Lunds Akademiska Officerssllskap rsbok 2002

Vrt unika LAOS

LAOS r unikt ur flera synvinklar. Det torde vl inte rda ngon tvekan om att vi r Sveriges mest aktiva akademiska officerssllskap. Dessutom intar vi en speciell plats i det lundensiska studentlivet. Det jag syftar p r kombinationen av seriositet och fest, civilt och militrt, ppenhet och sammanhllning samt tradition och frnyelse. Ofta klms alla delar in under en onsdag. Bland de fredragshllare som gstat LAOS under ret har vi bl.a. Henrik Landerholm, dvarande CGRO Genlt B-A Johansson, samt ordf em Gran Sjholm som talade om ledarskap i nringslivet. P traditionellt LAOS-vis fljdes intressanta fredrag av livliga eftersitsar, med utskt mat och dryck fr en billig penning. Mssens kulinariska prestationer har starkt bidragit till ett lyckat r. Lundakarnevalen p temat Ideal, vilken drabbade Lund under slutet av maj mnad, kom ocks att i mycket prgla ret. Fr frsta gngen hade vi en vagn med i tget, vilken blev ett uppskattat och uppmrksammat bidrag. Vi fanns ven i Lundagrd med ett skrattframkallande tlt, som dessutom till en tredjedel bestod av vr vlbeskta fltmss. Fler nyheter under ret har varit den nya hemsidan och deltagandet i fanborgen vid rektorsuppvaktningen den 1:a maj. Hstens rsbal blev ett vlbeskt arrangemang dr ven LINAOS deltog med en delegation. Dessutom har LAOS-LARS, cocktailparty, Whiskyprovning, nattorientering, krocket, innebandy, ordenskapitel, m.m fyllt r 2002. Vi hade ven ett strre fredrag inplanerat med dvarande frsvarsministern Bjrn von Sydow, vilket tyvrr fick stllas in. Att alla dessa aktiviteter blivit mjliga beror p alla aktivas stora arbetsinsatser. Ett stort tack vill jag ocks rikta till alla de bidragsgivare och sponsorer som gjort vr verksamhet ekonomiskt mjlig. Om jag skall vga blicka framt, tror och hoppas jag att LAOS kommer att fortstta finnas mitt i frsvarsdebatten, mitt i det lundensiska studentlivet och med ben bde i den akademiska och militra vrden. Att vi kan varva en seris agenda med glatt umgnge och att vi vrdar vra traditioner utan att vara frmmande fr frnyelse. Att vi fortstter vara en frening dr man hittar sina bsta vnner, men samtidigt med ppna armar vlkomnar nya mnniskor och avvikande sikter. Detta gr LAOS unikt. Ad Utrumque Paratus Mattias Jnsson LAOS Ordfrande 2002

LAOS 2002

I god LAOS-tradition p vg mot 50 r

Lunds Akademiska Officerssllskap bildades med starkt std frn Bertil Hagman och Lave Johnsson i januari 1960. Tidigt insg dessa att finansieringen av verksamheten krver mer n rliga medlemsavgifter frn aktiva LAOS-iter. Nr sedermera A 3-versten Valter Thom lmnade ver det militra ansvaret fr LAOS till stabschefen i Milo Syd generalmajor Sigmund Ahnfelt insg denne och vr hedersordfrande Gerhard Hafstrm att en aktiv stdfrening var en bra brjan. Efter ett mte 1966 p Milostaben i Kristianstad fick planerna en konkret form. Stdfreningen fyllde allts 36 r frra ret, obetydligt yngre n sllskapet. LAOS har genom ren kunnat anvnda verskott frn Stdfreningen till olika projekt och som ln fr strre utgifter, planerade och oplanerade sdana. Stor enighet har ntts om alla ekonomiska beslut. Det finns anledning att terkomma till de nmnda frgrundsgestalterna vid 50-rsjubileet 2010. Stdfreningens styrelse under 2002 valdes vid LAOS valmte den 13 december 2001. Erik Lidn och Kent Harrskog fick fortsatta frtroenden som ordfrande respektive vice ordfrande. LAOS ordfrande under 2002 Mattias Jnsson och skattmstare Magnus Ljung r enligt gamla stadgan automatiskt sekreterare respektive kassr i Stdfreningen. Ny stadga fr Stdfreningen antogs vid rsmtet den 24 januari 2001. Inspector skall vara sjlvskriven och tv nya ledamter, en med LAOS- och nringslivsanknytning och en med LAOS- och frsvarsanknytning, skall vljas. Dessa frgor behandlades ocks vid valmtet den 13 december 2002 med val infr verksamhetsret 2003. Sven Christer Nilsson, fd Ericssonchef och sekreterare i LAOS 1969, omvaldes medan militrbefattningen nu bemannades med generalmajor Tony Stigsson, verksam i OPIL, tidigare bl a P 6. Per Hellsvik r som inspector sjlvskriven liksom LAOS nye ordfrande Carl Hallstrm och skattmstaren Magnus Ljung. 144 betalande medlemmar registrerades 2002, vilket r fler n svl r 2000 som r 2001. D LAOS trots svikande rekryteringsunderlag lyckats behlla sin numerr, innebr det att drygt 200 LAOS-iter, yngre och ldre, fortfarande stder tanken p en skerhetspolitisk information och debatt vid Lunds universitet. Stdfreningen hoppas ocks p universitetets nye rektor Gran Bexell som tidigare har beskt LAOS och mssen och dr hllit fredrag om etik. Boel Flodgren nobbade under nio r alla inbjudningar. Emeritiimtet den 25 oktober p mssen konstaterade att jubileumsboken LAOS 40 r ftt mycket vlvilliga recensioner och std frn Saab och Svenskt militrhistoriskt bibliotek. Frsljningen har gtt bra och LAOS har ftt in nrmare 10 000 kronor frn uppskattande medlemmar och sponsorer. En slips i LAOS-frgerna gult och grnt,

LAOS 2002 4

initierad av medlemmar i Stdfreningen, r i det nrmaste slutsld. Traditionellt ordnades fr tionde gngen LAOS-mte i Stockholm med fredrag och middag hos Erik Hafstrm. 20 medlemmar lyssnade 21 november 2002 p frre B och hedersledamoten nr 20 i LAOS Owe Wiktorins genomgng av tre decenniers skerhetspolitiska erfarenheter, med betoning p dagens och framtidens oskra lge i Mellersta stern i Irak och i Korea fr att nmna tre oroshrdar. Hg stmning och fr veteraner ett ovanligt sent slut p en god kvll. Stdfreningen nskar LAOS fortsatt framgng i det vrdefulla arbetet fr Sveriges frsvar. Erik Lidn ordfrande Stdfreningen ordf VI 1969 hedersledamot nr 21

