Beginning and Intermediate Algebra 6th

Edition Gay Test Bank

Go to download the full and correct content document:
https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-algebra-6th-edition-gay-t
est-bank/
More products digital (pdf, epub, mobi) instant
download maybe you interests ...

Beginning and Intermediate Algebra 6th Edition Martin

Gay Test Bank

https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-
algebra-6th-edition-martin-gay-test-bank/

Beginning and Intermediate Algebra 5th Edition Elayn

Martin-Gay Test Bank

https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-
algebra-5th-edition-elayn-martin-gay-test-bank/

Beginning and Intermediate Algebra 5th Edition Elayn

Martin-Gay Solutions Manual

https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-
algebra-5th-edition-elayn-martin-gay-solutions-manual/

Beginning and Intermediate Algebra 6th Edition Lial

Test Bank

https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-
algebra-6th-edition-lial-test-bank/
Beginning and Intermediate Algebra 6th Edition Lial
Solutions Manual

https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-
algebra-6th-edition-lial-solutions-manual/

Beginning Algebra 7th Edition Martin Gay Test Bank

https://testbankfan.com/product/beginning-algebra-7th-edition-
martin-gay-test-bank/

Beginning Algebra 7th Edition Martin Gay Solutions

Manual

https://testbankfan.com/product/beginning-algebra-7th-edition-
martin-gay-solutions-manual/

Beginning and Intermediate Algebra 5th Edition Miller

Test Bank

https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-
algebra-5th-edition-miller-test-bank/

Beginning and Intermediate Algebra 5th Edition Tobey

Test Bank

https://testbankfan.com/product/beginning-and-intermediate-
algebra-5th-edition-tobey-test-bank/
Exam

Name___________________________________

MULTIPLE CHOICE. Choose the one alternative that best completes the statement or answers the question.

Find the GCF for the list.

1) 36, 15 1)
A) 6 B) 15 C) 1 D) 3
Answer: D

2) 140, 60 2)
A) 1 B) 5 C) 2 D) 20
Answer: D

3) 12, 24, 27 3)
A) 6 B) 1 C) 3 D) 12
Answer: C

4) 40, 6, 15 4)
A) 3 B) 1 C) 5 D) 2
Answer: B

5) x4 , x6 5)
A) x2 B) x4 C) x24 D) x10
Answer: B

6) x2 , x5 , x5 6)
A) x B) x5 C) x12 D) x2
Answer: D

7) x10y10, x 9 y9 , xy10, x 5 y6 7)
A) x5 y5 B) x5 y6 C) xy6 D) xy
Answer: C

8) 9x, x 8)
A) 9x B) 1 C) 9 D) x
Answer: D

9) 28x, 4 9)
A) 1 B) 4 C) 7x D) 28x
Answer: B

10) 14m 4 , 56m 7 10)

A) 14m 3 B) 14m 4 C) 784m 3 D) 56m 4
Answer: B

1
 11) 88x3 , 44x 8 11)
A) 88x3 B) 22x5 C) 66x5 D) 44x3
Answer: D

12) 64a 8 b3 , 88a 5 b8 12)

A) 4a 3 b5 B) 8a 5 b3 C) 704a 8 b8 D) 8a 8 b8
Answer: B

13) 21m 4 , 189m 7 , 441m 5 13)

A) 21m 3 B) 21m 4 C) 3969m 3 D) 189m 4
Answer: B

14) 23b2 , 23b2 k2 , 11b6 14)

A) b2 k2 B) 23b2 k2 C) b2 D) 23b2
Answer: C

15) 64a 9 b3 c7 , 88a 6 b9 15)

A) 4a 6 b3 B) 8a 6 b3 C) 8a 6 b3 c7 D) 8a 9 b9
Answer: B

Factor out the GCF from the polynomial.

16) 40x + 10 16)
A) 10(4x) B) 2(20x + 5) C) 10(4x + 1) D) 5(8x + 2)
Answer: C

17) 22x - 11 17)

A) 11x(2x - 1) B) 11x(2 - 1) C) 11(2x - 1) D) 11(x - 2)
Answer: C

18) 14x3 - 4x2 + 8x 18)

A) 2x(7x2 - 2x + 4) B) 2x(7x3 - 2x2 + 4x)
C) 2(7x3 - 2x2 + 4x) D) x(14x2 - 4x + 8)
Answer: A

19) 24x6 y + 21xy4 19)

A) 3xy(8x5 + 7y3 ) B) 3x(8x5 y + 7y4 ) C) xy(24x5 + 21y3 ) D) 3y(8x 6 + 7xy3 )
Answer: A

20) 16m 9 + 8m 6 + 10m 3 20)

A) 2(8m 9 + 4m 6 + 5m 3 ) B) m 3 (16m 6 + 8m 3 + 10)
C) 2m 3 (8m 6 + 4m 3 + 5) D) no common factor
Answer: C

2
21) 36x8 y8 + 36x4 y6 + 60x2 y2 21)
A) 12x2 y2 (3x6 y6 + 3x2 y4 + 5) B) 12(3x8 y8 + 3x4 y6 + 5x2 y2 )
C) 12x2 (3x6 y8 + 3x2 y6 + 5y2 ) D) no common factor
Answer: A

22) 10m 9 + 4m 6 + 4m 3 22)

A) 2(5m 9 + 2m 6 + 2m 3 ) B) m 3 (10m 6 + 4m 3 + 4)
C) 2m 3 (5m 6 + 2m 3 + 2) D) -2m 3 (5m 6 - 2m 3 - 2)
Answer: C

23) 28m 8 - 8m 6 + 28m 4 23)

A) m 4 (28m 4 - 8m 2 + 28) B) -m 4 (-28m 4 - 8m 2 - 28)
C) 4(7m 8 - 2m 6 + 7m 4 ) D) 4m 4 (7m 4 - 2m 2 + 7)
Answer: D

24) 28x8 y8 + 32x5 y6 - 32x3 y3 24)

A) -4x3 y3 (-7x5 y5 + 8x2 y3 + 8) B) 4x3 y3 (7x 5 y5 + 8x2 y3 - 8)
C) 4x3 (7x5 y8 + 8x2 y6 - 8y3 ) D) 4(7x8 y8 + 8x 5 y6 - 8x3 y3 )
Answer: B

25) 64x8 y9 + 16x2 y4 - 72x5 y2 25)

A) 8x2 y2 (8x 6 y7 + 2y2 - 9x3 ) B) x2 y2 (64x6 y7 + 16y2 - 72x3 )
C) 8(8x8 y9 + 2x 2 y4 - 9x5 y2 ) D) 8x2 (8x6 y9 + 2y4 - 9x3 y2 )
Answer: A

26) 48p + 12q - 12 26)

A) 12p(4 + q - 1) B) 12(4p + q)
C) 12(4p + q - 1) D) no common factors
Answer: C

27) x(y + 7) + 5(y + 7) 27)

A) (xy + 7x) + (5y + 35) B) 7y(x + 5)
C) (y + 7)(x + 5) D) 5x(y + 7)
Answer: C

28) w(z - 7) - 15(z - 7) 28)

A) (z - 7)(w - 15) B) (wz - 7w) - (15z - 105)
C) -15w(z - 7) D) (z - 7)(w + 15)
Answer: A

29) 7a(a - b) + (a - b) 29)

A) 7a(a - b) B) 8a(a - b)
C) (7a 2 - 7ab) + (a - b) D) (a - b)(7a + 1)
Answer: D

3
 30) pq(p - 4) + (p - 4) 30)
A) pq(p - 4) B) (p2 q - 4pq) + (p - 4)
C) (p - 4)(pq - 1) D) (p - 4)(pq + 1)
Answer: D

31) 4(y + 7) - x(y + 7) 31)

A) (y - 7)(x - 4) B) (4y + 28) - (xy + 7x)
C) (y + 7)(4 - x) D) (y + 7)(4 + x)
Answer: C

32) s(t2 + 11) - 3(t2 + 11) 32)

A) -3s(t2 + 11) B) (t2 + 11)(s - 3)
C) (t2 + 11)(s + 3) D) (st2 + 11s) - (3t2 + 33)
Answer: B

Factor a negative number or a GCF with a negative coefficient from the polynomial.
33) -6x - 30 33)
A) 6(-x - 5) B) -6(x - 5) C) -6(x + 5) D) -6(-x + 5)
Answer: C

34) -2x5 + x8 34)

A) -x5 (2 - x3 ) B) -x5 (2 + x3 ) C) -2x5 (1 + x3 ) D) -2x5 (1 - x3 )
Answer: A

35) -18y3 + 10y 35)

A) -2y(9y2 + 5) B) -2y2 (9y - 5) C) -2y(9y2 - 5) D) -2(9y3 + 5y)
Answer: C

36) -4x4 + 6x3 - 2x2 36)

A) -2x2 (2x2 - 3x - 1) B) -2x2 (2x2 - 3x + 1)
C) -2x2 (2x2 + 3x + 1) D) -2x2 (2x2 + 3x - 1)
Answer: B

37) -5x6 + 10x5 - 5x3 37)

A) -5x3 (x3 - 2x 2 + 1) B) -5x3 (x3 - 2x 2 - 1)
C) -5x3 (x3 - 2x 2 + x) D) -5x3 (x3 - 2x 2 - x)
Answer: A

Factor the four-term polynomial by grouping.

