2003 - Laos Årsbok

LUNDS AKADEMISKA OFFICERSSLLSKAP
RSBOK 2003
LAOS rsbok 2003
Innehll
Ordfranden - Ett hndelserikt LAOS-r Stdfreningens ordf. - Stdfreningen fortstter i god fart Inspectorn - rskrnika 2003 Mssen - En uppskattad mtesplats PR-utskottet - Syns vi inte finns vi inte Utskottsuppdelning - Dags att engagera sig! Intresseanmlan Programmet 2003 - LAOS-ret i text och bild Studieresa - LAOS i sterled Profilmaterial Lane Xang - LAOS orden Lane Xang jubilerade 2003 SngR - LAOS nya sngreglemente rsbal 2003 - En Balgenerals tankar Arkivet - Ett obemrkt hundrarsjubileum Styrelse, funktionrer och srskilda hedersledamter Bidragsgivare och sponsorer under ret 2003 3 4 6 8 9 10 10 12 30 36 39 40 42 44 46 47
Postadress: Besksadress: Webadress: E-post: Tel/Fax:
Box 2020, 220 02 Lund Akademiska Freningen, Sandgatan 2, 5:e vningen www.laos.af.lu.se laos@af.lu.se 046-14 30 10
Layout: Textred: Bildred: Korrektur: Foto: Tryck:
Carl Hallstrm Carl Hallstrm/ Tobias Lundstrm Carl Hallstrm/ Tobias Lundstrm Stellan Nordahl LAOS arkiv Wallin & Dalholm Boktryckeri AB
Ordfranden har ordet
LAOS rsbok 2003
Ett hndelserikt LAOS-r

LAOS 43:e verksamhetsr r tillnda. 2003 har varit ett omvxlande och hndelserikt med ver 50 aktiviteter, varav 22 fredrag, 5 idrottsevenemang och en studieresa. Nytt fr styrelsearbetet har uppstartandet av tre arbetsutskott; program-utskottet, mss-utskottet och PR-utskottet varit. Mlsttningen har varit att dela in och strukturera upp arbetet inom sllskapets verksamheter fr att effektivisera arbetet och underltta fr engagemang. Som fredragshllare har vi haft generaler, representanter frn nringslivet, akademiker, kocklandslag och ambassadrer. Ambitionen har varit att ha fredrag och debatter p aktuella mnen som tcker ett stort omrde p temat skerhetspolitik och frsvarsupplysning, med inslag av fredrag med mer social karaktr. Deltagarantalet p evenemangen har varit bra och debatten har varit livlig, stundtals mycket livlig. Mssens prestationer har ven detta r vertrffat sig sjlv. Med en avsevrd arbetsinsats, uppfinningsrikedom och kulinarisk inspiration har mssen kunnat servera en trerttersmeny till ett hgst rimligt pris, troligtvis Lunds billigaste (40kr). Att som mssbeskare bli bortskmd av mssen r en ynnest! Under sommaren genomfrdes en studieresa i sterled, till Kalinigrad och ryska stersjflottans 300-rsjubileum. Resan blev mycket lyckad och ngot man kommer att minnas lnge. Sedvanligt hlls rsbal p Revingeheds mss vilket renderade i en ovanligt trevlig tillstllning dr inte mindre n 102 personer deltog. Lagom till jul lanserades, det under ret producerade SngReglementet. Alstret omfattade en LAOS-grn hrdprm med LAOS logga i guld, innehllande 150 sidor anekdoter och texter om LAOS och Lund. Resultatet blev ver frvntan och med mycket god frsljning av frutgvan. Det r gldjande att s mnga var beredda att stdja bokens utgivande! LAOS har under sin ver 40-riga tillvaro skapat och mjliggjort en plattform fr fredrag, seminarium och debatt vid Lunds universitet. En roll som genom ren ntt stor framgng och mtts med respekt. En verksamhet som mjliggjorts med stor uppslutning bland medlemmar och med stora arbetsinsatser bland aktiva. LAOS r idag Sveriges mest aktiva officerssllskap och en naturlig del av studentlivet runt Lunds universitet. Min frhoppning r att LAOS i framtiden kommer att fylla en n viktigare funktion som akademiskt officerssllskap. Vi str nu infr ett frsvarsbeslut, som kommer att medfra stora frndringar av Frsvarsmaktens struktur. En reform som i alla fall i teorin ser ut att lmna invasionsfrsvaret till frdel fr ett mer flexibelt insatsfrsvar, med utkade tagande internationellt. En frndring som kommer att ka frgestllningarna och behovet av debatt kring skerhetspolitik och frsvarsfrgor. Min tro r att LAOS ven i framtiden kommer att fungera som en plattform fr debatt i brytpunkten mellan Frsvarsmakten och den akademiska vlden dr olika sikter r vlkomna och det alltid r hgt i tak. Ad Utrumque Paratus Carl Hallstrm
LAOS ordfrande
Stdfreningens ordfrande har ordet
LAOS rsbok 2003
LAOS Stdfrening fortstter i god fart
S I
tdfreningen i Lunds Akademiska Officerssllskap bildades 1966, sex r efter Sllskapets tillkomst i januari 1960. Det aktiva stdet till LAOS olika verksamheter har genom ren ftt allt strre betydelse. Medlemsavgifter och gvor har kat liksom sponsorinsatser vid strre arrangemang. Ekonomiska frgor har behandlats vl av bde Sllskapets och Stdfreningens styrelser, vilka p mnga stt kat det ekonomiska vrdet genom olika placeringar i fonder. 2003 rs Stdfrenings styrelse har Erik Lidn fortsatt som ordfrande liksom Kent Harrskog som vice ordfrande. Enligt nya stadgar r styrelsen utvidgad med Sven Christer Nilsson och Tony Stigsson. Inspector Per Hellsvik r sjlvskriven och LAOS ordfrande Carl Hallstrm och skattmstare Magnus Ljung ingr ocks med automatik. Styrelsen har verlagt per telefon och e-post. Bland viktigare ekonomiska beslut under ret kan nmnas ett strre ekonomiskt bidrag fr utgivande av det nya Sngreglementet.
A T S S
4
ntalet medlemmar under 2003 har uppgtt till 140, ungefr samma som under 2002. D LAOS trots sviktande rekryteringsunderlag i en krympande frsvarsmakt lyckats behlla sin numerr, innebr det att drygt 200 LAOS-iter fortfarande aktivt stder tanken p en skerhetspolitisk information och debatt vid Lunds universitet. Stdfreningen uppskattar ocks att universitetets nye rektor Gran Bexell har terupptagit kontakterna med LAOS. raditionellt ordnades fr elfte gngen LAOS-mte i Stockholm med fredrag och middag hos Erik Hafstrm. 20 medlemmar lyssnade den 19 november p artilleristen och chefen fr markstridsavdelningen i Hgkvarteret, verste Anders Carell. Han berrde precis som vid ett fredrag i Lund hromret den tekniska utvecklingen och betydelsen av ett modernt lngskjutande artilleri ven i framtida frsvarslsningar. tdfreningen har ocks fortsatt med onsdagsluncher en gng i mnaden, numera i restaurang Druvan, Armmuseum. Ngra pubkvllar har ocks testats. Kontakter med Finland och ldre Buskskyttar fortstter, dock utan utbyte 2003. Hedersledamoten Martin Meinander, Helsingfors, beskte Stdfreningen i Stockholm i april 2002. tdfreningen nskar LAOS fortsatt framgng i det vrdefulla arbetet fr Sveriges frsvar.
Erik Lidn
Ordfrande Stdfreningen Ordf VI 1969 Hedersledamot nr 21
Inspector har ordet
LAOS rsbok 2003
Inspectors rskrnika 2003
om inspector fr LAOS har jag en unik sits. Tnk att aldrig behva oroa sig fr hur styrelseledamterna frvaltar sitt uppdrag! Jag vet p frhand, att man kommer att genomfra sina ptagna ligganden och det p ett perfekt stt. Jag kan sledes n en gng p det fr mig traditionella sttet inleda min rskrnika med att gratulera och tacka styrelsen fr ett mycket vl genomfrt uppdrag. P ett utomordentligt gott stt har den sktt sina ligganden och i sann Laositisk anda genomfrt intressanta fredragsaftnar, debatter, seminarier, studiebesk, bal och idrottsaktiviteter. n en gng vill jag ge ett hedersomnmnande till de Laositer, som gett eftersitsarna en kulinarisk prgel.
S I I
6
tyrelsen r ocks att gratulera fr det nya sngreglementet. Sngartraditionerna r som bekant starka svl i det akademiska Lund som bland vra militra frband. I LAOS Sngreglemente och p Mssen blandas traditionerna frn dessa bda vrldar i enlighet med Lunds universitets tillika LAOS devis Ad Utrumque Paratus. Fr att frmja den sociala samvaron p Mssen i det akademiska Lund och p mssar runt om i landet, vlkomnar jag drfr det nya sngreglementet, LAOS SngR 2003 (M7739-143010). min frra rskrnika framhll jag bl a att fr den enskilde reservofficeren kommer svl arbetssituation som arbetsuppgift att frndras, d vi har en allmn konjunkturnedgng och ndringar i den traditionella militra hotbilden. Och vilka r d de nya hoten, vi nu stlls infr? Jo, det r storskalig terrorism, massfrstrelsevapen och hot mot vr IT-skerhet. Behovet av frsvar av Sveriges grnser har minskat och en tyngdpunktsfrskjutning ger rum mot ett aktivt deltagande i det europeiska skerhetssamarbetet. slutet av 2004 skall riksdagen fatta ett beslut om frsvaret fr ren 2005-2007. B utreder fyra ekonomiska niver fr frslagsanslaget. En niv innebr ett plus med tre miljarder kronor, en annan ofrndrat anslag, en tredje ett minus med tre miljarder och en fjrde ett minus med sex. Redan i februari skall B verlmna sin utredning rrande konsekvenserna av de olika niverna. Och i juni verlmnar frsvarsberedningen sitt stllningstagande med bedmning om vilken niv, som br glla. Till hsten kommer frsvarets och frsvarsdepartementets frslag till
LAOS rsbok 2003

frbandsnedlggningar och bantningar i vrigt med hnsyn tagen till den faststllda nivn. Det r nog inga verord, nr jag pstr, att vi kan rkna med svl kraftiga personalnedskrningar som minskade bestllningar av frsvarsmateriel.
V A
ar kommer d LAOS in i bilden? Jo, i den debatt, som med ndvndighet mste fras rrande statsmaktens stllningstagande. Hr har LAOS sin mest vsentliga uppgift att fylla. Det r utomordentligt viktigt, att en livlig frsvarsdiskussion frs bland dem, som skall ta aktiv del i utformningen av morgondagens samhlle, dvs lrare, forskare och studenter. Det r vid universitet och hgskola framtidens beslutsfattare formas och utbildas och det r dr, som man finner det yngre reservbeflet. vslutningsvis nskar jag Sllskapet ett nytt framgngsrikt r i dess hedersamma vrv.
Lund den 18 januari 2004
Per Hellsvik
Inspector
Mssen
LAOS rsbok 2003
En uppskattad mtesplats
Av: Daniel Trnblom, MssDirektr och Christoffer Ekstrm, Vice MssDirektr
r mrkret och kylan p allvar brjar sluta sig kring Lund, r det tid att blicka tillbaka och summera det gngna ret. Mssens mlsttning detta r har varit variation, bde avseende mat och dryck. Och nu, efter 417 serverade mltider, 923 Andersson, 1246 snapsar och 274 groggar, kan vi med gldje konstatera att Mssen varit en uppskattad mtesplats, inte bara fr att lyssna till intressanta fredrag, utan ven fr att avnjuta en god middag, hemkryddad snaps och vlblandade groggar, i goda vnners lag. Framfrallt snapsen, och Bsken i synnerhet, r det fenomen som flest mssbeskare har synpunkter p. Var den bttre frr, r den fr svag eller kanske till och med fr besk? Under ret har Mssen frskt att tillfredsstlla s mnga smakriktningar som mjligt genom att
lansera den nya Farfars Bsk. Ngot beskare och ngot godare enligt oss sjlva. Tyvrr har tillgngen p just denna sort tidvis varit mindre n efterfrgan, vilket vi vill fra vidare som lrdom till nsta Msstyrka. Vi har ven frskt variera lutbudet, vilket har avspeglat sig i inte mindre n trehundra slda halvlitersl.
vslutningsvis vill vi tacka alla de som arbetat i kket och gjort det hr mssret mjligt att genomfra. Vi vill ven passa p att tacka de som generst sknkt diverse bruksfreml till Mssen. Till sist, ett stort lycka till, till den nya Mssen 2004!
www.skanegardar.se
PR-utskottet
LAOS rsbok 2003
Syns vi inte s finns vi inte

