,

= 'telro
Oir.tl<r&+

3.-Cas bat dugu 300rn1-ko ontzi bratean, 90"C-an, eta egiten duen presioa- 650 mmHgda. Zet
tenperatrra izango du, presioa aldatzen ez bada eta bolurnena 3L izatera pasatzen bada? Zer
legeabetetzen da?
\14 4 v"
¿1Ssorrre
V-- . ^( : da e D=?¿'s@L
4ePrn¿ T,t Tz. dae
Ti > Qot a"t3§: 3631¿ :36:e
t.t> 65ornmL\5 .
,t e$,.r1 : o(g( 6'*?rr
-4=d
v6>v T"-
q6qrnrn\NA

g.¿- orl6 elr?l C e4 éo.- egso"te^)


obe.l = )t
b€a\-

V',-=3L Qrc¡.*cc, e\ dst'lr- -- b('363\L
tcre
\] A.o..
4. Gas bat dugu 500 ml-ko ontzian eta egtten presioa 325 mmHg-koa da tenperatura
100 "C denean. Zer tenperatura izango du presioa I atm bada eta bo LL

bada? .Zer tegea betetzen da ? P¡ ?,1

' 4( > otSL


T,t
V¿ >-sen-ne
(J tre ottteeJon
tei-rn
€)
4 T1
= ctlf «L+"^ ?Dav-.
{< >. 3rS '^.ñ\b "

?Ge rnrd"l&
tffi .,aJo.E-,
-tl
=too\
t2)B > 3)3\¿ r* G"-) - L^¡sSe.c--<,-¡ Le§¡st
"*eiVoh-
rrc

?r > ,ta{'¡n Ta? V?- r r-r As- cn*A,t : ok(

5.- Gas batek 3 atm-ko presioa egiten du 10 "C-an . Zer tenperatura izango du 3 atm-n ,

boltrmena aldatzen ezbada. Zer legea betetzen da ?

0,t joe-rr\
=
Tt >,ttec +\}3 := '?¿aV-

T2?

?r 23o*rrr
(A dc' c&h,." B.CO
Vu= e\ áo- e(dftn , t ,cr}".- «cssc- CYc- ,ttt CLx'ü '
§c15> é.o-,
¿'cr¡§\r' b[€\otbr Er^§r6Ñ¡¡e ter*rc^
Lecü§r.L
lÉr. d.B Qss¿i\- bfjrja.,"
6.- Gas baten boluntena 1ü L d¿l n5 "C-an, Zer tenper"atura izango du ontziaren bolumena tr5
L-koa izatera pasafzer bada haren presioa aldatu gahe? zer legea betetzen da?

,t§€. LAt k-
VÁ > 4§e V¿ \J; \ z
Ta;\Sa. ¡^u3] T¿ "ail. {LAQ
=2?3\¿-
Vn-*215'(. A&. a---,¿s( \= v32{¿-

Cuaress^ ,Ztal\¿- "§1-


tp l-r-¡*tg§:''r'|trs' --ry
&se.o.
§(. \
bek;u-' ,4
-é = 4s(
&c, -- ??tir-

7. Gas bat dugu 25ü ml-ko ontzi batean, eta egiten duen presioa 325 n:rnHg-koa da
tenperatura lüCI *C denean. Zer bolu.men izango du presioa 1,3 atm bada eta t*nperatnra
aldatzen ez bada? Zer tr"egaa betetzen cla?

Va 2 >Soene , l'€-. : d?^Se f¿"V¿ = Qr"V-


t§3'"\ñe'

?ot > '3 LS '"n rn \g '


{.rinn <i\\3 ¿*1,-., d\¡o¿*.^ dr-s{ = ot\3*l''-^"V"¿
lcc r-nrnh'ñ
ñ 1
ubclC'"n "gtzSf
V'r-
-
T4--tooqc+^t?3 =L?sL ,t\So*n*
BCI6{e- -t{crtgS*t¡:
?.r-: ¿\3 &*rn teyee, Le,ule* á.s*
eroa {. = Vn-

tz- z Y-af\§br\te> Í-ñ Áe ó€d&h&-r §QrnQ

E- Esan ondorengo esatrdiak euzenak ala okerrak diren . ükerrak direnak zuzendu
berrldaf¿iz,
-¿
a) Materia gas egoeralr, hetetzen cluen t¡olurnena konstantea da ota hedafzen
da. Ot-,roÁ Ffup{e¡(c* S-S tglercr k¡ehi., d"}.}€r¡ 6l¡lr¡"ot-* edUobarre.
"
b) Nazioarteko urirut.-$fr*tÑ* ,,Hm-r*;ru, kotorea magnituttea da
eta bere oinarrizko unitatea kilogramo* da. Ol¿Crre., 1."¡ce,¡as-ier,e \-h-i\sJt- \\ck,T"e1
(¡*S qi.''hr'r*\ Ivl+L.Aar,r § *5.t"l*4"- d.s- e¡r.* La-¿ qlneaÑxLe l¡l"\§rc'
c) Deposito batean safizen da I m', hau da, 104 litro. Vto¡,rn cp de .