38) 2x + 16 + xy + 8y 38)
A) (x + 8y)(2 + y) B) (x + 8)(2 + y) C) (y + 8)(x + 2) D) (y + 8)(2x + y)
Answer: B

39) xy + 9x - 5y - 45 39)
A) (y - 9)(x + 5) B) (y + 9)(x - 5) C) (x + 9)(y - 5) D) (x - 9)(y + 5)
Answer: B

4
40) xy + y + 3x + 3 40)
A) (x + 1)(3y + 3) B) (x + 1)(y + 3) C) (3x + 3)(y + 1) D) (x + 3)(y + 1)
Answer: B

41) 3x - 33 + xy - 11y 41)

A) (y - 11)(3x + y) B) (x - 11y)(3 + y) C) (y - 11)(x + 3) D) (x - 11)(3 + y)
Answer: D

42) 3y - 18 + xy - 6x 42)
A) (y - 6x)(3 + x) B) (x - 6)(y + 3) C) (y - 6)(3 + x) D) (x - 6)(3y + x)
Answer: C

43) xy - 6yz + 9x - 54z 43)

A) (y - 6)(x + 9z) B) (y + 9)(x - 6z) C) (y + 6)(x - 9z) D) (y - 9)(x + 6z)
Answer: B

44) 5xy - 20x + 9y - 36 44)

A) (5x + y)(9y - 4) B) (5x + 9y)(y - 4) C) (5x - 4)(y + 9) D) (5x + 9)(y - 4)
Answer: D

45) x3 + 3x2 + x + 3 45)

A) (x2 + 3)(x + 1) B) (3x2 + 3)(x + 1) C) (x2 + 1)(x + 3) D) (x2 + 1)(3x + 3)
Answer: C

46) x3 + 7x + x2 + 7 46)
A) (x2 + 7)(x + 1) B) (x2 + 1)(7x + 1) C) (x2 + 1)(x + 7) D) (7x + 1)(x + 1)
Answer: A

47) 6x2 + 10x - 9x - 15 47)

A) (6x + 3)(x - 5) B) (2x - 3)(3x + 5) C) (2x + 3)(3x - 5) D) (6x - 3)(x + 5)
Answer: B

48) 15x2 - 10xy - 18xy + 12y2 48)

A) (5x - 6y)(3x - 2y) B) (5x + 6y)(3x - 2y)
C) (15x - 6y)(x - 2y) D) (5x - 6)(3x - 2)
Answer: A

49) 24a 3 + 30a 2 b - 20ab2 - 25b3 49)

A) (6a 2 - 5b)(4a + 5b) B) (24a 2 - 5b2 )(a + 5b)
C) (6a 2 - 5b2 )(4a + 5b) D) (6a 2 + 5b2 )(4a - 5b)
Answer: C

50) 12x2 - 16x + 15x - 20 50)

A) (4x + 5)(3x - 4) B) (4x - 5)(3x + 4) C) (12x - 5)(x + 4) D) (12x + 5)(x - 4)
Answer: A

5
 51) 12x6 - 9x3 + 8x3 - 6 51)
A) (3x3 + 2)(4x3 - 3) B) (3x6 + 2)(4x - 3)
C) (3x3 - 2)(4x3 + 3) D) (12x3 - 2)(x3 + 3)
Answer: A

52) 15x2 + 18xy + 10xy + 12y2 52)

A) (15x + 2y)(x + 6y) B) (3x - 2y)(5x + 6y)
C) (3x + 2)(5x + 6) D) (3x + 2y)(5x + 6y)
Answer: D

53) 12a 3 + 18a 2 b - 10ab2 - 15b3 53)

A) (12a 2 - 5b2 )(a + 3b) B) (6a 2 + 5b2 )(2a - 3b)
C) (6a 2 - 5b)(2a + 3b) D) (6a 2 - 5b2 )(2a + 3b)
Answer: D

54) 8x4 - 20x2 + 10x2 - 25 54)

A) (4x2 + 5)(2x2 - 5) B) (4x2 - 5)(2x2 + 5)
C) (8x2 - 5)(x2 + 5) D) (4x4 + 5)(2x - 5)
Answer: A

Factor the trinomial completely. If the polynomial cannot be factored, write "prime."
55) x2 - x - 30 55)
A) (x + 6)(x - 5) B) prime C) (x + 1)(x - 30) D) (x + 5)(x - 6)
Answer: D

56) x2 + x - 56 56)
A) prime B) (x - 7)(x + 8) C) (x + 1)(x - 56) D) (x - 8)(x + 7)
Answer: B

57) x2 + 2x - 15 57)
A) (x + 5)(x - 3) B) prime C) (x - 5)(x + 1) D) (x - 5)(x + 3)
Answer: A

58) x2 - 7x - 30 58)
A) (x - 30)(x + 1) B) prime C) (x - 10)(x + 3) D) (x + 10)(x - 3)
Answer: C

59) x2 + 7x + 12 59)
A) (x + 4)(x + 3) B) prime C) (x - 4)(x + 3) D) (x - 4)(x + 1)
Answer: A

60) x2 + 47x + 48 60)

A) (x + 48)(x - 1) B) (x + 48)(x + 1) C) prime D) (x + 8)(x + 6)
Answer: C

6
61) x2 - x - 45 61)
A) (x + 5)(x - 9) B) prime C) (x - 5)(x + 9) D) (x - 45)(x + 1)
Answer: B

62) 2x - 8 + x2 62)
A) (x + 4)(x - 2) B) (x - 4)(x + 1) C) prime D) (x - 4)(x + 2)
Answer: A

63) 48 + 47x + x2 63)

A) prime B) (x + 8)(x + 6) C) (x + 48)(x - 1) D) (x + 48)(x + 1)
Answer: A

64) x4 - 4x2 - 77 64)

A) prime B) (x2 - 11)(x2 + 7) C) (x2 - 77)(x2 + 1) D) (x2 + 11)(x2 - 7)
Answer: B

65) x12 - 5x6 + 6 65)

A) (x6 - 3)(x - 2) B) (x12 - 3)(x - 2) C) (x6 - 3)(x6 + 2) D) (x6 - 3)(x6 - 2)
Answer: D

66) x2 + 3xy - 18y2 66)

A) (x + 3y)(x + 6y) B) prime C) (x + 3y)(x + y) D) (x - 3y)(x + 6y)
Answer: D

67) u2 - 4uv - 32v2 67)

A) (u - 4v)(u + v) B) prime C) (u + 4v)(u - 8v) D) (u - 4v)(u + 8v)
Answer: C

68) x2 + 3xy - 18y2 68)

A) (x + 6y)(x - 3y) B) (x - 6y)(x + y) C) (x - y)(x + 3y) D) (x - 6y)(x + 3y)
Answer: A

69) 8x2 - 8x - 48 69)

A) 8(x - 2)(x + 3) B) (8x + 16)(x - 3) C) 8(x + 2)(x - 3) D) prime
Answer: C

70) 6x2 - 18xy - 24y2 70)

A) 6(x - y)(x + 4y) B) prime
C) (6x - 6y)(x + 4y) D) 6(x + y)(x - 4y)
Answer: D

71) 3x2 - 21x + 36 71)

A) (x - 3)(3x - 12) B) 3(x - 12)(x + 1) C) 3(x - 3)(x - 4) D) prime
Answer: C

7
72) 3x3 + 6x2 y - 45xy2 72)
A) prime B) 3x(x - 3y)(x + 5y)
C) 3x(x + 3y)(x - 5y) D) (x - 3y)(3x2 + 15xy)
Answer: B

73) x3 - x2 - 20x 73)

A) x(x + 4)(x - 5) B) (x2 + 1)(x - 20) C) x(x + 5)(x - 4) D) prime
Answer: A

74) 2x6 - 14x5 + 20x4 74)

A) x4 (x - 5)(2x - 4) B) 2x4 (x2 - 7x + 10)
C) x4 (2x - 10)(x - 2) D) 2x4 (x - 5)(x - 2)
Answer: D

75) x3 y + 7x2 y2 - 18xy3 75)

A) xy(x2 + 7x - 18y2 ) B) x(xy - 2y2 )(x + 9y)
C) xy(x - 2y)(x + 9y) D) y(x - 2y)(xy + 9y2 )
Answer: C

76) x4 - 10x3 + 24x2 76)

A) x2 (x - 4)(x + 6) B) x2 (x + 4)(x - 6)
C) x-4 (x2 - 10x + 24) D) x2 (x - 4)(x - 6)
Answer: D

77) 3t5 - 3t4 - 18t3 77)

A) 3t3 (t + 2)(t - 3) B) (t - 2)(3t4 + 9) C) (3t4 + 6)(t - 3) D) 3t3 (t - 2)(t + 3)
Answer: A

