Vrdering av tillgngar lektion 8-9, Presentation L8 med Mrta Hammarstrm

Historik Nr man brjade vrdera tillgngar, s ansgs att man skulle vrdera frsiktigt. Balansrkningen sgs som ett stt att visa resultatet. Man anser inte att det alltid ger ett rttvisande vrde att ta upp allt till anskaffningsvrde. Sverige hade en stor ekonomisk kris under 30-talet med Krger-krisen. Till fljd av detta behver alla koncerner idag ven ha en sammanstlld koncernredovisning. Denna ligger inte till grund fr skatteredovisningen, utan det ligger endast de enskilda bolagens redovisning till grund fr. Utgngspunkt fr denna lektion r RL kap 4. Bokslut - endast balans- och resultat-rapport. rsredovisning - har ven med redovisningsberttelse och noter med mera. D man redovisar vrderingen i balansen, s pverkar det ven resultatet. S fort man ndrar ngot i balansrkningen s pverkar det direkt resultatet. Tillgngar delas in i: Omsttningstillgngar - tillgngar som ska infrlivas inom en snar framtid. S dessa vrderas frsiktigt s att man fr in minst det som de r vrderade till. Anlggningstillgngar - Lnglivade tillgngar, som byggnader, maskiner med mera. Dessa vrderas traditionellt till anskaffningsvrde. Anlggningstillgngar delas in i: immateriella - patent, godwill, forskning materiella - maskiner, inventarier, byggnader finansiella - lngfristiga fordringar, aktier Endast om dessa anses ha en garanterad ihllande nedgng i vrde, ska de skrivas ner, istllet fr att tas upp till anskaffningsvrde. Finansiella tillgngar fr man skriva ner, ven om de inte anses bestende, men om vrdet kar igen ska detta terinfras. Omsttningstillgngar r de mest likvida tillgngarna s ska dessa vrderas till "lgsta vrdes princip" (lvp). S det som kps till ett vrde och har ett annat vrde p bokslutsdagen, s ska det tas upp till anskaffningsvrdet om det r en hjning av vrde (orealiserad vinst), men till dagskursen d det r en snkning av vrdet och drmed en frlust. Se exempel med aktier i presentation s.7- 12

Anlggningstillgngar Anlggningstillgng r en tillgng som stadigvarande anvnds i fretaget. Aktier i ett dotterbolag eller ett intressebolag ses alltid som anlggningstillgngar. ven om det finns mycket regler kring hur detta ska g till, frekommer mycket "kreativa vrderingar". Kringkostnader som installation, med mera ska ing i tillgngens vrde. Mark och aktier har ingen nyttjandetid och ska drmed inte skrivas av. Nyttjandeperioden fr en immateriell tillgng anses uppg till max 5r. 6, kap 4 i RL gller inte de fretag som fljer IFRS och r troligtvis en paragraf som kommer frsvinna. Marknadsredovisningar r i dagslget bara ok att anvnda i koncernredovisningen. Det talas om att detta ska tillmpas av ven andra juridisk personer (bolag). Dotterbolag fr man inte ta upp till marknadsvrde. Skatteverket r intresserade av att fretag inte vrderar sina tillgngar fr lgt. Den vre grnsen bestms av civillagstiftningen och den lgsta grnsen av skattelagstiftningen. Bokslutsdisposition Bestr av obeskattade reserver se bok s.263 De r inga verkliga kostnader, utan hnger ihop med den skatterttsliga lagstiftningen. Man behver inte gra detta men kan vara frdelaktigt fr att f mindre skatt. Stora fretag mste gra denna avskrivning ver period, men sm fretag gr det ofta inte, d det r fr krngligt. Bokslutsdispositioner finns av anledningen att det kan bli en strre eller mindre kostnad nr detta behvs. Detta fr att f s liten vinst som mjligt, fr att f s lga skatter som mjligt. D 2150 r en bokslutsdisposition och en obeskattad reserv, s str denna som ett skuldkonto. Om fretaget gr med frlust, s man vill terfra veravskrivningar, s kan man endast verfra s mycket som man har tillgng till. Vid missbruk av detta s kommer man bara f gra restavskrivning. Man anser att fretagen sjlva r bst p att redovisa vrderingar till riktiga vrden. Alla som gr bokslut (det vill sga alla fretag) s kan man gra avskrivning p anlggningar till 30regeln eller 20-regeln, som visas i boken s.264-266 och lathund som ligger p GUL. Detta grs fr att skjuta skatten p framtiden. Detta ligger som bokslutsdispositioner, efter det finansiella resultatet. Fretag delas numera upp i: K1 fretag - enskilda firmor och mindre fretag K2 fretag - mindre aktiebolag K3 och K4 fretag - de strre fretagen, som ska flja dessa regler. Oavsett nr man kper in maskiner under ret, s gr man full avskrivning r under anskaffningssret. (Enda undantaget om fretaget inte varit igng hela ret) Vi behver i samband med detta kontona 2150 Ackumulerande avskrivningar ver plan och 8850

avskrivningar ver plan. Detta utver de vanliga 1200,1209 Utgende vrde p 1200-1209-2150 ska bli det berknade vrdet enligt 20 eller 30 regeln, beroende p vad som r lgst.

Resultatrkning (varufrsljning - varuinkp = bruttoresultat) + Rrelsens intkter - Rrelsens kostnader - Avskrivningar 1. =Rrelseresultat + rnteintkter - rnteavgifter 2. = Resultat efter finansiella poster - bokslutsdispositioner - skatt 3. = Resultat efter skatt Man kan aldrig gra mer avskrivning n totala vrdet p inventarierna. Om det regelmssiga avskrivningarna (avskrivning enligt plan) och avskrivningarna ver plan skulle verg detta vrde, mste vrde verfras frn 2150 till 1209. Dvs. veravskrivningarna mste skrivas ner. Reglerna fr avskrivningar Maskiner och inventarier r samma som fr immateriella tillgngar. Mark skrivs inte av. Mark + byggnad = fastighet Det r endast byggnaden som ska skrivas av. Det r alltid taxeringsvrdet som anger detta! Det r alltid den andel (i procent) av fastigheten som ses som byggnad. och det r d bara denna som ska skrivas av. Anledningen till att man lgger upp en kostnad som tillgng fr inte uttalat vara fr att ge ett "bttre" resultat. Det r bara innestende rs utgifter som kan verfras till tillgngar. vning: RR15e rekommendation ger upplysningar p hur man ska handla, eller tnka kring Uppgift 18 i vningsboken... fundera kring olika alternativ. I dagslget skulle det troligtvis inte kunna tas upp som tillgng.