Professional Documents
Culture Documents
Tillsyn Av Lundsbergs Skola I Storfors Kommun PDF
Tillsyn Av Lundsbergs Skola I Storfors Kommun PDF
Stiftelsen Lundsbergs Skola Lundsbergs Skola 688 91 Storfors info@lundsbergsskola.se Rektorn vid Lundsbergs skola Lundsbergs skola 688 91 Storfors stho@lundsbergsskola.se
Skolinspektionen
1 (8)
Skolinspektionen, Box 2320, 40315 Gteborg. Telefon: 08- 586 080 00. Fax: 08- 586 080 10 www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen
2 (8)
elevhem. De ker vanligtvis hem var tredje helg. Vad som hnder p elevhemmen pverkar och fr konsekvenser fr eleverna i skolan. Hrigenom har huvudmannen ett ansvar att aktivt frebygga och frhindra de krnkningar som sker. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn p frhllanden vid Lundsbergs skola som leder till att Skolinspektionen fattar beslut om frelggande fr skolans huvudman.
Beslut
Frelggande
De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsyn av Lundsbergs skola i Storfors kommun mste tgrdas fr att huvudmannen ska uppfylla frfattningarnas krav och eleverna ska f den utbildning de har rtt till i en milj som prglas av trygghet och studiero. En utfrligare redogrelse av de konstaterade bristerna finns nedan under rubriken Skl fr beslut. Skolinspektionen frelgger med std av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) huvudmannen, Stiftelsen Lundsbergs skola, att senast den 28 februari 2012 avhjlpa ptalade brister genom att vidta nedanstende tgrder. De vidtagna tgrderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Trygghet och studiero Miljn vid skolan prglas inte av trygghet och studiero. Vid skolan bedrivs inte ett mlinriktat arbete fr att motverka krnkande behandling av elever. Ni ska drfr vidta tgrder s att arbetet med trygghet och studiero utformas i enlighet med de krav som stlls i 5 och 6 kap. skollagen samt Lgr 11 1 Skolans vrdegrund och uppdrag, God milj fr utveckling och lrande, 2.1 Normer och vrden samt Lgy 11 2.2 Normer och vrden.
I detta arbete ingr att: Rektor, lrare och vrig personal vidtar de omedelbara eller tillflliga tgrder som r befogade fr att tillfrskra eleverna trygghet och studiero. Genomfra tgrder fr att frebygga och frhindra att elever utstts fr krnkande behandling. Upprtta en plan mot krnkande behandling fr skolan som uppfyller frfattningarnas krav.
Skolinspektionen
3 (8)
Skl fr beslut
Frelggande:
Bedmningsomrde: Trygghet och studiero Bedmning: Miljn vid skolan prglas inte av trygghet och studiero. Vid skolan bedrivs inte ett mlinriktat arbete fr att motverka krnkande behandling av elever. Motivering: Syftet med utbildningen inom skolvsendet r enligt skollagen att elever ska inhmta och utveckla kunskaper och vrden. Den ska frmja alla elevers utveckling och lrande samt en livslng lust att lra. Utbildningen ska ocks frmedla och frankra respekt fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande demokratiska vrderingar som det svenska samhllet vilar p. Utbildningen ska utformas i verensstmmelse med grundlggande demokratiska vrderingar och de mnskliga rttigheterna som mnniskolivets okrnkbarhet, individens frihet och integritet, alla mnniskors lika vrde, jmstlldhet samt solidaritet mellan mnniskor. Var och en som verkar inom utbildningen ska frmja de mnskliga rttigheterna och aktivt motverka alla former av krnkande behandling. Dessa frutsttningar anges i 1 kap. 4 och 5 skollagen. Paragraferna utgr i frsta hand en grundval fr mer konkret utformade bestmmelser i skollagen. I skollagen anges tvingande bestmmelser fr huvudmannens ansvar avseende tgrder mot krnkande behandling. Dessa omfattar bland annat krav p mlinriktat arbete, skyldighet att frebygga och frhindra krnkande behandling, plan mot krnkande behandling och skyldighet att anmla, utreda och vidta tgrder mot krnkande behandling. Utbildningen ska enligt skollagen utformas p ett stt att alla elever tillfrskras en skolmilj som prglas av trygghet och studiero. I frarbetena till lagen anges att det i skolan ska rda en nolltolerans mot krnkningar (se prop. 2005/06:38 sid 68). Enligt Lundsberg skolas dokument r husfar och husmor elevhemsfrestndare och troman/ordningsman r den elev som har valts att vara elevernas representant p elevhemmen och skolpersonalens representant gentemot eleverna. Det finns ven en vice troman/ordningsman fr varje elevhem. Troman vljs av eleverna nr eleven gr i rskurs 2 och det r ett frtroendeuppdrag. Uppdraget innehas under vrterminen i rskurs 2 och under rskurs 3. Enligt skolans regler och normer har troman en kamratfostrande roll och tromans tillsgelser och anvisningar ska fljas. Vid tillsynen intervjuades husfar, husmor, skolskterska, kurator samt troman och samtal frdes med rektorn. Nedan beskrivs vad som framkom.