Inspector har ordet

Som traditionen bjuder kan jag n en gng inleda min rskrnika med att gratulera och tacka styrelsen fr ett mycket vl genomfrt uppdrag. Med den ran har styrelsen sktt sina ligganden och i sann LAOS-anda anordnat intressanta fredragsaftnar, seminarier, studiebesk och idrottsaktiviteter. Liksom tidigare vill jag ge ett hedersomnmnande till de LAOSiter, som svarat fr den utomordentligt hga nivn p mathllningen vid vra eftersitsar. Jag vill inte heller glmma bort att framhlla den trevliga balen p P 7, sllskapet ordnade i oktober. Detta undanskymmer inte p ngot stt, att Sllskapet r i grunden serist syftande och inriktat p att sprida frsvarsupplysning. Det bestr drfr av ledamter, som p olika stt har ett engagemang i frsvaret av vrt land. Och fr att vidmakthlla och utveckla frsvarsintresset s behvs en livlig diskussion om frsvaret. Det r ocks ndvndigt att diskussionen frs bland dem, som skall ta aktiv del i utformningen av morgondagens samhlle. Drvidlag har LAOS en mycket viktig mission att fylla. Fr det r vid universitet och hgskola morgondagens beslutsfattare utbildas och det r dr, som man finner det yngre reservbeflet. Som ingen har kunnat undg att notera har den allmnna konjunkturnedgngen och ndringarna i den traditionella militra hotbilden resulterat i ett militrt nytnkande och omtnkande, som saknar motsvarighet i vrt lands militra historia. Av tradition har Sverige sett militra medel som ngot som enbart kan komma till anvndning i hndelse av att neutraliteten bryts och Sverige utstts fr vpnat angrepp. Denna verklighetsbild har nu ftt ge vika fr en syn p betydelsen av militr frmga, som ligger nrmare den vriga vrldens. Svensk skerhetspolitik hller p att f en klar europeisk identitet och Sverige deltar ocks i europeiska freds-, skerhets- och samarbetsprojekt, som nu vxer fram. Ett svenskt medlemskap i NATO r p sikt en naturlig utveckling, men tidpunkten fr intrde bestms av mnga olika faktorer. Det handlar snarare om en successiv infasning n om ett snabbt beslut om medlemskap. Internationellt samverkar vi idag med andra stater fr att skra freden och ka skerheten i omvrlden och drmed ocks fr oss sjlva. Och det r just i mitt tycke den internationella dimensionen, som r den intressanta med tanke p att hotbilden fr vrt land nu har radikalt frndrats. Sverige bidrar, som bekant, idag till gemensamma fredsfrmjande och humanitra insatser bde inom och utom Europa. Det r ocks ett svenskt ml att f till stnd

LAOS 2002 6

en effektiv och vl fungerande euro-atlantisk krishanteringsfrmga, som p begran frn FN eller efter beslut av Organisationen fr skerhet och samarbete i Europa kan bidra till att frmja samarbete och fredlig konfliktlsning i Europa. Och med detta som bakgrund kan man fljaktligen frga sig hur arbetssituationen och arbetsuppgiften kommer att te sig fr den enskilde reservofficeren. Ja, han/hon mste lra sig frmga att hantera kriser och lsa konflikter och detta mnga gnger p mikroplanet, dr grupp str mot grupp, familj mot familj och man str mot man. Konkret har den ndrade inriktningen av vrt frsvar mrkts p stt att det blivit frre tillfllen fr repetionsutbildning. Ett stort antal militra utbildningsanstalter har frsvunnit, dvs regementen och flygflottiljer har lagts ned. Detta har med ndvndighet medfrt att antalet nya reservofficerare har minskat drastiskt. Och vad vrre r rekryteringsunderlaget fr LAOS har ocks minskat drastiskt, vilket p sikt kan ventyra LAOS existens. I stadgarna fr Sllskapet anges som krav p den som vill bli medlem, att han skall vara inskriven vid Lunds universitet, officersutbildad och svensk medborgare. Just det sistnmnda kravet har ftt mig att tnka efter, vilket jag ngon gng tidigare framfrt. Till vrt universitet sker sig mnga, som inte r svenska medborgare och mnga, som r officersutbildade. Och vad vi svenska officerare har gemensamt med vra utlndska kollegor, det r att vi vill verka fr fred i vrlden. Skulle d inte Sllskapet kunna justera sina stadgar ngot s att vi fick mjlighet att ansluta vra utlndska kollegor, som lser eller forskar vid Lunds universitet. Nya tankar skadar aldrig. Jag hoppas, att mitt frslag i vart fall manar till eftertanke. Avslutningsvis nskar jag Sllskapet ett nytt framgngsrikt r i dess hedersamma vrv.

LAOS 2002

Per Hellsvik Inspector

S bistert, kall - en visa med tradition

Skillingtryck r sm hften om i regel tta sidor. Deras innehll kan vara skiftande, men som egentliga skillingtryck rknas numera vanligen endast sdana med visinnehll, medan liknande tryckalster med prosainnehll brukar kallas folkbcker.1 Benmningen skillingtryck har i Sverige anvnts sedan brjan av 1800-talet och syftar p priset som under en period var en skilling. Skillingtryck r dock inte enkom en svensk freteelse, i hela Europa har visor under mnga rhundraden spridits via Flugbltter (ty.), Broadsides (eng.) och Flyveblad (da.).2 Ungefr 30 000 svenska visskillingtryck r knda, i vilka dock en och samma visa kan frekomma p mnga stllen.1 Det ldsta bevarade svenska skillingtrycket (en visa om Lucretia) utkom 1583. Visskillingtrycket har ofta felaktigt frknippats enbart med berttande, starkt knslosamma visor om t.ex. mord och olyckor, vanliga i tryck frn senare delen av 1800-talet och brjan av 1900-talet. Under 1600-talet upptog dock psalmer och andliga visor en stor plats och under 1700-talet infrdes ven den nyhetsfrmedlande visan, som sedan behll sin starka stllning. Skillingtrycken har emellertid alltid innehllit visor av det mest skiftande innehll, svl folkvisor, som upptogs direkt ur muntlig tradition, som senare tillkomna episka och lyriska visor.3 I stort sett finns alla visgenrer, frn ballader till vaggvisor, representerade i skillingtrycken.2 Skillingtrycket har oftast en titelsida dr innehllet anges - t.ex. Twenne Nya och wackra Wisor, Then Frsta: ..., Then Andra: ... - samt uppgifter om tryckort och tryckr. I stllet fr tryckr hittar man mnga gnger bland 1700-talstrycken den frsljningstaktiska upplysningen Tryckt i r. I allmnhet trycktes endast texterna och kparen fick nja sig med en hnvisning till en redan knd vis- eller psalmmelodi - Sjunges ssom ....2 I en del fall skulle skillingtryckens visor sjungas under sin egen behagliga ton, varvid denna ibland lrdes ut av skillingtryckfrsljaren.1 I skillingtryck r mnga av vra mest knda frfattare fretrdda, s gott som alltid anonymt. Skillingtrycken var drfr ofta ett slags pirattryck. Produktionen av skillingtryck kan sgas ha fortsatt fram till omkring 1910, d de utan skarpa grnser vergick i vis- och schlagerhften av ett slag som alltjmt sljes.1 r 1889 kom S bister, kall sveper nordanvinden i andra upplagan av de bda samlingarna Cymbalen (utg. av Fr. Larsson och N.J. Schedin) samt i Guds lof, Andliga snger sjungna av Mssebergs Musikfrening, samlade av A.

LAOS 2002 8

Norrlander. Sngen utkom under 1880-90-talen i en mngd olika tryck och den har varit mycket populr i vckelseoch nykterhetsrrelserna. Visan frekommer till ett flertal melodier, men den vanligaste r en melodi som sgs ha varit knd redan innan den 1894 anvndes fr texten Det r s ljuvt att i syskonringen, viken d infrdes i musikupplagan till Svenska Missionsfrbundets sngbok. Det r sledes frga om en folklig melodi av oknt ursprung.4 Inte i ngon publikation anges ngon frfattare, men 1990 fick Svenskt visarkiv ett brev frn en Eric J. Bergh som berttar Titelsidan till skillingtryck att det i hans slkt r allmnt knt att det var hans far frn 1796, som anonymt missionspastorn Anders Gustaf Bergh (1863-1945) frn terger en visa av Anna Maria Lenngren samt BellVstergtland, bland annat verksam inom Herrljunga och mans Fredmans epistel nr 4,5 Bors Missionsfrsamlingar, som skrev S bister, kall. 48.3 I de gamla skillingtryck frn slutet av 1800-talet dr visan frekommer har den sju strofer. I senare visbcker varierar strofantalet mellan sju och tta. Likas skrivs det bister, kall i de gamla skillingtrycken, medan i ungefr hlften av visbckerna skrivs det bistert kall. Sledes en folklig omsjungning som verkar ganska etablerad.4 Visan r knd under en del olika namn, frutom som S bister, kall ven som Ester och Axel, Lilla Ester samt En stjrna faller, och handlar om hur de tv moderlsa barnen Ester och Axel sitter i den kalla stugan och vntar p att deras fader skall komma hem frn krogen. De minns hur de hade det nr deras mor fortfarande levde och hoppas att deras far skall komma hem med mat till dem. Den grymme fadern kommer dock fr sent och fr se sin lskade Ester ren kall och dd, vilket fr honom att sluta dricka och ska sin trst hos Jesus. S bister, kall hr till den kategori av visor som spreds genom skillingtryck och som varnade fr spritens fljdverkningar. Till samma genre hr ocks t.ex. Pojken och hsten eller Stadsresan, dr en liten pojke och hans hst fryser ihjl i vinternatten efter att ha vntat p fadern som sitter p krogen.5 ven den nyhetsfrmedlande visan Drinkarflickans dd, som trycktes frsta gngen i Harpoljud utgiven av K.F. Kaldn 1890 och gr p samma melodi som S bister, kall, r fabricerad i syfte att via sngen bekmpa alkohol(miss)bruk vid tiden d frikyrko- och nykterhetsrrelserna gick hand i hand.6 ven andra visor har diktats p samma melodi. Dan Andersson (1888-1920) skrev En skn sng om potatis, vilken str att finna i diktsamlingen Dikter, dr han

