Hård af Segerstad

Hård af Segerstad är en svensk adlig ätt.

Det är en svensk frälsesläkt som härstammar från Småland. Den är känd sedan 1490 genom Olof
Pedersson (troligen död 1501) till Böjeryd i Gryteryds socken, nuvarande Gislaveds kommun,
Jönköpings län.

Hans söner, väpnarna Peder Hård och Bengt Hård, vilka upptog släktnamnet efter moderns släkt,
delade släkten i två grenar, Segerstads- respektive Torestorpsgrenarna.

De båda ätterna Hårds äldsta kända stamfader på raka fädernet är en Erland Jönsson, som kallas
Liljesparre på grund av det heraldiska vapen som han antas ha fört. Denne är emellertid endast
känd genom genealogier från 1500-talet. En ättling till denne, Olof Pedersson (död 1501) förde en
liljesparre i sitt vapen, och var gift med Gunnil Laurensdotter.
Släktnamnet Hård kommer från hustrun. Hennes far var Laurens Joansson Hård, och skrev sig till
Kallset i Villstads socken. Denne förde en sparre i vapnet. Sonen Bengt blev stamfader för ätten
Hård af Torestorp.

Dennes bror Peder Hård nämns 1501 i ett rättsmål angående bördsrätten till Landbotorp i Håksviks
socken. Han var gift med Karin, en dotter till hövitsmannen Tord Björnsson (Store). Från deras
äldste son, krigsöversten Lars Pedersson till Segerstad, härstammar alla medlemmar av ätten Hård
af Segerstad.
Det är en svensk frälsesläkt som härstammar från Småland. Den är känd sedan 1490 genom Olof
Pedersson (troligen död 1501) till Böjeryd i Gryteryds socken, nuvarande Gislaveds kommun,
Jönköpings län.

Hans söner, väpnarna Peder Hård och Bengt Hård, vilka upptog släktnamnet efter moderns släkt,
delade släkten i två grenar, Segerstads- respektive Torestorpsgrenarna.

De båda ätterna Hårds äldsta kända stamfader på raka fädernet är en Erland Jönsson, som kallas
Liljesparre på grund av det heraldiska vapen som han antas ha fört. Denne är emellertid endast
känd genom genealogier från 1500-talet. En ättling till denne, Olof Pedersson (död 1501) förde en
liljesparre i sitt vapen, och var gift med Gunnil Laurensdotter.

Släktnamnet Hård kommer från hustrun. Hennes far var Laurens Joansson Hård, och skrev sig till
Kallset i Villstads socken. Denne förde en sparre i vapnet. Sonen Bengt blev stamfader för ätten
Hård af Torestorp.

Ätten Hård, bestående av båda grenarna, introducerades mellan 10 mars och 4 april 1625 i tredje
klassen, svenneklassen, genom lottning under dåvarande nummer 26, nuvarande nummer 60. Vid
introduktionen fick släkten, i riddarhusstamtavlorna, tillägget "af Segerstad", för att den skulle
kunna särskiljas från en annan adelsätt med nummer 60, med samma namn och ursprung. Den
senare kom därvid att benämnas Hård af Torestorp. De två släkternas stamfäder Peder Hård och
Bengt Hård var bröder. Segerstadsgrenen uppflyttades den 4 oktober 1650 genom ett beslut (som
senare skulle visa sig byggde på ett missförstånd) oriktigt i andra klassen, riddarklassen, under
nuvarande nummer 17, varvid Torestorpsgrenen kvarblev under nuvarande nummer 60 A
Generalmajoren av kavalleriet och kaptenlöjtnanten vid Livdrabantkåren, sedermera generalen av
kavalleriet och riksrådet, Carl Gustaf Hård (1674–1774), upphöjdes i friherrlig värdighet den 10
september 1710 av Karl XII. Han introducerades 1719 med namnet Hård under nummer 121. Han
upphöjdes vidare i grevlig värdighet den 14 juni 1731 i Stockholm av Fredrik I, och introducerades
samma år den 19 juni med samma namn under nummer 78, varvid den friherrliga ätten utgick. Det
nuvarande släktvapnet oxhuvudet uppträder gemensamt i de två grenarna först under senare delen
av 1500-talet. Segerstad är ättens stamgård i Reftele socken.