Skolinspektionen
4 (8)
Beskrivning av krnkningar vid skolan I intervjuer uppger rektorn, husfar, husmor, skolskterska, kurator samt en elev med uppdraget att vara troman att det vid skolan frekommer ett informellt regelsystem eller som rektorn uttrycker det, en hackordning mellan eleverna vid skolan och att det fr eleverna r viktigt att arbeta sig upp i denna hackordning. D kan man i rskurs 3 sjlv bli en person med privilegier och utnyttja en serviceperson, slav, bland yngre elever, som tvingas att utfra tjnster t de ldre. Med hackordning menas, enligt de intervjuade, att de manliga eleverna fr mta sina krafter och bland annat utst slag mot armar, ofta i samband med nedbrottning. Detta gller, enligt vad som framkommer vid intervjuerna, enbart de manliga eleverna. Elever kan ocks tvingas att utfra uppdrag och tjnster t ldre elever. Uppdragen kan vara att stryka skjortor, stda toaletter och i olika sammanhang passa upp ldre elever. Genom att delta i detta kan eleverna skaffa sig en bttre position bland vriga elever p skolan. En frdel r ven att komma i en bttre position nr det gller frdelningen av gemensamma arbetsuppgifter s kallade mbeten, som frdelas av troman i samrd med husfar eller husmor. Denna positionering i hackordningen gller nr eleverna startar sina studier vid skolan oavsett lder och rskurs. Det informella regelsystemet handlar om kamratuppfostran, invigningar och privilegiesystem. Enligt representanter fr skolhlsovrden kan det bland de kvinnliga eleverna mer rra sig om blickar och andra mer subtila maktmedel. I flertalet intervjuer framkommer att eleverna nr de pbrjar sin utbildning vid skolan kallas tarmar av vriga elever. Flera av de intervjuade berttar att eleverna vid Viking ska sl varandra p verarmarna tills ena parten ger upp. Vid tarmbrottning ska eleverna brottas tills en av dem vinner. Det har hnt att brottningen har lett till att elev ftt uppska skolskterskan fr vrd och ven att elev d benmner sig sjlv som tarm. Vid kontakterna med elevhlsan har de fysiska skadorna tagits om hand och hndelsen r dokumenterad av skolskterskan. Andra incidenter som nmns r att ldre elever vcker yngre mitt i natten i syfte att ge dem en broderlig klapp det vill sga de utstts fr slag. Vidare kan elever tvingas springa i kalsonger och kavaj med en flagga i handen eller tvingas dricka kanel utblandad i vtska. Flera av de intervjuade uppger att det varje r frekommer att en handfull elever slutar sina studier vid skolan d de inte klarar av det informella regelsystem som gller vid skolan och/eller att de lngtar hem. Elever som slutar omtalas som om det vore ngot fel p dem. I skolan finns ett privilegiesystem, som personalen accepterar, dr det ingr att elever i rskurs 3 fr sitta vid treringsbordet och g in genom treringsdrren, slippa gemensamma arbetsuppgifter och kunna anvnda de yngre eleverna som slavar. Eleven som deltog i intervjuerna r medveten om att de lever i en bubbla och att livet p Lundsberg skiljer sig frn det liv som gller i samhllet i vrigt men att detta r en del i det informella regelsystem som gller vid skolan.
Hur frebygger och frhindrar skolan att elever utstts fr krnkande behandling?
Skolinspektionen
5 (8)
Vid intervjuerna med husfar och husmor framkommer att de inte r frvnade att det gr rykten om pennalism p skolan eftersom pennalism har frekommit. De menar att skolan arbetar med att f slut p det informella regelsystemet, men har inte lyckats. Husfar och husmor uppger att det vid varje elevhem finns en husmor eller en husfar, som sover ver p elevhemmet och att dessa d och d gr runt i huset p natten fr att upptcka oegentligheter. De sger att eleverna har mjlighet att lsa drren till sitt rum men att detta inte alltid sker. Det framkommer vid samtal med troman att elever anser att det r bttre att bli utsatt fr ldre elevers ovntade besk n att inte bli det. Blir man inte utsatt finns man inte. Husfar anger ven att oro p elevhemmen pverkar situationen i undervisningen, d hackordningen bland annat pverkar om en elev kan yttra sig i klassrummet. Enligt personal vid elevhlsan har man denna termin lyft hur det ser ut p elevhemmen och i skolan och att resultatet av dessa diskussioner ska ing i planen mot krnkande behandling. Husfar och husmor anser att de ingriper s snart de ser att ngon blir krnkt. P direkt frga uppger de att de inte knner till skollagens och lroplanernas bestmmelser kring vrdegrunden. Vidare framgr vid intervjuerna att bde personal och elever kan vara hemmablinda och drfr inte reagerar p alla krnkningar som eleverna utstts fr vid skolan eftersom det grundar sig i skolans traditioner. Intervjuerna bekrftar att det vid skolan har skett en normalisering av fenomen, som betraktas som krnkande ute i samhllet. Det fr som resultat att krnkningarna inte anmls till rektorn eller huvudmannen, utreds och tgrdas. Rektorn har varit anstlld vid skolan sedan r 2004. Rektorn beskriver det han benmner hackordningen bland eleverna, men att han arbetar fr att frndra traditionen p skolan. Han sger vidare att Skolinspektionens besk pskyndar hans mjligheter i detta arbete. Det har under hsten 2011 frts diskussioner i personalgruppen fr att komma till rtta med det informella regelsystemet. Under vecka 44 r 2011 ska, enligt rektorn, personalen tillsammans med tromnnen arbeta fram en ny plan mot krnkande behandling. Skolinspektionen har erhllit Likabehandlingsplan fr Lundsbergs skola 2008-2009. I denna plan finns det inte ngon kartlggning av situationen p skolan eller vid elevhemmen som utgngspunkt fr vilka tgrder som ska pbrjas och vidtas under det kommande ret fr att frebygga och frhindra krnkande behandling och hur dessa ska fljas upp. Skolan har ingen plan mot krnkande behandling frn r 2010 och framt och heller inte en Likabehandlingsplan.