78) 4r6 - 8r5 - 32r4 78)

A) (4r3 + 16)(r - 2) B) 4r4 (r + 2)(r - 4) C) 4r4 (r - 2)(r + 4) D) (4r3 + 8)(r - 4)
Answer: B

79) -x2 - 8x + 48 79)

A) -1(x - 12)(x - 4) B) -1(x - 12)(x + 1) C) -1(x - 12)(x + 4) D) -1(x + 12)(x - 4)
Answer: D

80) a 3 b2 + 5a 2 b - 24a 80)

A) a(ab + 8)(ab - 3) B) a(a 2 b2 + 5ab - 24)
C) a(ab - 8)(ab + 3) D) a 2 (b + 8)(b - 3)
Answer: A

81) x2 (y - 2) - 9x(y - 2) + 20(y - 2) 81)

A) (x - 4)(x + 5)(y - 2) B) (x + 4)(x + 5)(y - 2)
C) (x + 4)(x - 5)(y - 2) D) (x - 4)(x - 5)(y - 2)
Answer: D

8
Write the perimeter of the rectangle as a simplified polynomial. Then factor this polynomial completely.
82) 82)

9x + 8

x2 - 3x
A) 2(x - 3)(x + 9) B) (2x + 2)(x + 4) C) 2(x + 2)(x + 4) D) (x + 2)(x + 4)
Answer: C

83) 83)

90x2

15x3 + 120x
A) 30x(x + 4)(x + 2) B) 15x(x + 8)(x + 6)
C) 15x2 (x + 4)(x + 2) D) 30(x2 + 4)(x + 2)
Answer: A

Find a positive value of the given variable so that the trinomial is factorable.
84) x2 + bx + 3; b = ? 84)
A) 4 B) 5 C) 2 D) 3
Answer: A

85) x2 + bx - 7; b = ? 85)
A) 7 B) 8 C) 9 D) 6
Answer: D

86) y2 + 2y + c; c = ? 86)
A) 2 B) 3 C) 4 D) 1
Answer: D

Complete the factored form.

87) 5x2 + 13x - 6 = (5x - 2) 87)
A) (5x + 2) B) (x + 3) C) (5x - 3) D) (x - 3)
Answer: B

88) 20x2 - 31x + 12 = (5x - 4) 88)

A) (4x - 3) B) (5x + 4) C) (4x + 3) D) (x + 4)
Answer: A

Factor completely.
89) 3x2 + 11x - 4 89)
A) (3x + 1)(x - 4) B) (3x - 1)(x + 4) C) (3x - 4)(x + 1) D) (3x + 4)(x - 1)
Answer: B

9
 90) 9x2 + x - 140 90)
A) (9x - 4)(x + 35) B) (9x + 35)(x - 4) C) (9x - 35)(x + 4) D) (9x + 4)(x - 35)
Answer: C

91) 12x2 + 17x + 6 91)

A) (4x - 3)(3x - 2) B) (12x + 3)(x + 2) C) prime D) (4x + 3)(3x + 2)
Answer: D

92) 10y2 - 23y + 12 92)

A) prime B) (2y - 3)(5y - 4) C) (2y + 3)(5y + 4) D) (10y + 3)(y + 4)
Answer: B

93) 8z 2 - 6z - 9 93)
A) (4z + 3)(2z - 3) B) prime C) (4z - 3)(2z + 3) D) (8z + 3)(z - 3)
Answer: A

94) 12x2 - 17xy + 6y2 94)

A) (4x - 3y)(3x - 2y) B) (4x + 3y)(3x + 2y)
C) prime D) (12x + 3y)(x + 2y)
Answer: A

95) 10x2 + 11xy - 6y2 95)

A) prime B) (2x + 3y)(5x - 2y)
C) (2x - 3y)(5x + 2y) D) (10x + 3y)(x - 2y)
Answer: B

96) 21x2 - 91x - 70 96)

A) 7(3x + 2)(x - 5) B) prime C) (21x + 14)(x - 5) D) 7(3x - 2)(x + 5)
Answer: A

97) 4x2 - 14x - 8 97)

A) 2(2x + 1)(x - 4) B) 2(2x - 1)(x + 4) C) prime D) (4x - 2)(x + 4)
Answer: A

98) 4y2 + 18y - 10 98)

A) prime B) 2(2y - 1)(y + 5) C) 2(2y + 1)(y - 5) D) (4y - 2)(y + 5)
Answer: B

99) 6x2 y2 + 7xy2 - 20y2 99)

A) y2 (x - 4)(6x + 5) B) (3x - 4y)(2x + 5y)
C) (2x - 4y)(3x + 5y) D) y2 (3x - 4)(2x + 5)
Answer: D

100) 75x3 - 110x2 + 40x 100)

A) x(15x - 10)(5x - 4) B) x(3x - 2)(25x - 20)
C) 5(3x2 - 2)(5x - 4) D) 5x(3x - 2)(5x - 4)
Answer: D

10
 101) 100x3 + 120x2 + 32x 101)
A) x(20x + 16)(5x + 2) B) x(5x + 4)(20x + 8)
C) 4x(5x + 4)(5x + 2) D) 4(5x2 + 4)(5x + 2)
Answer: C

102) 12x4 - 17x3 + 6x2 102)

A) (12x2 + 3)(x2 + 2) B) x(4x + 3)(3x + 2)
C) x2 (12x - 1)(x - 6) D) x2 (4x - 3)(3x - 2)
Answer: D

103) 25p4 - 30p3 + 9p2 103)

A) p2 (5p - 3)(5p + 3) B) p2 (25p + 1)(p + 9)
C) p2 (5p + 3)2 D) p2 (5p - 3)2
Answer: D

104) -3x2 - 13x + 10 104)

A) -1(3x + 2)(x - 5) B) -1(3x + 5)(x - 2)
C) prime D) -1(3x - 2)(x + 5)
Answer: D

105) 24x2 + 14xy + 2y2 105)

A) (6x + 2y)(4x + y) B) prime
C) 2(3x - y)(4x - y) D) 2(3x + y)(4x + y)
Answer: D

106) 7a 5 + 50a 3 b2 + 7ab4 106)

2
A) a(7a 2 + 7b2 ) B) prime
2
C) a(7a 2 + b2 ) D) a(7a 2 + b2 )(a 2 + 7b2 )
Answer: D

Factor the perfect square trinomial completely.

107) x2 + 30x + 225 107)
A) (x - 15)2 B) (x + 15)2 C) (x + 15)(x - 15) D) prime
Answer: B

108) x2 + 16xy + 64y2 108)

A) (x + 8y)(x - 8y) B) (x - 8y)2 C) (x + 8y)2 D) prime
Answer: C

109) x2 - 10x + 100 109)

A) (x + 10)(x - 10) B) (x - 10)2 C) prime D) (x + 10)2
Answer: C

11
 110) z 2 + 4z + 4 110)
A) (z + 4)(z - 4) B) (z - 2)2 C) (z + 2)2 D) (z + 2)(z - 2)
Answer: C

111) 25x2 - 70x + 49 111)

A) (25x + 1)(x + 49) B) (5x - 7)2 C) (5x - 7)(5x + 7) D) (5x + 7)2
Answer: B

112) 64y2 - 16xy + x2 112)

A) (x - 8y)2 B) prime C) (x + 8y)2 D) (x - 8y)(x + 8y)
Answer: A

113) x4 + 10x2 + 25 113)

2
A) (x2 - 5) B) (x2 + 5)(x2 - 5)
2
C) (x2 + 10)(x2 - 10) D) (x2 + 5)
Answer: D

114) 49x2 - 42xy + 9y2 114)

A) (7x + 3y)2 B) (7x - 3y)2
C) (49x + y)(x + 9y) D) (7x - 3y)(7x + 3y)
Answer: B

115) x3 + 20x2 + 100x 115)

A) x(x + 10)2 B) prime C) x(x - 10)2 D) x(x + 10)(x - 10)
Answer: A

116) 48x2 - 168xy + 147y2 116)

A) 3(4x - 7y)(4x + 7y) B) 3(4x + 7y)2
C) 3(4x - 7y)2 D) prime
Answer: C

117) 16k3 m + 56k2 m 2 + 49km3 117)

A) km(4k + 7m)(4k - 7m) B) km(4k - 7m)2
C) (16k2 m + km)(k + 49m 2 ) D) km(4k + 7m)2
Answer: D

118) p2 - 8pq + 64q2 118)

A) prime B) (p + 8q)(p - 8q) C) (p - 8q)2 D) (p + 8q)2
Answer: A

Find a positive value of the given variable so that the trinomial is factorable.
119) 11x2 + bx + 1; b = ? 119)
A) 10 B) 12 C) 13 D) 11
Answer: B

12
 120) 13y2 + by - 1; b = ? 120)
A) 12 B) 15 C) 14 D) 13
Answer: A

121) 5x2 + 8x + c; c = ? 121)

A) 3 B) 9 C) 8 D) 4
Answer: A

Factor the polynomial by grouping.

