Säg mig

Spegel En helt
Spegel på ”Överskattad”
väggen…
Historia”
Vilken skatt
skall jag Skatter förr
betala…? Och nu
 Spegel
Skatt

Fönsterskatten fanns i Sverige mellan 1743 och

1810, och låg på 16 öre per fönster i Stockholm, 12
öre i större städer, 8 öre i mindre stad, 3 öre i
glesbygd. Den ansågs vara ett enkelt sätt att
beräkna en fastighetsskatt på. Fönsterskatten i
England behövde avskaffas 1851 då bristen på
fönster gav upphov till sjukdomar.
Spegelskatt 1734
Beräknades efter
ytan på spegeln
Claude Frédéric Bastiat, född 30 juni
1801 i Bayonne, Frankrike, död 24
december 1850 i Rom, Italien, var en
fransk klassisk liberal författare och
politisk ekonomiteoretiker, samt
filosof.
Bastiat är känd för sin humoristiska
och lättlästa stil, vilket märks särskilt
tydligt i satirskriften Petition. I
Petition talar Bastiat för tillverkarna
av stearinljus, fotogenlampor och
alla andra belysningsverktyg och
föreslår att de franska politikerna
förbjuder solen.

Detta, menar Bastiat, skulle leda

till en stor ökning i försäljningen
av stearinljus och
fotogenlampor. När detta sker,
måste tillverkarna av stearinljus
köpa in vax och andra material
för att tillverka fler ljus, och så
vidare. Att förbjuda solen skulle
på så sätt förbättra hela
ekonomin.
Kaffe kan inte odlas i Sverige och under 1700- och 1800-talet var det många som ville
förbjuda kaffe och andra varor som vi köpte från andra länder. Staten införde höga tullar
och skatter på sådant som inte kunde tillverkas i Sverige. På så sätt hoppades den
svenska regeringen att folk skulle låta bli att köpa utländska varor och istället låta
pengarna stanna kvar i landet. Detta kallas handelsprotektionism.

Den 10 november 1716 kom en kunglig förordning om avgifter på vissa varor som inte var
nödvändiga att ha och som man alltså kunde klara sig utan. Det gällde olika slags tyger,
samt te, kaffe, choklad, konfektyr och tobak samt olika typer av vagnar.

Mellan 1720-1794 utfärdades inte mindre än 58 överflödsförordningar, vissa större och

vissa mindre. Förbuden ledde inte till önskade effekter så i början av 1800-talet gav
myndigheterna upp alla förbud och lade i stället på lyxskatt på vissa kläder och andra
produkter.
 Historiska skatter
Det högsta skattetrycket i Sverige historiskt var 1990 på 49 procent av BNP.
Det högsta skattetrycket internationellt var på Island år 2016 på hela 50,8 procent av BNP.
Högsta marginalskatten i Sverige nåddes 1979 då den var på hela 92 procent inklusive konsumtionsskatter.
Värnskattens intäkter uppgick vid sitt avskaffande till 6 miljarder kronor. 345 000 svenskar betalade då värnskatt.
Värnskatten på höga inkomster infördes som en tillfällig skatt för åren 1995–1998, men blev kvar till 2020.
Förmögenhetsskatten avskaffades 2007 och bidrog då med mindre än blygsamma två promille av BNP. En
bidragande faktor till förmögenhetsskatten var att den saknade legitimitet då den tvingade företag och kapital ut ur
landet.

Arvs- och gåvoskatten avskaffades av en enhällig riksdag år 2004, och det berodde till stor del på att den
försvårade generationsskiften i företag. Den bidrog med blygsamma 0,15 procent av BNP.
Skattetrycket rusade under efterkrigstiden och nådde sin kulmen på 90-talet.

Skatter du inte trodde funnits. År 1734 infördes en progressiv spegelskatt. Ju större spegeln var, desto högre var
skatten.
Hundskatten var en kommunal skatt som avskaffades så sent som år 1996, men redan innan dess fanns mängder
med undantag.

Fönsterskatten fanns i Sverige mellan 1743 och 1810, och låg på 16 öre per fönster i Stockholm, 12 öre i större
städer, 8 öre i mindre stad, 3 öre i glesbygd. Den ansågs vara ett enkelt sätt att beräkna en fastighetsskatt på.
Fönsterskatten i England behövde avskaffas 1851 då bristen på fönster gav upphov till sjukdomar.
Sverige hade tidigare en lyxskatt till tidigt 90-tal. Lyxskatten var en skatt på produkter som inte ansågs vara
nödvändigheter, exempelvis hade schampo ingen lyxskatt, men balsam hade 15 procent lyxskatt.
Den privatperson som betalde mest skatt år 2020 betalde 380 miljoner kronor i skatt.

