Inte s viktigt det hr i brjan.

LS frn kap 8 MARKNAD OCH SAMHLLE

Marknadssystem: organiserar och samordnar mnga av samhllets aktiviteter allst genom det
msesidiga handlandet hos kparen och sljare. Fr att f till stnd ett marknadssystem rcker det dock inte att mnniskor kper och sljer. Det krvs ocks att det r just deras kp och frsljning, inte centrala myndigheters, som samordnar samhllet. Marknadssystemet vxte fram frst nr hushllen brjade frska sig p att producera fr frsljning istllet fr eget konsumtion. Att marknadssystemet inte ersatte helt hushllet som producerar fr eget bruk. Det frutstter att producera mycket av barnpassningen, matlagningen och hemmets underhll. Tre slags marknader r mest knda: arbetsmarknaden, jordbruks marknader och marknader dr industrin sljer varor och tjnster till konsumenter. Tanken att f ut mnniskor ur hushllen och in i en vidare samordning process var mycket ldre n marknadssystemet. Den vanliga formen fr detta var central dirigering. Marknadssystemets demissioner liksom staten r marknadssystemet en metod fr att kontrollera och samordna mnniskors beteende t ex om du engagerar ett antal trdgrds arbetare fr att rensa ogrs r det du inte staten som utver den kontroll som innebr samordning mellan deras och dina handlingar. De kommer och gr jobbet. Du varken tvingade, vertalade eller ens beordrade de, utan lyckades f de att gra vad du ville genom att betala de. I vra system r staten den strsta kparen: den har en lng kping lista, omfattande frsvaret, vgar, polisen och byrkrater. Den str ocks fr ett jtte likt utbud, ven om mnga av dess tjnster knnetecknas av att produkten ges bort snarare sljs, grundskola r ett sdant exempel. Hellre n att lta utbud och efterfrgan bestmmer priset s gr staten det sjlv: stter jordbruks priser hgt fr att gynna boandena eller hller det nere fr att minska svrigheterna fr de fattiga i stderna. Staten frbjuder ocks viss frsljning: de flesta lnder har frbjudet slavare. Staten beskattar, inte bara fr att f in inkomster utan fr att missgynna vissa industrier, som tobaks industri. P ett eller annat stt stder man fler talet industri. Staten lnar gigantiskt omfattning och lnar ut i nstan samma omfattning. Man engagerar sig i frsljning kampanjer utomlands fr att vidga de egna fretagens marknader. Vissa av dessa statliga aktiviteter r ndvndiga fr att stadkomma ett blomstrande marknadssystem. Marknads fresprkare menar att vsterlandets erfarenheter nu slutgiltigt har visat att marknadssystemet kan gra ett samhlle rikt. De menar ocks att det frmjar individens frihet. Man kan inte avvisa de mnga mycket kunniga rster som menar att vra erfarenheter av marknadssystemet redan har visat att det leder oss alla mot katastrofen. De menar att marknadssystemet gr slut p jordens resurser och ocks att det stadkommer en milj katastrof genom

global uppvrmning. De visar ocks att det redan r skapat hlsovrdliga statsmiljer samtidigt som det stimulerar allt fler mnniskor att flytta in till stderna. Vidare kan de tydligt visa att de inte har gjort slut p den omnskliga, akuta fattigdomen. r marknadssystemet innefektiv? Se p fattigdomen och den bristfarliga hlsovrden frstr marknads samhllen sin milj och frbrukar de vra enliga resurser? Har marknadssystemet en negativ pverka p kultur och personlighet? Mnniskor som stter pengars vrde (svaret). sikts skillnader om marknadssystemet r otaliga ska vi fastlgga ngra grundlggande fakta om det. Det kan samordna mnskligt beteende och med prestation som r strre n hos alla andra system och institutioner MEN det r en hrdfr och ofta grym samordnare, det r bda vn och fiende till den personliga friheten, vn drfr att det ppnar mjligheter fr varje enskild att vlja, fiende drfr att det stnger mnga vgar som ett fritt folk annars kunde ha valt Det frstr mnga mycket stora, historiska ojmlikheter och introducerar sedan sina egna klyftor. Det stadkommer en fantastisk effektivitet genom att det tillter aktrerna att fatta precisera och kalkylerade beslut. Men det r enormt innefiktiv pga de val mjligheter som det eliminerar.