LAOS 2002

travesterar just S bister, kall. Tonsttaren Tommy Rdberg (1950-) lnade melodin till Elias Sehlstedts (1808-1874) dikt Fem trappor opp samt till sin egen visa Girojntans sng innan han lngt senare hittade originalmelodin till Sehlstedts dikt. 1990 terkommer melodin i lten Minnen p Sten & Stanleys skiva Musik, dans & party 5 och nu senast som Det blir aldrig riktigt som man tnkt sig, som handlar om livet p LAOS Mss, skriven av Laositen Mattias Jnsson. Strax efter att LAOS grundats 1960 togs S bistert kall upp som traditionsvisa i LAOS. Vid tiden fr infrandet var visan inte anvnd i vriga student-Lund och enligt Ordf. Em. II Bertil Hagman gick den till en brjan under namnet Skillingtrycksvisan.7 Ofta tryckt p sidan 11 i LAOS Sngreglementen har visan allt sedan dess ftt inleda otaliga eftersitsar, balmiddagar och andra festmltider i Sllskapet. Av de ursprungliga sju verserna sjunges endast den frsta och vissa frordar att handen skall sls i bordet vid pappa. Huruvida visan ska sjungas som frsta eller andra visa r en nnu inte avgjord frga. Stellan Nordahl Arkivofficer LAOS
Fr den som vill veta mer om traditioner och andra freteelser i LAOS, str LAOS arkiv till frfogande. Inrymt i Studentmuseet Arkivet i AF:s kllare utgr LAOS samlingar ett av de mer kompletta av Lunds studentorganisationers. ppettider: tisdagar 16-20, onsdagar 17-19. Fr guidning, frgor etc. v.v. kontakta ngon ArkivO.

Kllor: 1 Bengt R. Jonsson & Margareta Jersild, (1963), Svenska visor (En vgledning fr studiecirklar), Nykterhetsrrelsens bildningsverksamhet 2 Mrta Ramsten, (1980), Om folklig vissng, Folkmusikboken, Prisma 3 Margareta Jersild, [skillingtryck], Nationalencyklopedin, Bokfrlaget Bra Bcker 4 Madeleine Kjllman, arkivarie Svenskt visarkiv, korrespondens 030306 och 030313 5 Annika Nordstrm, forskningsarkivarie Sprk- och folkminnesinstitutet (SOFI), korrespondens 030307 6 Bengt Martinsson, (1996), Saga eller sanning?, Historiska Nyheter no 62, Statens historiska museum 7 Sngsektionen LAOS (red. Stellan Nordahl), (1998), SngR LAOS, Lunds Akademiska Officerssllskap

LAOS 2002 10

LAOS och karneval - en ideal frening

Vad fr man om blandar lite Lund och lite vr? Ja, riktigt s enkelt r det frsts inte att genomfra en karneval. Arbetet i LAOS med de tv bidragen har strckt sig ver lng tid, och inneburit massor av gldje, gemenskap och alldeles galna ider. Nr det den 3 februari var dags fr det stora uppropet, kunde LAOS rkna in 48 frvntansfulla personer i sina led. Vagnen Star Wars - vra politikerideal och tltet F en Idealman - eller se din frebild var de antagna frslagen som vi gick vidare med, och mellan dessa tv frdelades styrkorna. Svl gamla rvar som mnga nya ansikten ville vara med i vrt gng. Under vren fljde flera msskvllar med planeringsarbete och grupputveckling. Fr Karnevalen r ju s mycket mer n de dr tre dagarna i maj. Under vren anordnades svl av karnevalen, som av LAOS egen karnevalsfestkomitt ett flertal tillstllningar av varierande art. Upptaktskvll med planering fljdes av karnevalstidningsfrljning och brnnbollstrning, grillning och en regnig brnnbollsturnering, frkarneval och sektionsfest, picknick och barnkalas, frmten och vagnbyggande, karnevalsfilmpremir och nnu fler mten, och s helt pltsligt var det bara ett par veckor kvar till de ideala dagarna. Vagnbyggarna hll till uppe vid Kemicentrum dr de spikades och mlades allt ivrigare fr att hinna allt i tid, (mer om Star Wars-vagnens ventyr finner du nedan). Tltgruppen vntade ivrigt p att f sitt tlt och byggmaterial nr nu ven detaljplaneringen brjat bli klar. Tanken bakom tltet byggde p en ganska trkig ordvits, dr man betecknar bde en varelse av hankn, och ett rejlt hrsvall som man finner t.ex hos lejonet. Allts, vi skulle gra en ltt parodi p manliga utseendeideal bland den delen av unga manliga studenter, fretrdesvis ekonomer och jurister, som hellre skulle befinna sig p Stureplans innekrogar, om det inte vore fr att det blir s frbannat lngt att cykla frn Malm Nation. Tltet skulle utformas som en frisersalong, dr beskarna efter att de kommet in skulle f se ett bildband likt skoltidens Pogo Pedagog, som pedagogiskt redogjorde fr hur man knner igen och skaffar sig en kta man. Manusgruppen som skulle producera bildbandet sg inga begrnsningar. Foton av festande ungtuppar togs utan problem p Malm Nation och andra vattenhl. D ljudbandet skulle talas in vnde man sig till landets kanske frmsta naturfilmsrst - Jan Danielsson, som utan strre eftertanke tackade ja. En vecka fre karnevalsstarten hade s blivit dags fr tltresning. Efter att vi med gemensamma krafter p ett par timmar rest

LAOS 2002 12

tltet, kunde byggruppen ta vid och p allvar brja leda arbetet med att inreda det vita rummet. Fr.o.m. denna dag skulle ocks tltet vaktas dag som natt. S hr i efterhand lter det som om allting flt helt utan friktioner, vilket s klart inte stmmer. Dock har dessa lmnat minnet, och vad vi minns r att allting, inklusive en rymlig och vlfrsedd fltmss (nu vet jag hur mycket en pall karnevalsl r!) stod klart nr det var dags fr karnevalen att sparka igng. Spnt tog vi emot de frsta beskarna. Nr vi ltit dem se bildbandet, tagit digitalfoto av var och en ikldda en flottig Idealman, och ter slppt ut dem kunde vi konstatera: skmtet gick hem och tekniken hll. Ju lngre helgen gick, desto strre tryck blev det i kn utanfr. Totalt beskte ca 1400 personer vrt tlt, och blev drefter avfotograferade och kunde hmta sin bild ver internet. Sjlvklart la vi bilderna p LAOS hemsida, s att drygt tusen nya beskare skulle hitta dit. Mot frmodan blev de upprrda reaktionerna f. T.o.m de som till sin stora frvning fann sig sjlva p bildbandet, mtte det hela med ett leende p lpparna. Tltets stjrnfrisr, den Jean Piere Barda-inspirerade Michael (amerikanskt uttal) kom att intervjuas svl i karnevalsradio som karnevals-TV, vilket fr vrigt var en milj som passade rollfigurens ego vl. Nr till slut tltet den sista natten brjade rivas invndigt, och de sista tappra frsken gjordes att tmma fltmssens kylskp, kunde vi konstatera att karnevalen i allmnhet, och fr LAOS i synnerhet blivit en formidabel succe. Men inte r jag frvnad nr man ser p det material som fanns: Med de mnniskor som engagerade sig i, eller hjlpte till fr LAOS under karnevalen kan det helt enkelt bara bli p ett stt: en helt bombastisk och fantastisk Idealkarneval! Mattias Jnsson TltChef

