Lektion 10-11 Presentation Omsttningstillgngar L10 L11 med Kristina Jonll

Infr praktikfallet Viktigt att skriva gruppnummer och kontaktperson i frsta verifikationens textrad. Vad r en tillgng? Faststlldes under 70-talet vilka saker som skulle rknas som detta och man kom fram till att det mste: ge ekonomiska frdelar eller genera framtida inkomster kontrolleras av fretaget vara resultat av en transaktion eller hndelse Det finns i princip fyra stt att vrdera tillgngar: Nuvrde - vad vi rknar med att f fr det nr vi sljer det. Anskaffningspris - vad vi infrskaffat det fr teranskaffningspris - vad det skulle kosta att teranskaffa det idag frsljningsvrde - vad vi skulle f om vi slde det idag. Hur man vrderar tillgngarna pverkar direkt resultatet. Civilrttslig lagstiftning - stter taket, s man inte kan blsa upp vinsten Skattemssig lagstiftning stter golvet, s att vinsten inte kan skrivas bort och man slipper skatt. Anlggningstillgngar ansedda fr stadigvarande bruk Omsttningstillgngar frnyas hela tiden, har som avsikt att gra t det inom ett r Det viktigaste r avsikten med innehavet. Omsttningstillgngar: Varulager - olika beroende p vad man handlar med Kortfristiga fordringar - kund fordringar Kortfristiga placeringar - aktier, obligationer Kassa bank - likvida medel Skillnaden mellan omsttningstillgngar och kortfristiga skulder ger rrelsekapitalet. LVP- lgsta vrdes princip Lgsta vrdets princip innebr att vi som hgst fr vrdera omsttningstillgngarna till, det lgsta vrdet av anskaffningsvrdet och nettofrsljningsvrdet. Alternativt av anskaffningsvrdet och teranskaffningsvrdet. RL 4:9 ger att en omsttningstillgng ska vrderas till lgsta vrdets princip. Finns ven info om detta i RR 2:02. Det str i dessa kapitel ven definierat hur man ska se p Anskaffningsvrdet och nettofrsljningsvrdet. Nettofrsljningsvrdet - frsljningsvrde minus frsljningskostnader teranskaffningsvrde - om man skulle kpa in p nytt i det skick det nu r vad skulle det s kosta.

Lagen sger att vi ska vrdera enl. LVP av anskaffningsvrde och verkligt vrde. Verkligt vrde rknas enligt nettofrsljningsvrde (huvudregel) eller teranskaffningsvrde. Man fr hgst vrdera till den lgsta av dess summor. Det finns en skattemssig alternativregel till LVP som sger att man schablonmssigt kan vrdera vrdet till anskaffninfngsvrde -3% inkurrans... frutsatt att detta r lgre n LVP. Se bild 18 i presentation. Dr kan man vrdera detta mellan 98kr till LVP eller 97kr enligt skattelagens alternativregel. Man har 4 grader av omsttningstillgngar dr det versta r lngst frn att vara likvida medel: 1. Varulager - Rvaror, varor i produktion, frdiga varor m.m 2. Fordringar - Frmst kundfordringar 3. Kortfristiga placeringar 4. Kassa och bank Se presention bild 11 fr vilka frgor man br stlla nr man vrderar varulager. Varulagret r ofta en stor post, med flera sorters lager. Det r ofta svrt att ta stllning till vrdet. Kan ven vara ett pgende arbete fr annans rkning (ex. bygge). Bestmma vrde Man gr en fysisk inventering dr man rknar vad man har i lager och tittar p vad det r fr anskaffningsvrde p de varor som inte r utbytbara (inkl. kostnader som hr till varan). Ls om detta i RR 2:02 punkt 16-17. Fr andra varor i lager (de vi inte kan srskilja d det finns flera likadana) anvnder man i frsta hand FIFU (frst in frst ut) eller vgda genomsnittspriser (d ser man till vad alla kostat att kpa in delat p hur mnga man kpt in). Ls RR 2:02 punkt 18-19 SIFU (sist in frst ut) fr INTE anvndas i Sverige. Det r den vanligaste metoden i USA dock. Se bok s. 241 fr mer specifikationer p dessa. KSV - kostnad slda varor Man talar alltid om i sina noter till bokslutet vilken vrderingsmetod man anvnt, grna med motivering. Se presentation s.4 fr illustration av sammanfattning av varulagret. Varulager av egentillverkade varor Hur detta ska vrderas str i RR 2:02 punkt 7-12. I punkt 8 str att man ska berkna fasta omkostnader till den normala kapaciteten oavsett om man producerat mer eller mindre. Det som aldrig fr rknas med som kostnad av egentillverkade varor r rntor. BFNAR 2000:3 ger ven rekommendationer p hur man ska tolka detta. Man sger d att man ska i anskaffningskostnad rkna de direkta kostnaderna (material, ln m.m) och de indirekta och fasta kostnaderna. Fr att ta fram detta gr man en sjlvkostnadskalkyl p varan.

Nettofrsljningsvrde r d frsljningsvrde utan omkostnader. De indirekta kostnaderna berknas alltid frn normal kapacitet. Exempel: I ett exempel dr normal kapacitet r 25000st med fasta tillverkningskostnader p 1500000kr och direkta tillverkningskostnader p 600kr/st vid normal kapacitet ger detta ett vrde p 660kr/st vid verproduktion = 30000st ger det att de fasta delas med dessa = 650kr/st vid under produktion =20000st ger det att det ska delas enligt normalkapacitet = 660kr/st Kapacitetsutnyttjande Man gr en frkalkyl och om man i denna ha en versysselsttning, s ska man justera fasta kostnader per enhet och om det r en underkapacitet ska det inte justeras. Gr man istllet en efter kalkyl r det omvnda frhllanden. Se presentation bild 23 och BFNAR 2000:3 S nr man ska stlla priset, titta p vad som r berknat och vad som fr vara med fr att ge ett anskaffningsvrde per enhet... Du fr aldrig ha med poster i berkningen som hnvisar till rntor eller bokslutsdispositioner. Kundfordringar Ska ocks vrderas till LVP. Dessa ska i princip alltid vrderas post fr post (ev. undantag om man har massa likadana fordringar p mindre n 300kr). Det som ses som nettofrsljningsvrde hr r det vi berknas f in p fordran. Kundfrluster Det gller att hlla skillnad p befarad och konstaterad kundfrlust. Frst nr den r definitiv fr momsen terfras. Den anses definitiv frst nr fretaget gr i konkurs. r det privatpersoner s anses det frst nr det gtt till kronofogden och de har gjort flertal utmtningar med misslyckat resultat. Nerskrivningen ska gras s fort betalningen misstnks inte inkomma. Se hur kundfrluster ska redovisas i uppg. 63 i vningsbok 1. flytta frn 1510 till oskra 1515 2. Skriv ner fordran exkl. moms (1519 -> 6352) Efter konstaterad konkurs 3. Skriv bort hela fordran frn oskra (1515 -> 6351 och 2610 (momsen)) 4. Fr tillbaka befarade frluster (6352 -> 1519) Fordringar i utlndsk valuta I dessa fall avviker man frn LVP. Dessa ska ALLTID redovisas i omrkningskursen p balansdagen.

Kortfristiga placeringar Kortfristiga innehav av aktier, vilket bestms av intentionerna med aktierna (kan ju ocks vara anlggningstillgngar) Gr ocks till LVP anskaffningsvrdet eller brsvrdet p balansdagen. Man kan eventuellt avvika frn detta och g efter anskaffningsvrdet om alla aktier grs till detta. Vrderas alltid post fr post.