122) 3x2 + 2x + 6x + 4 122)
A) (3x + 2)(3x + 2) B) (x + 2)(3x + 2) C) (3x + 2)(2x + 3) D) prime
Answer: B

123) 2x4 - 3x2 + 4x 2 - 6 123)

A) (2x2 + 2)(x2 - 3) B) (x + 2)(3x - 2)
C) (x2 + 2)(2x2 - 3) D) prime
Answer: C

Factor the trinomial by grouping.

124) 3x2 + 11x - 20 124)
A) (3x + 5)(x - 4) B) (3x + 4)(x - 5) C) (3x - 5)(x + 4) D) (3x - 4)(x + 5)
Answer: D

125) 8x2 - x - 34 125)

A) (8x - 17)(x + 2) B) (8x + 17)(x - 2) C) (8x - 2)(x + 17) D) (8x + 2)(x - 17)
Answer: A

126) 15x2 + 22x + 8 126)

A) (15x + 2)(x + 4) B) prime C) (3x + 2)(5x + 4) D) (3x - 2)(5x - 4)
Answer: C

127) 15y2 - 19y + 6 127)

A) (3y + 2)(5y + 3) B) (15y + 2)(y + 3) C) prime D) (3y - 2)(5y - 3)
Answer: D

128) 6z 2 + 5z - 6 128)
A) (6z + 3)(z - 2) B) prime C) (2z - 3)(3z + 2) D) (2z + 3)(3z - 2)
Answer: D

129) 4x2 - 7x + 4 129)

A) (2x - 4)(2x - 1) B) (4x - 1)(x - 4) C) prime D) (4x - 4)(x - 1)
Answer: C

130) 10x2 - 19xy + 6y2 130)

A) (2x - 3y)(5x - 2y) B) prime
C) (10x + 3y)(x + 2y) D) (2x + 3y)(5x + 2y)
Answer: A

13
 131) 8x2 - 6xy - 9y2 131)
A) (4x - 3y)(2x + 3y) B) (8x + 3y)(x - 3y)
C) prime D) (4x + 3y)(2x - 3y)
Answer: D

132) 14x3 + 29x2 + 12x 132)

A) prime B) x(2x + 4)(7x + 3)
C) 2x(x + 3)(7x + 4) D) x(2x + 3)(7x + 4)
Answer: D

133) 14x3 - 133x2 + 245x 133)

A) 7x(x + 7)(2x + 5) B) prime
C) x(7x - 7)(2x - 5) D) 7x(x - 7)(2x - 5)
Answer: D

Factor the binomial completely.

134) z 2 - 16 134)
A) (z + 4)(z - 4) B) (z + 4)2 C) prime D) (z - 4)2
Answer: A

135) 9x2 - 4 135)

A) (3x - 2)2 B) (3x + 2)2 C) prime D) (3x + 2)(3x - 2)
Answer: D

136) 121 - w2 136)

A) prime B) (11 - w)(11 + w) C) (11 + w)2 D) (11 - w)2
Answer: B

137) 25 - 36x2 137)

A) (5 + 6x)(5 - 6x) B) (5 + 6x)2 C) (5 - 6x)2 D) prime
Answer: A

138) s2 b2 - 1 138)
A) (sb + 1)(sb - 1) B) (sb - 1)2 C) (sb + 1)2 D) prime
Answer: A

139) r20 - b2 139)

A) (r10 + b)(r10 - b) B) prime
2 2
C) (r10 - b) D) (r10 + b)
Answer: A

140) x4 - 81 140)
A) (x2 - 9)(x2 - 9) B) (x2 + 9)(x2 + 9)
C) (x2 + 9)(x + 3)(x - 3) D) prime
Answer: C

14
 141) 36x2 - 25y2 141)
A) (6x - 5y)2 B) prime
C) (6x + 5y)(6x - 5y) D) (6x + 5y)2
Answer: C

142) 144 - x2 y2 142)

A) (12 - xy)2 B) (12 + xy)2
C) prime D) (12 - xy)(12 + xy)
Answer: D

16
143) x2 - 143)
49
4 2 4 2 4 4 4 4
A) x + B) x - C) x + -x D) x + x-
7 7 7 7 7 7
Answer: D

144) 16a 3 - 9a 144)

A) a(16a + 1)(a - 9) B) a(4a + 3)(4a - 3)
C) a(4a - 3)2 D) (4a 2 + 3)(4a - 3)
Answer: B

145) 50x2 y - 98y 145)

A) prime B) 2y(5x + 7)(5x - 7)
C) 2y(5x - 7)2 D) 2y(5x + 7)2
Answer: B

146) 32a 4 b - 18b3 146)

A) 2b(4a + 3b)2 B) 2b(4a - 3b)2
C) 2b(4a 2 + 3b)(4a 2 - 3b) D) (8a + 6b)(4ab - 3b2 )
Answer: C

Factor the sum or difference of two cubes.

147) t3 + 8 147)
A) (t + 2)(t2 - 2t + 4) B) (t - 2)(t2 + 2t + 4)
C) (t - 8)(t + 1)(t - 1) D) (t + 2)(t2 + 4)
Answer: A

148) x3 - 512 148)

A) (x - 8)(x2 + 8x + 64) B) (x - 8)(x2 + 64)
C) (x + 8)(x2 - 8x + 64) D) (x + 512)(x + 1)(x - 1)
Answer: A

15
149) 64p3 - 1 149)
A) (4p - 1)(16p2 + 1) B) (64p - 1)(p2 + 4p + 1)
C) (4p - 1)(16p2 + 4p + 1) D) (4p + 1)(16p2 - 4p + 1)
Answer: C

150) 512p3 + 1 150)

A) (8p + 1)(64p2 - 8p - 1) B) (8p + 1)(64p2 - 8p + 1)
C) (8p + 1)(64p2 + 1) D) (8p + 1)(64p2 + 8p + 1)
Answer: B

151) 343y3 - 512 151)

A) (7y - 8)(49y2 + 56y + 64) B) (7y - 8)(49y2 + 64)
C) (7y + 8)(49y2 - 56y + 64) D) (343y - 8)(y2 + 56y + 64)
Answer: A

152) 343y3 + 729 152)

A) (7y + 9)(49y2 - 63y + 81) B) (7y - 9)(49y2 + 63y + 81)
C) (7y + 9)(49y2 + 63y + 81) D) (343y - 9)(y2 + 63y + 81)
Answer: A

153) a 3 b3 + 64 153)
A) (ab + 4)(a 2 b2 - 16) B) (ab - 4)(a 2 b2 + 16)
C) (ab - 4)(a 2 b2 + 4ab + 16) D) (ab + 4)(a 2 b2 - 4ab + 16)
Answer: D

154) 512 - t3 154)

A) (8 - t)(64 + t2 ) B) (8 + t)(64 - t2 )
C) (8 - t)(64 + 8t + t2 ) D) (8 + t)(64 - 8t + t2 )
Answer: C

155) 16k3 m - 54m 4 155)

A) 2m(2k - 3m)(4k2 + 6km + 9m 2 ) B) 2m(8k - 3m)(k2 + 6km + 9m 2 )
C) (4km - 6m 2 )(4k2 + 9m 2 ) D) 2m(2k + 3m 2 )(4k2 - 6km + 9km2 )
Answer: A

156) 192x3 + 375 156)

A) 3(4x + 5)(16x2 + 25) B) 3(4x - 5)(16x2 + 20x + 25)
C) 3(4x + 5)(16x2 - 20x + 25) D) 3(64x3 + 125)
Answer: C

157) 54x3 - 128x6 157)

A) 2x3 (3 - 4x)(9 + 12x + 16x2 ) B) 2(3x + 4x2 )(9x2 - 12x3 + 16x4 )
C) 2(3x -4x2 )(9x2 + 12x3 + 16x4 ) D) 2x3 (3 - 4x)(9 + 16x2 )
Answer: A

16
 158) 54x3 y6 - 50x6 y3 158)
A) 2x3 y3 (3y - 5x)(9y2 + 15xy + 25x2 ) B) 2(3xy2 + 5x2 y)(9x2 y4 - 15x3 y3 + 25x4 y2 )
C) 2x3 y3 (3y + 5x)(9y2 - 15xy + 25x2 ) D) 2x3 y3 (27y3 - 25x3 )
Answer: D

Factor the binomial completely.

159) 49y2 - (x + 3)2 159)
A) (7y + 3x)(7y - 3x) B) (7y + x + 3)(7y - x + 3)
C) (7y - x - 3)2 D) (7y + x + 3)(7y - x - 3)
Answer: D

Solve the equation.