Av: Michael Sjholm, Sekreterare
nder mottot syns vi inte s finns vi inte verkar det nyskapade PR-utskottet som ett grnssnitt mellan LAOS och allmnheten, och fr att lsa denna uppgift har vi samlat LAOS mest vlputsade gossar och tser i detta gng. Ett blndande leende och en god grundfysik r egenskaper som krvs fr att klara av arbetet, och detta kan frklara varfr mnga informella mten ger rum i Gerdahallens gym!
R-utskottet bestr av fyra olika delar, nmligen affischering, hemsida, rekrytering och pressrelationer. - Affischering jobbar fram slagkraftiga affischer infr onsdagsfredragen, som sedan fstes p lmpliga stllen ver stan fr att locka skdare. En nyhet r de mobila, klatschigt grna affischstllningarna som ordfrande sjlv tillverkat. - Hemsidan r kanske den del av PR-utskottet dr det skett mest, d det som hnder p LAOS numera s gott som momentant dokumenteras med hjlp av vr digitala kamera och lggs ut p ntet. - Sedan den ansvarige fr rekrytering, Anders Persson, for till Afghanistan, har denna del av PR-utskottet legat lite p is. Hur det gr fr Anders i Afghanistan r p grund av bristflliga kommunikationsmjligheter ngot oklart, dock har det inte kommit in ngra medlemsanskningar till LAOS med poststmpel frn Kabul. - Pressrelationers strsta framgng i r kom i samband med att LAOS i somras for i
sterled. Det var en allmnt lyckad resa dr LAOS pressansvarige fick mjlighet att lra knna tv polska filmare. Resan krntes av att herr ordfrande Carl Hallstrm samt LAOS mesta festare Fredrik Ruuda hamnade p bild i rysk tidning. Inte nog med detta. Samma dag som tidningsbilden togs var rysk tv p plats och frevigade nr LAOS med nyfunna svenska, polska och ryska vnner genomfrde hstens skl.
nfr framtiden hoppas vi kunna fortstta locka nya medlemmar till freningen. Fr att detta ska lyckas r det viktigt att vi kan visa upp en bild av LAOS som en frening som vlkomnar nyfikna personer. Grunden fr detta r vra onsdagsfredrag, som r fria och ppna fr alla. PR-utskottets verktyg r framfrallt affischerna och hemsidan. Mlet fr 2004 r att gra LAOS knt bland lundensare som en frening dr det r hgt i tak, med intressanta fredrag och trevlig stmning.
ammanfattningsvis har detta varit ett spnnande och lrorikt r. Mycket finns kvar att utveckla inom detta utskott, och frhoppningsvis fr vi tillsammans ett nnu roligare 2004.
Utskottsuppdelning
LAOS rsbok 2003

umgnget ver mat och dryck, och drmed kan mssen-utskottet anses vara grunden p vilken vr verksamhet vilar. Mssen str fr middagar och pubkvllar. Programutskottet. Mnga r de personer som genom ren lagt ner tid och energi fr att komma till LAOS och fredraga. I detta utskott fresls nya frelsare och kontakter tages med dessa. PR-utskottet. Syns vi inte s finns vi inte. PR ser till att hlla kontakten med publiken via olika medier fr att intressera mnniskor fr vr frening. Ekonomi. Fr att driva runt hela kalaset och mjliggra vra arrangemang krvs det ett ekonomiskt arbete. Ekonomiutskottet har koll p lget.
Dags att engagera sig!
r att frtydliga och effektivisera vad LAOS sysslar med har styrelsen genomfrt en mindre omorganisation. Arbetet pbrjades under hsten och r fortfarande i sin linda. Det r inte ngra strre frndringar som sker, och inledningsvis kommer det antagligen inte mrkas ngon skillnad vid ett besk p mssen. Tanken r att det ska bli lttare att engagera sig i LAOS utan att sitta med i styrelsen. Detta grs genom att ordna verksamheten i olika utskott som specialiserar sig p olika omrden. Detta kan d ge en kad bredd i arbetet och mjliggra fr fler personer att engagera sig.
en nya organisationen ser ut som fljande: Mssen. Den rda trden i vr verksamhet r
en nya organisationen till trots blir det fortfarande inte mer av LAOS n vi gr av det.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - INTRESSEANMLAN - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Fyll i intresseanmlan och skicka den till LAOS s fr du vrt nsta programutskick utan kostnad.
Jag vill bli medlem i LAOS Jag nskar LAOS nsta programutskick. Jag nskar en anmodan till LAOS nsta rsbal. Jag nskar LAOS veckobrev per E-post. Namn: Adress: __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ Telefon: E-post: [Studier: __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __
Blanketten kan lmnas p Mssen eller skickas till adressen: LAOS Box 2020, 220 02 LUND eller via mail till: laos@af.lu.se.
NSKEML OM FREDRAG / AKTIVITET: __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ VRIGT: __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __
__ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ ] __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ ] __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ Ekonomi
[Frband / grad:
JAG VILL AKTIVERA MIG I LAOS: (Kryssa) Mss-utskottet Program-utskottet PR-utskottet
En bra affrsjurist ser lngre n juridiken
Vinge r en av Nordens strsta advokatbyrer med drygt 440 medarb e t a r e , v a r a v o m k r i n g 2 7 5 j u r i s t e r. Ve r k s a m h e t e n r h e l t i n r i k t a d p affrsjuridik och utgrs till stor del av internationella uppdrag. Vinge ingr i Scandinavian Law Alliance tillsammans med advokatbyrerna Kromann Reumert i Danmark och Thommesse i Norge.
STOCKHOLM GTEBORG MALM HELSINGBORG
LONDON PARIS BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI
www.vinge.se
LAOS-ret i text och bild
LAOS rsbok 2003

