U2 Begrepp, ml, utgngspunkter och innehll Kap 1-3 i bckerna, (Block 1) presentation U1&U2 med Johan Dergrd

Vad r fretag? Ofta utgr man frn verksamheter i aktiebolagsform, men inom fretagsekonomin s anvnder man ett bredare begrepp som finns i presentationen s.11. Det r dock oftast affrsdrivande verksamheter i fokus. Inget som grs r begrnsat till detta, utan det kan oftast appliceras p flera typer av verksamheter. Det som r grundlggande r att man har ett eller flera gemensamma ml. Fretag och ml Ett ml - beskriver ett framtida tillstnd. Man tittar d p vad man behver gra fr att uppn detta. Det man vill uppn kommer d att styra handlingarna. Vem bestmmer mlen? - detta kan variera, beror p kopplingen mellan gare och ledning, kan ven vara till fljd av grupperingar. Uttalade ml - det som finns offentligt i olika handlingar Privata ml - egna ml som inte alltid samma som fretaget i stort, antingen sjlva eller i grupperingar. Symboliska ml - man vill framstlla verksamheten p ett visst stt, man vill uppfattas i ett mer positivt stt. Lnsamhetsml - ofta de mest vergripande mlen. Det som ofta r det slutgiltiga mlet. Lnsamhet behver inte betyda vinstoptimering. Teorier och modeller fr ml: (se bok s. 23-27) Vinstmaximeringsmodellen - mest klassiskt Fretagsledarmodellen - ser till att ledningen kan styra fretaget ganska obehindrat. Satisifieringsmodellen Intressentmodellen Kassafldesbaserade modeller - investeringskalkylering Se presentation fr lista med vilka omrden fretag kan stta ml inom. Ekonomistyrning fokuserar p ekonomiska ml av finansiell eller icke-finansiell karaktr. Finansiella ml - rntabilitet, resultat efter skatt med mera Icke-finansiella ml - kundnjdhet, medarbetartillfredsstllelse med mera Rntabilitet uttrycks i % och inte kronor och ren, men d det utgr frn kronor, s ses det nd som finansiella ml. Finansiella ml fungerar ofta som slutml fr fretaget som helhet. De icke-finansiella mlen utgr delml och drivare av de finansiella mlen. ven offentliga verksamheter har ml av bde finansiella och icke finansiell karaktr. Ekonomistyrning avser att avsiktligt pverka verksamheten och dess befattningshavare avser all planering och uppfljning som bedrivs i fretaget och innefattar lnsamhets innefattar det arbete som r inriktat mot att implementera fretagets strategi

Ekonomistyrningens uppgifter och styrmedel se presentation s.17 Dessa metoder finns fr att planera, lgga upp och flja upp sin verksamhet. ven att pverka befattningshavarna s dessa kan ta rtt beslut. Detta baseras p vissa styrmedel. Se presentation s.18 fr kedjan som visar p ekonomistyrningens utgngspunkter. Fretag som har olika strategier anvnder ekonomistyrning p olika stt. Detta hnger s samman med fretagets ml, visioner och strategier. Se sedan (pr. s.19-20) hur detta leder till de olika stegen i ekonomistyrningen. Exempel. Vision: att bli vacker Strategi: ta bra, trna Verksamhetsplan: kpa gymkort, flja trningsplan, flja matsedel med mera... Ekonomistyrningen delas upp i: Formella strukturer Organisationsstruktur Mindre formaliserad styrning Denna kursen fokuserar frmst p de formella strukturerna. Organisationsform Det traditionella sttet att presentera en organisation r via ett organisationstrd med ett vertikalt perspektiv p ekonomistyrningen. (se bild 22) Man frdelar ofta de finansiella posterna ner till olika ansvarsenheter. Den som r ansvarig fr en enhet r ansvarig fr ekonomi, att flja upp, producera det man ska och genera intkter. Hur mycket ansvar man har beror p var i kedjan man ligger. Man kan ven ha ett horisontellt perspektiv p ekonomistyrningen(bild 23). Dr man ser p hur de olika aktiviteterna genererar kundvrde. Det fokuserar d p hur de olika delarna hnger samman. Stdaktiviteter kan dock komma i klm i dessa teorier. Man kan dela ner detta till huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter(bild 24). Detta kan visa att p om det finns ondiga aktiviteter, eller justera dem med hjlp av justera resurser. Man kan ven gra en kompromiss av dessa former, dr man bde ser p det hela ur ett vertikalt och ett horisontellt perspektiv p det hela. Ngra nyckelbegrepp: Effektivitet - Handlar om hur vl man uppfyller de ml som finns i verksamheten. Om man inte nr mlen s kan man frbttra detta p tv stt, ka produktiviteten eller snka mlen. Rknas oftast som resultat delat med eget kapital Produktivitet - Rknas som kvantitet utflde delat med kvantitet input. Man ser till antal skapade. Ofta nr man talar om effektivitet i dagligt tal, s menar man produktivitet Resultat - Bokfringsmssigt resultat, bestms av regler och matchningsprincipen. Kalkylmssigt resultat bestms inte av ngra regler, vilket gr att detta kan ge olika resultat. Lnsamhet - r ofta ett effektivitetsmtt, d resultat inte stlls i relation till ngot annat, vilket d lnsamhets perspektivet ger. Det r d ett kvot tal som bestms genom resultat delat p kapital. gapet mellan teori och praktik, frn "mind the gap" p tunnelbannan i London. Ekonomistyrning ltt eller svrt? Kursen fokuserar p verklighet och alla komplexa delar kommer inte tas upp, utan vi kommer fokusera p hur det verkar i verkligheten. S vi kommer utg mycket frn metoderna som verkligen anvnds.