160) (x - 3)(x + 5) = 0 160)
A) 3, -5 B) 3, 5 C) 3, -3, 5, -5 D) -3, 5
Answer: A

161) (3x + 1)(5x - 2) = 0 161)

5 1 2 1 2
A) 2, 3 B) 3, C) , - D) - ,
2 3 5 3 5
Answer: D

162) (8y + 21)(5y + 22) = 0 162)

21 22 8 5 21 22
A) - ,- B) - ,- C) 13, 17 D) ,
8 5 13 22 8 5
Answer: A

163) x(9x + 3) = 0 163)

1 1
A) 0, 3 B) 0, - C) 0, D) 0, -3
3 3
Answer: B

164) x(x + 12) = 0 164)

A) -1, -12 B) 12, 0 C) -12, 0 D) 1, -12
Answer: C

165) 7x(8x - 3) = 0 165)

3 1 3 3 3 1
A) , , 0 B) - , 0 C) , 0 D) ,
8 7 8 8 8 7
Answer: C

1 4
166) x + x- =0 166)
7 5
5 1 4 1 4
A) 7, B) 6, 1 C) - , D) ,-
4 7 5 7 5
Answer: C

17
 4 3
167) 2x + 4x - =0 167)
5 7
2 3 4 3 2 3 4 3
A) - , B) - , C) - , D) - ,
5 28 5 7 5 14 5 28
Answer: A

168) (22 - 0.8x)(5 - 0.4x) = 0 168)

A) 27.5, 12.5 B) 27.5, 0.2 C) 22, 5 D) 0.8, 5
Answer: A

169) x2 + 5x - 36 = 0 169)
A) 9, -4 B) -9, 4 C) 9, 4 D) -9, 1
Answer: B

170) x2 - 13x + 36 = 0 170)

A) 36, 0 B) -4, 9 C) -4, -9 D) 4, 9
Answer: D

171) x2 - x = 56 171)
A) 1, 56 B) 7, 8 C) -7, -8 D) -7, 8
Answer: D

172) x2 + 7x = 18 172)
A) 9, 2 B) -9, 2 C) 9, -2 D) -9, 1
Answer: B

173) x2 - 2x = 24 173)
A) -6, 1 B) 6, 4 C) -6, 4 D) 6, -4
Answer: D

174) x(5x + 8) = 4 174)

8 2 5 8
A) 0, - B) , -2 C) , 2 D) 0,
5 5 2 5
Answer: B

175) 2x2 - 5x - 7 = 0 175)

2 2 2 7
A) , -1 B) , 1 C) , 0 D) , -1
7 7 7 2
Answer: D

176) x2 - 49 = 48x 176)

A) -7, -7 B) 1, -49 C) -7, 7 D) -1, 49
Answer: D

177) x2 + 3x = 0 177)
A) 3 B) 0, -3 C) -3 D) 0, 3
Answer: B

18
178) 17x2 - 6x = 0 178)
17 6 6 17
A) ,0 B) - ,0 C) ,0 D) - ,0
6 17 17 6
Answer: C

179) 25x2 - 1 = 0 179)

1 1 1 1 1
A) , - B) - C) D) , 0
5 5 5 5 5
Answer: A

180) 81x2 - 25 = 0 180)

5 5 5 5 5 5
A) , - , 0 B) , - C) D) -
9 9 9 9 9 9
Answer: B

181) 4x2 + 21 = 20x 181)

7 3 7 3 3 9 7 3
A) - , - B) , C) , D) ,
2 2 2 2 4 2 4 4
Answer: B

182) 7x2 + 21x + 14 = 0 182)

1 1
A) - , B) - 2, - 1 C) 3, 4 D) 1, 2
2 2
Answer: B

183) 12x2 + 31x + 13 = -7 183)

4 3 5 4 5 4 4 4
A) , B) - , - C) , D) - , -
5 4 4 3 4 3 5 3
Answer: B

184) (x + 8)(x + 1) = 44 184)

A) -8, -1 B) 1, 8 C) -3, 12 D) -12, 3
Answer: D

185) 10x3 + 70x2 + 120x = 0 185)

1
A) 0, 4, 3 B) 0, -4, -3 C) - , -3 D) -4, -3
4
Answer: B

186) y3 + 6y2 + 9y = 0 186)

A) 0, -3 B) 0, -3, 3 C) 3, -3 D) 0, 3
Answer: A

19
 187) (5x - 3)(25x2 - 30x + 9) = 0 187)
3 3 3 3
A) , 5, 3, 0 B) C) ,0 D) , 5, 3
5 5 5 5
Answer: B

188) 64x3 - x = 0 188)

1 1 1 1 1
A) B) , - , 0 C) , 0 D) -
8 8 8 8 8
Answer: B

189) 81x3 - 16x = 0 189)

4 4 4 4 4 4
A) - B) C) , - D) , - , 0
9 9 9 9 9 9
Answer: D

190) 16x3 + 24x2 + 5x = 0 190)

1 5 5 5 1 5 1 5
A) , , 0 B) - , C) - ,- D) - , - , 0
4 4 16 8 16 16 4 4
Answer: D

191) 5x3 - 3x2 - 8x = 0 191)

5 5 5 8
A) , -1, 0 B) ,1 C) ,0 D) , -1, 0
8 8 8 5
Answer: D

Find the x-intercepts of the graph of each equation.

192) y = (x - 6)(x + 5) 192)
A) (-6, 0), (-5, 0) B) (6, 0), (5, 0) C) (6, 0), (-5, 0) D) (-6, 0), (5, 0)
Answer: C

193) y = (6x - 3)(x + 1) 193)

1
A) , 0 , (-1, 0) B) 2, 0 , (1, 0) C) 2, 0 , (-1, 0) D) 2, 0 , (0, 0)
2
Answer: A

194) y = 21x2 + 6x 194)

2 2 2
A) - , 0 B) (0, 0) C) - , 0 , (0, 0) D) - , 0 , (6, 0)
7 7 7
Answer: C

195) y = 12x2 + 23x + 10 195)

4 2 4 3 5 2 5 2
A) - , 0 , - , 0 B) , 0 , , 0 C) - , 0 , - , 0 D) , 0 , , 0
5 3 5 2 4 3 4 3
Answer: C

20
Another random document with
no related content on Scribd:
 Hur det var, kom hon likväl att minnas att det icke var första
gången hon sett doktorn sysselsätta sig med Lina. Men hon hade
tänkt att det var för hennes skull han ville vara artig mot "äldre
syster".

I dag pinade det henne, och hon beslöt att icke låtsa se dem, utan
att tvinga honom till sig på ett annat sätt.

Sårad i sitt innersta började hon ett forceradt koketteri med

häradshöfdingen.

Men intet heller detta hjelpte.

Efter supén gjordes musik, löjtnanten sjöng som var han betalt för
det, postdirektörn rökte och njöt, Lina sprang med brickor, doktorn
följde henne med ögonen och Luba serverade toddy till
häradshöfdingen som nästan smälte bort af hänryckning, och
veknade till, ju längre det led, likt ett vaxljus i alltför stark solvärme.

Sent på aftonen skedde affärden i gamla Fiskar-Annas lilla båt. I

fören satt Alfred och gnolade de minst presentabla af de stackars
utslitna bellmanianer han förfalskat i sina många fänriks och löjtnants
år.

Han ömsom sjöng och ömsom låtsade kurtisera den stackars

gamla roddarmadamen som knappt kunde reda sig för hans skämt
och hans omfamningar. Båten gick helt stilla framåt, årorna tyngde
henne i händerna, och vattnet kändes tungt som tjära.

Häradshöfdingen satt på midteltoften och småsof. Hans runda

hufvud nickade oregelbundet, och dubbelhakorna kysste stundom
helt oförmodadt det styfstärkta skjortbröstet som stod upp som en
oksblåsa.

Hans ansigte log. Huldsaligt öppnade sig läpparne och en bit af

tungan kröp sakta ut på venstra sidan. Han visste icke om det var af
den dåliga, sprithaltiga kognaken i toddyn eller af Lubas vackra ögon
han blifvit så lycklig. Han bara visste, att han kände det så outsägligt
ljuft. Och han drömde att han satte mer socker och ljumt vatten i sitt
kognaksglas, och att Luba log än mer förföriskt.

Doktorn satt lugn vid styret. En gång såg han tillbaka mot
stranden. Ljuset i ett af fönstren i villans öfre våning lyste ännu
mellan träden. Där bodde hans hjärtans kär.

Båten gick allt långsamare framåt. En salt, fuktig dimma steg sakta
upp och blandade en kärf smak till cigarrernas doft.

Bak klipporna steg månen fram. Snart stod fjärden i glänsande

silfver, likt en oändlig skifva. Klipporna fingo liksom en drägt af ljus.
Först framemot midnatt landade båten vid Sandviksstrandens djupa
hamn.

Och i ett aflägset kyrktorn slog uret långsamt tolf medan klockorna
ifrån Sveaborg läto höra sina toner, son dallrande foro öfver vatten
och land.

4.

TVÅ SYSTRAR.
 Lina som hade sitt lilla rum på vinden invid Lubas märkte när hon
kom upp efter att hafva lagt in silfret där nere, att systern ännu var
vaken.

Hon lyssnade. Den lilla brukade eljes icke vaka så länge efter en
sådan afton. Hon tyckte sig höra en snyftning. Men nej, det måste ha
varit ett misstag. Allt var åter tyst.