KAP. 2/ Samordning i samhllet Vad bestr det samhlleliga samordning av? Hur stadkoms det? Vi frestller oss att tjugomiljoner familjer spreds ut ver ett obebott omrde stort som frankrike. Hur kan dessa bli till ett samhlle? (svaret) Genom praktiska handlingar som samordnar dem. Dessa praktiska handlingar r msesidiga utbyten som handlar om skerhet och samarbete men ocks om att skaffa mat och ndvndiga freml exempelvis verktyg. Om du och jag kommer verens om att ta lunch tillsammans har vi klarat av en samordning. Samordningar har tv funktioner. Den ena r att frhindra skador som mnniskor annars skulle samka varandra. Detta krver restriktioner fr vld, stlad och att vi inte hindrar varandras rrelse frihet. Lt oss kalla fr samhllelig frihets bevarande. Det andra enda mlet r mer ambitions / att organisera givande och mottagande av hjlp. Nsta nalla hjlper andra och var och en fr hjlp av andra fast inte ndvndigtvis frn just de som man har gett hjlp till. Vi kan kalla detta fr damarbete. Fr ingen av dessa samordnigas former r helt friviliga initiativ tillrckliga. Istllet blir bda samordnings formare framgngsrika pga att mnniskor utstts fr kontroll. Lagar r frsts en str samordnare som bla skyddar privat livet frn de skador som extern inblandning kan samka. Sed vnjer r likaledes en stor samordnare: exempelvis ger de mnniskor ett gemensamt sprk och allts mnga mjligheter till samarbete. I verkligheten genomsyrar samarbete hela samhllet. Ett spdbarn dr om inte minst en vuxen tar hand om det under dess tidiga r. Ingen bygger minsta vg utan hjlp/ iaf inte mer n egna garagegngen, och d r tminstone spaden vi anvnder tillverkad av ngon annan. bara genom

samarbete allts genom att hjlpa andra och f hjlp, kan vi frhindra epidemier, gra vetenskaplig a framsteg eller njuta av lek och vnskap. Och det krvs samarbete mellan lagstiftare, dmare och poliser fr att formulera och administrera de regler som kan frhindra skador. Detta r samhlls livs grund och marknadssystemet krnan. Samordning utan samordnare: Det betyder samordning genom msesidig anpassning. t ex makar stadkommer samordning genom att msesidig anpassar sig till varandra. Var och en anpassar sig till partnerns egenheter och finna vgar att pverkar henne/honom. KAP. 8/ Quid pro quo r marknadssystemet effektiv? Marknadssystemet operativa regel, bestmd av bda sedvnjor och lagar, nmligen att det du fr ut motsvarar det du bidrar med allts ett quid fr varje quo . Om du inte kan skaffa ngot genom att gra det eller tillverka det sjlv r det enda tilltna sttet att f hjlp av andra att erbjuda ngot som de vill ha din arbetskraft, dina pengar eller andra tillgngar. Marknaden ger dig och mig ingenting utver det vi kan f genom att erbjuda ngot sjlva. Frsvar fr regeln: Regeln r effektiv ty om du bara kan f ut lika mycket som du satsar kommer du att frska gra en strre insats (ju mer jag satsar desto mer fr jag tillbaka .). regeln uppmuntrar inte alls, flera slags bidrag. Den belnar bara marknads bidrag, inte frldrars bidrag till barnens uppfostran och inte vrdefullt politiskt ledarskap. Som ett incitament system r regeln ofullstndigt/ snv allts den snedvrider incitament genom att belna visa slags aktiviteter och inte andra hur vrdefulla de n r. Vad gller marknads bidrag, kan regeln underbygga de eller motverka de, beroende p omstndigheterna. Eftersom regeln gr vissa mnniskor svaga pga sjukdom och fattigdom frminskas eller utlnas snarare n strks incitamenten att ge bidrag till marknaden. Det finns inget samband mellan en hrd tillmpning av regeln och ekonomisk tillvxt. Historiskt har vlfrdstatens framvxt med dess frsvarning av regeln inte minskat arbetsinsatserna. Motsatsen har dock intrffat, ngot som strkts av vlfrdstatens bidrag till mnniskor hlsa och utbildning. Forskning har visat att nationer med hga skatter som minskar skattebetalarnas inkomster och finansierar sociala frmner och p det viset frsvagar regeln, inte har halkat efter i produktvitet utveckling eller kapital tillvxt. Vlfrdstaten har utvecklats i denna riktning: grundlggande frmner genom offentliga beslut, ytterligare frmner igenom marknaden.