Reftele socken i Småland ingick i Västbo

härad i Finnveden, ingår sedan 1974 i
Gislaveds kommun i Jönköpings län och
motsvarar från 2016 Reftele distrikt.

Socknens areal är 153,00

kvadratkilometer, varav land 150,47. År
2000 fanns här 2 066 invånare. Tätorten
Reftele med sockenkyrkan Reftele kyrka
ligger i socknen.
Gravfältet
Smålandsstenar (RAÄ-
nummer Villstad 52:1) i
nordöstra delen av
samhället
Smålandsstenar,
Gislaveds kommun,
Jönköpings län, Småland,
Sverige.
Första yngre grenen överflyttade på 1870-talet till Finland och fortlever delvis där och i USA. Yngre
linjen av tredje yngre grenen överflyttade på senare delen av 1800-talet till USA där den fortlever
och medlemmarna skriver sig Hard.

En grevlig gren av släkten Hård utslocknade sannolikt under 1900-talets första hälft; möjligen kan
den dock kvarleva i USA. Den siste manlige medlemmen utflyttade till USA 1895. Ett flertal försök
har tidigare gjorts för att spåra honom, men inte gett några resultat.

Hård af Segerstad är en av Sveriges tio största adelssläkter, sett till antalet medlemmar av släkten.
Den har även en släktförening grundad 1949.

Peder Hård upptog i likhet med sin bror namnet Hård. Han förde två
korslagda färlor i skölden, vilket är slagvapen på skaft som
användes till bestraffning i äldre tiders skolundervisning.
Ättlingarna valde istället att föra ett oxhuvud som vapenbild vilket
inte känt sen tidigare anor i släkten. En möjlighet kan vara att
färlorna likt oxhuvudet valdes i egenskap av något hårt, för att
anknyta till namnet. Vapnet är ett rött oxhuvud i gyllene fält med
oxhuvudet i krona mellan vesselhornen i hjälmprydnaden. kronan är
där eftersom medlemmarna ansågs vara riksrådsättlingar. Denna
detalj hjälper också till att skilja vapnet från Hård af Torestorp som
fick en brisyr i form av ett bitecken i form av en lilja (fransk lilja)
mellan hornen på oxhuvudet, av samma anledning
Frälsesläkt från Småland, känd sedan 1490
genom Olof Pedersson (troligen död 1501)
till Böjeryd i Gryteryds socken. Ätten har
gemensamt ursprung med adliga ätten
Hård af Segerstad nummer 17. Ätten utgår
därifrån genom den bekante väpnaren
Bengt Hård (nämnd 1517).

Ätten Hård, bestående av båda grenarna,

introducerades mellan 10 mars och 4 april,
år 1625 i tredje klassen, svenneklassen,
genom lottning under dåvarande nummer
26, nuvarande nummer 60.
De båda ätterna Hårds äldsta kända stamfader på raka fädernet är en Erland Jönsson, som kallas
Liljesparre på grund av det heraldiska vapen som han antas ha fört. Denne är emellertid endast
känd genom genealogier från 1500-talet. En ättling till denne, Olof Pedersson (död 1501) förde en
liljesparre i sitt vapen, och var gift med Gunnil Laurensdotter.

Släktnamnet Hård kommer från hustrun. Hennes far var Laurens Joansson Hård, och skrev sig till
Kallset i Villstads socken. Denne förde en sparre i vapnet. Sonen Bengt blev stamfader för ätten
Hård af Torestorp.

Dennes bror Peder Hård nämns 1501 i ett rättsmål angående bördsrätten till Landbotorp i Håksviks
socken. Han var gift med Karin, en dotter till hövitsmannen Tord Björnsson (Store). Från deras
yngre son, Bengt Hård härstammar alla medlemmar av ätten Hård af Torestorp.

