1. Lappins granskning: Lapo Lappin, kulturskribent på
nättidskriften Kvartal, hävdade i en lång granskning att delar av “Bränn alla mina brev” är osanna och misskrediterar Schulmans morfar, Sven Stolpe. En av Lappins invändningar är att bilolyckan som Sven och Karin Stolpe var med om i Schulmans version inträffar efter att Karin inlett en romans med Olof Lagercrantz, medan den i verkligheten skedde ett år tidigare. Trots detta har Schulman i intervjuer påstått att Sven Stolpe i olyckan försökte köra ihjäl sin fru.
2. Romanens natur: De som kritiserar Lappins granskning
påpekar att det rör sig om en roman, och romaner är per definition fiktion. Schulman själv har erkänt att han ibland förenklar händelserna och ändrar i kronologin för dramatisk effekt.
3. Dagboksanteckningar: Expressenjournalisten Anna Gullberg
har läst Olof Lagercrantz dagbok från 1932, där det framgår att Sven Stolpe hade hotat Karin. Även om bilolyckan inträffade tidigare än Schulman påstår, var den ändå en del av hotbilden.
4. Autofiktionens utveckling: Debatten kring Schulmans roman
har lett till generella funderingar kring autofiktion – ett begrepp som har diskuterats i samband med andra författare som Lena Andersson, Vigdis Hjorth och Karl Ove Knausgård. Frågan är hur vi bör tolka romaner när kontraktet mellan litteratur och verklighet uppenbart har lösts upp.