Om marknaden ska kunna rttfrdigas p etiska grunder mste det ske med obenropande av andra skl n de vanliga anfrda: 1- regeln sger du ska erhlla s mycket som du bidrar med. Faktum r att varje regeneration anvnder och p annat stt frbrukar berg av rvd produktivt kapitalutrustning: brdigare jord: bttre byggnader, maskiner och andra kapital varor som tillverkats av tidigare regenerationer. Hur detta rv ska frdelas och anvndas av den nuvarande regenerationen och vilken som lagligen ska ha rtt till det, r svra frgor som inte har ngra sjlvklara svar. du fr vad du ger -regel duger inte eftersom det mesta har givits av tidigare regenerationer. 2- regeln representerar inget annat etiskt vrde, frtjnst eller bidrag i mnskliga termer utom frmgan att erbjuda de saker och prestationer som kan sljas p marknader allts regeln erknner bidraget frn en psykoterapeut men inte frn en ibland lika behjlplig vn den erknner inte ngra ansprk frn en maka/make so stannar hemma fr att uppfostra en familj. Regeln konsekvenser: Den frsta konsekvensen: r att regeln lmnar miljoner bland vrdens mnniskor utblottade om inte vlgrenhet eller vlfrdsstat kommer till undsttning. Tillmpad p sm barn skulle regeln garantera att ingen skulle n vuxen lder: vrden skulle avfolkas p en regeneration. Men vi tillmpar den inte p sm barn eller ens p de strre barn som nnu inte frmr ge ett ordentligt bidrag. De har nnu inte rvt ngra tillgngar att erbjuda i utbytte. Inte heller har de tillrckligt utbildning men bristen finns ven hos miljoner vuxna p vilka regeln tillmpas: vuxna med ett otillrckligt biologiskt rv vad gller frstnd eller styrkan eller med otillrckliga eller inga tillgngar att erbjuda i utbytte eller med otillrckliga utbildningar. Den andra: i hg grad bestmmer rvt vad du och jag kan erbjuda p marknaden bla arv av tillgngar och ett arv till en plats i samhllet som besitter ett utbud. Med liten rvd frmga, dlig tidig uppfostran och knappt med rvda tillgngar, skulle du uppenbarligen vara dmd till en mager andel av marknadssamarbetets resultat. Den tredje: regeln innebr oskerhet med avseende p inkomst och status. Med en anstllning idag, kan du nd frlora jobbet imorgon och strax ocks mista dina besparingar, ditt hem och till och med din samhllsposition. Frsmrade affrsmjligheter, recessioner och depressioner tvingar mnniskor bort frn sina jobb och bervar dem kraven p inkomster av sitt arbete. Sjukdom och tillfllig ofrmga hindrar en frn att f del av marknaden och ldrande stller ofta i utsikt ett slut p alla dessa krav. Somliga mnniskor har frsts resurser att kpa frskringar mot vissa av dessa frluster. Fr det fjrde:

regeln frdelar uppenbart inkomster och frmgenheter p ett ojmlikt stt

KAP. 9 Vad effektiviteten krver

Det centrala effektivitets problem: Den relevanta effektiviteten avser en hg kvot mellan vrderad anvndbar vrme och den vrderade tillfrda oljan. ( att f en strre output fr en given input) Anta att ett samhlle, antingen genom marknader eller central styrning, bestmmer vrden fr insatserna arbetskraft delar maskiner mm vid tillverkningen av gummistvlar. Produktionen blir innefiktiv om arbetarna inte arbetar tillrckligt hrt eller om arbetet r dligt organiserat. Men om produktionen kas genom starkare incitament och bttre organisation - mer vrderat output stadkoms ur samma vrderade input- innebr detta en uppenbar effektivitets vinst. Kalla detta teknologiskt effektivitet. Men samhllet kanske tillverkar fel produkter dvs sna som inte vrderas eller inte vrderas srskild hgt. Konsumenterna skulle hellre vilja ha fler elektriska hrtorkar n gummistvlar. Eller s kan samhllet tillfra fabriken fler och bttre arbetare, delar och maskiner som skulle resultera i strre produktionsvrde om man istllet tillverkade trgrdsverktyg. Kalla detta allokerings effektivitet. Genom val p marknaden har rika samhllen verfrt sin energi frn jordbruk och tung industri till transporter frskringar och finansiella tjnster. Dessa allokeringar kommer att fortstta att frndras. I utvecklade lnder anvnder fattiga mnniskor en del av sina kade inkomster p cyklar. Nr sedan deras inkomster stiger ytterligare kommer de att om allokera sina utgifter till mopeder och motorcyklar. Och entreprenrer kommer att gra sina ndlsa val mellan arbetskraft och maskiner, liksom flytta sina kapital investeringar frn Oslo till Sydkorea. Allokerings process har inget slut ven om de flesta av oss inte r medvetna om det. I alla samhllen kan denna allokerings process g snett. Dlig allokeringsbeslut i form av fel produkter, fel input och felaktiga val met avseende p underhll och teknologiska innovationer lg bakom bda den sovjetiska och den maoistiska kommunesmis fall. Det finns dock en komplikation att begrunda. Sg att vi har en produktion av stl som vrderas hgt av planerande tjnsteman, men mindre av medborgarna i samhllet. Eller att vi har en allokering av stl som uppskattas hgt av kparna p marknaden men mindre av ett team av utvecklings ekonomer som har anstllds fr att ge regeringen rd ang nationens utvecklings strategi. Huruvida en allokering r effektiv berr p vem som gr vrderingen eller vems vrderingar som rknas. Allokeringseffektivitet krver bla oavsett vem som bermmer den eller vems vrderingar som rknas, en detaljerad frdelning av deltagare till var och en av ett ondligt antal specialiserade yrken och jobb.

Brdor: Allokering under knapphet betyder- inte tillrckligt att rra sig med, fr att producera mer av en vrderad sak eller prestation fr vi hlla till godo med mindre av ngon annan. Mer sjukvrd, frre advokater. Mer arbetskraft industrin betyder frre arbetare i jordbruket med varje allokering av en knapp vara eller tjnst fljer brdor fr att f ngot av vrde mste ngot annat av vrde avsts. Valet av ett jobb innebr att man avstr frn frdelarna med ett annat. Men vid varje bedmning av effektivitet krvs en vrdering av vad man fr jmfrt med vrdet av det man avstr. Fr att jmfra frdelar med kostnader behvs ett kostnadsmtt: I ovanstende text om brdor refererar jag till kostnader: Ett val frknippat med brdor med fr kostnader. Brdan eller kostnaden fr att begrnsa inflationen r en vis onskad arbetslshet. Farten p vra motorer vgar medfr en brda eller en kostnad i form av dda. Ett val r effektivt om vrdet p det man fr motsvara vrdet p det man avstr frn. Huvudkravet fr allokeringseffektivitet r att det finns ngon metod att vga vrdet hos vad man fr mot kostnaden, som r vrdet p det man avstr ifrn. Om allokeringen ska vara effektiva fr hela samhllet mste allas frdelar och brdor vgas in exempelvis mste de mnga frdelarna med bilismen stllas mot kostnaderna fr dda i bil olyckor. 1. Pris som mter kostnader: Genom att se priserna p andra varor och tjnster n telefonen kan kparen genast se vad som mste frsakas om han vljer denna. Priser gr det mjligt fr en konsument att jmfra alla alternativ p marginalen: kpa eller spara, kpa den ena tjnsten eller den andra eller kpa ett mrke hellre n andra. Priserna mjliga fr ett fretag att jmfra marginal kostnaderna fr alternativa insats varor ska produkten tillverkas av aluminium eller plast. 2. Effektiva priser: Frestll dig att du befinner dig tillsammans med hundra andra mnniskor i en gymnastiksal. Med ngra f undantag fr alla dessa en eller ngra f varor som andra mnniskor efterfrgar.: en kanske fr en limpa brd, en annan en tegelsten, en annan en bil eller frskring. P ngot mystiskt stt besitter ocks de flesta kunskaper och frdigheter av mycket varierande slag, som exempelvis advokater eller vanliga arbetare. Alla i salen uppmanas sedan att kpa och slja p det stt de nskar. Du fr inte ta ngot frn

andra utan bara idka byteshandel. Du har kanske ingen anvndning fr den tegelsten du ftt s du sker efter ngon som har det och som kan ge dig ngot i utbyte. Nr alla mjliga bytesaffrer r avklarade kan vi se att fr varje specifikt utbyte r de slutliga bytesvillkoren nstan alldeles lika. S lnge byteshandeln skedde p tv olika niver upphrde inte handeln. Detta eftersom ett bttre erbjudande fr brdet nr det upptcks gr alla smre bud meningslsa och bara det hgre budet kommer att glla. Effektiva priser ndrar sig, nr mnniskor ndrar sina vrderingar. Kapitaltillvxt och teknologisk frndring p verkar ocks starkt de effektiva priserna.