Vid introduktionen 1625 fick två grenar av släkten Hård samma nummer. Denna ätt fick i
riddarhusstamtavlorna 1766, tillägget "af Torestorp", för att den skulle kunna särskiljas från den
andra ätten Hård, vilken kom att benämnas Hård af Segerstad med nummer 26. Tydligare gjordes
en insatts 18 april, år 1771 i Torestorpättens vapenbild med en brisyr i form av en blå fransk lilja
mellan hornen på oxhuvudet för att åtskilja de båda ätterna Hårds identiska vapen.

Segerstads grenen uppflyttades den 4 oktober, år 1650 genom ett beslut (som senare skulle visa
sig byggde på ett missförstånd) oriktigt i andra klassen, riddarklassen, under nuvarande nummer
17, varvid Torestorps grenen kvarblev under nuvarande nummer 60. Emellertid kom detta rum att
uteslutas i senare matriklar, då man av misstag fört alla medlemmar till det lägre numret. Numret
återställdes dock genom beslut den 24 juli, år 1766
Ett flertal ättemedlemmar har överflyttat till USA som de nedan redovisade yngre
grenarna, förutom den fjärde. Ytterligare ättemedlemmar fortlever i USA. En del
medlemmar av ätten Hård af Torestorp skriver sig Palm, Skoglund och Valerius.
 Hård var en svensk grevlig ätt.
Den månghövdad svensk frälsesläkt som härstammar
från Småland, känd sedan 1490 genom Olof Pedersson
(troligen död 1501) till Böjeryd i Gryteryds socken.

Hans söner, väpnarna Peder Hård och Bengt Hård,

vilka upptog släktnamnet efter moderns släkt, delade
släkten i två grenar, Segerstads- respektive
Torestorpsgrenarna.

Peder Hård af Segerstads sjätte ättling,

generalmajoren av kavalleriet och kaptenlöjtnanten vid
Livdrabantkåren sedermera generalen av kavalleriet
och riksrådet Carl Gustaf Hård (1674–1774), Året efter
slaget i Poltava 1709 där han tjänstgjorde som livvakt
samt ingick i en elitgrupp och vart svårt sårad
upphöjdes han i friherrlig värdighet den 10 september,
år 1710 av konung Karl XII. Han introducerades 1719
med namnet Hård under nummer 121.
Utslocknad i Sverige
Utslocknad 1929
Svärdssidan Troligen 1929
Spinnsidan 27 april 1894
 Fredrik Carl Gunnar Hård af Segerstad,

född 12 oktober 1903 i Jönköpings Sofia

Anton Malmberg Hård af Carl Alexander Hård, svensk, Född församling i Jönköpings län, död 20
Segerstad 1768, Död 1840 september 1984 i Lidingö församling i
Stockholms län, var en svensk militär.