Texterna har frfattats av LAOS styrelse och aktiva under LAOS-ret 2003. Bland skribenterna finner vi: Gustav Ask, Olof Beckman, Carl Hallstrm, Jonas Karlsson, Fredrik Larsson, Magnus Ljung, Anders Persson, Fredrik Ruuda, Michael Sjholm och Daniel Trnblom Ons 29/1 LAOS rsmte. Infr LAOS hgsta beslutande organ, rsmtet, redogjorde styrelsen fr verksamhetsret 2002, fr den bedrivna verksamheten under det gngna ret. P grund av datorhaveri hos SEB, med frseningar av rsbesked som resultat, kunde inte frvaltningen presenteras i fullstndigt skick. rsmtets beslut var att bevilja ansvarsfrihet under frutsttningen att revisorerna inte skulle finna ngot att anmrka p i revisionen. Avgende ordfrande Mattias Jnsson [ordfrande emeritus XXXIX] avtackades med en replik frestllande GRK-granat samt en omvnd karnevalsmegafon som frminskar rstens styrka, istllet som brukligt frstrka. Den fr ret nya mssen erbjd en delikat trerttersmeny med flertalet nya snapsar och nedrkningen infr LAOS deltagande i karnevalen 2006 utropades med siffran 10. Fre 31/1 Hlsningsgille/ Fredagspub. Gamla men framfrallt nya medlemmar hlsades vlkomna under vrens hlsningsgille. Som vanligt nrvarande sllskapet med en informationsmonter i AF-borgens stora sal och under hela dagen var mssen ppen och serverade gratis rtsoppa med punsch. Ett drygt tiotal gamla och nya Laosare slt upp under kvllen fr att umgs under lttsamma former och underska mssens dryckesutbud. Ons 5/2 LAOS traditionsafton studentbevrningens punschromantiska liv och leverne. Onsdagen den 5 februari var det ter dags fr LAOS traditionsafton med vr egna traditionsofficer P O Olsson. Efter en kortare inledning p mssen frflyttades sllskapet raskt ned till arkivet med dess katakombliknande skrymslen och vrr. Under fredraget fick vi hra anekdoter frn studentvrlden varvat med sllskapets ver fyrtioriga historia. Speciellt fr kvllen var en utvikning om studentbevringens punschromantiska liv och leverne. Aftonen avslutades med en ovanligt lyckad eftersits med diskussioner som pgick lngt in p smtimmarna.
12
LAOS rsbok 2003
Ons 12/2 Bli minister fr en kvll - Skerhetspolitisk introduktionsseminarium. Skerhetspolitik r ett omfngsrikt mne och Folk och Frsvars upplevelsebaserade rollspel, i form av ett skerhetspolitiskt introduktionsseminarium var dagens onsdagsaktivitet. Deltagarna delades upp i olika lnder belgna i den fiktiva centrumregionen och fick dr iklda sig roller som ministrar fr respektive land. Frutsttningar fr lnderna varierade kraftigt; I-land, U-land, demokratiska och odemokratiska lnder var representerade. Hndelsefrloppet styrdes sedan av en spelledare, frn Folk och Frsvar, och de deltagande lnderna fick agera och reagera p sin omvrld. Svltkatastrofer, terrorattentat, naturkatastrofer och etniska gruppers krav p sjlvstndighet var ngra av problemen som deltagarna fick ta stllning till. Mlsttningen var att sjlv f uppleva dynamiken med de problem och mjligheter som uppstr mellan lnder p den internationella arenan. Som en bonus fick deltagarna ven tillfllet att va sig i praktisk retorik nr man skulle frsvara sina stllningstaganden eller stlla ngon granne till svars. Trots olika bakgrunder och erfarenhetsniver bland deltagarna, fick vi alla med oss saker att tnka p. Kvllen avslutades med en lttare sexa och en utvrdering av kvllens hndelsefrlopp. Ons 19/2 Fil dr Mats Hellstenius Spionologi - omvrldsanalysens grunder. Denna onsdagskvll gstades vi av, vid Malm hgskola verksam, Fil Dr Mats Hellstenius som talade p temat omvrldsanalys och spionologi. Redan i inledningen av fredraget, klargjorde han att kvllen inte skulle handla om spionhistorier utan mer om allmnna principer fr underrttelseinhmtning och analys. Dessa metoder r minst lika gngbara i nringslivet som inom det militra frsvaret. Under en inledande historisk tillbakablick framkom det att ofta var det tillflligheter och slarv hos motstndarsidan som ledde till underrttelsegenombrott. Exempel gavs nr det gller att kncka motstndarens koder och chiffer. Hela 47 personer lyssnade p fredraget och det blev mnga frgor till fredragshllaren. Under eftersitsen, med 27 nrvarande fortsatte frgorna och diskussionerna. Ons 26/2 Whiskyprovning med Hans-Uno Bengtsson -Whisky. Whiskyprovningen med Hans-Uno Bengtsson r ett av mssens allra mest vlbeskta terkommande arrangemang. S ven i r d 31 pers hade mtt upp fr att f hra nra p allt om framstllning, indelning, historia och annat som har med whisky att gra. Dryckerna som stod p bordet var: Scapa, Isle of Jura 16yrs, Talisker, Tobermory 10yrs, Arran, Macleods 8yrs och rikligt med vatten. Hans-Uno tog oss med p en resa i den skotska arkipelagen och berttade om n och destilleriet fr respektive whisky och
13
LAOS rsbok 2003
sen smakade vi p dem, bde rent och med ngra droppar vatten. Frutom om whisky s brukar Hans-Uno bjuda p en mngd anekdoter. Den hr kvllen handlade det mest om Tintin och Biggles. En favoritanekdot var den som handlade om Kn Haddock och hans whisky. P 60-talet var det inte riktigt rumsrent att Kn Haddock gick omkring och drack sig full p rusdrycker hela dagarna. Drfr beslt sig den svenska versttaren att drycken istllet var extra prima kalasmust! Hunden Milous berusade upptrdande efter att ha druckit av den frklarades med magont! Fre 28/2 Lane Xang., ordenskapitel. Se separat artikel p sidan . Ons 5/3 Chef OPL Generalmajor Tony Stigsson. Sllskapets nya ledamot av stdfreningens styrelse, C OPL Generalmajor Tony Stigsson, gstade LAOS denna kvll. mnet var operativt och taktiskt ledarskap, vid kris och insats med inriktning p Operativa Insatsledningen/ Operationsledningen. Fredraget gav hrarna en kad insikt i strukturen fr Frsvarsmaktens centrala ledning, dess ledarskapsdoktrin och arbetsmetoderna inom OPIL/ OPL. Speciellt intressant var att hra om generalens personliga tankar och reflektioner. 29 personer nrvarade vid fredraget och 20 personer stannade kvar p eftersitsen. Ons 12 mars LAOS Pub och spelkvll. Nr tentangesten var som strst mttes elva laosare p mssen fr att frlusta sig i allskns otaliga aktiviteter. Resultatet blev en RISKturnering kombinerat med LAOS-Pub. Lr 15/3 Team Building Fr LAOS styrelse och aktiva. Ons 19/3 Regiondirektr Mats Welff Militrt ledarskap i offentlig frvaltning. Denna afton rade Mats Welff, Sknes Regiondirektr, LAOS med sin nrvaro fr att tala om militrt ledarskap i offentlig frvaltning. Mats Welff var innan han tillsattes som Regiondirektr, Rikshemvrnschef. Mats tillsattes den 13 september 2002. P de sex mnader som han har suttit p denna post har han frndrat ledarstrukturen inom region Skne bl a genom att starta Kanonprojektet som ska leda till att hans medarbetare, i alla led, ska trivas bttre p jobbet och brjat utveckla region Sknes potential i resundsomrdet och i vrlden. Som Regiondirektr r det han som har ansvaret att genomfra de beslut som de folkvalda politikerna, i Skne, har beslutat om. De strsta utmaningarna som Mats ser framfr sig r att skapa vrd i vrldsklass, att hvda Regionen infr framtiden, och att anvnda regionens resurser s bra som mjligt. En annan mycket viktig del i arbetet r frsts ocks att vara ett kompetent std fr politikerna i Regionen. Regiondirektren arbetar fr att skapa gemensamma vrderingar hos chefer och anstllda
14
LAOS rsbok 2003
s att alla kan fokusera, och jobba mot samma ml. Detta r mycket viktigt fr att organisation ska fungera. Med den militra bakgrund som Mats Welff har, tror han, som chef, att han har bidragit med vad han betecknar med de Fyra T:na. Tillgnglighet - en chef skall vara nra sina understllda, speciellt sina nrmsta chefer. Tydlig - chefen ska sga vad han menar, och mena vad han sger. Tuff - chefen ska kunna ta de beslut som behvs, fr regionens och dess invnares bsta. Trevlig - ligger i Mats natur, och r en sjlvklarhet fr att kunna arbeta p ett kreativt och positivt stt, och r i linje med Kanonprojektets ml, att skapa en mer trivsam milj p jobbet. 25 personer nrvarade p fredraget och kvllen avslutades i laosial anda med god mat och dryck ackompanjerat av sng dr 18 nrvarade. Lr 22/3 Spontanbal, Finnbalen. rets frsta spontanbal. Ons 26/3 Informationsdirektr Christer Henebck, Bofors Defence. Frn Bofors Defence kom denna afton informationsdirektr Christer Henebck fr att bertta om fretagets verksamhet, pgende materielprojekt och dess nya situation efter samgendet med United Defence. Fredraget inleddes med en tillbakablick ver Bofors historia och fortsatte med att ge oss en inblick i Bofors som fretag och dess roll i den svenska skerhetspolitiken. Speciellt intressant var att hra om turerna runt de nya artillerisystemen och mjligheterna med intelligent ammunition. Som avslutning fick vi ta del av Bofors nya informationsfilm. Under eftersitsen uppdagades det att Christer var en gammal Uppsalastudent och mycket vl var frtrogen med studenttraditioner, vilket medfrde att kvllen frst avslutades p smtimmarna. 22 personer nrvarade p fredraget och 15 stannade p eftersitsen. Ons 2/4 LAOS Pub och Projektkvll NR 1. Kvllen gnades t olika projektider, planering och fr att lgga upp riktlinjerna infr framtiden. Ons 9/4 LAOS Pub och Projektkvll NR 2. Arbetet frn frgende vecka fortsatte. Lr 12/4 Chefen A3:s tvlan. Lrdagen den 12 april gick LAOS anrika groggtvling av stapeln. Tre lag stllde upp i kampen om Chefen A3:s vandringspris. Det visades under kvllen prov p svl stor konstnrlig som artistisk frmga. LAOS hade ven till tvlingen bjudit in subalternkrerna frn Halmstad och Revingehed. Subalternerna frn Revinge hrsammade inbjudan och stllde upp med ett lag om 7 (sju!) man. Hur som haver, kl 17:00 var den utsatta tiden och i kta laosal anda befann sig ett av lagen p bolaget 20 minuter innan start. Sledes blev starten frsenad men till slut lottades startordningen och lag nr. 1 tvingade ut alla i korridoren fr att anvnda mssen till frberedelser. Utlovade 10 min vntan blev till 30 och en viss frustration spreds i frsamlingen.
15
LAOS rsbok 2003
Drren ppnades s till slut och sofforna p Mssen, vilken nu hade mrklagts, intogs.. S brjar musik frn Star Wars att ljuda och till allas fasa kliver Dart Wader in i den mrka mssen med aktiverat lasersvrd. Skrcken kryper lngs vggarna men s pltsligt hoppar Luke Skywalker ut frn kket och tar upp striden. En vldsam duell tar fart samtidigt som musiken dunkar. Till slut stupar dock herr Wader, bara fr att i nsta stund dyka upp med drinkar. Den grna Burning Tie-fighter serverades i vinglas som frsetts med tiefightervingar! Lord Wader tnder ven 2 st facklor och frsker sedan med hjlp av dessa tnda eld p drinkarna, med varierande resultat. En del tvlingsdeltagare stller sig senare frga om det var planerat att fotogen skulle ing i drinken Nr lugnet sedan lagt sig och det vntas p nsta bidrag stormar en man in med skyddsmask och C-mundering. Han fasas ver att ngon har druckit ngot sjlvlysande grnt som fanns i kket. Han stormar ut fr att kalla p hjlp och tv mn med solglasgon, bister min och en stor vska kommer in samtidigt som Im a survivor spelas. G.I.N. (grogg i nd) r hr fr att blanda motgift. Gummihandskar tas p och mnga burkar plockas fram ur vskan, varav det lyser lite giftigt ifrn en del. Med laboratoriumprecision blandas sedan groggen. Den bjuds ut och herrarna plockar ihop och frsvinner. Laboratoriumprecision kan man inte sga att det sista laget hade vid blandningen. Ifrd skyddsmask, C-vtskeskydd och kalsonger med sjlvlysande innehll respektive skyddsmask kompletterat med vintermssa och rock intrder representanter ur det sista laget. Fram tas en gammal stlhjlm och i den blandas mycket; 2 takts brnsle, sprit 35, rtsoppa, snus, fotsvett frn Saddams hgra respektive vnstra fot, 2 st akan hylsor, personsaneringsmedel mm. En viss anspelning p pstdda massfrstrelsevapen kunde urskiljas. Nr allt var frdigt skulle groggen sedan jsa 14 r i Tjernobyl. Dock var det frberett. I fyra stlhjlmar hlls sedan den grna sjlvlysande trgflytande groggen upp och serveras med sked. Drefter vidtar betygsttning. Domaren lyssnar av de olika lagens betyg och utltande i prefomance, smak och spritstyrka. Snabbt kan man konstatera att ingen kvalificerar sig fr utlandstjnstgring och det r tveksamt om man kan krigsplacera ngon av drinkarna heller, med betygen som ges. Efter en stunds livlig redovisning dr argumenten varit vldigt olika och stundtals ven serisa utses s till slut vinnaren. G.I.N. (Jonas Karlsson och Bjrn Gustavsson) str som segrare mycket p grund av att deras grogg var god (vilket mste anses som ett konstigt skl fr vinst i C A3 tvlan).
16
LAOS rsbok 2003
S fortsatte kvllen i allmn frbrdring i kta LAOS-anda. Att hoppas p till nsta r r att fler drabbas av blodad tand och stller upp till start i denna rorika tvlan. Ty att ga en bild p Kungliga Wendes ridande artilleri r bland det vackraste en mnniska kan uppleva. Ons 23/4 kl 19 LAOS Grill- och spelkvll. Fr att tersamlas efter en lngre pskledighet mttes en mindre skara laosare p Mssen fr att grilla och umgs under lttsamma former. Tor 1/5 Rektorsuppvaktning och Studentsngarna. Rector Magnificus, Gran Bexell uppvaktades av Lunds Studentkrers fanborg dr LAOS fana ingick. Tillfrordnad fanbrare var Carl Hallstrm, d ordinarie fanbrare Mattias Jnsson var utbytesstudent i Tyskland. Tor 1/5 Studentsngarna. Fr att fira vren och lyssna till studentsngarna samlades ett 70-tal LAOSare p AF-borgenstak fr att till medhavda snittar och MssD:s bubbel avnjuta ett laosalt cocktailparty. Ons 7/5 kl 19 Prof Jan Hjrpe Religionens roll vid konfliktsituationer. Fr att frklara den minst sagt komplexa politiska och religisa situationen i mellanstern, med betoning p Irak, hade vr ordfrande bjudit in den fryntlige professorn Jan Hjrpe och helt enligt LAOS praxis gett honom cirka en timme innan maten till frfogande. Professorn tog sig an uppgiften med den ran och resultatet blev en fartfylld resa genom 500 r av religisa motsttningar och krig mellan stormakter och klaner ver hela mellanstern. Professorn formligen sprutade ut sig klannamn och namn p religisa ledare (lsaren uppmanas ha frstelse fr en viss oskerhet i tergivna namn). Professor Hjrpe inledde sitt fredrag med frgan om det finns ett historiskt sammanhllet omrde som motsvarar det som idag r Irak. Svaret r kanske inte helt sjlvklart, men omrdet som idag r Irak och Kuwait har i mnga r varit en stat. Geografiskt r det splittrat med ken i sder och berg i norr med staden Bagdad i mitten. Den slutsats man kan dra av de geografiska frutsttningarna r att om Bagdad ska ha makten mste de se till att hela omrdet hller ihop eftersom de rika naturtillgngarna ligger spritt runt Bagdad. Historiskt sett r Bagdad ett maktcentrum, och att det ansetts vara ett kulturellt centrum i mnga r tyder det arabiska ordet tabaghdada p, vilket betyder ungefr att bra sig t som ngon frn Bagdad med innebrden att vara snofsig och anse sig frmer n andra. Huvuddelen av fredraget gnades t den minst sagt komplexa historiken fr Mellanstern. Turerna var mnga och svngarna skarpa. Fredragets avstamp togs i 1500-talet d omrdet