Skolinspektionens bedmning Av tillsynen framgr att eleverna vid Lundsbergs skola fostras i ett system dr eleven som nybrjare vid skolan ska vnja sig vid att utsttas fr krnkande behandling ssom
Skolinspektionen
6 (8)
krnkande tillmlen och vld. Efter ett antal r p skolan finns det elever som lrt sig hur man genom anpassning till detta system hamnar verst i hackordningen och drmed fr en maktstllning p skolan. De kan d i sin tur utva krnkande behandling och vld mot yngre elever samt krva att andra elever passar upp dem. Det finns sledes elever som har lrt sig att ta stryk och drmed ocks ftt en viss stllning vid skolan. Men det finns elever som inte anpassar sig till att systematiskt utsttas fr krnkande behandling och i vissa fall avslutar sin skolgng, d de inte orkar vara kvar vid Lundsbergs skola. Av de intervjuer som genomfrts framgr att miljn vid Lundsbergs skola inte prglas av trygghet och studiero. Rektorn och vrig personal vidtar inte heller de omedelbara eller tillflliga tgrder som r befogade fr att tillfrskra eleverna detta. Om skolans huvudman eller annan personal p skolan fr knnedom om att en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt fr krnkande behandling i samband med verksamheten ska huvudmannen bl.a. utreda omstndigheterna. Skolpersonalen kan inte genom att undvika att tolka signaler frhlla sig ovetande om vad som pgr mellan elever p skolan. Utredningen visar att elever vid Lundsberg utstts fr krnkande behandling av andra elever och att huvudmannen inte vidtar de utredningstgrder som krvs. Vid skolan genomfrs inte heller ndvndiga tgrder fr att i vrigt frebygga och frhindra att elever utstts fr krnkande behandling. Skolan saknar en rlig plan mot krnkande behandling som uppfyller frfattningarnas krav. Verksamheten uppfyller drmed inte frfattningarnas krav och huvudmannen frelggs att avhjlpa bristerna. D det r diskrimineringsombudsmannen (DO) som utvar tillsyn ver diskrimineringslagen och drmed ver bestmmelserna om likabehandlingsplan kommer DO att underrttas med anledning av att det saknas en likabehandlingsplan fr skolan.
Frfattning: 5 kap. 3 och 6 skollagen 6 kap. 7, 8 och 10 skollagen Lgr 11 1 Skolans vrdegrund och uppdrag, God milj fr utveckling och lrande och 2.1 Normer och vrden Lgy 11 2.2 Normer och vrden Lpf 94 2.2 Normer och vrden
Bakgrund
Skolinspektionen har genomfrt tillsyn i riksinternatskolan Lundsbergs skola. Tillsynen omfattar gymnasieskola och grundskola samt skolans elevhem. Bakgrunden r att anmlningar gllande krnkande behandling och misshandel har kommit till Barn- och
Skolinspektionen
7 (8)
elevombudet samt Skolinspektionen (Dnr 46-2011: 3477, Dnr 49- 2011: 5192 och Dnr 422011: 5367). Anklagelserna r allvarliga och Skolinspektionen beskte drfr skolan den 20 oktober 2011. Skolinspektionens besk var oanmlt och innehll samtal med rektorn, tv elevhemsfrestndare, skolskterska, kurator samt elev, en s kallad troman, fr ett av skolans sex elevhem. Vissa hndelser r ocks polisanmlda eftersom de avser pstdd brottslighet.
Skolinspektionen
8 (8)
I rendets slutliga handlggning har deltagit inspektionsdirektr Marie-Hlne Ahnborg, chefsjuristen Marie Axelsson, avdelningsjuristen Elisabeth Fogelberg och undervisningsrdet Egon Andersson.
P Skolinspektionens vgnar