QVerr« . Seg,§Es tc.¡$. ftt=a,.r Arr { ñ, \,'o{r..- €t*, teF €';u'«t '
d) Likido baten tlolumena nldakonr* d.a eta bere forma konstatea da.
§\¿Cv"* " tl\,{.}ns" ttl}*^, }»C¿¡-vtl:-re- V6neb,-vt+e" Áó*
gt§- k**-
e.Pd,q,fsófr6" dq
f,*:c*e-
&n6erot*rn. r.ogr§.rae- .-¿.Fev\\-:
q6gn«=tl d.!r\"
@

-
e) Presio gora egiten duenean eta tenperaturak ere gora egiten badu, presioa eta
tenperatura rnagnitude alderantziz proportzionalak clira. rgV-¿ rn¿ . f¡c{edw etrrc\ edk-,
fl
A,¡¡eñev\ €-t¡- {er,,gerc$o"tr¡ er-€- g,6c\ eg}}e-. bEd-t
Aireak gure gainean eta norabide guztietan presioa eragiten du, horri bolumen
,
"--"-g,rC-*ec* 6-
atmosferikoa deritzo. Olcerro. A¡tOr,._ A.üt-
g6:>ñCrt - c--
({-,\¡¿, nc^chA¿ á.r;4l.o§¡,,
$r<§e. eccgit*r Arr.)f-srr: @ á¡¡t,a.:"
s) Gas egoeran parlikulen arl{an hutsune asko daude etá honregatik gasak ezin dira
do§ -

h) G¿-
ó".t.r.t{,
i)
izotza eta gasa. ALgfrq . Ftc,.I¡r.c- , t\b, ótngñ:o eE§e't- l^é¡'(- -
Lrrc taftlr {2 _¿§cn d.o- ¿ ¿t<* 9asG--
j) Boyle-Mariotten, Gay- Lussacen eta materia solido egoeran
dagoenean aplikatzen dira. Okec.,r .SOUqs- _f.rañor,Ierr, (scsg-L.sss.*ce"., e Cr.cl^-
:e'{^ «§aosc ry\o.!€¡16- .gas_ €3Éeru.) d,o¿se-..crn ca{-ilretna. d§a.
k) I eofla zlnetlkoaren arabera, matena sohdo egoeran dagoenean , partikulcn
arteko lotura indarrak ahulak dira.
ov.ecre- . T-eqr5. tb..erti"kco,eñ Gdcer:.r m-
{ecl*- JcASc" e¡}ry^ Aasse.ec} fo.fi-Eo<e.r ar¡c-rz.s &¡¡"r4. vd§ -
9. Gas uut*n%ffirut,#ffi.u rnffirbu z eta ontziioi bur"u, presioa aldatzen
ondsko datuak jaso ditugu;

a) Adierazi datuak V-P grafiko baten.

Bolumena( L) Presioa (atm)


I I
0,50 2
1
0,33 -)
4.25 4
0.20 5
8@1
q

o
,

'L

u¡ zeroiármu ¿3?
et3 qt \ §\S A(6 v¿¿)
§gerte,G.
c) Tenperatura konstante mantentzen bada ze legeabetetzen da?

BoUk- - t{§ñ§\ttn ee6co..

10. Gas baten bolumena konstantea mantendvz ela cntzi itxi batean tenperatura aldatzen
ondoko datuak jaso ditugu:

P(atm) T(K}

0,5 l200

0,8 324
1,0 400

1,3 524

1,5 600

1,8 72ü

2,0 800

a) Adierazi datuak P-T graflko baten.

i'D
"{t"

6c.lu

\-lót

'Lñ
¿afe,

btZ .o\ rde oH lL .t'R a fCa*Ñ


b) Zer forma du? le-rrs b§rrs\a.

c)Zerl.egeabetetzenda? 6"¿- ¿alssacn ¿9o.

You might also like