17
LAOS rsbok 2003
Irak tillhrde det Osmanska riket lett under kalifen i Istanbul, som styrde genom sin guvernr i Bagdad. Kalifen var sunnimuslimernas religisa och politiska ledare, och styrde ver ett jtterike. Det Osmanska rikets makt minskade dock frn 1500-talet. Nr det frsta vrldskriget inleddes lierade sig turkarna med tyskarna och kalifen i Istanbul utfrdade en fatwah som sade att alla sunnimuslimer befinner sig i heligt krig mot Storbritannien och Frankrike. Som svar p detta skickade Storbritannien en ung officer till Mellanstern fr att f Haschimiterna att ta avstnd frn fatwahn. Haschimiterna var en mktig sunnimuslimsk klan med fste i Mecka, som hrstammade frn profetens egen familj. Den unge officeren, knd som Lawrence of Arabia, lyckades med sitt uppdrag, och startade vad som kallades arabupproret mot turkarna. Haschimiterna belnades av britterna vid Kairokonferensen 1921 genom att Feisa tilldelades Irak. Mellanstern dominerades nu av tre haschimitiska kungadmen, d Feisas far var kung i Mecka och hans bror var kung i Jordanien. I Ryadh hade en krigarklan kallad habiterna vxt sig starka, och de ervrade de tv heliga stderna Mecka och Medina frn Haschimiterna 1924. Ett nytt storrike kallat Saudiarabien bildades, dr islam definierades av sharia och inte av kalifatet. Samtidigt fick Attatrk makten i Turkiet, och en nationalstat bildades och kalifatet avskaffades. Dessa hndelser, samt Sovjets framvxt som en supermakt efter andra vrldskriget, frndrade frutsttningarna fr Mellanstern. 1958 sker en militrkupp i Irak och monarkin strtats. Efter flera oroliga r lyckas det lilla Baathpartiet ta makten i juli 1968, och efter interna maktkamper blev Saddam Hussein diktator ver Irak i slutet av 70-talet. Irak hade vid det hr laget vxt till mellansterns militra stormakt. Hussein visade sin militra makt genom att invadera Iran, och drmed startades det utdragna kriget mellan Iran och Irak. Brjan p slutet fr Husseins vlde var nr Kuwait invaderades i brjan p 90-talet vilket ledde till att Irak idag str utan egen statsmakt. Med kunskap om Mellansterns brokiga historia r det lttare att frst samhllet idag. I avsaknad av en stark statsmakt har folk ftt ty sig till sin stam fr att f skydd och std. I Irak har en person alltid definierats efter religion. ven om det varit religionsfrihet mste man tillhra ngon religion, och vanligast r shia eller sunnimuslim. Att ledande personer inom religionen ofta ven r framstende i den mindre bygemenskapen gr att religionen spelar stor roll i vardagslivet fr medborgarna. Dock r det kanske inte s att folk r mer religisa n i vstvrlden. Men den brokiga historien kan kanske frklara varfr det r s oroligt i mellanstern idag. Lr 10/5 LAOS/ LARS. Den 10:e maj var det s dags fr utbytet med Lunds Akademiska Ryttarsllskap. Dagen inleddes med fraktivitet i form av skyttetvling p Revingehed och avslutades med middag p Mssen med efterfljande Juristbal. ett 20-tal nrvarade vid skyttet och 32 vid sittningen.
18
LAOS rsbok 2003
Ons 14/5 Per Eriksson Irak-kriget och kampen om opinionen. Per Eriksson r forskningsledare vid avdelningen fr frsvarsanalys vid FOI och har ett frflutet som aktiv i AF-borgen under 80-talet. Kvllens fredrag behandlade medias roll och den nya realtidsbevakningen, i frhllande till den pverkan detta fenomen kan ha p skerhetspolitik. Per Eriksson kopplade detta mne p ett intressant stt med den pgende konflikten i Irak och beskrev hur hndelseutveckling och mediarapportering samspelade. Srskilt intressant var insikten att media, som en aktr i konflikter, verkligen har blivit en intressent som reellt pverkar skerhetspolitiska skeenden och att allmnheten nu inte bara kan flja hela konflikter p TV, utan ocks kan flja enskilda hndelser i konflikterna i direktsndning. 29 personer nrvarade vid fredraget och 17 stannade vid eftersitsen. Tor 15/5 Avdir Anna Bolin Perspektivplaneringsavdelnignen. Frsvarsmaktens nya mlbildsinriktning ur ett militrt och akademiskt perspektiv. Denna torsdagskvll gstades sllskapet av Anna Bohlin frn Hgkvarterets perspektivplaneringsavdelning. Under frdraget gavs en inblick i hur det lngsiktiga planerandet inom Frsvarsmakten fungerar, kombinerat med den parallella politiska processen. Det diskuterades bl.a. om huruvida Frsvarsmakten i framtiden skall f en femte uppgift inom terroristbekmpning. Under kvllen mrktes det tydligt att hrarna var engagerade i Frsvarsmaktens framtid d frgor och frslag haglade mot fredragshllaren i sllan skdad mngd. Under eftersitsen tackade t.o.m. fredragshllaren fr alla de ider som kom upp under kvllen. Ons 21/5 Frmte infr studieresa till Kaliningrad. Strax fre ordinarie onsdags evenemang, Slaget i Lund - en flt vning, hlls frmte infr sllskapets studieresa till Kaliningad. De elva nrvande informerades om planerna i stort och hur allt var tnkt att genomfras och intresseanmlan togs upp. Ons 21/5 Stadsarkivarie Gran Larsson Slaget i Lund - en flt vning. P rets frsta sommarkvll onsdagen den 21 maj genomfrde LAOS fltvning tillsammans med Subalternkren vid P7. LAOS fixade frelsare och Subalternkren en buss. Slaget vid Lund r 1676 var innehllet fr kvllen och ledare fr expeditionen var Stadsarkivarie Gran Larsson. 19:30 (..) var starttiden som alltid, men kvllen till ra var mssen ppen timmarna innan och frbrdring tog sin start redan innan fredraget. P klockan K gjordes uppsittning i bussen utanfr domkyrkan och Gran Larsson berttade om kriget i stort och hur det pverkade mnniskorna i Skne, samt delade ut kartor fr att vi lttare skulle kunna flja med. Sedan bar det av. Resan gick frbi de danska resp svenska lgerplatserna och ett kort stopp vid Svenstorps slott (dr danske kungen bodde fre och svenske kungen efter slaget) fr att till slut avslutas i solnedgng p St Hans backar.
19
LAOS rsbok 2003
II III IV I Danska lgerplatsen. II Dk. Kungens bostad 1:a natten, Sv. Kungens bostad 2:a natten. III Stadsarkivarie Gran Larsson tar ut norr vid St Hans backar. IV Lilla Harrie Kyrka
Den danska lgerplatsen r utmrkt med en trdplantering som p ett mycket bra stt markerar lgrets utstrckning. Svenska lgrets gruppering r idag bebyggd. Byn Lilla Harrie, som ven fanns vid tidpunkten fr slaget, har vuxit. Dock kunde man ltt se att danskarna valt den bttre platsen. Tiden gjorde tyvrr att vi inte hade mjlighet att beska platsen dr svenskarna gick ver Kvlingen utan vi korsade den samma p annan plats. P St Hans backar blev det sedan slutgenomgng av slaget och det redogjordes fr hur slaget utvecklade sig och slutade. Herr ordfrande samt Subalternldsten tackade Stadsarkivarie Gran Larsson fr ett vl genomfrt frdrag och drefter begavs sig styrkan till Mssen fr att samlas fr en oerhrt trevlig middag! 39 personer medfljde p fltvningen och 22 stannade kvar p eftersitsen. Ons 28/5 Terrngkrocket i Lundagrd. Nr LAOS samlades fr vrens sista evenemang var det traditionsenligt terrngkrocket i Lundagrd som erbjds. Om ngon undrar s r reglerna vldigt lst upphngda p traditionell krocket, dock med det frbehllet att de som kan argumentera starkt fr sin variant av reglerna fr oftast igenom dem. Traditionen bjuder ocks att kyrkan placeras uppe p den lilla kullen omgrdad av runstenar som str utanfr Tegnrs matsalar. Kullen restes i samband med Universitetets 200-rsjubileum och runstenarna r ditfraktade frn olika hll i Skne. Under spelets gng anslut representanter frn Kunliga Wendes artilleriregementes kamratfrening i tidstypiska uniformer. Som vanligt lyckades ingen vinna i r heller men flera kreativa fuskmetoder uppfanns och de flesta tycktes komma frn olika ordfrande emeritii! Frutver skdare var deltagarantalet 25 personer. Eftert avnjt 22 personer ett stort sillbord uppe p Mssen och vilda planer fr hstens verksamhet smiddes.
Terrngkrocket p platsen mellan AF-borgen och Universitetshuset samt efterfljande sittning LAOS mss.
LAOS rsbok 2003
Ons 25/6 Sommar-LAOS. Grillafton p AF-borgens tak. Ett ftal, i Lund kvarvarande, laosare samlades fr att avnjuta en trertters grillad meny till ett hgst rimligt pris.
Tor 24/6 Sveriges konsul i Kaliningrad, Eric Hammarskjld Sveriges roll i Kaliningrad. Som en del i studieresan till Kaliningrad berttade Sveriges konsul i Kaliningrad, Eric Hammarskjld om Sveriges roll i Kaliningrad. Konsuln inledde med en sjlvpresentation och fortsatte med att bertta om det svenska konsulatet i Kaliningrad och dess verksamhet. Kortfattat fick vi ta del av Kaliningrads historia och bakgrund och geografiska betydelse. Snart kom han in p dagens situation med dess problem och mjligheter. Fredraget genomfrdes i modellsalen p Karlskrona rlogsbas. Medarrangr tillika vrd fr fredraget var SVEROF-Blekinge och eftersitsen genomfrdes p Marinmuseum. Totalt nrvarade femton personer varav sju laosare. Tors 24/6 till mn 27/6 Studieresa till Kaliningrad och Ryska stersjflottans 300-rs jubileum. Se srskild artikel p sida 30.
Fre 5/9 Hlsningsgille/ fredagspub. Som frsta evenemang fr hsten hlls hstterminens hlsningsgille denna dag. Som vanligt representerades LAOS med en monter i Stora salen p AF, dr LAOS spred sitt budskap till bde nya och gamla studenter. I kontrast med trngseln och vimlet i stora salen fungerade Mssen som en lugn oas dr rtsoppa med punsch serverades till frbipasserande. Kvllen avslutades med hlsningspub. Ons 10/9 Traditionsafton. Rundvandring i AF-borgen. LAOS traditionsofficer PO Olsson tog denna kvll med sllskapet p en rundvandring i AFborgens skrymslen och vrr. Utver alla olika rum, med tillhrande anekdoter och mer eller mindre fantasifulla utsmyckningar fick vi ta del av AF:s kvalitativa konstskatt. Allt ifrn Studentbevringsmnstring i Kungshuset, skulpturer av Carl Eld, mlningar av Jules Jnsson till en kta Prins Eugen. Tavlan av Prinsen var dessvrre endast representerat av ett p vggen ditmlat kryss. Historien berttar att en tidigare vaktmstare hade mlat ett kryss p vggen bakom fr att p detta stt veta om tavlan var borta. - Det frelg stldrisk s gllde att hlla koll p tavlan Den nmnda tavlan r dock inte stulen utan frvaras p skert stlle vilket medfrde att krysset vittnade om dess frnvaro. Kvllen avslutades i samband med eftersitsen med en upplevelsebaserad expos rrande sllskapets och studentlunds sngtraditioner.
21
LAOS rsbok 2003
Ons 17/9 Carl-Johan Engstrm Presstjnst i Frsvarsmakten. Dagens fredag handlade om presstjnstens milj, internationell och nationell mediakontakt samt journalistens aspekt p nyhetsfrmedling. Vi fick under ledning av Carl-Johan Engstrm, verksam inom Frsvarsmakten, en versiktlig inblick i pressofficerens verktygslda innehllande metoder om hur presstjnsten hanteras, hur man utarbetar ett budskap och hur man frbereder och genomfr en intervju i tidning, radio och tv. Det var intressant att hra om mediavrldens olika mekanismer med dess problem och mjligheter som man kan stllas infr som verksam inom presstjnst. Ingen torde lmnat fredraget utan att ha kommit ihg nyckelorden snabb, aktiv och korrekt och de tips om hur man skapar sig en frdel i en intervjusituation och nr ut med sitt budskap p bsta stt. Speciellt intressant var utvikningarna med exempel frn verkligheten och situationer som uppsttt och tacklats p ett skickligt stt och i vissa fall p ett mindre genomtnkt stt. Fr att mjliggra sjlvstudier kompletterades fredraget med minneskort och en mindre handbok i hur man anvnder media. Kvllen avslutades med en sedvanlig eftersits med ypperliga musikaliska inslag frn dagens fredragshllare. Ett tjugotal nrvarade p fredraget och 14 stannade p eftersitsen. Ons 24/9 Team Culinar - Militra kocklandslaget. Militra kocklandslaget Team Culinar gstade LAOS denna afton d ett femtiotal frvntansfulla laosare satt bnkade i Tegnrs matsal. P programmet stod Team Culinar - En kulinarisk resa och de inte mindre n 11 nrvarande kockarna tog oss med p en kulinarisk resa med smakprov frn hela vrlden. Allt frn ost ifrn Norrland till krftstjrtskanap, choklad, och grn korall hemfrd med HMS Carlskrona. Frelsningen varvades med fakta, anekdoter och smakprov dr alla vra sinnen blev delaktiga i en total-kulinariskupplevelse. Som lekman p det gastronomiska omrdet fick man vgledning fr att hitta smaker och kombinationer, som man tidigare frbisett och med fakta frn frelsningen lrde man sig allt om kakaobnan och vad det innebr att tvla i stora msterskap som VM och OS. Efter fredraget tog sig de 36 kvarvarande upp till Mssen fr eftersits. Mot middagens slut fick vi veta att Team Culinar alltid har som tradition att betygstta maten de blev bjudna p. Ngot oroliga invntade vi dommedagen och det slutgiltiga belutet. - Skulle maten f godknt? Lttade mottog vi juryns beslut, mssen fick med berm godknt.