LAOS 2002

Vagn 5: STAR WARS - Vra politikerideal

LAOS karnevalistiska vagnprojekt startade en kulen oktoberkvll 2001. Ett pbud om allmn karnevalsspnarkvll hade utlysts av dvarande Ordfrande Nils Mnsson och nu satt vi samlade p mssen. Vid karnevalen 1998 hade LAOS slagit alla tidigare rekord med tre tltnjen i Lundagrd och det var med detta i tanke vi nu pbrjade spnandet. Flera vilda och ganska galna ider lades fram, tydligen gjorde GT-groggarna ngot konstigt med fantasin och allt eftersom kvllen blev sen hade vi skapat en ansenlig samling karnevalistiska frslag. Idfrslagen sammanfattades och lmnades in till karnevalsutskottet. Frvntansfulla, och spnda vntade vi nu p domedagen, - skulle LAOS bli representerade i Idealkarnevalen? Resultatet blev ett tlt och fr frsta gngen i LAOS historia tv vagnar i karnevalstget! De godknda frslagen var: F en idealman - eller se din frebild (tlt). Star Wars - Vra politikerideal (vagn 1). Idrottsideal (vagn 2). Star Wars - vra politikerideal utsgs till det vagnfrslag som skulle realiseras. Tidigt brjade planeringsarbetet. Allmn mnstring pbjds och hugade vagnsmedlemmar anmlde sitt intresse. Ganska snart var vi nra maxgrnsen fr antal vagndeltagare och tjugotta laositer var samlade. Olika arbetsgrupper som syeri, werkstad, smink och festkommitt bildades. Ritningar ver den framtida vagnen togs fram, karaktrer/ roller planerades och kostymer designades. Tidigt insg vi att budgeten p 4 000 kr som vi erhll av karnevalen, p inga stt skulle rcka till vra planer. tgrden blev, frutom att sjlva bekosta en del material, att ka runt till olika fretag och byggarbetsplatser och container-samla diverse byggmaterial. Gldjande var att vi som studenter och karnevalister mottogs frhllandevis vl och hade snart en ansenlig samling plank, skivor, gamla spik och brte. Syarbetet var det frsta schemalagda arbetet som pbrjades. Vid symaskinerna i ett gammalt klassrum i Spartas innersta, konstruerades vra karnevalskostymer. Som invigning av det stora werkstadstltet p Kemicentrums parkering anordnades den stora sektionsfesten 19/4, temat var after-ski. Det blev en mycket lyckad tillstllning med sterrikiskt Umpa-Umpa- band och sedvanligt liveband. Dagarna efter inleddes byggarbetet. Gemensamt, inte utan enskilda stora insatser

LAOS 2002 14

och uppoffringar, gick arbetet framt. Snart hade bde Gran the Hut och Rosenbar tagit form. Karnevalsdagen nrmade sig och det var dags fr ett provturskommando den 12/5. De strsta, lngsta, bredaste, och hgsta vagnarna skulle ka runt och kontrollera att Lund stod kvar ven efter att Tget passerat. Vi hade tydligen blivit nominerade i bde klassen fr hgsta och bredaste vagn och fick drfr mjlighet att provkra vl valda delar av karnevalstgsstrckan. Spnda testade vi vagnen och noterade att det borde g vgen. Karnevalen nrmade sig och arbetet intensifierades. Kvllar och ntter nyttjades fr att allt skulle bli frdigt i tid. Karnevalens frsta dag inleddes med sol och vackert vder (solen lyser alltid p en Laoskarnevalist!). Vagnen frdigstlldes p kvllen och invigdes som hastigast med bubbel och hurrarop. Allt var frdigt frutom enskilda frberedelser. Den 18/5, andra karnevalsdagen var det ntligen dags fr Karnevalens strsta nje; TGET! 06.00 samlades vi fr sminkning och sillfrukost vid Tegnrstatyn och LAOS tlt. Det var en frvnansvrt pigg frsamling som satt uppsminkade i fantasifulla kostymer vid det uppdukade lngbordet. Ett par snapsvisor revs av och ett dubbelt svenskt lsen skts (end. ett skott p g a eldavbrott) som officiell invigning av LAOS frsta karnevalsvagn, - det mste varit en ganska bisarr syn. Sminkdansen tog vid i Stora salen och stmningen infr den stundande avfrden byggdes upp. Strax fre klockan K samlades vi vid vr vagn och intog vra positioner. Stunden som vi vntat p var hr. Nu skulle tget rulla!

LAOS 2002

Infr en rekordpublik (enligt polisens uppskattning 500 000 personer) dnade Star Warsmusiken och mottagandet blev ver frvntan. Ett par timmar senare hade Lunds gator och torg avverkats och vi var ter samlade vid utgngspunkten. Humret var p topp och gldjen kan beskrivas med ord som bravo, exccelente, magnifico (ngot av det roligaste man kan gra i en Lundakarneval r att medverka i Tget). Karnevalstgets andra genomfrande, den 19/5, inleddes med en vlbehvlig sovmorgon. Samlingen med sillfrukost och sminkning var inte frrn kl 08.00 (undantaget profilsminkade och vagnshmtare) och genomfrdes ungefr som den frsta, men med ett lite mer slitet karnevalsgng frn LAOS. skdarskaran hade minskat ngot (enligt polisen uppskattningar 300 000 personer). Som avslutning p mnga timmars arbete slngdes hela vagnen p tippen, karnevalsmedaljer delades ut och det sklades ter i bubbel. Vrt arbete var till nda och karnevalen lika s. Avslutningsvis vill jag i egenskap av Vagnchef tacka alla inblandade som bidragit till karnevalens och LAOS genom tiderna bsta vagn. Som gett eko p svl ledarsidor i strre dagstidningar och nationstidningarnas bildkollage. Det man framfrallt tnker tillbaka p, frutom karnevalsdagarna, r alla gemensamma fester och annat skoj som vi hann med under ett par hektiska mnader under vren 2002. Ett srskilt tack riktas ocks till sponsorer och andra vlvilliga privatpersoner som bidragit under genersa former till vr vagn, STAR WARS - vra politikerideal. Vl mtt, karnevalen 2006! Carl Hallstrm VagnChef

LAOS 2002 16

LAOS tackar...
Efter r av vntan, mnader av frberedelser, veckor av slit och tre intensiva dagar r idealkarnevalen 2002 tillnda. Det som nu terstr r minnen av solsken, publikrekord, succ och spontana applder. Det arbete som pbrjades julen 2001, tog fart under vren och resluterade i ett tltnje, Finn din ideal man, och fr frsta gngen i Laos historia en vagn i karnevalstget, Star Wars- Vra politikerideal. Genom en blandning av studentikoshumor, aktuella hndelser och tacka vare idogt arbete av ett 60-tal laoskarnevalister fick Laos positiv respons och massmedial uppmrksamhet. Resultatet var enastende! Stort tack till Dig som genom en betydande insats hjlpt Laos att genomfra karnevalens bsta tltnje och vagn.
HA-industri Hyr-punkten ICA Kvantum Kilroy Travels Klippoteket Headline Lekia LKF SF Filmstaden SIBA Sjlvfallet Jenny Spar Stora Sdergatan Tetra Pak l och vinbolaget, Karlstad Tommy Andersson Ulf Andersson Fredrica Broman Jan Danielsson Torsten Hallstrm Mats Jnsson Anders Karlsson Yngve Karlsson Claes Linde m. Familj Jens Ljungkvist Bo Lundgren Magnus Lvgren Hybinette Lena Orrling Martin Skoog Andreas Stjrndahl sa Strm Kerstin Trnkvist Fredrik W Edilen Festande p Malm Nation Fltmssen Radio AF Sminkeriet Sussanne (AFs arkiv) Syeriet Werkstan