Kap 10 Marknadssystemets effektivitet

Hur uppkommer effektiva priser i den verkliga vrlden? I sjlva verket blir de ungefrliga. Genom utbytet p marknader dr deltagare p ett frmnligt stt kan hlla p att byta i all ondlighet. Liksom i det fallet krvs att nrvaron av mnga kpare och sljare hindrar monopol och att ingen har makt att bestmma priser- dvs att regeringar p det hela taget avstr frn att besluta om priser. I den utstrckning som dessa krav uppfylls kan marknadssystemet ge upphov till och tillgodogra sig effektiva priser. Effektivitet krver effektiva priser och marknadssystem ger upphov till dem. Det r ingen tvekan att tillskapande av kapital, teknologiska innovationer och de energiska entreprenrer som stadkommer de, utgr en stor del av frklaringen till marknadssystemets framgngar. Deras bidrag visar sig i form av tillvxt. Men entreprenrer introducerar inte bara nya metoder fr att lgga produkter och kapital p hg utan hnsyn till vad mnniskor vill ha eller de kanske lgre kostnaderna fr att skapa nytt kapital. Motivationseffektivitet Quid pro quo- regeln r en starkt motiverande kraft p marknaden. Jmfr denna regel med det vanligaste alternativet, motivering genom ordergivning, vars nackdelar r ofta uppenbara. Kommandon frolmpar ofta mnniskor och motiverar de att frska komma undan. Fr att uppn effektivitet r det inte tillrckligt att uppmana folk att lska sina grannar, gra goda grningar eller arbeta hrt. Fr samhlleligt samarbete mste ett system fr incitament locka mnniskor in i speciella uppgifter, som svetsning eller ledning av en grupp vktare

Kap 11 ineffektivitet
y Spillover- nackdelar

Spillover r den mest talande bland marknadens effektivitesbrister. Den ineffektivitet som fljer av spillover- effekter r enorm. Srskilt gller det de ogynsamma fysiska fljder som fretagens hantering av moderna teknologier fr. De stora fretag som drivits fram av de tv senaste seklens tekniska utveckling medfr typiskt och i allmnhet stora spilloverkostnader. Varje fabrik mste gra sig av med sina utslppsprodukter och dessa blir till en brda fr miljoner mnniskor. Nu nr spillover- effekterna av brnslekonsumtion och andra kemiska utslpp har ntt kritiska niver, pekar vetenskapsmn att dessa froreningar om de inte stoppas av regeringarna, att kraftigt frsmra eller utplna mnskligt liv p jorden. I alla hndelse ger de stora energislukande teknologierna i vr tid upphov till stora spillovereffekter. Gruvor frdrvar landskap, skyskrapor skymmer solen och utsikten, musikmaskiner och motorgrsklippare str lugnet och bilarna fr med sig trafikstockningar, stress och dd. Naturligtvis kan mnniskor som inte gillar rken frn fabriksskorstenarna eller oljud frn grannens grsklippare flytta till en annan plats. I alla hndelser mste de bra kostnaderna fr att flytta. y Spillover frdelar

Exempelvis s utbildar mnga fretag den arbetskraft man anstller och i kommande framtid anstlls dessa av andra fretag som fljaktigen har frdel av denna utbildning.

Godtyckliga priser Av de tv kllorna till godtyckliga priser- monopol och statlig priskontroll- r monopol den mest vanliga kllan ven om den nog r av mindre vikt. Frestll er ett samhlle med bara ett fretag fr passagerarflyg. Du flyger med den eller inte alls. Det kan stta hga priser, slarva bort bagage och irritera sina kunder i strsta allmnhet. Trots detta r dess makt att hja priser och agera ansvarlst starkt begrnsad. Vissa priser och missgrepp

vgrar du att acceptera. Du ker tg, buss eller stannar hemma. Sdana begrnsningar fr flygfretaget r mer effektiva n vad som frst tycks vara fallet, eftersom de mste ta hnsyn till de passagerare som uppvisar strst bengenhet att verge fretaget. Sljarens frmga att kontrollera priser begrnsas av frekomsten av ett alternativ eller substitut som kparen kan inrikta sig p. Detta r nyckeinsikten fr att frst monopol: kundernas tillgng till altenativ eller subsitut.