Så klädde hon af sig, kammade sitt jemna prägtiga hår, och

närmade sitt ansigte till spegeln för att betrakta det riktigt noga.

Med strålande ögon såg hon på sig sjelf. Gamla Lina, tjugufem år
och icke vacker! Kantiga drag, mors spetsiga näsa och grå hudfärg,
läpparne tunna och hakan litet lång, det var hennes skylt.

Men det var någonting friskt öfver det ändå, någonting reelt och
duktigt som försonade. Det lyste ur hennes ögon så mycken
innerlighet och hjärtegodhet och blicken var så klok och fast att man
inte kunde se in i detta ansigte utan en känsla af behag.

Lina blef dock helt missmodig när hon kom att kritisera sina drag,
och sin ansigtsfärg.

Hur skulle han i längden kunna hålla af henne, han som hade så
många företräden framför henne, och som dessutom ägde ett så
utprägladt skönhetssinne?

Hon smålog. Hennes unga lycka tycktes dock försäkra henne om

sin oföränderlighet, och hon kände sig snart åter trygg, och full af
tillförsigt.

Han hade valt henne, därför att han älskade henne. Det fanns intet
att frukta! Lifvet var skönt. Som en härrlig dag efter långa mörka tider
af töcken och storm, begynnte nu en ny tillvaro för henne. Kärlek och
lycka efter all denna försakelse, detta pligtlif utan ömhet, utan rum
för glädje eller tid till nöje. Och med ens, utan öfvergångar, alldeles
oförberedt, denna stora och gränslösa lycka! Hans kärlek!

Lina nickade till sin bild i spegeln. Hennes leende förskönade

henne, och gjorde att hon såg yngre ut. En frisk blodström steg upp
mot kinderna som fingo samma vackra färg som hennes läppar.

I detta ögonblick tyckte hon sjelf att hon var riktigt söt. Och hon
kom att tänka på ännu ett företräde som hon visst eljes aldrig skulle
ha kommit att fästa någotsomhelst afseende vid, det nemligen att
hon hade en välproportionerad kropp och en hälsa som ännu aldrig
svikit henne.

Hon hade för första gången i lifvet emottagit en kärleksförklaring.

Och hon hade svarat på frågan: "vill fröken Lina bli min hustru" ett
från hjärtat kommande ja.

Aldrig hade hon vågat hoppas detta. Väl hade doktorn visat henne
stor uppmärksamhet, sökt hennes sällskap och sagt henne en
mängd saker som kunnat ge en annan skäl till den förmodan att han
höll af henne, men Lima var icke af det slaget.

Hon trodde inte att det gällde henne utan Luba. De hade aldrig
kunnat falla henne in att den man hon höll af skulle föredraga henne
framför den yngre och vackrare systern.

Nu var Lina så öfversvällande lycklig att hon nästan icke kunde

tänka. Hon gick upp i en stämning af stilla och djup känsla, hon hade
velat ge sitt lif i denna samma stund för den älskade som hon nu
tillhörde. Och hon trodde att intet i världen skulle kunna förmå henne
att älska honom mindre!

Hur skönt dock lifvet var! Och allt skönare skulle det blifva. Hon
skulle lära allt för att vara honom till behag! Och hennes oändliga
tacksamhet skulle ge henne förmåga att förvandla hans lif till idel
glädje.

Hon som tänkt att alltid bli hemma som Lubas uppfostrarinna, och
fadrens sällskap, hur skulle det gå därmed?

Nå, det var ingen fara, Anna skulle ju alltid bli kvar.

Sakta klädde hon af sig sin enkla och omoderna sommardrägt,

och hängde den med en liten öm smekning på hangaren.

I den där fula kattunsklädningen hade han blifvit intagen i henne,

och tagit henne kring lifvet! Som om den varit ett lefvando väsen
strök hon sakta till rätta alla skrynklorna på kjolen och jemkade med
blid tankspriddhet veck och skrynklor.

Med ens hörde hon en snyftning och så ännu en. Nu var det intet
misstag mer, det var Luba som gret, Luba som suckade och stönade
inne i sitt rum, stackars Lnba som ensam låg och led därinne medan
hon' i sin stora egoism bara tänkte på sig sjelf.

Fort kastade hon en nattröja öfver akslarna och sprang in till

systern.

Hvad kunde det vara?

Men — dörren var reglad inifrån.

 Lina bönföll så vackert hon kunde, men Luba öppnade icke. Hon
svarade icke ett ord, och systern kunde endast på de afbrutna och
undertryckta snyftningarne höra att hon ännu fanns därinne.

Lina som nyss varit öfverspändt glad rördes så djupt af den

älskade systerns tårar att hon var nära att förlora sin
sjelfbeherrskning. Och efter att i en kvarts timme ha stått utanför
som en förbrytare, fick hon slutligen komma in.

De båda systrarne förstodo hvarann i början alls icke. Med

smekningar och ömma ord, hvilket för Luba var hvardagsmat, kom
Lina ingenstädes. Luba gret och snyftade så hejdlöst att hon icke
kunde tala, och låg en lång stund på knä framför sin säng med
ansigtet gömt i sina händer.

Men ändtligen fick Lina henne en smula lugnad. Och hon kastade
sig om systerns hals, klagande och alltjemt högst upprörd.

"Om du bara visste, Lina", snyftade hon, "hur högt jag älskar
honom! Och jag kan inte lefva utan honom, jag måste gråta, och jag
är så förtviflad att jag kunde förstöra mig, för att han var så underligt
kall mot mig hela afton".

Lina anade icke hvem hon menade, och trodde att systern
möjligen sjuknat in och nu talade i feberyrsel. Hon smekte henne,
baddade hennes tinningar med vatten och tvang henne att dricka
litet.

"Du vet inte hvad det är att älska", fortsatte Luba, "du som är äldre
nu! Jag har pappas eldiga natur, det har jag, nu känner jag det riktigt!
Jag har alltid haft så varma känslor, jag kan inte rå för mitt
sydländska blod, och du kan aldrig, aldrig förstå mig".
 "Kanske bättre än du tror", hviskade Lina, och ömsade
kompressen på systerns panna.

"Ja men — kärleken förstår du inte", envisades Luba, "och du har

inga frestelser heller!"

"Frestelser, såg inte ett så styggt ord, lilla syster, du menar kanske
anfäktelser".

"Nej jag säger frestelser, efter pappa sade frestelser! Ni tror inte
att vi unga flickor kunna ha frestelser, men vi ha det, och jag har, och
jag är olycklig öfver att han leker med mig, och att han, fast han
älskar mig, är sådan som han var i afton".

Lina tryckte systerns hand.

"Har du älskat honom länge?" frågade hon.

"Jo", svarade Luba, "men inte riktigt afgjordt. Det var först i dag jag
märkte att det var allvar. Men jag har länge kännt att jag måste bli
förlofvad med honom, eljes skulle jag bli olycklig".

"Han älskar dig säkert", tröstade Lina, "han såg så betagen ut,
borta vid berget".

"Och det var han också", pratade Luba, "han var så förtjust i mig
då! när han tog mig kring lifvet då vi ginge nedför och kommo till
klyftan, och tryckte mig, och såg på mig! Åh det var så mycket i den
blicken! Lina, Lina, jag vet att han älskar mig, och ändå kunde han
sedan vara sådan — springa efter dig, och låtsa som jag ej fanns".

"Luba, hvem menar du?" Lina steg upp och betraktade med vildt
uppspärrade ögon sin syster. "Menar du inte häradshöfdingen — jo,
du menar ju honom, — eller Alfred, säg?"

"Oh; Nej!" — Luba fick ett litet otåligt tonfall i rösten, "jag menar
naturligtvis Collin, Arthur, hvem eljes? Det är ju han som liknar min
drömbild, honom jag älskar, och jag vet att jag dör om jag inte får
honom, för jag är så, så, så olycklig eljes".

Och trottsigt kastade hon sitt hufvud tillbaka och gret på ett eget
utmanande sätt.

Men Lina stod som hade hon fått ett slag i ansigtet.

Hon sjönk ned på en stol, alldeles tillintetgjord. Detta barn som

hon höll af som sitt eget, som varit hennes afgud, föremålet för alla
hennes omsorger, nu hade hon således förorsakat henne den
största sorg.

Hon hade beröfvat henne hennes första kärlek, bedragit henne,

krossat henne.

Lina som eljes var så lugn och förståndig, tog detta från en
oresonlig sida, och på ett eksentriskt sätt, det föll henne inte ett
ögonblick in att icke Luba hade alla fördelarne på sin sida.
Naturligtvis skulle Luba som var så ung och söt ha större rättigheter
än hon, isynnerhet som Luba älskade honom med så mycket större
glöd och hängifvenhet än hon sjelf. Han hade alltså länge varit
Lubas "drömbild" medan han för henne blott varit en god vän, en vän
som hon höll kär, men lugnt, på sitt eget stilla, innerliga vis.

Hon kunde aldrig ett ögonblick tro att han, då han fick höra att
Luba älskade honom, att han möjligen ändå skulle välja henne, den
gamla, den obetydliga!
 Och hon ansåg sin sak förlorad utan att våga en strid.