17

LAOS 2002

Mssen 2002
Om LAOS ordfrande r freningens talorgan, medlemmarna dess sjl och styrelsen dess hjrna, s vgar jag pst att mssen r kroppen som omsluter allt. Mssen gr det mjligt fr oss att lyssna p spnnande fredrag inom mnga olika mnesomrden, avnjuta kulinariska lckerheter, diskutera och argumentera i en avspnd och njutningsfull milj. Allt detta underlttas av den rikliga variationen av mat, dla drycker och diverse rkverk. Snapsen r den dryck som diskuteras, och kanske ven konsumeras, mest p mssen. Varfr har Jgarsnapsen frsvunnit? Och att Bsken var bttre frr, r ngra av de kommentarer som man som MssDirektr fr hra i brjan av ret. Drfr gller det att i jmn takt under ret stndigt komma med nya vlkryddade snapsar som frvnar och vervldigar mssens beskare, svl nya som gamla. En ny och snygg etikett underlttar ocks lanserandet av nya snapsar. Under ret har ett antal nya snapsar sett dagens ljus, t.ex. Piraten, Karneval, versten och Tre Kronor fr att nmna ngra succer, medan ngra f snabbt har gmts undan i msskpet igen. n idag r LAOS-snapsens kryddning en hemlighet som endast gr i arv frn MssDirektr till MssDirektr. Under ret har mssen vid tre tillfllen grupperats fltmssigt. Frsta tillfllet var vid det traditionella siste-april firandet dr studentsngarnas skna toner avnjts likt kamikaze hunden, frn AF-borgens tak. Nsta tillflle var i lite strre skala under Lundakarnevalen dr vi i dagarna tre fanns i backstageomrdet vid LAOS tlt inne p karnevalsomrdet. Sllan har vl en s stabil bardisk byggts. Hr slcktes trsten fr svl karnevalister som fr tillresta laosare i frskingringen och mnga glada terfreningar skedde, de flesta konstaterade att deras karneval var bst men att Lundakarnevalen 2002 inte gick av fr hackor heller. Tredje gngen mssen utomhusgrupperades var under den traditionella terrngkrocketen i Lundagrd. Under ret har mssens ml varit att ytterligare hja den kulinariska mlsttningen samt att infra ytterligare snapsar i sortimentet. Med mssen in i framtiden! Jonas Karlsson MssD Bjrn Gustavsson Vice MssD

LAOS 2002 18

En traditionell bal p Revingehed?

Fr att fira Kustartilleriets frsta 100r, LAOS 42:a och fr att inviga rsbalen stod vi nu uppstllda framfr mssen p Revingehed. Frdrinken var serverad, folk brjade s smtt lppja p bubblet, mingla och bekanta sig med varandra. LAOS ordfrande med sabel var flankerad av arkivofficer och fanbrare och stod uppstllda med Revingeheden som bakgrund. Arkivofficeren, Stellan Nordahl inledde med ett vl propornerat tal med anknytning till Kustartilleriet och salutskjutning i strsta allmnhet. Det var nu dags fr hjdpunkten p invigningen. Dubbelt svenskt lsen med en artilleritropp af Kongl. Wendels Artilleriregemente. - Fanan fladdrade i natten, sabeln hjdes som signal, salutbatteriet var eldberett och frsamlingen hll andan. D hnde det ovntade verflygning av buss. Jasroten frn F17 Kallinge hade tydligen inte mjlighet att nrvara, s chauffren frn Perssons bussbolag sg den uppkomna mjligheten och grep tillfllet i akt. Med full belysning och rusande motorer gjorde han en egen verflygning (eg frbipassage) med den sttliga bussen, som fr vrigt tidigare rddat vr kvll. Den frvntansfulla frsamlingen stod frstummade och frvnade. Nr lugnet terfunnit sig snktes sabeln och pjstroppen under Ljtnanten Gustav Ask skt dubbelt svensk lsen. Balen var invigd och ngot frbluffade kunde vi ta oss in i vrmen och den ppna spisen. En frga som jag terkommit flera gnger till nr jag under sena ntter och kvllar lagt upp planerna fr balen var traditioner. Ett knt faktum r att det cirkulerar en mngd olika vanor och traditioner runt vrt Akademiska Officerssllskap och att det i studentvrlden r ett vedertaget faktum att om en freteelse r mer n tv r gammal likstlls det med en urgammal tradition som man, enligt hrsgen, alltid gjort. Revingemssens anrika historia frenklar inte saken nmnvrt. S frgan jag stndigt terkom till var: Vad r det i egentligen som r tradition nr LAOS hller bal p Revingehed? Mn i uniform? Att ta frrtten stende! - svarar ngon. Mycket sng, hemmakryddad snaps, bandet Baker Boys - Listan kan bli lng. Fr en balgeneral har det visat sig att det finns vissa saker som ter sig som en terkommande tradition frn r till r utan att vara planerade, nstan som en slags naturlag. Anmlningarna: Den sist anmlda personen skall anmlas sent. Givetvis efter sista anmlningsdag, grna samma dag som balen. Bordsplacering: Mnga viljor och nskningar (exempelvis en icke nmnd baldeltagare skrev p vrigt/specialmat: snygg officer - vilket jag hoppas lstes

19

LAOS 2002

p bsta stt). I min enfald trodde jag att en bordsplacering r ltt att stta ihop. Verkligheten var en annan, det tar tid... Tidsschemat: Den ganska minutisa tidsplanen skall under kvllens gng visa sig vara svr att flja. Bandet fick vertalas, mot cigarrer att spela lngre och mssen fick nyttjas ngra extra minuter tills de sista gsterna hade lmnat festen. Transporten till och frn Revinge: Bussen till och frn Revinge skulle visa sig vara en sak fr sig. Trots noggrann planering, kontrollstationer och idiotskra system skall busstransporten till och frn Revingemssen krngla men lsas, inte utan flit och redlighet, i sista stund. - ven denna lista kan bli lng. Slutprodukten blev, hoppas jag, en traditionsenlig bal med nya inslag, som frhoppningsvis blir tradition om ngra r. P menyn stod det; Revingeheds klassiska sillabord med l och snaps, ryggfil med baconlindade haricotsverts & tomat med Chateoau de Sgure 2000, mockaparfait med Smith Woodhouse Tawny 10 years och till kaffet och avecen avnjts hlsovdliga produkter som Valrona 90% kakao och Cigarros La Paz Corona. Till dansen hade vi frmnen att dansa till LAOS husband Baker Boys frstrkt av, en i balen deltagande vokalist. Sexan p LAOS mss i AF-borgen blev minst sagt vlfylld. Stmningen var hg, och allsngen skallrade. Srskilt riktas vra tankar till den delegation frn Lundaspexarna som frgyllde pytten och bsken. Senare p kvllen fick vi mjlighet att dansa till ytterligare tv band, Atle Big Band, och Funky Beat p Medicinska Freningens corbal. I egenskap av balgeneral vill jag, efter balens magnifika genomfrande, tacka de person som genom stor arbetsinsats gjort rsbalen mjlig och till ngot vi minns med gldje. Ett srskilt tack riktas till sponsorer och andra vlvilliga privatpersoner som bidragit under genersa former. Vl mtt nsta r! Carl Hallstrm Balgeneral

Idrottsofficeren rapporterar
Blodet brjade redan flyta i januari, efter mindre en tio sekunder in p rets frsta innebandymatch hade vi en olycka som resulterade i att vi dels fick torka blod frn planen och dels fick skicka upp en av vra spelare akut till sjukhuset fr att plstra om en bruten nsa. Svetten kom inte mycket lngt senare efter som vi under resterande del av matchen bara var fyra stycken och saknade avbytare. Den frsta gldjen kom samma dag d vi trots vrt numerra underlge inte fick stryk med mer n ett eller tv ml. Som tur r var detta mig veterligen den frsta och enda blodsutgjutelse vi hade under ret, och samtidigt bara den frsta gldjestunden.