Team Culinar - Militra kocklandslaget under fredraget En kulinarisk resa p Ttegners matsalar p Akademiska freningen
22
LAOS rsbok 2003
Ons 1/10 Ambassadr Torsten rn Den Internationella diplomatins utveckling och funktion. Dagen till ra gstades vi av ambassadr Torsten rn, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och med mngrig erfarenhet av internationell diplomati (bl a ambassadr i Israel, Sovjet, Tyskland, Italien och Vatikanstaten). Rubriken fr kvllen var Den Internationella diplomatins utveckling och funktion med hans nyligen utgivna bok Varfr diplomati? -Ett kulturhistoriskt perspektiv som grund. Fredraget gav en kad insikt om diplomatins betydelse genom historien och hur den fungerar och har fungerat som ett anpassningsbart instrument i mellanstatliga kommunikationer, som en slags olja i maskineriet. Fredraget bjd inledningsvis p en historisk expos om diplomatins utveckling med utvikningar om; diplomatin som en ursprunglig umgngesform, Barbarbyron (Skrinion Barbaron - byron fr barbarer, frn Barbar = Grekisk beteckning p person som inte kan grekiska) som utarbetade ceremoniella regler fr hur man skulle mottaga fretrdare fr andra stater i 400-talets Bysantium och de frsta ambassaderna i de Italienska stadsstaterna p 1400-talet. Speciellt intressant var att hra om den nya och komplexa situation som rder idag, dr suvernitetsbegreppet frndras och dr inflytande inte endast r frbehllet stater utan ven internationella stiftelser, fonder och organisationer fr strre betydelse och inflytande p den internationella arenan. 24 nrvarade p fredraget och 15 personer stannade p eftersitsen. Ons 8/10 Chefen A6:s tvlan, LAOS Pistolmsterskap. Efter samling framfr AF-borgen gick frden till Revingehed dr det rliga pistolmsterskapet avgjordes. Elva mer eller mindre rutinerade skyttar, stllde upp och tvlande i de olika grenarna. Avslutningsvis vidtog en gemensam middag p Mssen dr segraren, Henrik Mnsson (amf 1) utropades. Enligt Henrik sjlv var det frsta gngen som han skt pistol, vilket ingen av de nrvarande trodde p. Tor 9/10 Doc Wilhelm Agrell. Irakkonflikten: omvrldsanalys i ett efterperspektiv. Docent Wilhelm Agrell talade denna kvll om efterspelet av Irakkonflikten och hur underrttelseanalysen fungerade i frhllande till media, politiska beslutsfattare och stater. Fredraget gav en kad insyn och kunskap om Irakkonfliktens komplexitet med paralleller till militrteoretiker som Carl von Clausewitz:s friktioner, och svrighet att med militra medel inte bara vinna kriget utan ven att vinna freden. Intressant var att hra om: -Tidtabellen som styrde uppbyggnaden av den militrfrmgan infr kriget, med i stort stt hela USA:s amfibiska frmga koncentrerad till Persiska viken. -Huruvida de allierade verkligen trodde att Irak frfogade ver massfrstrelsevapen. - Iraks efterkrigsstrategi, dr de medvetet gav upp och pbrjade gerillakrigfring, fr att f landet ungovernable och frstta ockupanten i en ohllbar situation. Srskilt givande var frgestunden och den diskussion som
23
LAOS rsbok 2003
frdes under och efter fredraget. 49 personer lyssnade p fredraget och 18 personer stannade p eftersitsen. Fre 10/10 Ordfrande Emeritiikollegium 2003. Kortfattat redogjorde sittande ordfrande fr dagens verksamhet och de mer erfarna laosarna som nrvarade bidrog med gammal vishet frn LAOS historia. Under mtet diskuterades det ven huruvida det var oerhrt mycket bttre frr eller inte? Beslut i frgan togs enhlligt, men samtliga reserverade sig mot beslutet. - Vilket det nu var? En mer allvarlig frga berrdes ven under mtet, nmligen OEK existens. Vid de senaste mtena har deltagarantalet varit begrnsat och det r f emeritii-laosare som inte varit ordfrande som nrvarar. Fr att understrycka att alla gamla laosare r vlkomna, avskaffades O (ordfrande) i namnet och frn och med nsta r kommer det att kallas till Emeritiikollegium. Eftersitsen hlls p Grand hotell fr att sedan terg till Mssen och den dr pgende Balcocktailen. Totalt nrvarade tta personer varav fem var ordfrande emeritii. Fre 10/10 Balcocktail. Som inledning p rsbalsfestligheterna och avslutning p LAOS Ordfrande Emeritiikollegium genomfrdes denna kvll Balcocktail med ett trettiotal personer nrvarande. Stmningen var hg och evenemanget pgick in p smtimmarna. Lr 11/10 LAOS rsbal 2003. ter var det dags fr rsbal p Revingeheds anrika mss, dr inte mindre n 102 nrvarade. En utfrlig beskrivning av LAOS rsbal 2003 terfinns p sidan 42.
Ons 15/10 Chefen fr Livgardet och kommendant ver Stockholm v Kent Edberg LAOS gstades av verste Kent Edberg som har en gedigen internationell erfarenhet och framfrallt d inom FN, bde i flt och med mer administrativa uppgifter. Fredraget kretsade kring tre huvudomrden. Det frsta, en redogrelse fr vad livgardet r idag dr vi fick en inblick i utbildningsfrbandets organisation och framtida utveckling. Drefter vergick verste Kent Edberg till att ge oss en inblick i sina internationella uppdrag. Fredraget behandlade bland annat FNs och verste Kent Edbergs roll som samverkansofficer, i den konflikt som blossade upp i Georgien 1991 och vars frdande effekter p det Georgiska samhllet han kunde studera p plats 1995. verste Kent Edberg var ocks delaktig i upprttandet av FNs lokala kontor i Tblisi och samarbetade d med ett flertal olika NGO:s (Non Governmental Organization, icke statlig organisation). Vidare gav verste Kent Edberg en beskrivning av sin senaste internationella tjnstgring som svensk militr rdgivare inom FN-hgkvarteret i New York. Vi fick en god beskrivning av hur FNs militra administration ser ut och fungerar.
24
LAOS rsbok 2003
Slutligen avrundade Kent Edberg med att tala om vad det innebr att inneha den famsa titeln Kommendant ver Stockholm. En titel som visade sig innebra ett gediget ansvar fr bde ceremoniella, civila och militra taganden i vr huvudstad med omkringliggande kommuner. Innan Mssen dukade upp till en alltid lika vlsmakande middag, diskuterade vi frgor kring frsvarets framtid och flera intressanta frgestllningar kom upp kring Sveriges framtida, militra, internationella engagemang. 29 personer nrvarade vid fredraget och 22 stannade p eftersitsen. Ons 22/10 LAOS Pub och spelkvll. Denna kalla hstkvll samlades LAOS fr att djupdyka i brdspelens frtrollande vrld. Efter snabb och kraftfull indelning i tv lag av herr idrottsofficeren, pbrjades spelandet. Spelet fr aftonen var ett strategispel av mer komplicerad natur och d det fr ngra var en ny bekantskap blev det en hel del regelgenomgngar innan spelstarten. Vl igng gick det framt, i alla fall fr en del. D de sista statsbussarna gick vid tolvtiden avvek mnga men en tapper skara satt kvar fr att lsa konflikten in mot smtimmarna. Det br ppekas att idrottsofficeren som anordnat tillstllningen ven lyckades frvnansvrt bra med sitt spel. Hur detta gick till lter vi dock vara osagt Ons 5/11 LAOS Pub och Projektkvll. Lr 8/11 Spontanbal. Spontanitet var ordet fr kvllen. Ett tjugotal vlpolerade hgtidskldda gster trffades denna kvll p Mssen fr att g p spontanbal. Spontaniteten till trots var Mssen vlorganiserad och det mesta planerat i minsta detalj. P menyn stod frrtt; Sknsk svampsoppa med rostade brdsnittar, huvudrtt fetaostspckad kycklingfil med jasminris och en grn sallad, efterrtt hjortronparfait med rullade mandelflarn. Till kaffet serverades det avec och billig Belgisk choklad. Tillstllningen avslutades med efterslpp p Gustaf II Adolf-balen. Ons 12/11 Israels ambassadr Zvi Mazel Israels skerhetspolitik: r fred mjlig?. rets mest uppmrksammade fredrag var utan tvekan det som hlls av Israels ambassadr Zvi Mazel p temat Israels skerhetspolitik: r fred mjlig? Fredraget renderade fantastisk uppslutning frn andra n laos-aktiva och debatten blev skrskdande och hrd. Ambassadren mttes av rad initierade och ifrgasttande frgor frn den vidtalade utfrgaren Fil. Dr. Karin Aggestam. Men det var nr auditoriet bjds in att delta i debatten som det verkligen tog fart. En behrskad men tydligt upprrd publik stllde ambassadren mot vggen. Alltmer trngd avkrvdes ambassadren svar om allt frn bosttningar och murbyggen till sina egna uttalanden och generaliseringar om Palestinier och Muslimer. Arrangemanget blev omtalat och ven kritiserat eftert men LAOS verksamhetsid r vl knd och ocks respekterad. Unika fredragshllare, grna hrd debatt, alltid hgt i tak och alla r vlkomna att delta. ett 70-tal nrvarade p fredaget som var frlagt till Sngarsalen i AF-borgen.
25
LAOS rsbok 2003
Ons 19/11 Prof. Dick Harrison. Disciplinerade legioner eller barbariska rvarband? Den medeltida krigfringens mysterier. Kvllens talare, den knda Lundaprofilen och professorn i historia, Dick Harrison tog oss denna afton bakt i historien till medeltiden. Ett trettiotal hrare fick under fredraget ta del av hur krigfringen kunde gestalta sig under medeltiden och hur varierande det kunde vara beroende p geografiska faktorer. Med exempel som Nordiska krig som snarare liknade skrmytslingar och 100-rskriget, rosornas krig i de mer centrala delarna av Europa. Vi fick en inblick i det dtida riddaridealet (krigarideal), som tydligt pverkade krigfringen och det enda egentliga krigarkastet i vstvrlden. Dels fungerade det som en gemensam nmnare mellan krigare ver religisa och nationella grnser, och dels hmmade det utvecklingen och begrnsade de taktiska mjligheterna fr beflhavaren. Uppskattade sidsteg var exemplen p den tekniskt komplicerade krigfringen med helvetesmaskiner i form av enorma kastmaskiner (blidor), petrokemiska handgranater och andra tekniskt frfinade hemskheter som frekom p slagfltet. ven historikerns problem med kllforskning och de kllkritiska aspekterna som exempelvis Karl Knutssons arm r 1502, som enligt samtida kllor och gonvittnen var p 60 000 till 80 000 man men som i verkligheten var betydligt mer blygsam i storlek, behandlades under fredraget. Kvllen avslutades med sedvanlig eftersits dr 20 personer nrvarade. P grund av ett tidigt kvllsflyg till Stockholm var Dick tvungen att avbryta taffeln efter huvudrtten och inmundiga efterrtten i den vntande bilen, som i ilfart kte mot Sturup och det vntande flyget. Ett 30-tal personer nrvarade p fredraget och 20 stycken stannade p eftersitsen. Tor 20/11 Chefen A3:s Tvlan II. Orientering: Revingehed by day. Med frhoppningen att upprepa frra rets bragd, att deltaga i Sdra Sknska Regementets rliga orieringstvling, samt att p samma gng genomfra Chefen A3:s tvlan nr II, samlades sju laosare ute p Revinge-fltet. Programmet var ngot ndrat frn frgende r. Istllet fr orientering i mrker, var tvlingen frlagd mitt p dagen och med strlande solsken. LAOS-laget tvlade i den ppna klassen, och frhoppningar p resultat och topplaceringar var hga. D LAOS-laget saknade tv deltagare, sju istllet fr ordinarie laguppstllning p nio, blev fljden att tv LAOS-atleter fick springa dubbla strckor och laget fick delta utom ordinarie tvlan. Efter tvlingens genomfrande bjd P7 p nringsrik mat samtidigt som resultaten fr de olika klasserna och lagen redovisades. Det visade sig att om LAOS-laget hade ftt ing i ordinarie tvlan, hade resultatet sttt vl i paritet med vriga deltagande lag.
26
LAOS rsbok 2003
Fre 21 - Sn 23 /11 Reservofficerare vid Nyland Nation:s Jubelbal 2003. Det kanske inte var knt fr alla i LAOS, men d Buskskyttarna bjd in oss till Jubelbal i Helsingfors var det srskilt fr att gemensamt hylla den blodspakt som upprttades 1964 mellan brdrafreningarna samt att ihgkomma att det i r r 40 r sedan de frsta vnskapsbanden slts mellan sllskapen (Nylands Nation 1963). D vr delegation slutade med omfattningen av endast Fredrik Ruuda (LAOS sndebud i Finland) var det in i det sista oskert om resan skulle genomfras, men banne mig om inte LAOS skulle hrsamma den vnliga inbjudan. Efter ankomsten tidigt p fredag morgon var frsta programpunktenbegav vi oss till Helsingfors stads nedsprngda ledningscentral dr en guidad rundtur gderum. Drefter fljde en promenad under vattnet(!) till Sveaborg, dr det blev bastu och tvagning infr fredagens herrmiddag. Lrdagen startade med kransnedlggning vid hjltegravarna (Mannerheim m fl) fljt av ett restaurangbesk, med siktet instllt p kvllens bal. Fr er som funderat p att beska Buskskyttarna r rdet k p bal! Vra vnner i ster kan ordna jubelbal. Sndagen skred i terhmtningens tecken, fram till lunch. Begreppet Sillis omsattes d till handling, och fullndade en helg av frbrdring under mycket vrdiga former. Lr 22/11 LAOS/LARS. Det klassiska utbytet med Lund Akademiska Ryttarsllskap aktualiserades denna kvll. LARS ansvarade fr fraktiviteterna, p temat hstar och stall och LAOS stod fr den efterfljande balsittningen. Den traditionsenliga hstridningen utgick, till frmn fr en alternativ tvlingsverksamhet i stallik milj. De nrvarande laosarna delades upp i tv lag och fick under tvlingslika former bekanta sig med allehanda hstredskap. Allt frn att i blindo hantera en skottkrra genom en hinderbana, till att kasta hstskor och stta ihop betsel. Avslutningsvis fick vi mer nrgnget bekanta oss med hstarna. Fr att detta skulle kunna genomfras p ett skert och tryggt stt krvdes det dock, att hstarna frst mutades med pplen och socker. Vid det efterfljande middagen p Mssen nrvarade 21 personer. Middagen bestod av; mustig fisksoppa till frrtt, portvinsmarinerad kycklingfil med rostade rotfrukter till huvudrtt och mintchokladkanderade pronhalvor med glass till efterrtt. De traditionsenliga talen till kvinnan respektive mannen genom frdes p ett mycket frtjnstfullt stt. Frn LARS sida talade en duo, dr allvar blandades med humor och LAOS svarade med samverkansofficern Gustav Ask som lovordade kvinnan i bde tal och sng. Efter middagen var det dags att entra dansgolvet p Blekinge nationsbals efterslpp fr de traditionella danserna. Under smtimmarna kom ngra i sllskapet i samsprk med ett
27
LAOS rsbok 2003