Den som haft orätt var naturligtvis hon som kunnat en stund inbilla
sig att hon skulle kunnat draga en af lifvets stora lotter.

Stämningarna jagade henne som i en parforcejagt. Ett ögonblick

tyckte hon sig hata denna syster som alltid varit hennes tyrann, och
det nästa trodde hon sig sjelf vara den förorättande, inkräktarn, den
oberättigade.

Och påföljande stund bragte henne aningen om en pligt, den

tyngsta af alla, försakelsens. Hon kände att hon måste upptaga
martyrkronan, och efter det första upproriska motståndet, kom det
öfver henne en flägt af martyrens heliga frid. Hon trodde sig förstå att
hon måste kämpa ut sin kamp allena, och att segern, ett
tillfredsstäldt samvete, skulle bli hennes belöning.

Luba låg och snyftade, alltjemt ytterst upprörd, Lina stod och såg
ned, med händerna hopknäppta öfver bröstet, och de nyss så
lefnadsgladt strålande ögonen, matta och slöa.

"Du skall få honom, Luba", hviskade hon, "han kommer nog att
älska dig, och — — han vill kanske gifta sig snart".

Luba reste sig upp, torkade tårarne med nattröjsärmen och log,
medan ögonen åter antogo sitt vanliga uttryck:

"Jag vet inte, om jag tar honom straks du", sade hon, halft bittert
och halft ömt, "jag vet inte om jag vill gifta mig. I alla fall — — vill jag
inte bli gift som mamma! Jag vill inte ha otrefligt. Jag vill ha roligt
hela tiden, som pappa".
 Lina beklagade sig tankspridd öfver Lubas orimligheter, men den
lilla fortsatte:

"För jag har helt andra åsigter än ni andra, jag vill, vill bara älska!"
Och hon bröt samtalet midt i tu, i det hon plötsligen bad Lina gå till
sig, nu skulle de sofva. Nu var hon glad igen!

Så kysste hon sin "gamla" på kinden, vårdslöst, helt en passant,

och skuffade henne sedan skämtande bort, ut från dörren.

"Jag skall sätta opp papilljotter", sade hon, "och så drömma om

min vän! Godnatt med dig, du är en raring! en liten söt, ful gamling;
godnatt med dig"!

Lina gick, och väl inne i rummet kastade hon sig i sin tur på golfvet
framför sängen, och vände sig i bön till den Gud hon trodde skulle
finna behag i hennes offer.

Och hon aflade sitt nunnelöfte med mera allvar än någon

klostermö från Lubas romaner. Med en sjelfgjord martyrs hela
samvetsfrid somnade hon, med det lilla slitna nya testamentet ännu i
händerna.

Och alltjemt sken månen lika klar öfver Rönnskärs fjärden.

PROSA.

Man satt vid frukostbordet en morgon och talade om allt möjligt.

Moster Thilda med ett halft dussin af sina barn var kommen på
besök från sin prestgård i Orihvesitrakten, och nu skulle de tillbringa
några veckar ute på villan hos postdirektörns.

Moster tyckte rätt bra om systerdöttrarne, ehuru hon icke förstod

sig riktigt på dem.

Flickorna å sin sida täflade att visa sig älskvärda, de höllo alla af
sin moster, hon var deras enda kvinliga nära slägting och hade
dessutom genom sitt glada, vänliga väsen förstått att vinna deras
hjärtan.

Man kunde inte se någonting fulare som på samma gång var mer
intagande. Hennes ansigte var bredt och rödt, håret slätt och
färglöst, munnen stor och vänlig och alltjemt i färd med att visa de
gula och ojemna tänderna. Men hon såg frisk och kraftig ut, kroppen
var sund men hade den fason en god barnaföderska utan
tillstymmelse till koketteri gärna får, sedan hon sett den nionde
plantan väksa upp ett stycke förbi lindan.
 Mannen var prest och hade liksom hon i sin ungdom varit stark
läsare. Men nu hade det praktiska lifvet tagit dem begge så starkt i
anspråk att de ej mer ansågo sig ha tid till starkt theologiserande.

I fristunderna roade sig pastorn med att vara skomakare, och han
hade fullt göra att hålla de nio hela om tårna.

Frun spann och väfde, sydde med glasögon på näsan, och alla
seks sönerna och de tre flickorna gingo klädda i ungefär samma
slags tyg, sydt i en snitt som var så föga komplicerad som det bara
var möjligt.

För resten lefde de ute på landet i god sämja med socknens få

herrskap och många bönder, gingo på julkalas och höllo sjelfva
majgille, det var deras nöjen. Den femtonåriga älsta dottern liknade
sina syskon och sin mor som det ena lingonet liknar det andra. De
voro friska, röda och glada, hade goda lynnen, utmärkta magar och
god arbetslust.

Det var en hel menighet af arbetsdugligt folk. Den seksåriga

flickan gjorde utmärkt nytta som barnpiga till de små, och pojkarne
hade hvar sitt handtvärk.

Här ute på villan hos onkel gjorde de alls inte det besvär man
skulle kunnat tro. Fyra af barnen sofvo i klädbodan och sysselsattes
om dagen med vedhuggning, rensning i potatis- eller roflanden och
på gångarne, medan flickorna fingo hjelpa Lina med lappning och
stoppning samt städning och inomhus göromål.

Moster Thilda satt vid midten af bordet och berättade om lifvet på

sin prestgård. Sedan började hon eksaminera systerdöttrarna.
 "Hvarför hade 'gamlorna' inte gift sig?"

Ja, det var nu en fråga. Lina rodnade och såg olycklig ut, Anna
körde ut sina tjocka läppar, rynkade ögonbrynen och svarade:

"För min del tål jag inte karlar!"

"Du mildaste!" Moster Thilda slog ihop sina grofva arbetshänder

och visade alla tänderna, "tål inte karlar! Hvad har du emot dem?
Har inte Gud skapat dem kanske lika väl som oss? De är skröpliga
förstås, men hvad har man sin kristendom för, om inte för att förlåta
dem".

"Usch då!" utbrast Anna, "förlåta och förlåta! Men jag förlåter inte.
Vill de inte bära sig åt som folk, så må trollen ta dom. Jag vill inte ha
en man som man skall förlåta".

"Skadan blir din, min unge, för det är du som blir utan! Hvad tror
du du är skapad för, hvad? Jo, för att föda barn, och sköta om man
och hus. Och det är inte det sämsta".

Alla flickorna läto höra ett indignationens sorl. Luba vände sig
förtrytsamt bort, och tillochmed den blida Lina kastade förebrående
blickar på den godlynta prestfrun.

"Jo, lita på det, det är det enda riktiga. Det första Mattias sa' när vi
blefvo förlofvade var, att vi skulle från början ha klart för oss att våra
barn skulle bli riktiga kristna. Jag tyckte det var lite tidigt att tala om
barn, men — det var bra jag satt mig i det straks. Sä kommo de, år
efter år, ett i stöten. Först är det lite besvärligt, men blir snart en
vana. Det är gudskelof inga vanskapliga och inga genier bland våra
ungar, jag tror di är riktigt ordentliga matäpplen allihop. Flickorna
skall läras att så fort som möjligt få bugt på sina egenviljor, så di i tid
kan bli goda hustrur eller huspigor om de inte kan skaffa sig män.
Pojkarne ska' gifta sig så fort de kan få fötterna under eget bord. Inte
något lässöl och onödigheter. Det är inte alla som ha presthufvu'n
inte! Fort ut i lifvet, det är min lära".

"Men om de nu bli sådana som ska förlåtas, hvad så?" frågade

Anna.

"Har ingen nöd bara man skaffar dem ordentligt göra. Har du sett
en ordentlig och trägen arbetsmänniska ha tid med liderlighet? Nej,
det är lediggång och läsa som gör folk galna".

"Kära moster, den bästa kan ju komma i anfäktelse".

"Ja!" — Moster Thilda suckade en liten förflugen skenhelig suck.

"Ja men — så ska' vi förlåta! Det är djefvulen, synden och vårt eget
kött som ibland är i vägen och gör oss ondt, då hjelper bönen. Men
— fortsatte hon med sin naturliga stämma — men det är inte så
farligt! Om folk tvättar sig alla dar och så går i arbete, sofver de om
natten och syndar inte".

"Men om de komma i frestelse?" invände Luba.

"Så ska' di få rysk bastu", svarade moster. "En ordentlig rysk bastu
med duktigt brass. Jag vill se den som inte kan svettas bort
frestelser om han får ordentligt bad, bra med björkbas och så kallt
vatten öfver".

Flickorna skrattade. Luba såg försmädlig ut, den enfaldiga

landtmänniskan förstod sig på ingenting.

Mostern låtsade inte om, utan fortsatte:

 "Man kan dessutom inte tala om frestelser, för andra än karlar. Vi
kvinfolk…"

"Jo", sade Luba, "jo, man kan. Vi ha också våra frestelser".