Jacob Hård, folkbokförd som
Bror Sven Jacob Hård af
Segerstad, född 5 januari 1955 i
Danderyd, Stockholms län, är en
svensk sportjournalist.
Johan Ludvig Hård, född 1719 i
Stockholm, död den 21 augusti 1798 i
Berlin, var en svensk greve och
militär, samt general i preussisk
tjänst.
Bror Ulf Jonas Hård af Segerstad, född
10 mars 1970 i Uppsala
domkyrkoförsamling i Uppsala län, är
en svensk militär. Jonas Hård af
Segerstad invaldes som ledamot av
Kungliga Örlogsmannasällskapet 2016
och som ledamot av Kungliga
Krigsvetenskapsakademien 2022.
Hård af Segerstad, Bror JAKOB Albrekt. Född Hård af Segerstad, ERNST Wilhelm. Född 1807- Hård af Segerstad, SVEA Zuleima, gift
1837-01-16. Död 1901-01-30. 06-05. Död 1888-11-23. Hörstadius. Född 1865-11-25. Död 1933-03-24.
Bengt Hård af Segerstad (1920–1987), brukstjänsteman
Björn Hård af Segerstad (född 1954), rektor, musiker
Anton Hård af Segerstad (född 1985), låtskrivare, artist,
musikproducent
Erik Hård (1560–1645), häradshövding
Peder Hård af Segerstad (1588–1649), kammarherre
Johan Hård af Segerstad (1617–1691), generallöjtnant
Carl Gustaf Hårdh (1674–1744), greve, general, riksråd
Johan Ludvig Hård (1719–1798), greve, generallöjtnant
Carl Ludvig Hård, greve, generaladjutant
Carl Gustaf Hård (1790–1841), greve, statsråd
Peggy Hård (1825–1894), kassör, kontorist
 Stamtavla över kända medlemmar
Peder Hård, väpnare
Lars Pedersson (död 1563), krigsöverste
Olof Hård (1555–1630), ståthållare
Johan Hård af Segerstad (död 1645)
Erik Hård af Segerstad (1621–1692), överjägmästare
Gustaf Hård af Segerstad (1654–1714), kammarherre, hovstallmästare
Lennart Hård af Segerstad (1694–1768), kapten
Johan Gustaf Hård af Segerstad (1731–1780), löjtnant
Rolof Herman Hård af Segerstad (1780–1827), länsman
Johan Hård af Segerstad (1820–1879), handelsman
Fridolf Hård af Segerstad (1870–1936), stationsinspektor
Carl-Gustaf Hård af Segerstad (1907–1982), direktör
Anders Hård af Segerstad (född 1942), flygkapten
Anna Hård af Segerstad (född 1977)
Axel Hård af Segerstad (1702–1750), fänrik
Nils Hård af Segerstad (1734–1791), ryttmästare
Gabriel Alexander Hård af Segerstad (1781–1855), löjtnant
Adam Hård af Segerstad (1822–1897), agronom, Finland
Karl Hård af Segerstad (1873–1931), stadsarkitekt, Finland
Jan Hård af Segerstad (1903–2000), veterinär
Calle Hård (född 1946), journalist och författare
Lars Hård af Segerstad (död 1691), ryttmästare
Lars Hård af Segerstad (död 1706), ryttmästare
Carl Gustaf Hård af Segerstad (1697–1753), kornett
Alexander Magnus Hård af Segerstad (1728–1786), stabskapten
Carl Alexander Hård af Segerstad (1768–1840), militär
Erik Hård af Segerstad (1663–1750), underlöjtnant
Jakob Hård af Segerstad (1734–1782), löjtnant
Carl Vilhelm Hård af Segerstad (1767–1817), livmedikus
August Leopold Hård af Segerstad (1806–1871), fängelsedirektör
August Hård af Segerstad (1834–1900), rådman
Kerstin Hård af Segerstad (1873–1955), filolog
Jakob Hård af Segerstad (1837–1901), bandirektör, gift med Fredrika
Regina Hård af Segerstad (1842–1900)
Carl Hård af Segerstad (1882–1927), kamrer
Ulf Hård af Segerstad (1915–2006), professor
Peder Hård af Segerstad (född 1943), docent och författare
Jonas Hård af Segerstad (född 1970), sjöofficer, författare av
militärhistorisk facklitteratur
Karl Hård (1919–1980), major
Jacob Hård (född 1955), sportjournalist
Margaretha Maria "Peggy" Hård, född den 11
september 1825 på Klastorp, död den 27 april
1894 i Uppsala, var en svensk kassör och
kontorist. Hon räknas som den första kvinnliga
kontoristen i Sverige.
Peggy Hård var dotter till statsrådet greve Carl
Gustaf Hård och Anna Maria af Sandeberg. Hon
sökte ett arbete eftersom familjen drabbades av
dålig ekonomi, särskilt efter faderns död 1841.
Hon och hennes systrar arbetade länge med
sömnadsarbete, innan hon erbjöds ett arbete vid
Stockholms läns sparbank i början av 1860-
talet. Hon blev först bokhållare och tillhörde då
de första av sitt kön som fick en sådan tjänst i
Sverige.
Hon fick några år senare tjänsten som kassör
och var även där pionjär. Att arbeta utanför
hemmet i detta yrke var då mycket
kontroversiellt för en kvinna och särskilt för en
medlem av adeln. Hon var anställd fram till sin
pension med full lön och hade rykte om sig att
vara noggrann och pålitlig.