antal, p Blekingska-nationens bal nrvarande finska brder och systrar frn Universitetet i bo. Snart satt sllskapet p mssen och vxelvis utbytte visskatter frn de respektive lrostena lngt in p smtimmarna. Ons 26/11 Marknadschef Magnus Andersson Aimpiont - The Future in Sight. Kvllen till ra besktes vi av Malmfretaget Aimpont AB:s marknadschef fr Norden Magnus Andersson. Fredraget bestod i stort av tv delar; en teoretisk och en mer praktisk. I den inledande teoretiska delen fick vi lra oss allt frn uppbyggnaden av ett rdpunktsikte med parallaxfria strlgngar och paraboliska dubbellinser till fretagets historia och grundkoncept. Mlsttningen fr Aimpoint har alltid varit att producera ett sikte som ska vara enkelt att anvnda med hga krav p funktion, tillfrlitlighet och kvalitet. Det frsta rdpunktsiktet lanserades 1975 med inriktning mot jakt och snart kom ven polisvsende och frsvarsmakter runt om i vlden att intressera sig fr produkten. 1997 kom genombrottet p exportmarknaden d US Army tecknade ett kontrakt p 160 000 sikten. Idag besitter Aimpoint en vrldsledande position inom red dot sights och har slt ver 650 000 sikten runt om i vrlden. Avslutningsvis fick vi, i den mera praktiska delen av fredraget, mjlighet att sjlva prova p och underska funktionerna i Aimpoints produkter. Ons 3/12 Professor Klas-Gran Karlsson. Tystnaden infr Sovjets brott. ter var det dags fr ett fredrag i historia; KlasGran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet, tog upp ett mne som ven utgr temat fr hans senaste bok Terror och tystnad. Istllet fr att ge en frelsning om hur dessa brott tedde sig i realiteten diskuterade Klas-Gran Karlsson (p ett pedagogiskt lysande stt) historien om dessa brott uifrn en mycket intressant metaniv, dr frgestllningen lyder: varfr diskuteras/frtigs vid olika tillfllen Sovjetunionens brott mot den egna befolkningen. Att se hur beskrivandet av historien i sig r en historia med specifika aktrer och mekanismer (ofta kopplat till aktrernas ideologiska stllningstagande) var fascinerande. mnet r i allra hgsta grad aktuellt eftersom det berr vr nutida omvrldsuppfattning och vrdegrund. Ett tjugotal nrvarade p fredraget och 14 stannade p eftersitsen. Fre 5/12 Ordfrandes och vice ordfrandes tackfest. Fr att bli tackade fr utfrda och kommande insatser samlades arton, fr dagen ovanligt glada och muntra, LAOS-aktiva. Festligheterna startade med en fraktivitet med atletiska frtecken. Deltagarna delades raskt in i tre lag och mlsttning med aktiviteten klargjordes: Temat var fysisk fostran med frbrdrning i kallt och varmt klimat. Tvlingens kalla moment
28
LAOS rsbok 2003
skulle best i tre delar; hinderbana med precisionsmoment p AF-borgenstak, orientering med julklapps-letnings-moment i Lundagrd samt artilleriskjutning. Det varma momentet bestod i ett konstnrligt moment, innefattande skulptering av modellera. Efter avslutad fraktivitet dukades det upp fr en klassisk LAOSsittning med temat: liten lustig hatt. Ansvaret fr mat och dryck lg denna dag p Ordfrande och vice ordfrande som bjd p en laosal sillamacka som starter, krftsoppa till frrtt, helstekt flskfil med hstens godsaker till huvudrtt och en vit chokladmousse till efterrtt. Till kaffet terfanns en pralin och diverse rkverk. P MssDirektrerna lg det tunga ansvaret fr sngen. Avslutningen av kvllen blev ovanligt munter med mycket sng och glam. Kanske fr att det var sista gngen som vi sjng i LAOS SngReglemente frn 1998? Ons 10/12 LAOS Valmte samt releaseparty fr SngR LAOS. Trettiotv av Sllskapets medlemmar samlades denna dag fr att vlja en ny styrelse fr verksamhetsret 2004. Till nsta rs ordfrande valdes Jonas Karlsson och till vice ordfrande Michael Sjholm. Som sista punkt p mtet presenterades LAOS nya SngReglemente. Till tonerna av Richard Strauss Also Sprach Zarathustra och i det sprakande ljuset av tomtebloss kom delar av sngbokssektionen, intgande med SngReglemente nr 0 som hgtidligt verlmnades till sittande ordfrande. Fr att skerstlla Mssens behov verlmnades samtidigt 50 exemplar till MssD. Mtet avslutades med ett gemensamt Hurra samt att ordfrandens egentillverkade glgg serverades. Under hela mtet hade MssD:s grytor sttt och puttrat i kket och medan glgg serverades i foajn och de frkpta, namngivna och numrerade exemplaren av, sngreglementena delades ut, frbereddes LAOS bermda julbord p Mssen. Mssen hade dukat upp allehanda gottor och presenterade kvllen till ra en ny julsnaps, Mumma. Snart satt de 27 nrvarande bnkade med vlfyllda tallrikar och glas. Insjungningen av LAOS nya SngReglementet kunde brja. Fr att lugna den orolige kan det avsljas att ven fortsttningsvis terfinns Sllskapets traditionsvisa p sidan 11. INNEBANDY Varje tisdag under terminstid har LAOS spelat innebandy kl 21.00 till 22.00 i Svaneskolansgymnastiksal (S 101). Under hstterminen deltog ven LAOS framgngsrikt i Korpen-serien (serieresultatet lter vi vara opublicerat...). Vill du veta mer om innebandy-verksamheten besvaras dina frgor glatt av innebandy ansvarig Ronny Winroth.
29
Studieresa
LAOS rsbok 2003
LAOS i sterled
Som ett samprojekt mellan LAOS och SVEROF anordnades en studieresa till Kaliningrad den 24 till 28 juli r 2003. Besket skedde i samband med ryska stersjmarinens 300-rsjubileum. Fr den intresserade finns ytterligare material och bilder i LAOS arkiv Av Andreas Hansson (text) och Anders Persson (faktarutor).
Avfrd mot Kaliningrad
orsdagen den 24 juli sitter fem spnda och frvntansfulla laosare i en bil, p vg mot Karlskrona fr att lyssna p Kaliningrads svenske konsul, Eric Hammarskjld. Fredraget handlar om Sveriges roll i Kaliningrad och resenrerna fr ven en versiktlig bild av regionen de ska resa till. I Karlskrona har resegruppen utkats till 12 stycken, sex frn LAOS och sex frn SVEROF, och vi avslutar mtet med konsuln p Karlskrona Marinmuseums restaurang.
II
fter middagen br det ivg mot Stena Lines frjeterminal p Verk och klockan 21:00 stiger vi p Baltica fr avfrd. P frjan intages mat och l framfr scenen dr bandet spelar, ngot som kan liknas vid, klassiska polska dansbandsltar. Kvllen avslutas p discot en trappa upp, men dansen uteblir d DJ:n envisas med att spela polsk eurotechno i remix av Rysslands mest framstende plattvndare. Inte en ton knns rtt. lockan 07:00 stiger vi av i Gdynia, med i bsta fall en torr frjefralla i magen. Kn till passkontrollen ringlar lng och det r frst nu vi brjar ana vad som r att vnta vid nsta grns. Vr buss har fastnat i trafiken och vi tillbringar vra frsta timmar p polsk mark utanfr ankomsthallen p en dieselosande taxihllplats, under en gr betongautostrada.
30
III I
Marinmuseum i Karlskrona. II MS Stena Baltica passerar Kungsholmsfort. III Framfr MS Stena Baltica.
Rysk effektivitet i tullvsendet
LAOS rsbok 2003
I II
n annan buss hmtar slutligen upp oss och frden gr mot Gdansk fr guidad rundvandring i den gamla hansastaden av en polsk samverkansofficer. Efter bara en timma r gruppen decimerad till tio d tv av de ldre herrarna har valt att strosa p annat hll. De terfinnes dock senare vid vr buss varp lunch intages. Tv unga och djrva laosare vill ta traditionell polsk mat varp de blir serverade ngot som liknar geleaktig fettsvl. Ingen vill veta vad det egentligen r.
III
IV
V I VAnders
esan gr vidare och tre polska officerare som ocks ska medverka vid firandet i Baltijsk hmtas upp p vgen mot Kaliningrad. Med p resan fljer ven ett polskt tv-team fr att dokumentera det ryska 300-rsjubilet. Framme vid grnsstationen kantas vgen av gamla slitna vgkrogar och vi bestmmer oss fr en bit mat medan bussen sakta rr sig framt. Inte mindre n fem timmar senare har alla ftt sina stmplar och bussen r klar fr avfrd mot staden Kaliningrad, trodde vi. Vid sista utposten blir vi stoppade, ombeds vnda om och kra tillbaka d det givetvis saknas en stmpel. Slutligen nr vi dock vrt ml inne i Kaliningrad, Herrarna Officerare. Detta r den ryske generalmajoren, och tillika fd stf chef fr stersjmarinens sjstridskrafter, Valerij Lazebnyj egenuppfrda restaurang. Natten tillbringas p militrhotell Rosto dr bde vggar, golv och tak r kldda med plastmatta och vill man spola efter klockan 21:00 s anvnds vattenfyllda petflaskor d stadens vatten stngs av efter detta klockslag.
Sllskapet p sightsing i Gdansk, Polen. II bermd Polsk mat. III Gdansk. IV Herrar Officerare, Kaliningrad, Ryssland. Persson samtalar med Valerij Lazebnyj.
31
Ett ryskt frieri
LAOS rsbok 2003
rdagen den 26 juli r avsatt fr stadsrundtur i Kaliningrad dr bland annat brnstensmuseet och historiska museet visas upp. Den ryske generalmajoren har ordnat polis som i sin bil eskorterar vr polska turistbuss genom staden, och vi knner oss som hgt uppsatta diplomater. Kaliningradborna som nyfiket tittar upp mot oss skulle bara veta vilka vi egentligen r.
II
ill lrdagens lunch serveras klassisk rysk soppa, brd och givetvis vodka i dricksglas. Eftermiddagen gnas t en guidad bussrundtur med en flersprkig tolk som frsker hinna bertta bde p ryska och p engelska. Fljden blir att hon blandar ihop hger med vnster. Nr alla engelsksprkiga tittar vnster kr bussen frbi huset som ligger p hger sida. I nsta mening rttar hon sig, men d r sevrdheten redan bakom oss. Turen gr ven till den oknde soldatens grav dr den ldste i sllskapet genast blir uppassad av en ung ryska som verrcker en ring med frhoppning att f gra oss sllskap. Det gr dock inte vgen och vi ker tillbaka till hotellet. Middagen serveras lite senare varp tv modiga och glada officerare ger sig ut p disco i Kaliningradmrkret, med det polska tv-teamet.
III I
Vr eskort. II Staty ver Kalinin. III Oknda soldatens grav, tillika segermonument ver stormningen av Kaliningrad.
Mannen med geigermetermtaren rundar oss en gng till
LAOS rsbok 2003
II
morgonen dagen efter sitter alla spnda och uppkldda i bussen fr avfrd mot rlogsbasen Baltijsk. Alla utom de unga herrarna som kvllen innan varit ute och dansat. De ligger njda kvar i sina sngar nr tiden fr avfrd r slagen. Efter ett bryskt uppvaknande stapplar tv mycket trtta och slitna killar in i bussen och vi kr mot Baltijsk. Hr visar den ryska stersjflottan upp sina frnmsta fartyg och vi ser bland annat jagare och landstigningsfartyg passera frbi. Vi sitter som bst och njuter av solen nr en man med en tickande geiger-mllermtare passerar frbi. Ngra minuter senare dyker han upp igen med sitt mtinstrument och tankarna gr till Tjetjenska rebeller. Flottparaden flyter dock p utan ngra incidenter och vi gr alla drifrn med ett fnigt pojkaktigt leende p lpparna.
III
IV
agen avslutas med en brakfest p Herrarna Officerare dr bland annat den ryske generalen och en rysk kosackhvding medverkar. Tillstllningen blir mycket lyckad, kantad av tal och snger bde p svenska, polska och ryska. Under kvllen dyker ven rysk tv upp, fr att intervjua oss om vr resa i sterled. Vi yngre i gruppen har tidigare ftt bde skriftligt och muntligt uppfostran att undvika ryssarnas tempo och hlla vrt eget - bit grna av snapsen, ngot som de ldre i gruppen nog hade varit mer hjlpta av. Slutligen stter vi oss, ngot frsenade, i bussen fr tertransport till Gdansk.
Ryska stersjflottans fana passerar chefen fr stersjflottan samt nrvarande marinchefer. II Landstigningsfartyg (Rupucha) under eldgivning och urlastning. III Sllskapet i Baltijsk rlogsbas. IV Avslutningsfest p Herrarna Officerare.
I
33
Hotellets digra konstsamling kps upp
LAOS rsbok 2003
ent p kvllen ankommer vi till vrt hotell i Gdansk dr vi ska vernatta fr att ta frjan till Karlskrona p morgonen. Vi strosar runt lite i den sovande staden, men finner till vr frvning att det mest sevrda finns p hotellets bottenvning. Hr sljs erotiska ldertavlor frestllandes en yppig blond ung dam. Det visar sig under frjetransporten dagen efter, att ett av dessa ovrderliga konstverk har kpts upp av en svensk officerare som vill frbli anonym p grund av stldrisk. Vl framme i Karlskrona tar vi farvl av vra nyfunna vnner och beger oss hem med en helt otroligt kul och minnesvrd resa i bagaget.
Kaliningrad:
Rysk stad med 400 000 invnare i Kaliningradexklaven, utgr den del av Ostpreussen som Tyskland efter andra vrldskriget fick verlmna till Sovjetunionen och som i samband med detta helt russificerades. Staden r av stor strategisk betydelse fr Ryssland och har drfr traditionellt haft en stark militr prgel. Emanuel Kant fddes, verkade och dog hr. (Fram till 1945: Knigsberg). stersjmarinens huvudsakliga rlogsbas. (Fram till 1945: Pilau).
Baltijsk:
Herrarna officerare: Ofitserskij klub Gospoda Ofitsery (sv: Officersklubben Herrarna officerare) en fristende frening av och fr officerare (bde de som r verksammma inom stersjmarinen och de som nu sysslar med annat) i Kaliningrad. Startades av den i texten nmnde generalmajoren Valerij Lazebnyj.
stersjmarinen: Grundad 1703 av Peter den Store i samband med att Ryssland, efter landvinningar i kriget med Sverige, fick tilltrde till stersjn. I denna ingr svl sjstridskrafter, marinflyg, marininfanteri som markstridskrafter. Hade som mest (under Sovjeteran) 200 000 man i stende styrkor. Har sitt hgkvarter i Kaliningrad.
Prolmaterial
LAOS rsbok 2003
LAOS Butik
Hr kan du kpa LAOS-artiklar till frmnliga priser. Fr att bestlla en vara stter du in pengar p LAOS Projektkonto Pg 136 65 34 - 4. Glm inte att ange vad du vill bestlla, antal, namn och adress. LAOS-slips
Pris: 250 kr inkl. frakt Tv slipsar 480 kr inkl. frakt Tre slipsar 715 kr inkl. frakt Fyra slipsar 940 kr inkl. frakt
LAOS-SngReglemente
Pris: 80 kr (plus frakt 20 kr)
LAOS-Kavajnl
LAOS-SngCD
LAOS-blazermrke
LAOS-40r
Pris: 50 kr fr medlemmar (plus frakt 30 kr) 100 kr fr icke medlemmar (plus frakt 30 kr)
Fr att bestlla en vara stter du in pengar p LAOS Projektkonto Pg 136 65 34 - 4 eller kper varan ver disk av mssen
Besks adress: postadress:
36
Akademiska Freningen, Sandgatan 2, 5:e vningen Box 2020, 220 02 Lund www.laos.af.lu.se
LAOS rsbok 2003
Kp LAOS nya SngR!