"Det är bara pigor", försäkrade prestfrun, "bara tjenstfolk, och

sådana som inte på något vis kunna bli försörjda eljes. Har du
någonsin sett en hygglig flicka som har hus och hem, kläder och
föda och sådant mer — ha frestelser?"

"Jooo, det kunde ju finnas". Luba såg litet generad ut.

"För det första vet du inte hvad det vill säga, din gulnäbb", log
mostern, "och för det andra, så ska' hon ha ris och så en man, om
nu någon vill gifta sig med en sådan odugling".

"Jag tycker", förklarade Anna med sin djupaste alt, "att en man
som hustrun skall förlåta gärna kan ta' en hustru som också haft
anfäktelser eller frestelser eller hvad det nu heter! De är lika goda
begge två, och kan gärna förlåta hvarann hela lifvet igenom, så får di
ömsesidigt se hur roligt det är. Nej, kära moster, jag vill inte gifta mig,
för karlarne är så usla så, — de gamla som de unga! Jag har mina
erfarenheter från allra första hand, åtminstone om de gamla".

"Hyss!" Lina såg allvarligt på systern. För att blanda bort saken
sade hon:

"Och jag vill inte gifta mig för att jag inte kan få en man som håller
af mig så högt och så länge jag vill".

"Och jag", Luba såg upp med flammande ögon, "jag vill inte gifta
mig för att jag inte vill ha barn, och jag inte vill vara bunden vid en
hela mitt lif, och jag bara vill älska, för det är bara kärleken som är
värd att lefva för".

Moster Thilda tappade sin potatis och lät gaffeln bli stående rakt
ut, pekande i luften. Anna fick en hostattack och Lina hade otrolig
hast att med fingret sopa bort en hop brödsmulor som samlat sig
kring hennes tallrik.

"Hvad är det för skräpprat?" brast slutligen moster Thilda ut. "Är du
galen? Älska? Älska mig hit och älska mig dit? Hvad vill du med
kärlek? Det är det man lär af allt det hufvudstadslifvet och det
läsandet. Kärlek! Sådant skulle en anständig människa aldrig tala
om! Det är det värsta som finns. Kärlek, och superi och kortspel, det
är tre nätta saker. Söta Luba, skall vi säga till om bastu? Åh nej, det
var bara joller du sade där. Skada att jag inte har Mattias här så fick
du veta något! Han kan predika! Kan man tro, flere än en! Herre
Jemine kära barn, har du bara fått en så ber du nog Gud bevara dig
för flere".

Moster tog igen sin hjärtnjupna ton.

"Ja, ja man har nog svårt med en, att tänka sig att ungen där
skulle orka med flere!"

I komisk förtviflan tryckte hon begge händerna på det ställe där

fordom veka lifvet satt, suckade djupt och drog ögonbrynen så högt
hon kunde.

Annas otåliga torrhosta lugnade sig vid denna syn, Linas flitiga
fingrar stannade af, och Luba återfick sitt förra uttryck af
öfverlägsenhet och nedlåtande vänlighet.
 Som en afledande åsktråd stod mosters gaffel ännu ut mellan
fingrarne på henne, och i hennes rörliga ansigte lästes en litet
skenhelig och enfaldig min som klädde henne lustigt nog.

Man afbröts af gamla Katrina som kom in och berättade att "pappa
kom!" Och alla sprungo emot postdirektörn, Luba helsade honom
med otaliga kyssar, smekningar och söta ord.

Men han var distraherad och nervös, ville genast ha ett samtal
med svägerskan och döttrarne, man skulle gå i gula kammarn och
låsa dörren till.

Man satte sig därinne, alla i spänd förväntan på hvad komma

skulle.

Postdirektörn såg ovanligt upprörd ut. Han gick en stund af och an

i rummet, för med fingrarne genom sitt hår, pustade och suckade.

Och ögonblicket därefter log han mot Luba, småskrattade, och

spatserade åter af och an i det lilla rummet med en fart som gjorde
Anna helt ängslig för möblerna.

"Jag är glad du är här, söta svägerska", sade han slutligen, "ty den
här dagen skulle egentligen vara en vigtig dag i mitt hus. — Ja, så är
det, så är det. Det är för resten en glad och en… förbannadt tråkig
underrättelse jag har att meddela. Hvad ska' vi ha först? Nå, jag
menar vi ta' det oundvikliga och förargeliga först, så få vi konfekten
desto rarare på sen, hvad pullor?"

Man nickade.

Moster tog sig en bekväm ställning i soffhörnet, Anna såg sträng

och fördömande ut, Lina liknade en ranka utan stöd, och Luba
betraktade med ett svärmiskt romanhjeltinneleende sin far.

"Det odrägliga är", talade postdirektörn, "att jag haft en massa

olyckor som tvinga mig att ta' afsked. Ni vet alla att det länge trasslat
för mig med affärerna, — ja Anna, du vet det bäst, en förtviflad otur
har jag alltid haft, de går och dör för mig, den ena och den andra, på
de mest olägliga tider! Uff!"

Han torkade svetten från pannan och fortsatte:

"Alltnog, Faberloff sköt sig i går, och jag står inne där för dubbelt
mer än jag kan klarera. Det bär rakt åt fanders… det vill säga, jag
kan inte hålla mig… vi få flytta till landet, — se efter arbete…
inskränka oss, förstår ni?"

Ingen svarade.

Det blef en lång paus.

Så började postdirektörn ett litet försvarstal för sig sjelf som ingen
åhörde. Annas ögonbryn rynkade sig blott än mer samman, Lina såg
sorgsen ut och Luba drog mungiporna nedåt som beredde hon sig
att få fram tårarne.

Efter några små irrvägar från teksten trasslade postdirektörn bort

sig alldeles, blef ond, gick på igen, men uppgaf slutligen hela ämnet.

"Fan, och det glada glömmer jag", föll han plötsligen in och
klarnade upp som en aprilhimmel efter regn: "Nu kommer det glada!"

Han rätade upp sig, strammade sin figur, jomkade om sin krage
och rosetten, ställde sig framför Lina, gjorde en rund gest med
venstra armen, bockade galant och sade i sin mest förekommande
ton:

"Min kära dotter Lina, jag har den äran och den glädjen att
öfverbringa dig en mycket betydelsefull hälsning från en välstående,
högst comme il faut man…. kan du gissa?"

Lina blef blodröd i ansigtet, Luba rusade upp från sin stol, och såg
ut som en åskby. Ögonen tycktes färdiga att flyga ut ur hufvudet på
henne i blikst och gnistor.

Postdirektörn observerade intet, han bockade ännu en gång.

"Vår gode vän doktor Arthur Collin har hos mig anhållit om min
dotter
Linas hand. Han har en ställning, en rik far och vill gifta sig genast.
Nä, hvad sägs om det?"

Postdirektörn torrskrattade belåtet, moster Thilda nickade och

smålog, och Anna var färdig med gratulationen när alla blefvo
uppmärksamma på Luba som stod och vacklade, blek och med
slocknande, halft afvigt vända ögon. Hennes bröst arbetade, hennes
händer knöto sig, hon tryckte dem häftigt mot sitt hjärta.

Sä skrek hon till. Lina som sprang till henne för att stödja henne
stötte hon häftigt bort, och föll handlöst mellan armarne på dem alla.
Hennes tinning kom mot kanten på länstolen, stötte hårdt emot, och
blödde.

Hon vaknade ej förrän moster i sin hjärtans välmening slagit

åder…. och då låg hon i sin säng, med ombundet hufvud, och
omgifven af alla.
 Svimning följde på svimning, och först sent på aftonen blef det litet
lugnare. Efter all sin grät hade hon uttömt krafterna, och låg nu och
frös så tänderna skallrade.

Mostern och Lina vakade, postdirektörn kom ibland och hörde åt

hur det var, endast Anna sof lugnt och lät pjåklåsen sköta sitt.

6.

KRIS.

På morgonen slumrade den sjuka in och man var något lugnad

med afseende på henne. Men när hon vaknade började hon på igen
med sin hejdlösa gråt och sina svimningar. Middagstiden bragte
redan feber och när klockan fem det gamla ryska statsrådet,
familjens husläkare kom, pratade hon i kors och tvärs, skrattade och
gret om hvartannat, hotade och bad, grälade och smekte.

"Det ä' int nå'n reda med lilla guddottren", sade gubben Miloff som
varit fru Donners läkare och förtrogna och gifvit Luba namn efter sin
egen hustru, "ingen reda. Det är frossa och det är bleksot. Fula
sjukor, fula sjukor! Hvad ska' det vara? Hvad ska' det säga? Olyckligt
kär? Nej? Romaner? Nej? Hvad är det sen? Lilla hjärtat? Nej! Oi, oi
det är griller, bara griller och förkylning. Ska' vi ha piller? Chinin?
Jaha, ja. Och till det första järn! Gud välsigne järn! Det skall man
alltid ge!"

"Är inte åderlåta bra?" frågade moster som röd och fet stod vid
sängen och längtade att få tala. "Jag slog hål i går, och det kom en