LAOS 2002 20

Den strsta gldjen var nog nr vi lyckades placera oss tva i vr grupp p Revinge by Night den rliga orienteringstvlingen som nu har blivit en tradition att stlla upp i, - det r i alla fall andra ret i rad vi stller upp p bra lnge. I vr grupp r det Ystads och Lunds orienteringsklubbar och LAOS som tvlar. Och nr vi i r placerade oss bttre n en av dem kan ni frsta gldjen. Och i r lyckades jag springa hela varvet utan att tappa batterierna i lampan. Kan lova att det var helt annorlunda att springa med en fungerande lampa istllet som frra ret d jag tappade mina batterier vid frsta kontrollen. Det var helt fantastiskt; nu kunde jag se hur fel jag sprang i motsats till frra ret d jag inte hade en aning om hur fel jag sprang. Men vid nrmare eftertanke kan man egentligen undra vilket av alternativen som egentligen r bst. Mlet nsta r r att stiga upp ett steg till p prispallen, kravet r att stlla upp. P tal om ml s var ett av mlen med ret att g upp till hgre innebandy divisioner n vad vi startade i. Detta hnde definitivt inte, men vi hade i alla fall roligt och har lyckats att f igng ett bra spel. Nu ska vi bara finslipa det till en vinnande stil. Mycket av vrt medel resultat i innebandyn kan faktiskt skyllas p ngot, och det var att vi hade karnevalen frra ret och att mnga av oss naturligtvis var involverade i den p mnga stt och vis, vilket gjorde att vi hade ett stundtals dlig uppslutning bde p trning och match. Och det var inte enda sporten vi hade dlig uppslutning i. ven golfmsterskapen hade en VLDIGT dlig uppslutning. Det var endast tv tvlande, i r igen. Uppslutningen p pistolmsterskapen var nstan skrmmande, min frsta tanke var om amunitionen verkligen skulle rcka till att tillfredsstlla min skjutiver. Men efter att ha kommit ut p plats och fick syn p hgen med skott och fick hra hur tvlingen skulle g till, blev jag genast lugn igen. Vi fick nog alla s det rckte och mer drtill under en av hstens frsta regniga dagar. Vi hade snabbskjutning, skjutning mot flera ml och mnga andra roliga och intressanta skjutmoment. En mnad senare hade vi hstens traditionella LAOS-LARS, som det hr ret var skjutning med AK5. Sist men inte minst hade vi den traditionella Terrngkrocketen, som genomfrdes frsta onsdagen i juni. Precis som vanligt genomfrdes inte tvlingen till fullo utan vi gav, som vanligt, upp ngonstans under vra frsk att sl klotet genom kyrkan p toppen av den lilla kullen. Och som vanligt frskte undertecknad och det gngna rets Fanbrare att sparka undan klot och gmma mlstolpen, men som vanligt gick det som vanligt - vi kom garanterat sista. Slutligen vill jag snda ett tack till alla som har stllt upp p de olika evenemangen bde som tvlande och som ledare, utan er hade inget av ovanstende blivit genomfrt. Marcus Rydlund Idrottsofficer

21

LAOS 2002

Ett r med LAOS

23 JANUARI: Ett som vanligt upprymt och glatt rsmte var enigt om att ge 2001 rs styrelse ansvarsfrihet, vilket firades med en hejdundrande eftersits dr 30 personer njt av maten och sjng glatt under sngfrmannen Hampus Hellsviks ledning. Mssen presenterade sig med ny ypperlig traktering och nya snapssorter. 5 JANUARI: Hlsningsgille i Stora Salen betydde som vanligt ett myller av stoj och stim som visades upp fr de nya lundastudenterna. Mnga antog inbjudan att efter ett besk vid LAOS bord fly upp till 5:e vningen dr rtsoppa serverades. De som inte ftt nog av denna klassiska rtt under dagen satte gladeligen i sig nnu en portion under kvllens hlsningsafton. 30 JANUARI: Terminens frsta fredrag var med Krister Holst frn SPO och lockade 26 hrare som fick en inblick i SPO:s arbete. Frutom det hgprioriterade omrdet terrorverksamhet, hller man bl.a koll p vldsamma element i utkanterna av den politiska hger-vnster-skalan. D det gller utlndska underrttelseml i Sverige har en tydlig frskjutning mot frsvarsteknologi och vrig industri skett. Under fredragets gng ttnade dimman av stekos alltmer, d MssD Jonas Karlsson och Vice MssD Bjrn Gustafsson gemensamt stod fr kvllens matlagning. Rkcocktail, kycklinggryta och delikat fruktsallad serverades i rikliga mngder. 13 FEBRUARI: Denna onsdag var det ter dags fr sllskapets traditionsofficer P-O Olsson att med stor inlevelse terge bitar ur vr student- och LAOS-historia. Temat fr dagen var karneval, vilket innebar en expos genom karnevalens historia med start i embryot Det smlndska bondbrllopet 1849. ven LAOS deltagande i karnevalerna togs upp, och gemensamt kunde vi ter minnas vad som utspelades i de tre tlten 1998. Sedan mssen sjungits till och frsamlingen begett sig mot biblioteket, gick vi som vanligt ver till att efter bsta frmga lsa vrldsproblemen, eller tminstone diskutera dem. 15 FEBRUARI: LAOS orden LANE XANG hll denna fredag sitt rliga ordenskapitel. Ordenssllskapet, som vlkomnar alla i LAOS, kunde rkna in ett antal nya ansikten under denna relativt unga ordens nionde verksamhetsr. Svl medaljutdelning som erfarenhetsutbyte bedrevs under den bland unga som gamla mycket uppskattade kvllen. 20 FEBRUARI: Fr 6:e gngen i ordningen kom Hans-Uno Bengtsson till LAOS fr att guida oss genom whiskyns underbara vrld. Efter en lysande inledning kantad av whiskyfakta och episoder ur TinTin och Kapten Haddocks vrld pbrjades en resa som skulle ta oss runt p Skottlands ar. Resan pbrjades p Isle of Islay med

LAOS 2002 22

Bunnahabhain, tog steget ver sundet till n Jura med Isle of Jura 10 yrs, fortsatte norrut lngs kusten till Isle of Mull med Tobermory och Isle of Skye med Talisker 10 yrs . Resans nordligaste punkt nddes p Orkney med Highland Park. Som avslutning tervnde vi till Isle of Islay med Lagavulin 16 yrs och cirkeln var ter sluten. 27 FEBRUARI: Gran Sjholm som var ordfrande i LAOS 1970, r idag affrsomrdeschef p Sydkraft och hade kommit till mssen fr att infr 23 hrare besvara frgan: Behvs ledarskap i nringslivet? Vi fick ta del av hur nringslivets styrelser fungerar, vad det innebr att vara verksam i en internationell milj, samt kunde avslutningsvis diskutera eventuella skillnader i manligt- respektive kvinnligt ledarskap. Under den efterfljande sittningen fortsatte diskussionerna med avbrott fr (enligt gsten fr f) snger med snaps. Fortfarande minns vi ledorden resultat ger handlingsfrihet. 6 MARS: Direkt frn regementets slutvning kom verste Bengt Axelsson till LAOS mss och kvllens tema: Ing2 - nu och i framtiden. Ett flertal bataljoner till krigsfrbanden utbildas vid Ingenjrsregementet. Dock leder beflsbrist och snva ekonomiska ramar till att man inte rligen kan utbilda nskat antal vrnpliktiga. De som fr gra sin vrnplikt vid Ing2 r dock, staden till trots, vldigt njda, enligt Vrnpliktsrdets rliga underskningar. 13 MARS: Frn arkivet hade PubO Daniel Trnblom lnat ngra gamla karnevalsfilmer. Djupt nedsjunkna i sofforna mumsades det korv, samtidigt som flera karnevalers bidrag till filmhistorien spelades upp. 20-tals humor blandades med nyare filmer med skdespelarinsatser av bla. Hasse Alfredsson, Tage Erlander och Olof Palme. 20 MARS: Om Rttsskipning i Kosovokonfliktens spr talade chefsklagare Gran Berling denna onsdag. Efter 30 r som klagare tog Berling beslutet att

23

LAOS 2002

ska till FN:s UNMIK-projekt i Kosovo. Staden han hamnade i var Pritzren, dr han mtte ett etniskt uppdelat samhlle dr herremansrollen efter att de flesta serber flytt, vertagits av de som stridit fr UCK-gerillan. Dessa ansg sig ofta stende ver lagen. teruppbyggnaden av Kosovo fortgr, men terskapandet av en respekt fr mnniskoliv r en svrare utmaning. Eftersitsen kom att prglas av KA2, och vi fick intresserat hra om Grans aktiva tid i LAOS i slutet av 60-talet. 27 MARS: Chefen fr frsvarsmaktens grundorganisation, Generalljtnant B-A Johansson talade om den fortsatta frndringen av frsvaret mot r 2004. Ekonomireformer, specialisering mot internationell tjnst och utbildning av fler reservofficerare r tre stora frndringar som stundar. Efter det intressanta fredraget, med tidvis ganska bitska diskussioner, kunde vi verg till den mer avspnda och vlfyllda sittningen. D Johansson visade sig vara en alldeles ypperlig sngare blev det svl solonummer som en utveckling av historien bakom n en gng dran. 3 APRIL: Henrik Landerholm var vid tiden fr fredraget ordfrande fr Frsvarsutkottet - en position han senare samma r lmnade till frmn fr rektorsposten p Frsvarshgskolan. Landerholm gav oss en inblick i Frsvarsutskottets arbete och dess medlemmar. Hans syn p omvandlingen av frsvaret, r att den inte vssat det i den utstrckning som r nskvrt, utan att vi snarare ser ett invasionsfrsvar i miniatyr. Diskussioner som rr steg mot yrkesarm eller NATO-anslutning anses dock fortfarande tabubelagda i rikspolitiken. 10 APRIL: Vrens sista ordinarie fredrag stod Dr Eva Johansson frn Frsvarshgskolan fr. Doktorsavhandlingen The UNknown soldier, handlar om svenskars deltagande i internationella insatser p Balkan. Avhandlingen ser till hur vl gjorda erfarenheter tas om hand och verfrs mellan bataljoner och personer. Att det finns mer att gra inom det omrdet vittnade svl avhandlingen som hrare om. Efter att vi mottagit flera exemplar av avhandlingen och verrckt ett exemplar av

LAOS 2002 24

vr jubileumsbok, fljde eftersitsen dr vr vrmlndska gst p den smlndske sngfrmannens inrdan fick sjunga en hel rad av vra mest lskade sknska visor. 19 APRIL: Kvllen fre LAOS-LARS hlls fredagsub med lprovning av mssens utkade sortiment. 20 APRIL: Hur tidigt som helst denna lrdag befann sig ngra vilsna pojkar vid Lunds civila ryttarfrening dr stora, farliga htande fyrbenta varelser skulle bestigas. Det hela frlpte dock vl tack vare den vlorganiserade guidningen frn vra vnner i LARS. P kvllen var det s dags fr en minnesvrd sittning dr snger, tal och drycker s smningom avlstes av dans i Stora Salen. 1 MAJ: Nr Studentsngarna pbrjade sin insjungning av vren, var LAOS ter samlat p AFborgens soliga men blsiga tak, dr sikten svl som frtringen var mycket god. Gldjande nog fanns svl Inspctor, Inspectrix som ordf em och hedersledamot Bertil Hagman bland de minglande gsterna. ven Fanbrare Nils Mnsson tittade frbi efter att han med framgng fr frsta gngen representerat LAOS i fanborgen vid rektorsuppvaktningen. 29 MAJ: Terminens sista aktivitet blev terrngkrocket, dr den inledande diskussionen om att faststlla ett regelverk snabbt glmdes bort. Istllet blev det som vanligt; en fltgrupperad mss frsg idrottande LAOS-iter med strkande drycker, medan motstndarens misslyckande prioriterades framfr egen framgng p den smtt omjliga kuperade planen. Eftert traskade vi upp till mssen, dr sillbordet stod dukat.

25

LAOS 2002

Ny termin
13 SEPTEMBER: Hlsningsgille med efterfljande hlsningsafton inledde traditionsenligt den nya terminen. 18 SEPTEMBER: P-O Olssons traditionsafton blev tack vare det fina vdret en behaglig rundvandring i Lundagrd. ven de som tidigare gtt rundvandringar p denna klassiska studentmark, kunde berikas med nya historier ur traditionsofficerens till synes aldrig sinande frrd. 25 SEPTEMBER: verste Anders Emanuelson, chef Sdra Sknska Regementet, frrade Sllskapet med ett besk denna septemberkvll. P7 mrker av att man har stor rekryteringskraft p unga nyutbildade officerare, vilket r gynnsamt d dagens Frsvarsmakt frutstter stndig utveckling. Vi kom ocks att diskutera ngra militra grundfrutsttningar som ibland glms bort i en teknikfixerad tidslder, nmligen att bibehlla en hg fysisk frmga, och konsten att leda sina mannar i strid. Fr visst stmmer det att ingen har ngonsin tagit en kulle med ett modem. 28 SEPTEMBER: Efter en frsitts p mssen traskade dryga 40 pers upp till efterkarnevalen i Victoriastadion, dr alla karnevalister under en vlregisserad show gemensamt kunde minnas godbitarna frn Idealkarnevalen. ven LAOS vagn passerade till massornas jubel frbi p filmduken 2 OKTOBER: Pliktverkets generaldirektr Bjrn Krlof kunde ge de p mssen frsamlade 18 personerna kade insikter om statusen p dagens mnstrande killar och tjejer. Vi fick erfara att nya testmetoder fr att kunna prova stresstlighet och simultankapacitet r under utvecklande, och att pliktverkets tjnster numera efterfrgas ven av polishgskolan. 9 OKTOBER: Christian Braw r inte bara prst och docent, han skriver ven ledarskapsbcker. De 32 personer som lockats till mssen fick hra om, och aktivt diskutera kring beslutsfattande fr chefer. Att vara trygg i sig sjlv framhlls som en viktig frutsttning fr att effektivt kunna leda. Andra viktiga frmgor r enligt Braw att vga fatta obehagliga beslut, och att ta tag i dessa frgor utan drjsml fr att undvika beslutsodugligheten. Utan vare sig drjsml eller tvekan fortsatte den

LAOS 2002 26

stora frsamlingen kvllen med en hejdundrande eftersits. 12 OKTOBER: En kylslagen lrdag begav sig 15 laositer ut till Revingehed fr att bedriva pistolmsterskap. Ett varierat tvlingsprogram med flera grenar, bl.a skjuta den elaka framrusande hunden, gjorde det till en kul frmiddag trots de regndroppar som fll. 16 OKTOBER: Den unga Krisberedskapsmyndigheten presenterades av dess informationschef, Svante Werger. Framfrallt bestr myndighetens ansvar i att samordna och frstrka beredskapen infr svra kriser och andra pfrestningar fr samhllet. Arbetet bedrivs i kommuner och landsting, men med strre kunskap och verblick arbetar man fr att i hela riket skapa en frstelse fr vrt moderna samhlles srbarhet. 23 OKTOBER: Gerdahallsprofilen Stefan Emanuelsson hade kommit till LAOS fr att under rubriken Motivation fr fysisk trning vcka liv i vra frslappade kroppar. Nr vi blev varse om den bristande rrlighet som r verklighet fr mnga svenskar, beslt vi oss fr att ta trapporna ner nr s smningom kvllen blivit natt. Dock efter att vi frst intagit en stadig mltid under vilken K3:s traditioner stod i fokus. 25 OKTOBER: 2002 rs Emeritiikollegie gav tidigare ordfrande en inblick i LAOS nuvarande verksamhet, samtidigt som vi ungtuppar aktiva idag kunde ta till oss gammal visdom. Eftersitsen hlls p Grand, samtidigt som mssen dukade upp balcocktail infr den dagen drp stundande rsbalen. 26 OKTOBER: LAOS rsbal, se separat artikel. 6 NOVEMBER: C KS05, vlt Ulf Gunnehed gav en uppdatering om lget i Kosovo. Vi fick det gldjande beskedet att de svenska soldaterna gr en bra insats, och att de vinner respekt svl bland lokalbefolkningen som bland andra lnders trupper. Gunnehed kunde ven

27

LAOS 2002

bertta att det trots allt sker en stabilisering i omrdet, och att der finns hopp om en bttre framtid. Under eftersitsen fick vi ter trna p K3-visor, och kunde ocks ta del av intressanta historier frn fredragshllarens uppdrag som konungens adjutant. 13 NOVEMBER: FMV stod i fokus nr infodir Lars Wigert fick mjlighet att terse mssen. Flera intressanta materielprojekt behandlades, och vi fick ven se filmer ver Gripens duglighet, samt Ericssons syn p det ntverksbaserade frsvarets mjligheter. De 21 hrarna fick uppleva en spnnande glnt p drren till framtiden, samt en mycket trevlig sittning med sen hemgng fr mnga. 20 NOVEMBER: I LUGI:s regi genomfrdes LAOS frsta (?) msterskap i den dla sporten fktning. Vinnare blev Carl Hallstrm, som kanske just tack vare segern ver 2002 rs ordfrande nu ftt ntra ordfrandestolen. 21 NOVEMBER: Revingehed by night innebr CA3:s nattorientering p heden, och LAOS kunde ter stolt stlla upp med ett lag. Mlsttningen fr ret var att ta alla 9 i vrt lag skulle ta samtliga sina kontroller. Detta klarade vi, varfr vi kanske infr nsta r kan sikta p att undvika sistaplatsen. 22 NOVEMBER: Fredagspub 23 NOVEMBER: Med fjrde aktiviteten p lika mnga dagar kunde hstversionen av LAOS-LARS g av stapeln. Efter dagens skytte, blev det frsits p mssen, infr det stundande balefterslppet i Stora Salen. Tillstllningen blev ganska blt, kan de som minns vittna om. 4 DECEMBER: Med Lars Erik Roos, generalsekreterare fr SVEROF p besk, var det reservofficersfrgor som behandlades. Fyra viktiga frgor som man arbetar kring r rekrytering och utbildning av reservofficerare, samt att de sedan skall tilldelas en befattning och f tjnstgra. Fr nyutexaminerade reservofficerare gller numera att de skall tjnstgra ett r efter sin examen, vilket debatterades. 11 DECEMBER: rets sista fredragshllare var professor i statsvetenskap Magnus Jerneck, som bl.a forskat kring Sveriges srart med 200 r av fred. De 18 personer som samlats p mssen fick ta del av slutsatsen att Sverige i huvudsak varit konsument av fred, och endast i begrnsad omfattning bidragit till omvrldens skerhet under den lnga perioden.

LAOS 2002 28

13 DECEMBER: Med valmtet avslutades kalenderret, och frsamlingen kunde med stor enighet vlja Carl Hallstrm till LAOS ordfrande nr 40. Som sig br firade vi detta med ett rejlt julbord, samt den nykomponerade snapsen Jul. 29 JANUARI: P LAOS rsmte fick avgende styrelse ngot s unikt som villkorad ansvarsfrihet, vilken dock kunde intrda fullt ut nr alla papper anlnt frn banken, och revisionen avslutats ett par veckor senare. LAOS-ret 2002 var drmed avslutat, och nytilltrdde Carl Hallstrm kunde beordra medlemmarna till bords samtidigt som MssD Daniel Trnblom brjade presentera vad som skulle bjudas.

29

LAOS 2002

Bredgatan 25, 222 21 Lund Tel: 046-19 04 40 Fax: 046-12 32 50 www.skanegardar.se

Styrelse och funktionrer 2002

Inspector Styrelse Ordfrande Vice ordfrande Sekreterare Skattmstare Mssdirektr Styrelseledamot Styrelseledamot Rekryteringsofficer Suppleant Funktionrer Vice mssdirektr Mssofficer Mssofficer Mssofficer Mssofficer Mssofficer Samverkansofficer Samverkansofficer Idrottsofficer Arkviofficer Arkviofficer Arkviofficer Traditionsofficer Fanbrare Stdfreningen Ordfrande Vice ordfrande Per Hellsvik Mattias Jnsson Carl Hallstrm Daniel stner Magnus Ljung Jonas Karlsson Anna Larsson Daniel Trnblom Martin Skoglund Fredrik Petersson Bjrn Gustafsson Christoffer Ekstrm Tobias Lundstrm Sandra Draaisma Madeleine Grling Andersson Carl Edvindsson Hkan Larsson Gustav Ask Marcus Rydlund Stellan Nordahl Johan Ohlsson Olof Beckman Per Ola Olsson Nils Mnsson Erik Lidn Kent Harrskog

Srskilda hedersledamter
No1 No2 No3 No4 No5 No6 No7 No8 No9 No10 No11 No12 No13 No14 No15 No16 No17 No18 No19 No20 No21 General Torsten Rapp () General Curt Gransson () verste Valter Thom () General Carl Eric Almgren verste ke Eriksson Generalljtnant Tage Olihn () Amiral ke Lindemalm General Lage Thunberg () Generalkonsul Bertil Hagman General Sigmund Ahnfelt () Kommendrkapten Bengt Forssbeck Sanitetsmajor Martin von Bonsdorff General Stig Synnergren Redaktr Erik Holm () Fil. Dr. Martin Meinander verste 1 Lars-Fritjof Melin () General Bengt Gustafsson Generalljtnant Carl Bjreman verste Leif Mrtensson General Owe Wiktorin Redaktr Erik Lidn

Inspector emeritii Professor Gsta Lindhagen Professor Leif Floberg Hedersordfrande emeritus Professor Gerhard Hafstrm ()

LAOS 2002 30

Bidragsgivare och sponsorer under ret 2002

D LAOS medlemsavgifter inte ens tcker vra hyreskostnader r de bidrag som inkommer till LAOS fonder mycket betydelsefulla fr vr verksamhet. Ett stort tack fr de genersa gvor som inkommit under ret!

BIDRAGSGIVARE TILL LAOS R 2002

Fredrik Agemyr Gustav Ask Lennart Atteryd Fredrik Berggren Thomas Bergstrm Gran Berling Bengt Brodin Ingemar Carlsson Arne Dahlman Sandra Draaisma Mats Ekstrand Per Fagergren Jan Friedrichsen Bengt Gustafsson Tony Gustavsson Bertil Hagman Carl-Johan Hagman Johan Hallonsten Erik Hansson Johan Kjellberg Erik Lidn Gsta Lindhagen Kjell Lydnge Gunnar Lfstrm Jonas Mnsson Urban Mnsson Inge Plymoth Eric Ramusson Gustaf Rappe Lennart Ryde Maria Rlamb Johan Selin Leif H. Sjstrm Ulf Tollhage Clas-Otto Wene Herman Westrup

LAOS SPONSORER UNDER R 2002

Alvis Hgglunds Kockums Sknegrdar Spar Swedish Match Sdra Sknska Regementet P7 Tetra Pak Wilson Logistics Vinge

Foto: Tryck:

LAOS 2002

Postadress: Box 2020, 220 02 Lund Layout: Besksadress: Akademiska Freningen, Sandgatan 2, 5:e vningen Bildred.: Webbadress: www.laos.af.lu.se Textred.: E-post: laos@af.lu.se Telefon/fax: 046-14 30 10 Korrektur:

Mattias Jnsson Tobias Lundstrm Tobias Lundstrm Mattias Jnsson Tobias Lundstrm Stellan Nordahl Carl Hallstrm Mattias Jnsson Carl Hallstrm Wallin & Dalholm Boktryckeri AB