LAOS frska SngR 2003 M7739-143010 finns nu till frsljning. Boken som har en stilig LAOS-grn hrdprm och uggla i guld innehller 150 sidor snggldje samt anekdoter och texter om LAOS och Lund.
Boken kan kpas ver disk hos:

Mssen fr 80kr
Akademiska Freningen, Sandgatan 2, 5:e vningen postadress: Box 2020, 220 02 Lund www.laos.af.lu.se
Studentinfo, Studentmuseet arkivet

Akademiska Freningen, Sandgatan 2 Arkivets ppettider: tis 16-20, ons 17-19.
Herr Erik Skrdderi AB

Vasagatan 19 i Stockholm Tel +46 8 21 92 11 www.herrerik.se (Se anons p sidan 38)
Du kan ocks stta in 100kr/bok p LAOS pg 53 76 46-2 s skickar vi boken hem till dig. Glm inte att ange namn och adress samt vad bestllningen avser.
ter till frsljning:

LUNDS AKADEMISKA OFFICERSSLLSKAP SJUNGER SNAPSVISOR
CD-SKIVA
Med anledning av LAOS nya sngreglementes utgivning har en nyproduktion av LAOS Sjunger snapsvisor utgivits. Ursprungligen producerades sng CD:n vren 1996 med anledning av HM Konungens 50-rsdag.
CD:n kan kpas via mssen fr 50 kr alternativt bestllas via LAOS pg 53 76 46-2 fr 50+20 kr/skiva s skickar vi CD till dig.
37
LAOS rsbok 2003
Skrddarsytt
Vi r ett av Sveriges ledande civil- och uniformsskrdderier. I vrt stora sortiment av tyger frn Europas frmsta vverier finns hela bredden frn klubbjackan och den fina kostymen till reglementerad sllskapsuniform.
Civil & Uniformsskrdderi Bespoke Tailors
Herr Erik Skrdderi AB Vasagatan 19 SE-111 20 Stockholm Tel +46 8 21 92 11 Fax +46 8 21 25 01 herr.erik@telia.com www.herrerik.se
ppettider: Tisdagfredag 11.0018.30 Lrdag 11.0015.00
Lane Xang
LAOS rsbok 2003
LAOS orden Lane Xang jubilerade 2003

Av: Magnus Hallenborg, Ordfrande emeritus XXXII 1995
D L
et gngna r 2003 innebar ett jubileumsr fr Sllskapet. LAOS egen orden Lane Xang firade sitt tiorsjubileum! iksom mnga andra studentsociala sammanslutningar i Lund har ven LAOS sin egen orden. Orden tillkom 1993 p initiativ av dvarande ordf. Erik Palmstierna. Syftet med den var, d som nu, att ge ordensbrderna fler medaljer samt att strka sammanhllningen i LAOS p sikt. Konceptet Lane Xang utvecklades av Torbjrn Sahln som till sin hjlp att tillsammans med honom ge orden en konkret form tog Magnus Hallenborg.
ordfrande emeritiikollegium men tanken med Lane Xang var att fnga upp samtliga aktiva i LAOS oavsett funktion, vilket orden ocks har gjort.
ngende medaljer skall nmnas att p den hr tiden var en mngfald av studentikosa medaljer ngot hett eftertraktat. Medaljer var status och fr att inte alltfr flagrant bryta mot gllande uniformsreglemente tillskrevs p ett laosalt vis armchefen med en begran om tillstnd fr Sllskapets medlemmar att bra studentikosa medaljer till uniform. Sllskapet erhll sedermera ett formellt tillstnd till detta.
ane Xangs yttre aktiviteter utspelar sig i frsta hand p Lane Xangs ordenskapitel vilka ger rum rligen. I samband med ordenskapitlen tas nya medlemmar upp i orden och de redan invalda som deltar p ett ordenskapitel p nytt och som gjort sig frtjnta drav, befordras till en hgre grad i orden. Befordran medfr rtt att bra en medalj av hgre dignitet. Medaljerna r exklusivt framtagna fr Lane Xang och exempel p dem finns att beskda i en srskild monter p mssen. Den som varit med p fem ordenskapitel blir kallad till srskillt hgtidliga sammankomster. P s vis uppfylls det sociala syftet. Lane Xangs styrelse utgrs av Rdet som sammantrder regelbundet.
et andra syftet var att strka sammanhllning i LAOS p sikt. Erik Palmstierna var ocks initiativtagare till sllskapets
nga mycket aktiva laosare frn de tio r som orden funnits bevistar regelbundet Lane Xangs arrangemang. Den som knner fr att hlla kontakt med Sllskapet p sikt och under trevliga former rekommenderas varmt att g med. Fr den som bara r nyfiken rekommenderas ocks ett besk p ett ordenskapitel.
39
SngR 2003
LAOS rsbok 2003
LAOS nya sngreglemente

Av Mattias Jnsson, sngsektionens ordfrande tillika fanbrare och ordf emeritus XXXIX
om ekonomistuderande drabbas man emellant av obehaget att man i rapporter och uppsatser skall sammankoppla teorin med den verklighet som tydligen skall finnas utanfr universitet. Efter att ha studerat investeringsbedmning, det vill sga diverse metoder av varierande komplexitetsgrad fr hur en organisation eller ett fretag berknar om en eventuell investering bedms bli lnsam eller inte, beskte jag och ngra kurskamrater ett medelstort sknskt fretag fr att ta reda p vilken av de olika berkningsmetoderna de anvnde sig av. Vi mttes av en fretagsledare som brutalt konfronterade oss med hur det ofta fungerar i realiteten; Det uppstod ett behov, s jag och Bengt bestmde p fredagsfikan att vi skulle kpa in maskinen. P ett liknande stt startade sngboksprojektet. Det fanns ett behov av en ny sngbok d de sista exemplaren av SngR 1998 hll p att ta slut. r vi nd skulle gra en ny beslt vi oss ocks fr att hotta upp den ngot genom att stta ambitionsnivn ngot ver att byta ut titeln SngR 1998 till SngR 2003. Vi ansg dock att det befintliga upplgget med svl studentikosa visor som regementsvisor, och drtill frklarande texter till visors ursprung och LAOS-tradition var ngot vi ville spinna vidare p. Med direktiv frn styrelsen blev mlet: att gra en betydligt tjockare sngbok med hrd prm, att alla befintliga militra frband skulle vara representerade, att den skulle kunna fungera som rekryteringspryl och introduktion
i LAOS riktad till presumtiva medlemmar, att den skulle vara tryckt och klar fre jul, och att hela kalaset helst inte skulle kosta LAOS ngot.
edlemmar och frband gavs mjlighet att komma med frslag till visor samtidigt som vi pbrjade redigeringsarbetet av den tidigare upplagan. Vi var frn brjan medvetna om att det var ganska snva tidsramar vi arbetade inom, men vi tnkte att en viss grad av stress skulle inverka positivt p projektgruppen. Trots att vi hade 50 sidor mer att rra oss med, uppstod mnga intressanta och hetsiga diskussioner nr visorna skulle gallras. I vissa fall sllades bort flertalet visor trots att de var svl roliga, skrivna p en annorlunda melodi eller hade en intressant historik. I andra fall, fanns visor som ur en objektiv kvalitetsbedmning var att betrakta som smre, men som i gengld hade en stark LAOS-anknytning. Dessa visor kom med, d vi ansg att det viktiga var att gra ett s laosalt SngR som mjligt. Likt dokuspavrlden skapades under arbetet allianser och pakter, dr framfrallt KA-pakten (Nils Mnsson och Carl Hallstrm) lyfte fram flertalet visor, alla av ngon mrklig anledning med marin anknytning, som framhlls som svl sjlvklara som oumbrliga. De vriga; Michael Sjholm, Fredrik Larsson och Stellan Nordahl lyckades dock med undertecknad som skiljedomare att besvara anstormningen.
40
LAOS rsbok 2003
ngsektionen och styrelsen insg att boken inte p denna korta tid skulle g att producera gratis, men med ett betydande ekonomiskt bidrag frn Stdfreningen, och ett med ett mycket stort intresse bland Sllskapets medlemmar att generst stdja projektet genom att frvrva numrerade exemplar, kom det nd att bli ganska billigt fr LAOS att f ett nytt SngR som frhoppningsvis skall rcka fram till 50-rs jubilet.
lutligen kunde vi s p valmtet den 10 december, som planerat, presentera LAOS nya SngR, och veckan drp distribuera numrerade exemplar till vra medlemmar. Vi vill tacka alla som ekonomiskt, med arbetsinsats, med kloka ider eller p annat stt bidragit till att ge LAOS ett nytt SngR. Vidare hoppas vi att LAOS nya SngR kommer att anvndas (nstan) lika flitigt i hemmen som p Mssen, och att ingen rds att stmma in i sngen, ty Att sjunga rent r stort, men att sjunga med r strre!
rsbal 2003
LAOS rsbok 2003
En Balgenerals tankar
Av: Balgeneral Jonas Karlsson
nga tankar snurrar i huvudet p en balgeneral infr en LAOS-bal och det finns flera kritiska perioder. Den frsta r innan anmodningarna skall skickas i brjan av hsten, kommer alla bokningar att bli frdiga ?, r bandet ledigt ? hur blir det med sponsorer ? Den andra spnnande perioden infaller strax efter sista anmlningsdagen. Som s mnga balgeneraler innan mig har vittnat om r anmlningsmoralen hos laositerna mindre bra. Tv dagar efter sista anmlningsdag hade 39 balgster anmlt sig, en vecka senare var det ca 85 ! Tv dagar innan balen var vi uppe i 102 gster. Tur att inte bordsplaceringen grs lngt i frvg. Den sista perioden av nervositet r ca en timme innan gsterna kommer till mssen, kommer tiderna att hlla, hur mnga bussar dyker egentligen upp och nr skall det sluta regna ?
ngefr fem minuter innan de bda bussarna anlnder till Revingeheds officersmss upphr regnet och den planerade invigningsceremonin med skjutande av dubbelt svenskt lsen kan genomfras. Sjlva skjutningen genomfrs p ett strlande stt av ett salutbatteri bestende av Mj Patrik Ekstrand och Lt Gustav Ask frn Sdra Sknska Regementet. Efter lite mingel tar kvllens toastmaster Mickael Sjholm beflet och bjuder till bords. Traditionsenligt serveras ett stende sillbord till frrtt som i r bjds frn Tvedrarummet med tanke p mngden gster. Sjlvklart bjds det p Mssdirektrens egenkryddade snapsar till frrtten. P en bal som sammanlnkar studentikosa och militra traditioner mste det sjungas mycket och det gjordes med hjlp av LAOS sngreglemente som alla damer fick var sitt exemplar av att frvalta i all framtid.
M
42
iddagen fortsatte med konungens skl av hedersgsten vlt Dan Bertilsson samt tal av ordfrande, inspector samt en tillrest delegation frn vrt brodersllskap LinAOS frn Linkping. Nr middagen lider mot sitt slut r det tradition att de som lagat och serverat all god mat skall tackas. Eftersom mssen p Revinge r lite ovan vid studentikosa tacksnger hade viss frvning i kket samt
LAOS rsbok 2003

utdelning av fusklappar frekommit tacksngen. Alla i mssen med mssfrestndarinnan Linda Feldt i spetsen tackades fr ett fantastiskt arbete som utfrts med proffesionalism och tlamod.
r vi rest oss efter en utskt middag serverades kaffe p tv tter och till detta bjds det cigarrer, punsch samt en liten chokladbit. Efter sen stund bjds det upp till dans och det var mnga som tog tillfllet i akt att snurra runt med sina damer p dansgolvet. ven baren gjorde strlande affrer, glada att f anvnda deras nyinkpta kassaapparat. id tiden fr hemtransporten kar spnningen igen fr mig eftersom det visar sig att endast en buss dyker upp trots en bestllning p tv. Efter en stund har huvuddelen kommit in i bussen och vi styr kossan mot AF-borgen och den vntande sexan. Sexan frresten, som enligt ursprungsplanen skulle ha varit p LAOSMss, fr att via Kajutan till slut vara i Kllarsalen nr antalet anmlningar hela tiden steg. Dr serverades mat och dryck innan efterslppet tilldess Filbytarebalen kunde brja i Stora salen. Vad som sen hnde dr fr ngon annan bertta om.
om balgeneral skulle jag vilja tacka alla laositer som jobbat med balen, personalen p Revingeheds officersmss, Sdra Sknska Regementet samt sponsorer som alla gjorde balen mjlig. Men mest av allt vill jag tacka alla balgster som gjorde balen till en ofrglmlig upplevelse.
Arkivet
LAOS rsbok 2003
Ett obemrkt hundrarsjubileum