Det högst beskattade företaget betalade 1 miljard kronor i skatt år 2020.

 Totala skatte intäkter

1913 totala skatter staten fick in: 181 419 620 kr

1920 775 709 623 kr

Antal konto banker och sparande

Antal konto 2 628 306

Summa pengar på konton 3 483 966 193
Snitt sparande per konto:
1 325 kr (41 824 kr idag i värde (KPI justerat) Löneindex justerat 283 000 kr
Medelinflation 3,78 % per år och löneökningar 5,94 %

År 2024: sparande 89 000 000 000 kr

Högsta marginalskatten i Sverige nåddes 1979 då den var på hela 92 procent inklusive
konsumtionsskatter.
En medelinkomsttagare betalar cirka 58 procent i marginalskatt på nästa intjänade hundralapp, när
även konsumtionsskatter räknas in.
De totala intäkterna från skatt på arbete var 1 240 miljarder kronor år 2020.
Den genomsnittliga inkomstskatten för en normalinkomsttagare i OECD är 34,6 procent.
En medianinkomsttagare som har en inkomst på 32 400 kronor per månad betalar totalt 22 365 kronor
i skatt när alla skatter räknas samman.
En medelinkomst i Sverige beskattas nionde hårdast i OECD.
En höginkomsttagare i Sverige beskattas sjätte hårdast i OECD.
En låginkomsttagare i Sverige beskattas sjätte hårdast i OECD.
År 2020 gick Sverige från att ha världens högsta till världens näst högsta marginalskatt på högre
inkomster.

Den högsta marginalskatten i Sverige är 66,1 procent på lön. Adderar man även konsumtionsskatt,
eftersom lönen ska konsumeras nu eller senare, blir det hela 73 procent marginalskatt.
Den största skatten är skatt på arbete i form av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter, som
tillsammans utgör ungefär 60 procent av alla skatteintäkter.
20 % av befolkningen med de högsta inkomsterna står för 50 % av skatterna totalt.
Sverige har de femte högsta kapitalvinstskatterna i världen.
Bolagsskatterna i Sverige kommer på 23:e plats bland OECD länder.
Fastighetsavgiften är 8 524 kronor per år för år 2021 med ett takbelopp på 0,75 procent av
fastighetens taxeringsvärde.
Stämpelskatten för bostäder uppgår till 1,5 procent av köpeskillingen och 2 procent av inteckningen.
Reavinstskatten på bostäder är 22 procent.
 Hur många har 500 000 på banken?
Totalt sparkapital i hushållet på ett
eller flera bankkonton

Mindre än 10 000 kr 7%
100 001 - 200 000 kr 16%
200 001 - 300 000 kr 9%
300 001 - 400 000 kr 6%
400 001 - 500 000 kr 4%

60 % har mer än 100 000 kr på banken

20 % av hushållen har minst 500 000 på banken

Hur mycket har hushållen på banken?

Mindre än 10 000 kr 7%
Den exakta formuleringen på frågan ovan löd: På ett ungefär
10 000 - 50 000 kr 14 %
hur stort sparkapital har ditt hushåll sammanlagt på ett eller
flera bankkonton, alltså bara på banken, inte i aktier,
50 001 - 100 000 kr 13 % fastigheter eller dyl.

100 001 - 200 000 kr 16 %

Snittkapitalet uppgår till 378 381 kronor och mediankapitalet
200 001 - 300 000 kr 9% uppgår till 36 436 kronor. Av våra kunders totala sparkapital på
715 miljarder kronor så återfinns strax över 55% i aktier,
300 001 - 400 000 kr 6% närmare 30% i fonder och resten i övriga värdepapper och
likvida medel/torrt krut. (Avanza)
400 001 - 500 000 kr 4%
Äger du i en genomsnittlig villa i skånska Lomma? Du har då
500 001 - 600 000 kr 4%
”tjänat” 1 146 kronor om dagen de senaste tio åren enbart på
600 001 - 700 000 kr 3% din bostad! Störst procentuell förmögenhetsökning har
villaägarna i Skellefteå haft. Värdeökningen har varit helt
700 001 - 800 000 kr 2% extrem. Den går att följa till medeltiden och har aldrig tidigare
varit så snabb
800 001 - 900 000 kr 1%
Medelnettovärde småhus e. lån: 1 164 000 kr
900 001 - 1 000 000 kr 2 % Mediankapital aktier fonder 36 436 kr
65 % har under 400 tkr bank 400 000 kr
Mer än 1 000 000 kr 9% 9 % har under 800 tkr bank 800 000 kr
3 % har under 1 miljon bank 1 000 000 kr
Vet ej 11% 9 % har över 1 miljon bank 2 000 000 kr
Antal svarande: 1832
 Exempel olika nivåer på förmögenhet
Välbeställd exempel:

Villan obelånad värde 7 000 000 kr

Aktier fonder 600 000 kr
Bankmedel 2 000 000 kr nettovärde hushållet: 9 600 000 kr

13 % har skuldfria hus (650 000 hushåll)

9 % har mer än 1 miljon på banken

Medelvärden exempel:

Villan i medeltal 1 200 000 kr i nettovärde

Aktier och fonder 200 000 kr
Bank (65 % har under 400 000 kr) 400 000 kr
Nettovärde 1 800 000 kr

Låg förmögenhet

Hyreslägenhet: inget värde

Aktier fonder 30 000 kr
34 % har under 100 tkr på bank 100 000 kr nettovärde 130 000 kr
KOMMUNERNA DÄR VILLOR ÖKAT MEST I PRIS PER DAG 2011-2021
Kommun Ökning Ökning/dag Medelpris 2021

Danderyd 93 % 2030 kr 14 758 037 kr

Lidingö 92 % 1763 kr 14 758 037 kr

Solna 72 % 1 309 kr 11 744 375 kr

Nacka 84 % 1 236 kr 10 008 632 kr

Täby 90 % 1 208 kr 8 903 036 kr

Lomma 100 % 1 146 kr 7 819 955 kr

Hela riket 86 % 387 kr 3 000 671 kr

Källa: Svensk mäklarstatistik via TT

 Boendeformer - belåningsgrad
Tre av tio hushåll med bolån hamnar över den övre amorteringsgränsen med en belåning
på 70 procent av bostadens värde. Samtidigt har fyra av tio hushåll en belåningsgrad som
är lägre än 50 procent.

Enligt finansmarknadsstatistiken i april har hushållen lånat 4 935 miljarder kronor totalt,
varav 4 081 miljarder kronor är lån till bostäder.

Den vanligaste boendeformen var småhus med äganderätt, 40 procent av hushållen, följt
av flerbostadshus med hyresrätt, 28 procent, och flerbostadshus med bostadsrätt, 21
procent.
2020 fanns det 4 776 239 hushåll i Sverige.

2022 fanns knappt 5 miljoner hushåll innebär det att 650 000 (13 %) äger sin bostad utan
lån. Hur många är helt skuldfria i Sverige? Hur många som är helt skuldfria i Sverige finns
det ingen statistik på. Cirka 650 000 äger sin bostad utan lån men de kan ha andra lån
eller krediter.

Antalet bostadslägenheter uppgick 2017-12-31 till 4 859 252. Dessa fördelas på 2 069 353
lägenheter (43 procent) i småhus, 2 462 972 lägenheter (51 procent) i flerbostadshus, 247
277 lägenheter (5 procent) i specialbostäder samt 79 650 (2 procent) i övriga hus.
 Taxeringsvärden på fastigheter

Taxeringsvärdet för samtliga skattepliktiga fastigheter i Sverige ökade med 952,1

miljarder kronor eller 8,5 procent, i och med 2022 års förenklade och särskilda
fastighetstaxering. Det totala taxeringsvärdet uppgår därmed till 12 099 miljarder
kronor.

Taxeringsvärde kollektivt (75 % av marknadspris) 12 099 000 000 kr

Marknadsvärde kollektivt 16 279 000 000 kr

Hyres hus (Tax värde) 4 950 000 000 kr

Småhus (Tax värde) 5 066 809 000 kr (M.v. 6 754 mrd)
Lantbruk 1 354 540 000 kr
Industri 479 157 000 kr
Ägarlägenhet 5 680 000 kr
Täktenhet 3 479 000 kr
Elproduktionsenhet 244 261 000 kr

Medelvärde villa: 3 264 000 kr (2 100 000 kr medellån: nettovärde 1 164 000 kr)
 Typer av
olika
bostäder och
andra
fastigheter