Av: Arkivofficerare Johan Olsson och Stellan Nordahl
ningen till att det en frekvente drog ut p tiden mssbeskvar att utrustninaren kan inte ha gen frdrjdes undgtt att f hra p grund av historien om att diverse strejker. Mssens soffor Fylgia med sin kommer frn lngd av 117 Pansarkryssaren Pansarkryssaren Fylgia i ursprungsskick Fylgia. Men vad vet vi mer om Fylgia? meter, var bestyckad med tta stycken 15,2 Varifrn kommer namnet? Nr byggdes cm kanoner frdelade p fyra kanontorn, hon? Vad anvndes hon till? Och varfr har 14 stycken 57 mm kanoner och tv 45 cm torpedtuber. Fylgia hade ett deplacement hennes soffor hamnat p LAOS Mss? p 4310 ton. I maskinrummet hade hon 12 ylgia r ett islndskt ord stammande ur koleldade Yarrow-pannor och tv motorer den fornnordiska mytologin. En fylgia som drev en propeller var. Hon hade 12000 r ett kvinnligt vsen som fljer en person, indikerade hstkrafter och en toppfart p en sorts skyddsande. Ibland antog fylgian 22,7 knop. Hon var flottans dittills strsta en djurgestalt men fr det mesta hll sig fartyg. detta vsen osynligt. LAOS Mss hnger en tavla av Fylgia, sknkt av Per och Gun Hellsvik i brjan av 1900-talet hade Sverige fem sm torpedkryssare med dliga sjegenskaper samband med LAOS 40-rsjubiluem 2000. och var drmed i stort behov av att mod- Gun har ftt tavlan via sin morfar som ernisera sin flotta. Ett strre, bttre besty- tjnstgjorde p Fylgia omkring 1910. Fylgia ckat och snabbare fartyg behvdes. I slutet gjorde flera seglingar till Amerika och var av 1902 tog Riksdagen beslut om att bygga det frsta svenska fartyg att beska SovjePansarkryssaren Fylgia. Tanken med Fylgia tunionen nr hon anlnde till Sevastopol var att hon skulle kunna spana sjlvstndigt 1925. Om man sker p Internet, hittar man till sjss och ta upp strid med jagare och flera sidor dr fre detta besttningsmn ltta kryssare. Hon skulle ven anvndas berttar om hur det var att segla med som skolfartyg. I oktober 1903, fr 100 r Fylgia och en del berttar stolt om hur de sedan, pbrjades byggnationen vid Berg- blev dpta efter konstens alla regler under sunds Mekaniska Verkstad och Finnboda verinseende av Kung Neptunus och hans hov av narrar och sjjungfrur nr de korslip. sade ekvatorn. december tv r senare var det dags krigsmolnen hopade sig mot mitten fr sjsttning men det drjde till juni av 1930-talet brjade en frsiktig 1907 innan fartyget levererades. Anled-
F I
I
44
LAOS rsbok 2003

upprustning av flottan. Depressionens ekon- mbler p ett lngtidsln till LAOS, men omiska effekter begrnsade mer drastiska ven hr har de ftt utst hrd behandling. beslut. Planeringen av nya pansarfartyg fort- Carl Thorfinn, ordfrande i LAOS 1991 satte till krigsutbrottet 1939, men result- berttar om sitt frsta mte med LAOS erade inte i ngra nya enheter. Istllet gllde 1988, d Mssen flyttades frn AF:s tredje det att modernisera befintliga fartyg och vning till det nuvarande lget i det nordstra r 1939 var det dags fr en modernisering tornrummet p femte vningen; att benen av Fylgia. Kolpannorna byttes ut mot till sofforna hggs av fr att kunna komma fyra stycken oljeeldade Penhot-pannor, igenom drrhlet, fr att sedan sttas p kanonerna moderniserades plats igen. Drmed har en ny och fick ny ammunition flytt nstintill omjliggjorts. (stlgranater med en skotFinansierad av flertalet tillskytvidd p 16 km) och man ndare och gamla medlemmar installerade ven en modern samt H M Konungen, vilka eldledning. Likas byttes samtliga hedrats med namn torpedtuberna ut mot tv p en tavla p Mssen, genom svngbara 53cm tuber och frdes 1995 en genomgende hon fick lysgranater fr och vlbehvlig restaurering stridsbelysning och en Nils Poppe p Fylgia under inspelningen av Mssen och sofforna. S modern blandad av filmen Bljackor. nsta gng du r p Mssen, luftvrns-bestyckning. Moderniseringen, sl dig ner i Fylgias soffor och fira som genomfrdes p Oskarshamns varv och 100-rsjublieet av hennes byggnation med rlogsvarvet i Karlskrona, blev klar 1941. en grogg, fr vrigt ett namn stammande Fram till och med 1944 hrde sedan Fylgia frn den engelske amiralen Vernon som hemma hos Gteborgseskadern. Mellan fr sin lsklingdrkt, en friskavaj (eng. grog1942-1945 var hon sommartid chefsfartyg i ram), kallad Old Grog och vars frkrlek sjkrigsskolavdelningen och hon fullgjorde till den numera allmnt knda och anvnda ocks beredskapstjnst. Det var ocks vid drycken ftt ge namn till densamma. Detta denna tid Fylgia blev filmstjrna i filmen r dock en helt annan historia... Bljackor med Nils Poppe i huvudrollen. r den som vill veta mer om Mssen i synnerhet r 1953 tmdes Fylgia p allt av vrde och och LAOS i allmnhet str LAOS Arkiv till hon fick nu sitt sista uppdrag; att tjnstgra som sjml fr flygvapnets sjmlsrobotar frfogande. Inrymt i Studentmuseet Arkivet i AF:s och attackraketer. 1957 sldes hon som kllare utgr LAOS samlingar ett av de mer kompletta av Lunds studentorganisationers. ppettider: tisdagar skrot och hackades i bitar i Kpenhamn. 16-20, onsdagar 17-19. Fr guidning, frgor etc. v.v.
fter tmningen av Fylgia 1953 skingrades hennes delar ver Sveriges lnga land. Enligt v. Pelle Mohlin hamnade ett av kanontornen i Fo67 och anvndes dr som fast artilleri fr bevakning av grnsen. Sofforna frn det ovala gunrummet hamnade frst i Marinmuseums frrd i Karlskrona. Till Mssen kom de med en rad andra
kontakta ArkivO.
Kllfrteckning Cashmore A., Warships on the net, http://web.ukonline.co.uk/aj.cashmore/sweden/cruisers/fylgia/ history.html, [031213] Geete R. (1888), Ordklyfverier - en etymologisk hjlpreda, P.A. Nordstedt & Sner Frlag, Stockholm Hellsvik G., samtal 031213 Karlsson J-E., Information om svenska rlogsfartyg http://www.fatburen.org/jan-erik.karlsson/ fylgia.htm, [031213] Lidn E. (red), (2001), LAOS 40 r - en jubileumsskrift om Lunds Akademiska Officerssllskap, LAOS, Lund Mohlin P., besk Mssen 980221 Nationalencyklopedin CD-rom v2.0 (1998), Bokfrlaget Bra Bcker AB, Hgans Olsson K., H.M. Pansarkryssaren Fylgia under krigsren 1942-1945, http://biphome.spray.se/ kurtolsson/, [031213] Thorfinn C., samtal 031214 Svensson S-E., H.M. Fylgia, http://www.abc.se/~m4394/sida206.htm#Fylgia, [031213] von Hofsten G. & Waernberg J. (2003), rlogsfartyg - Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg, Svenskt Militrhistoriskt Bibliotek, Hallstavik /CB Marinlitteratur, Falkenberg
45
Styrelse, funktionrer Srskilda hedersledamter
LAOS rsbok 2003
Lunds Akademiska Officerssllskap r 2003

Inspector
Styrelse Ordfrande Vice ordfrande Skattmstare Sekreterare Mssdirektr Ledamot Ledamot Suppleant/ Samverkansofficer Suppleant/PubO Per Hellsvik Carl Hallstrm Jonas Karlsson Magnus Ljung Michael Sjholm Daniel Trnblom Daniel stner Anders Persson Gustav Ask Fredrik Larsson Funktionrer Vice mssdirektr Mssofficer Mssofficer Mssofficer Mssofficer Mssofficer Mssofficer Programutskottsofficer IT-, fotoansvarig Idrottsofficer Innebandyansvarig Resursofficer Konsultofficer Korrespondensofficer Arkivofficer Arkivofficer Arkivofficer Traditionsofficer Fanbrare Christoffer Ekstrm Sandra Draaisma Carl Edvinsson Bjrn Tiderstrm Pontus Sonesson Anders Pettersson Mickael Simonsson Anders Persson Tobias Lundstrm Martin Skoglund Ronny Winroth Fredrik Petersson Bjrn Gustafsson Marcus Rydlund Stellan Nordahl Johan Ohlsson Olof Beckman Per Ola Olsson Mattias Jnsson
Stdfreningens styrelse Ordfrande Erik Lidn Vice ordfrande Kent Harrskog Sekreterare Carl Hallstrm Skattmstare Magnus Ljung Ledamot Per Hellsvik Ledamot Tony Stigsson Ledamot Sven Christer Nilsson
Srskilda hedersledamter No1 General Torsten Rapp () No2 General Curt Gransson () No3 verste Valter Thom () No4 General Carl Eric Almgren No5 verste ke Eriksson No6 Generalljtnant Tage Olihn () No7 Amiral ke Lindemalm No8 General Lage Thunberg () No9 Generalkonsul Bertil Hagman No10 Generalmajor Sigmund Ahnfelt () No11 Kommendrkapten Bengt Forssbeck Inspector emeritii Professor Gsta Lindhagen Professor Leif Floberg No12 Sanitetsmajor Martin von Bonsdorff No13 General Stig Synnergren No14 Redaktr Erik Holm () No15 Fil.Dr.Martin Meinander No16 verste 1 Lars-Fritjof Melin () No17 General Bengt Gustafsson No18 Generalljtnant Carl Bjreman No19 verste Leif Mrtensson No20 General Owe Wiktorin No21 Redaktr Erik Lidn No22 verste Anders Emanuelsson Hedersordfrande emeritus Professor Gerhard Hafstrm ()
46
Bidragsgivare och sponsorer
LAOS rsbok 2003
Bidragsgivare till LAOS r 2003

Kenny Arkliden Gustav Ask Lennart Atteryd Olof Beckman Fredrik Berggren Thomas Bergstrm Gran Berling Daniel Bjrklund Claes Breitholtz Arne Dahlman Christer Ekberg Christoffer Ekstrm Lennart Ekstrm Johan Erlandsson Sven Ewald Mats Fagergren Per Fagergren Karl-Johan Forsman Carl-Erik Frantzn Bjrn Gustafsson Tony Gustavsson Erik Hafstrm Bertil Hagman Carl Hallstrm Linda Hansson Per Helgesson Per och Gun Hellsvik Jonas Jeppson Gsta Jrvstad Hans-William Jngard Mattias Jnsson Jonas Karlsson Yngve Karlsson Peter Korln Jan Kvernby Petter Larsson Fredrik Larsson Jerry Leijon Erik Lidn Peter Linder Gsta Lindhagen Christer Lindow Magnus Ljung Carl Ljungdahl Nils Ingvar Lundin Nils Mnsson Eric Nicander Alexander Nilsson Sven-Christer Nilsson Stellan Nordahl Anders Persson Anders Petersson Erik Pettersson Fredrik Petersson Inge Plymoth Erik Rahln Gustaf Rappe Eric Rasmusson Fredrik Ruuda Marcus Rydlund Rune-Gabriel Rlamb Mikael Schnstrm Johan Selin Johan Silfverstolpe Gran Sjholm Michael Sjholm Leif H. Sjstrm Andreas Svensson Anders Svensson Carl Thorfinn Clas-Otto Wene Peter Wetterberg
LAOS Sponsorer under r 2003

Alvis Hgglunds AB Folkuniversitetet Herr Erik Kockums AB Livgardet, LG Livgregementets husarer, K3 Militrhgskolan Halmstad Sknegrdar Swedish Match Sdra Sknska Regementet, P7 Tegnrs matsalar Tetra Pak Vinge Advokatbyr Wilson Logistics AB
47

2003 - Laos Årsbok

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

2003 - Laos Årsbok

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

2003 - Laos Årsbok

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

LUNDS AKADEMISKA OFFICERSSLLSKAP

LAOS rsbok 2003

Postadress: Besksadress: Webadress: E-post: Tel/Fax:

Layout: Textred: Bildred: Korrektur: Foto: Tryck:

Ordfranden har ordet

LAOS rsbok 2003

Ett hndelserikt LAOS-r

Stdfreningens ordfrande har ordet

LAOS rsbok 2003

LAOS Stdfrening fortstter i god fart

Ordfrande Stdfreningen Ordf VI 1969 Hedersledamot nr 21

Inspector har ordet

LAOS rsbok 2003

Inspectors rskrnika 2003

LAOS rsbok 2003

Lund den 18 januari 2004

LAOS rsbok 2003

LAOS rsbok 2003

Syns vi inte s finns vi inte

LAOS rsbok 2003

Dags att engagera sig!

NSKEML OM FREDRAG / AKTIVITET: __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ VRIGT: __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __

JAG VILL AKTIVERA MIG I LAOS: (Kryssa) Mss-utskottet Program-utskottet PR-utskottet

En bra affrsjurist ser lngre n juridiken

STOCKHOLM GTEBORG MALM HELSINGBORG

LONDON PARIS BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

LAOS-ret i text och bild

LAOS rsbok 2003

NSKEML OM FREDRAG / AKTIVITET: VRIGT: